I vår undersökning hade vi som syfte att undersöka på vilket sätt pedagoger använder det verbala samspelet som verktyg i undervisningen, det vill säga dialoger i klassrummet. För att kunna analysera vårt resultat har vi utgått ifrån teorier som påvisar att det finns samband mellan dialoger och lärande.
Dessa teorier förespråkas bland annat i två vetenskapliga avhandlingar, det vill säga Vygotskijs Tänkande och Språk (1999) samt Dysthes Writing and talking to learn (1993). Från dessa källor har vi funnit relevanta forskningsteorier, som ligger till grund för vår undersökning. Vi anser att avhandlingarna har gett oss ett brett spektra av material, som vi sedan har brutit ner i detalj för att kunna analysera materialet från våra observationer. Övrig forskning som vi valt att lyfta i studien, är bland annat andra forskare som tolkat dessa viktiga pedagogers tidigare forskning.
Vi anser att vårt val av en kvalitativ undersökning med kompletterande enkätfrågor har fungerat bra. Ur våra observationer fick vi iaktta fyra klassers beteenden och
händelseförlopp i klassrummet. Vi fick dessutom genom en intervju med en pedagog och enkätsvar från tre pedagoger, deras åsikter och tankar kring deras lektioners upplägg med avseende på det verbala samspelet. Observationerna, intervjun och enkätsvaren gav oss den informationen vi behövde för att kunna besvara våra frågeställningar och vi fick förutom detta många intressanta erfarenheter som vi anser vara givande inför vår kommande profession. Vi kom fram till att samtalsstrukturen i storstadskolan till stor del bestod av
lärarstyrda monologer, medan det i byskolan i stor utsträckning förekom dialoger men även stundtals monologer. Vidare uppmärksammade vi att det val av samtalsstruktur pedagogen valde att använda sig av, hörde ihop med om pedagogen använde sig av autentiska eller
ickeautentiska frågor. De tre pedagogerna vi observerade i byskolan ställde ofta autentiska
frågor som gav möjlighet till diskussion och reflektion. Dock anser vi att pedagogerna i byskolan i ännu större utsträckning kunde implementerat och skapat rum för dialoger i undervisningen. Pedagogerna kunde till exempel, i större utsträckning, låtit eleverna svara på ställda frågor i klassrummet, istället för att själva svara på frågorna.
I den till stor del lärarledda undervisningen på storstadskolan, förekom det sällan dialoger och tillfällen för gemensamt arbete. Med vår kunskapssyn anser vi att pedagogerna i storstadskolan kunde ha skapat fler rum för dialoger. De kunde skapa dessa rum, genom att förankra elevernas idéer i undervisningsprocessen samt som Dysthe (1993) anser, låtit
eleverna ta del av varandras röster. Vidare anser vi att pedagogerna kunde ställt autentiska frågor för att leda diskussionerna vidare och därigenom ge eleverna möjlighet att tolka och reflektera lektionens innehåll.
Detta arbetssätt använder sig fysikläraren Daniel Barker av, då hans metod går ut på att använda lektionerna till diskussioner och problemlösning (Sundström, 2012). Denna metod tror vi även skulle kunna implementeras i grundskolans tidigare år och även där genom
dialoger, skapa rum för lärande. Vi vill dock lyfta ett citat av Dythe (1995: 249) ” Skolan kommer alltid vara ett ställe där det auktoritativa ordet och den enstämmiga diskursen har en plats”. Detta tycker vi är viktigt att poängtera, eftersom det i skolan alltid kommer att finnas grundläggande information som eleverna måste få ta del av, genom politiska styrdokument som är skolans uppdrag att förankra hos eleverna. Vi anser dock i enlighet med Dysthe (1995) att ett dialogiskt klassrum är en förutsättning för att eleverna ska kunna skaffa sig kunskaper och tänka självständigt och på så vis fungera i dagens demokratiska samhälle, där ett
gemensamt arbete och gemensamma beslut är grundläggande.
