7.1 Diskussion
Syftet med den här studien var att undersöka om det är möjligt att minska koldioxidutsläppen från transporter av schaktmassor med hjälp av en välplacerad och optimerad anläggning. Det har visat sig möjligt till viss del. Det har dock under arbetets gång blivit tydligt att utsläppen beror på väldigt många olika underliggande faktorer. Att reducera transportsträckorna och använda alternativa transportsätt kan givetvis generera mindre utsläpp, men i det finns också flaskhalsen: hur kan sträckorna förkortas? En välplacerad och optimerad anläggning med hög återvinningsgrad är kanske en del av lösningen, men det krävs också att möjligheterna till ett cirkulärt flöde av material förenklas och förbättras.
Precis som den här studien visar tidigare studier på att det kan finnas fördelar med en välplacerad anläggning samt användandet av sjötransporter. Däremot är empirin i den här studien otillräcklig för att dra några slutsatser kring hur praktiskt genomförbart det alternativet är. Att även rakt av jämföra sjötransporter med lastbilstransporter kan vara svårt eftersom de är så vitt skilda i storlek och kostnad. För att sjötransporter ska kunna vara ett alternativ krävs det att massorna transporteras väldigt långa sträckor, vilket även framgick under intervjuerna. För att höja verkningsgraden för sjötransporter är returtransporter något som skulle kunna vara intressant att ta i beaktning.
En viss generaliserbarhet inom Stockholmsområdet finns i studien med hänsyn till att de fem projekten som studerats är av olika storlek, typ och har en viss geografisk spridning. De antagna transportsträckorna från Energimyndigheten bör ytterligare ge en allmänt bra indikation för transportsträckor inom Stockholmsområdet. Men som poängterats tidigare i studien så skiljer sig alla projekt från varandra och alla har olika förutsättningar. Det ger också projekten olika förutsättningar att lyckas olika bra.
Styrkan i studien är att den har en bred blandning av information av både teoretisk och praktisk karaktär. Dels datainsamlingen från projekten, dels intervjuerna från sakkunniga. Även om studien behandlar projekt inom Skanska har intervjuerna med sakkunniga utanför Skanska breddat bilden av hur problematiken inom det här området ser ut och öppnar upp för en större generalisering. Antaganden och beräkningarna i studien är gjorda med bra bakgrund och med förankring i tidigare studier samt överensstämmer med hur andra instanser arbetar med likartade frågeställningar. C. Zide (2020) uttrycker att det finns en avsaknad av spårbarhet inom det här området, vilket gör det svårt att räkna på massflödena. Därför kan en av svagheterna med studien kunna vara datainsamlingen. Statistiken är oftast bristfällig och kvalificerade antaganden måste därför göras vilket även Magnusson et al. (2015) nämner i sin rapport. För att kunna göra de jämförelserna som gjorts i den här rapporten har det därför gjorts antaganden i form av typlastbilar, medelsträckor och typbåtar. Även fast antagandena som gjorts är gjorda med bra bakgrund speglar det inte helt och hållet verkligheten, vilket kan ge upphov till felkällor.
En del av problematiken som också kan uppstå med att inhämta information på det här sättet är att personerna som har svarat på enkätfrågorna tolkat dem olika. Det leder till stor variation på kvaliteten på informationen från de olika projekten. Det finns även en möjlighet att entreprenörer och branschfolk benämner schaktmassornas föroreningsgrad på olika sätt vilket också belyser en del av problematiken. Variationen har försökt undvikas genom att följa upp med följdfrågor och informella samtal.
28
Att samla ihop data i ett brett spektrum med många inblandade aktörer är både tidskrävande och kan ge problem om någon information i logistikkedjan faller bort. Även att vissa aktörer kanske inte är villiga att dela med sig av information då det kan vara känsligt i en konkurrerande marknad kan anses problematiskt.
På grund av lågt gensvar från respondenter kunde inte data på hur massorna transporterades efter anläggningarna erhållas. Informationen för in och utflöde på anläggningar finns i idag i form av Miljörapporter som tillståndspliktiga verksamheter ska lämna till tillsynsmyndigheten. Tyvärr är dessa konfidentiella och därmed försvåras insamlingen av datan. Dock är det osäkert på hur mycket de rapporterna skulle kunna ge.
Då detta är en form av fallstudie är det svårt att exakt replikera studien. Däremot är det låg komplexitet på beräkningarna och antagandena och det går således att göra liknande studier med samma förfarande. Dock är resultatet för den här studien avhängigt på hur projekten är placerade, vad det är för typ av projekt, mängden massor som ackumuleras och hur föroreningarna ser ut för massorna som schaktas.
Det går att förbättra masshanteringen idag och det går att minska koldioxidutsläppen från transporterna. Dock krävs ett helhetsgrepp om ett sådant här stort område och att alla inblandade engagerar sig i den problematik som det innefattar.
7.2 Slutsatser
Det visar sig att den stora nyckeln till en effektiv hantering av schaktmassor inte handlar om hur transporterna genomförs. Utan grundar sig mer på behovet av en cirkularitet av massorna där otydliga regler och kriterier är det största hindret.
Slutsatserna av rapporten sammanfattas här nedan som svar på vår frågeställning.
• Hur mycket schaktmassor ackumuleras av de projekt som studeras och hur stora är de
sammanlagda koldioxidutsläppen från transporterna i nuläget från projekten till olika anläggningar?
Totalt ca 226 964 ton massor genererades av samtliga projekt. De transporterades med lastbil av underentreprenörer och åkerier till en rad olika anläggningar runt om i Stockholmsregionen med omnejd. En mängd om ca 717 ton koldioxid genererades av dessa transporter. Det är dock endast från projekten till deras första anhalt som nämnts tidigare i rapporten. Troligtvis transporteras en del av dessa massor vidare och genererar större koldioxidutsläpp.
• Kan en välplacerad och optimerad anläggning reducera transporternas
koldioxidutsläppen med hjälp av sjötransporter?
En välplacerad och optimerad anläggning skulle kunna ha potentialen att reducera transporternas koldioxidutsläpp beroende på vart den placeras i relation till projekten. Sjötransporter anses kunna vara ett alternativ att använda sig av. Men det behövs fortsatta studier inom detta ämne då många olika faktorer spelar in, vilket inte tagits hänsyn till i den här studien. Framför allt hur returtransporter ska användas på ett effektivt vis då dessa anses vara avgörande för en effektiv hantering.
29
• Hur ser branschen på problematiken kring hanteringen av schaktmassor och hur
transporterna kan optimeras?
Koldioxidutsläppen är direkt kopplade till mängden schaktmassor och hur lång sträckan är som de transporteras. Men det största problemet till att det blir långa transportsträckor anses inte handla om hur transporterna genomförs. Utan det är flera underliggande faktorer som resulterar i att massorna transporteras så långa sträckor som de idag gör.
Den största problematiken som de flesta verkar vara överens om är att regelverk och riktlinjer är allt för otydliga och att bedömningen av vad som är avfall och inte är ur proportion. För att få ordning på hanteringen av massor behövs ett rättssäkert regelverk som kan användas som grund för att få en effektivare återvinning och återanvändning. Samt att en acceptans och förståelse från högre instanser och samhälle behövs för att kunna möjliggöra citynära ytor för hanteringen och möjlighet till användandet av massorna för olika ändamål.
Vad som behövs för en förbättrad hantering: • Ett rättssäkert regelverk • Tydliga riktlinjer • Högre spårbarhet
• Matchning av tillgång och efterfrågan i närområden • Acceptans från samhälle
• Kommunikation från branschen till samhälle • Tillgång och tillstånd till ytor för lagring
Om dessa punkter skulle tillämpas och förverkligas kan återvinningen och återanvändandet ökas och därmed kan transportsträckorna komma att minskas och nyttjas på ett effektivare sätt än vad de gör idag.
Tyvärr är det inte bara företagen i sig som kan rätta till dessa punkter, utan det krävs ett samarbete med statliga instanser och branschen för att tillsammans kunna arbeta fram bra underlag med tydliga riktlinjer att vägledas av.
30 7.3 Fortsatta studier
Hanteringen av schaktmassor och dess tillhörande transporter är ett ämne med stor potential för förbättring. Det finns experter, aktörer och myndigheter som arbetar med frågor kring detta, men för att verkligen sätta fart på bransch-grenen rekommenderas att det görs fler studier inom ämnet. Då detta ämne är rätt så undanskymt och arbetas ofta med bakom kulisserna skulle fler studier kunna ge mer kunskap och sprida ordet i syfte att få fler personer och aktörer involverade. Här nedan presenteras några övergripande ämnen att titta närmare på samt några specifika förslag.
7.3.1 Ökad spårbarhet för schaktmassor
Spårbarheten av schaktmassor är idag bristfällig eftersom vetskapen om vart massorna tar vägen är dålig. Med en högre spårbarhet skulle det vara lättare att få ihop statistik och planera för hanteringen. Hur ska en generell spårbarhet som kan appliceras på hela byggbranschens flöden av massor samordnas? Vad finns det för vinning för myndigheter och enskilda aktörer i branschen, både ekologisk och ekonomisk?
7.3.2 Samordning
I den här rapporten framgår det att det finns en viss problematik och brist inom matchning av tillgång och efterfrågan av massor. Därför skulle det behövas utökade studier inom just hur en samordning mellan tillgång och efterfrågan kan tänkas genomföras. Både inom enskilda företag med flera projekt, men även samspel mellan olika aktörer. En god spårbarhet av massorna skulle kunna vara till hjälp. Här finns också aktörer som arbetar med just denna fråga. Det pågår en utveckling av digitala verktyg med mera för att sammanföra dessa. Vad som kan vara problematiskt inom samordning kan vara upplagsplatser för tillfällig lagring samt klassningen av massor som gör att de inte får hanteras och användas hur som helst.
7.3.3 Uppföljning av Expertgruppen för Cirkulär anläggningsindustri
Expertgruppen för cirkulär anläggningsindustri arbetar idag för att förbättra förutsättningarna för att kunna återvinna och hantera massor på ett effektivt sätt. En uppföljning av deras arbete skulle kunna vara aktuell för att se hur det påverkar branschens masshantering. Att till exempel undersöka hur deras förslag påverkar entreprenörernas arbete och hur det går att förbereda andra aktörer för framtida förändring. Det skulle kunna ligga till underlag för hur företag och aktörer inom branschen ska tänka för att ligga i framkant, vara förberedda på att anpassa sin hantering på ett så effektivt sätt som möjligt och att vara redo för att applicera ytterligare optimeringar.
7.3.4 Fler fallstudier
Att göra fler fallstudier belyser problematiken ytterligare och ökar kunskapen kring området. Förslag på några specifika punkter som kan vara intressant att titta närmare på i framtida fallstudier listas här nedan:
• Den juridiska problematiken • Returtransporter
• Alternativa transportsätt, hur kan masshantering elektrifieras i större utsträckning? • Skillnader mellan Sveriges och andra EU-länders arbetsmodeller
31
8 Referenslista
Förenklat Excelverktyg för beräkning av klimatpåverkan. (Version dat. 2019-09-27). [Excelfil]. Hållbar affärsutveckling, Skanska.
Johansson, J et al. (2010). Miljökostnader för sjöfartens avgasutsläpp – ekonomiska konsekvenser (2010). Havs- och vattenmyndigheten.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6374-0.pdf Hämtad: 2020-05-05
Källström, C. & Nilsson, S. (2019). Digitala Verktyg i Skanskas produktion. Kungliga Tekniska Högskolan.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1353783/FULLTEXT01.pdf
Hämtad: 2020-05-08
Luleå Tekniska Universitet, Samhällsbyggnad och naturresurser (2017). Energieffektivt logistiksystem i Södertörn (Rapport 2017). Energimyndigheten.
https://www.optimass.se/wp-content/uploads/2019/07/slutrapport-eels-2015-2017.pdf Hämtad: 2020-03-21
Lundberg, K. et al. (2017). Energieffektiv och cirkulär masshantering i Trafikverket genom extern samverkan – Fallstudie Södertörn (2017). Ecoloop.
https://www.optimass.se/wp-content/uploads/2019/07/slutrapport-energieffektiv-och-cirkulacc88r-masshantering.pdf
Hämtad: 2020-04-05
Magnusson, S. et al. (2015). Sustainable management of excavated soil and rock in urban areas. Optimass.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652615000141 Hämtad: 2020-05-19
Miljösamverkan Skåne (2013). Vägledningsmaterial, hantering av schaktmassor Tillsynsprojekt 2013 (2013).
http://extra.lansstyrelsen.se/miljosamverkanskane/SiteCollectionDocuments/projekt/p%C3%A5g %C3%A5ende/F%C3%B6rorenade%20schaktmassor/V%C3%A4gledningsmaterial/HELA_F%
C3%B6rorenade%20schaktmassor_milj%C3%B6samverkan_sk%C3%A5ne3.pdf
Hämtad: 2020-04-20
Naturvårdsverket (2010). Återvinning av avfall i anläggningsarbeten (Rapport 2010:1).
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-0164-3.pdf Hämtad: 2020-04-20
Naturvårdsverket (2016). Avfall i Sverige (2014, 2016b).
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6727-4.pdf?pid=18783
32
Naturvårdsverket (2019). Sveriges officiella statistik.
http://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/?visuallyDisabledSeries=17c15f8ff0bc85a2
Hämtad: 2020-04-29
Olofsson, P. (2019, 16 december). Vill göra masshantering lika enkelt som att boka resor.
Entreprenad.
https://www.entreprenad.com/article/view/692253/vill_gora_masshantering_lika_enkelt_som_att _boka_resor
Hämtad: 2020-04-28
Pinpointer (u.å.) Om Pinpointer.
https://www.pinpointer.se/about
Hämtad: 2020-04-28
Regeringskansliet (2018). Handlingsplan Agenda 2030 (Rapport 2018:3).
https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/handlingsp lan-agenda-2030.pdf Hämtad: 2020-04-19 SFS 1998:808. Miljöbalken 2 kap 1–10§§ (SFS 1998:808) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808 Hämtad: 2020-05-20 SFS 1998:808. Miljöbalken 15 kap 1§ (SFS 1998:808) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808 Hämtad: 2020-04-21 SFS 2001:512. deponeringsförordningen 14 § https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2001512-om-deponering-av-avfall_sfs-2001-512 Hämtad: 2020-04-21
Siljevall, A. (2019, 14 maj). NCC lägger ner Loop Rocks. Byggindustrin.
https://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ncc-lagger-ner-loop-rocks-28227
Hämtad: 2020-04-28
Skanska. (Intern Presentation, 2019). Lasshantering. [PowerPoint-presentation]
Statens geotekniska institut (2019). Återvinning av schaktmassor (2019).
https://www.swedgeo.se/sv/vagledning-i-arbetet/effektivare-markbyggande/materialguiden/atervinning-av-schaktmassor/
Hämtad 2020-03-21
Stockholms läns landsting (SLL, 2017). Tekniska försörjningssystem för masshantering och täkter (2017:7).
33
http://www.rufs.se/globalassets/h.-publikationer/2017/kunskapsmaterial_tekniska_system_masshantering_takter.pdf
Hämtad: 2020-03-27
Stockholms läns landsting (2018). Regional Utvecklingsplan För Stockholmsregionen, RUFS (2018:10).
http://www.rufs.se/globalassets/e.-rufs-2050/rufs_regional_utvecklingsplan_for_stockholmsregionen_2050_tillganglig.pdf
Hämtad: 2020-03-27
Stockholms stad (2019a). Befolkningsprognos 2019 (Rapport 2019).
https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/befolkning/befolkningsprognos-2019.pdf
Hämtad: 2020-05-14
Stockholms stad (2019b). Ansökan om finansiellt medel.
https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1976866
Hämtad: 2020-03-29
Stockholms stad (2019c). Miljöprövning av masslogistikcentret i Norra Djurgårdstaden.
https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1978095
Hämtad: 2020-03-29
Stockholms stad (2020). Översiktsplan för Stockholm (2020)
https://vaxer.stockholm/tema/oversiktsplan-for-stockholm/#sa-vaxer-stockholm Hämtad: 2020-04-19
Ström, V. (2016, 30 november). Byggjätten NCC startar marknadsplats - för grus och jord.
Dagens Industri.
https://digital.di.se/artikel/byggjatten-ncc-startar-marknadsplats-for-grus-och-jord
Hämtad: 2020-04-28
Svea Hovrätt. Dom i mål M 6274–13, sid 7
http://markochmiljooverdomstolen.old.domstol.se/Domstolar/markochmiljooverdomstolen/M%2 06274-13.pdf
Hämtad: 2020-04-21
Svenska MiljöEmissionsData (2018). Avfall i Sverige 2016 (Rapport 2018). Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6839-4.pdf?pid=22595
Hämtad: 2020-04-19
Så skapas flytet i slussen. (2017, 21 juli). Skanska.
https://www.skanska.se/om-skanska/press/nyheter/sa-skapas-flytet-i-slussen/ Hämtad: 2020-05-08
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (2019). Verksamhetsavfall och masshantering i ett 2030– 2050-perspektiv, kompletterande kunskaps- och planeringsunderlag om teknisk försörjning
34
(2019:5). Region Stockholm.
https://www.sll.se/globalassets/4.-regional-utveckling/nyhetsbilder/rapport-avfallshantering-samt-masshantering-och-takter-i-ett-2030-2050-perspektiv.pdf
Hämtad: 2020-03-27
Trafikverket Klimatkalkyl (2019) (Version 6.1) [Webbapp]. Hedsten Gunilla
http://webapp.trafikverket.se/Klimatkalkyl/Modell
Hämtad: 2020-05-05
Tyresö Kommun (2019). Hållbar hantering av massor, masshanteringsstrategi för östra Tyresö (2019).
https://www.tyreso.se/download/18.6a5f248b16d5d95f901260bc/1569398539293/Masshantering sstrategi%20f%C3%B6r%20%C3%96stra%20Tyres%C3%B6.pdf
Hämtad: 2020-04-08
Vinnova (2018). Cirkulär masshantering med uppgraderade jord- och schaktmassor (2018).
https://www.vinnova.se/p/cirkular-masshantering-med-uppgraderade-jord--och-schaktmassor/ Hämtad: 2020-05-05
8.1 Muntliga Referenser
Kjellén, Ulf, (2020). Projektutvecklare, Skanska Industrial Solutions. Personlig kommunikation maj 2020.
För intervjuer se Bilaga.
8.2 Bildkällor
Figur 2.2. Beskrivning av prövningsnivåerna för användning av avfall för anläggningsändamål. (Källa: Naturvårdsverkets handbok 2010:1)
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-0164-3.pdf
I
9 Bilagor
III Bilaga 2: Intervju med Carl Zide
VD massbalans, Ordförande Expertgruppen Cirkulär Anläggningsindustri. 2020-05-11 • Intervjufrågor:
Vad anser du är den största skillnaden med att hantera jordmassor jämfört med entreprenadberg?
Jordmassor är lite svårare att få avsättning för. Det krävs lite mer efterforskning för att få avsättning för jordmassor jämfört med entreprenadberg. Entreprenadberg har större applikationsområden, det finns större efterfrågan för entreprenadberg jämfört med jordmassorna.
Efterfrågan speglar kostnaden. Jordmassorna är svårare att bli av med och med jordmassor menar vi då allting som är blandat, som inte är ren sprängsten. Det är både grus, jord, morän och lera. Vissa av dessa är jättebra byggmaterial och vissa är inte det, också finns det en heterogenitet bland jordmassorna som gör att den är svårare att hantera, framförallt för stora företag och stora mängder. Det är också anledningen till att de mesta av jordmassorna körs till deponi, till terminaler som det kallas. Eller “återvinning” där de då i princip lagras för evigt.
• Vad anser du är de största hindren för att kunna förbättra hanteringen av jordmassor i en storstad?
Det är att vi inte har en rättssäker tillämpning av vår miljölagstiftning idag. Vi har ett regelverk som främjar deponering och ett linjärt system. Vi har inte ett fokus på att återvinna. Vi underlättar inte för de som vill återvinna utan vi gör det så svårt som möjligt för dem. Där skiljer vi oss i Sverige från andra länder, på ett fundamentalt sätt.
Sverige ligger långt efter de andra länderna i EU, länder som vi borde vara bredvid. Det handlar om att vi i Sverige inte har de verktyg som man har i England, Frankrike, Tyskland, Danmark och Finland. Vi har inte End of waste, vi har inte undantag för återvinning av rena material och vi har ett väldigt krångligt regelverk. Andra länder har jobbat med det här i 20 år, vi har inte brytt oss om det. Vi har inte sett det som ett problem. Vi har bara tänkt att vi kör vidare som det är.
Sverige har inte prioriterat återvinning eller cirkularitet. Det har snackats mycket, men det har inte gjorts något i verkligheten och där skiljer vi oss. Det är inte så att de andra länderna har fått det så av en slump, de är likadana som vi, de har samma EU-lagstiftning som vi har. Det borde vara lika enkelt i Sverige som det är i Frankrike, men vi har inte den strukturen. Det går att skylla på en massa olika saker, men egentligen är det så att de har haft en politisk vilja. I England satte sig år 2002 den brittiska motsvarigheten till miljödepartementet, deras naturvårdsverk och aktörer på marknaden ner och sa ‘hur kan vi återvinna det här?’. Även länder som är likadana som vi i struktur och andel av berg: Finland, Frankrike och Tyskland, satte sig ner tillsammans med industrin, tillsynsmyndigheter och staten och sa att: ‘vi måste lösa det här’. Det jobbet har vi inte gjort i Sverige, vi har aldrig satt oss ner, vi har inte brytt oss om detta egentligen. Vi har snackat om det, och vi har världens mest progressiva retorik, men det är bara ord. Vi är duktiga inom andra områden. Vi har kärnkraft och vi har vattenkraft. Vi har låga koldioxidutsläpp p.g.a. att vi har de två energislagen i Sverige, så vi har lyckats bättre inom dessa områden än vad andra länder har gjort. Men när det gäller återvunna stenmaterial, då ligger vi långt efter.
IV
• Hur anser du att arbetet med masshantering sköts idag?
Sverige har agerat för att marknaden inte ska kunna göra sitt jobb, genom att marknaden inte får de verktygen som krävs. Samma företag som finns i Finland, Tyskland, Frankrike och Sverige har olika förutsättning att lyckas. Det är helt självpåtaget i Sverige, problem som vi har orsakat oss själva. Vi har skjutit oss själva i foten genom att vi inte har hittat lämpliga lösningar. Det har funnits förebilder under åtminstone 10 år, där vi vet att dessa länder gör det bättre än vi gör. Nu har vi haft 10 år på oss att studera hur andra länder lyckas och vi misslyckas. Nu borde det vara dags att vi kopierar från dem och lär oss vad de gör. De kopierar oss inom andra områden, men vi borde också titta på vad vi kan lära oss av andra inom det här området.
Regeringen har gett oss alla signaler de kan ge: ‘Vi vill återvinna mer material, vi vill öka effektiviteten, vi ska kopiera Finland’. För Finland och vi har samma struktur, samma