Diskussion om motiv till att delta i hälsosamtalen

Det som framgick i resultatet var att intervjupersonerna ansåg att det var positivt att använda sig av förebyggande program för att förebygga ohälsa samt att hälso- och sjukvården bör satsa mer på förebyggande arbete. Det påtalades att det arbetas för lite med förebyggande insatser, vilket också är en del varför Region Västmanland arbetar utifrån en handlingsplan utifrån de nationella folkhälsomålen. Detta för att arbeta med att främja hälsa och förebygga sjukdom (Region Västmanland, 2020). Tidigare studier om hälsosamtal som förebyggande insatser visar också positiva hälsoeffekter av samtalen (Lingfors & Persson, 2019).

Handlingsplanen för Region Västmanland är skapad utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer (Region Västmanland, 2020). Socialstyrelsens riktlinjer är stöd för vad som bör prioriteras, där bland annat rådgivande samtal var en gemensam nämnare (Socialstyrelsen 2019; Socialstyrelsen 2018a, 2018b, 2018c). I handlingsplanen nämns insatser som Sverige bör göra för att arbeta för hållbar utveckling (Regeringskansliet, 2018). Både Agenda 2030 (UN, 2015) och Sveriges folkhälsopolitiska målområden är stöd för både kommuner och regioner i arbetet för att förbättra folkhälsan (Prop. 2017:18:249). Viktiga aktörer för folkhälsoarbetet är främst regionerna i Sverige både vad gäller hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård (Prop. 2017:18:249). Resultatet i studien visar på att deltagarna i studien är villiga att förändra sina levnadsvanor om de får reda på vad de måste förändra för att kunna förebygga sjukdom och risk för ohälsa. Intervjupersonerna

påtalar att hälsosamtalen är en förebyggande arbetsmetod vilket också kan konstateras på både global, nationell och regional nivå.

I resultatet framkom det att deltagandet i hälsosamtalen främst var för att få lära sig mer om levnadsvanor och en genomgång om hälsostatusen. Deltagandet berodde också på att vara intresserad och rädd om sig själv. Positiva aspekter som lyfts fram var att samtalen var kostnadsfria och flexibla. Ytterligare faktorer kring deltagandet var egna förväntningar samt inställningen till hälsosamtalen. HBM-modellen förklarar att faktorer till att delta i

förebyggande insatser exempelvis kan bero på ekonomi, tid och ansträngning (Andersson, 2018). Det kan även bero på mottaglighet och värderingen av insatsens för- och nackdelar (Rosenstock et al., 1988). Deltagarna i studien vittnade om att det var positivt att det var flexibla tider, att det var gratis och hur inställningen till hälsosamtalen var samt att

hälsosamtalen behöver marknadsföras ytterligare. Det kan göra att fler vill delta i samtalen för att inse värdet i att få reda på hälsostatusen och vad som kan göras annorlunda för att slippa söka vård längre fram.

Deltagarna i studien ansåg att hälsosamtalen bör ha marknadsförts mer genom att förklara varför de genomförs och vad syftet med hälsosamtalen är. Intervjupersonerna förstod att syftet är att uppmärksamma en åldersgrupp som kan hinna ändra befintliga levnadsvanor innan det är för sent. I tidigare studier implementerades även interventionsprogrammen i lokalsamhället, exempelvis i skolan, olika föreningar och i tandvården (Journath et al., 2015). Detta sätt skulle också kunna appliceras när det gäller hälsosamtalen i Region Västmanland vilket kan ske i samverkan med kommunerna i länet eller andra aktörer och arbetsgivare. Genom att implementera samtalen i samhället blir det som en marknadsföring och på sikt kan det få fler personer att vilja delta i hälsosamtalen. Det skulle kunna resultera att samtalen sprids på fler arenor i samhället, vilket skulle kunna ses som en viktig aspekt för Region Västmanland att utveckla för att höja antalet deltagare som utför hälsosamtal. Vidare skulle det också kunna resultera i en bättre folkhälsa eftersom hälsosamtalen är en förebyggande insats mot två folksjukdomar samt för att förbättra levnadsvanorna.

I resultatet framkommer att deltagandet i hälsosamtalen var främst för att få lära sig mer om levnadsvanor och en genomgång om hälsostatusen. Deltagandet berodde också på att vara intresserad och rädd om sig själv. Positiva aspekter som lyfts fram var att samtalen var kostnadsfria och flexibla. Ytterligare faktorer kring deltagandet var egna förväntningar samt inställningen till hälsosamtalen. HBM-modellen förklarar att faktorer till att delta i

förebyggande insatser exempelvis kan bero på ekonomi, tid och ansträngning (Andersson, 2018). Det kan även bero på mottaglighet och värderingen av insatsens för-och nackdelar (Rosenstock et al., 1988). Deltagarna i studien vittnade om att det var positivt att det var flexibla tider, att det var gratis och hur inställningen till hälsosamtalen var samt att

hälsosamtalen behöver marknadsföras ytterligare. Det kan göra att fler vill delta i samtalen för att inse värdet i att få reda på hälsostatusen och vad som kan göras annorlunda för att slippa söka vård längre fram.

Gällande deltagandet i hälsosamtalen beskrev Hellstrand (2018) att det var fler kvinnor som deltog i hälsosamtalen och att det var fler kvinnor med högre utbildningsnivå som deltog än de med lägre utbildningsnivå. Annars skiljde sig deltagandet inte avsevärt beroende på

utbildning eller ursprung. Skillnaden bland män och kvinnor som deltar i hälsosamtalen kan bero på industriarbeten som redan genomför hälsoundersökningar (Hellstrand, 2018). Det går inte i den här studien att dra några slutsatser via den här studien om deltagandets könsskillnader. Därför går det inte att veta om män och kvinnor har olika intresse i att genomföra hälsosamtalen.

Samtliga deltagare i studien var från Västerås och yrkesverksamma och vilket kan påverka resultatet eftersom att det finns hälsoskillnader i Västmanland, Västerås kommun redogör bättre hälsa än exempelvis Surahammars kommun. Det kan förklaras med utbildningsnivå och olika ekonomiska förutsättningar då invånare med högre utbildningsnivå visar på bättre hälsa (Region Västmanland, 2018). Resultatet kan ha blivit annorlunda om deltagarna var från olika geografiska platser i Västmanland med olika förutsättningar. Det kan även vara individer med en redan god hälsa som väljer att gå på hälsosamtalen samt att det eventuellt är svårare att nå dem som har sämre hälsa och ohälsosammare levnadsvanor. Därav är det viktigt att hälsosamtalsledaren inte dömer personerna som deltar i hälsosamtalen, oavsett om de har hälsobesvär kopplat till ohälsosamma levnadsvanor. Det vittnade även deltagarna i studien om, att det var angeläget hur hälsosamtalseldaren bemötte dem. Dock är det något som bör informeras om innan inbjudan till hälsosamtalen för att nå dem som väljer att avstå från att delta i hälsosamtal för att dem tror att de kommer bli dömda under samtalet. Att hälsosamtalsledarna inte dömer deltagarna är viktigt men främst att få dit alla personer som väljer att avböja är om än ännu viktigare.