Genom vår fråga till pedagogerna om hur och på vilka grunder de gör sina val av samtalsstruktur under lektionerna, fick vi liknande svar. Dessa visade att samtliga pedagoger hade en ambition av att skapa ett dialogiskt klassrum samt förstod dess betydelse för
elevernas lärande. Med vår erfarenhet och kunskap, upplevde vi trots pedagogernas svar att det i realiteten inte såg ut så under alla observationer. Vi tror att detta kan bero på att våra kunskapssyner skiljer sig åt. Vi uppfattar vissa situationer som problem utifrån våra erfarenheter och kunskaper samtidigt som pedagogerna säkerligen med sin bakgrund, inte tolkar situationerna såsom vi gör. Ytterligare en aspekt på varför teorin inte överensstämmer med praktiken, kan som vi i kunskapsbakgrunden nämnde, vara att pedagogerna vill behålla kontrollen över undervisningssituationen och av tidseffektiva skäl därför inte vågar låta eleverna få större utrymme till dialoger (Dysthe, 1995).
De resultat vi fått fram genom vår studie är inte nya för den pedagogiska världen. Detta är som vi tidigare nämnde ett omdebatterat ämne som det inte råder någon brist av forskning kring. Bristen menar vi istället ligger på tillämpningen av teorin i praktiken. Vi tror att artiklar så som den i Lärarnas tidning (Sundström, 2012) om Daniel Barker kan vara en bit på vägen. Då den istället för att poängtera de problem som ett monologiskt klassrum innebär, ger konkreta exempel på hur pedagoger kan införa dialoger i klassrummet. Artikeln riktar sig som tidigare nämnt till gymnasieelever men vi anser att denna metod på liknande sätt, går att lyfta in i grundskolans tidigare år.
bästa för att få fram ett vetenskapligt resultat. Vi avgränsade vår undersökning med hjälp av våra frågeställningar, som speglar vårt intresse samt vår ambition att implementera det
dialogiska klassrummet i grundskolans tidigare åldrar. Arbetet med studien har lett till att nya tankar har väckts samt att vi blivit ännu mer inspirerade att utveckla våra kunskaper inom detta ämnesområde.
6.1 Framtida forskning
I slutet av studiens process kom vi att tänka på om och i så fall hur pedagogernas bakgrund påverkade det arbetsätt de använde sig av. Detta anser vi hade varit intressant att forska vidare om i en studie med ett annat syfte. Undersökningen kunde i likhet med vår utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod med både observationer och intervjuer. Vi tror att
observationer kan vara användbara för att kunna jämföra samt redogöra för pedagogernas beteenden samt val av arbetssätt.
Litteraturlista
Davidson, Bo., Patel, Runa. (2003) Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Doverborg, Elisabet., Pramling, Ingrid. (1985) Att förstå barns tankar- Metodik för
barnintervjuer. Stockholm: Liber AB
Dysthe, Olga. (1993) Writing and talking to learn. Norway: University of Tromsø
Dysthe, Olga. (1993) Writing and talking to learn- A theory-based, interpretive study in three
classrooms in the USA and Norway. Rapport nr. 1 I APPUs skriftserie.
Dysthe, Olga. (2005) Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Elfström, Ingela., Nilsson, Bodil., Sterner Lillemor och Wehner-Godée Christina. (2008)
Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber
Evenshaug, Oddbjørn., Hallen, Dag. (2001) Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur AB
Forssell, Anna. (2005) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB
Rubinstein Reich, Lena., Wesén, Bodil. (1986) Observera mera! Lund: Studentlitteratur Strandberg, Leif. (2006) Vygotskij i praktiken - bland plugghästar och fusklappar. Finland: Nordstedts Förlagsgrupp AB
Sundström, Ullrika. (2012) Fysikläxor på film ger lektionerna ny energi. Lärarnas tidning. Nr.15/12:21
Vygotskij, Lev. S. (1999) Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB
Bilaga 1:
Hej!
Vi är två lärarstudenter från Malmö Högskola som skriver vårt examensarbete.
Vi har i detta arbeta valt att göra en studie avseende hur kommunikationen ser ut
i klassrummet.
För att ta reda på detta är vår tanke att utföra observationer, det vill säga sitta
med i klassrummet under ett fåtal lektioner och observera det vi ser. Detta
kommer att ske någon gång under vecka 39+ 40.
Vi skulle även behöva dokumentera det vi ser med hjälp utav en videokamera.
Dokumentationen kommer vi enbart ha som underlag för arbetet och det är
endast vi som kommer att se den! Alla barn kommer att vara anonyma samt
även vilken skola eleverna går på i vår studie. Videofilmen kommer inte att
sparas efter använt ändamål.
Vi hoppas att ni godtycker att era barn får medverka i vår studie.
Om ni inte vill att ert barn ska bli filmat så meddela xxxxx eller xxxxx senast
onsdagen den 26/9.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar
Bilaga 2: