Värdekedjor och kostnadsfördelningen
8.1 Diskussion om oplanhet, urval och osäkerhetsfaktorer
Oplanhet är något som alltid kommer förekomma så länge produktionsmetoden för plåt ser ut som den gör. I denna uppsats har problemet belysts, kvantifierats och diskuterats i termer av framförallt merkostnader. Men själva gränsen för oplanhet i olika applikationer har medvetet inte analyserats i detalj. Dels eftersom detta kan skilja sig åt beroende på operatör, maskintyp liksom konstruktion av in- och utmatning till maskinen. Men även för att en sådan siffra inte säger så mycket om inga faktiska uppgifter på merkostnaden kan påvisas för respektive oplanhet. Viktigt att poängtera är istället att flera företag för vissa processer efterfrågar en standard på plåt som i flera fall inte ens förbättrad kvalitet klarar av att uppnå. (Den vanliga standarden är inte i närheten av att uppnå kraven.) Det bevisar att det finns kostnader för oplanhet som inte ska underskattas.
Generellt försöker företagen i undersökningen minska ner felkostnader så mycket som möjligt, liksom förebygga det som förebyggas kan. När det blir stora problem med förseningar från leverantörer, en maskin repar en plåt, det blir elfel i maskinen så den stannar, eller någon givare går sönder, blir stoppen förhållandevis långa. När en plåt är oplan av olika anledningar, är det inte lika lätt att mäta hur lång tid avhjälpandet tar. På samma sätt har intervjupersonerna inte alltid koll på hur ofta det händer, utan gör en uppskattning av stoppfrekvensen. Enligt Söderlund skulle detta indikera att det hos företagen, som inte känner till vad planhet kostar för dem, inte heller innebär något större problem. Vidare ställer man sig då frågan: Vad är då de största problemområdena för dem? Hos exempelvis 3D mekaniska, som inte har så stora problem med planhet, är ett bekymmer att plastskyddet på plastbelagd plåt vid stark värmepåverkan i processerna lossnar. Kraven från kund gällande plastskyddet, gör att de inte kan sälja vidare allt material. Hos ITE Fabriks är planhet inget större problem heller, men värre är tjockleksvariationer i material, liksom hål och repor i plåten. Vissa specifika produkter är riktigt kritiska, men tillverkas i material som ej berörs i denna rapport. För Volvo personvagnar är ytproblem i plåten efter pressen eller stansen ett betydligt vanligare problem och mer diskuterat. Och det är just detta som gör oplanhetsproblemet svårgreppbart. Det förekommer, men man har lärt sig leva med det på olika sätt, bland annat genom omplanering, sänkt fart i maskinerna och processer för att räta ut oplan plåt.
Medvetenhet om vad råmaterialet orsakar i form av planhetsproblem för vissa applikationer finns ofta. Gemensamt för dessa är att ingen av dem, trots medvetenheten, analyserat vad planhet kostat dem. Söderlund beskriver att kundtillfredsställelse handlar om en sammanvägning av de antal aspekter som är viktiga och utgör intrycket av en vara, som sedan beslut grundas på. Eftersom planhet inte är den enskilt största faktorn som samvarierar med intrycket som kunden har av stålprodukten, innebär det enligt honom att planhet för de flesta kunder inte är en viktig aspekt. Anledningarna kan vara flera. En teori är att plåten kan användas ändå, även om arbetet tar längre tid. En annan kan vara att det är krångligt och svårt att reklamera något på grund av planhetsproblem. Dels för att riktiga mätningar inte är så lätta att utföra, men också för att reklamationer av plåt är administrativt tungt och tar lång tid, i flera fall 2-3 månader att få ersättning för. Inte hos ett enda av de bearbetande företagen som besökts, förutom skeppsvarvet STX i Åbo, fanns oplanhet medtaget som en direkt felkostnad vid maskinerna.
Ur en annan aspekt, där kvalitet inte definieras ur kundens uppfattning utan snarare är utvärdering av ett antal inverkande parametrar, föreligger hos ett flertal av
115
tillverkningsindustrierna ett stort behov av plana material. De kostnadsexempel som beräknats för de olika tillverkningsprocesserna, indikerar att de tillverkande företagen inte alltid är medvetna om vilka förluster som görs på grund av oplana material. Företagen har i vissa fall uttryckt sig om leverantörsproblem ur aspekten oplan plåt, men inte undersökt saken djupare än att de bytt leverantör tills godkänd plåt hittats, till ett bra pris. Det finns således redan nu ett värde med den standard som stålverken bestämt och i de flesta fall ger det tillräckligt god kvalitet för kundens behov.
I vissa fall är behovet av planhet till synes inte stora, men i denna avhandling har det via teoretiska kostnadsberäkningar visats att planhetsbristkostnader inte är ringa. Ett tydligt exempel på detta är vid svetsning av framför allt kälfogar av olika slag. Vid kälfogar är små spaltavstånd inte synliga för ögat. Det innebär dels att extra svetsgods används för att producera en viss längd fog, men även att indirekta kostnader på grund av en sämre fog med ökad risk för fogsprickor vid höga belastningar kan förekomma.
För att undvika avgörande ekonomiska effekter orsakade av oplanhet i processer är kommunikation oerhört viktigt, både inom och utanför företaget. Genom en nära dialog med ståltillverkarna, likt den som diskuterats mellan biltillverkare och dess leverantörer, skulle möjligheten att påverka kvaliteten öka, liksom konkurrenskraften för såväl leverantör som dess stålbearbetande kund.
Avslutningsvis poängteras att oplanheter med största säkerhet till bitvis något högre, bitvis lägre merkostnaden än vad som kunnat presenteras i denna rapport.
Osäkerhetsfaktorer
Nedan följer osäkerhetsfaktorer som framkommit under arbetets gång, som det har tagits hänsyn till och som i möjligaste mån har minimerats.
Fel valda kostnadsexempel
Osäkra beräkningsvärden pga. kvalificerade approximationer Intervjupersoner har i vissa fall haft låg kännedom om nyckeltal Intervjupersoner har inte kunnat vara objektiva.
Olika mycket information har kunnat tas fram beroende på regler kring noterade börsbolag i olika länder.
Kostnadsexemplens generaliserbarhet över: - En större marknad
- Andra plana stålprodukter
- Tillverkningsindustrier sinsemellan
Vissa tyngre material kan ha oplanheter som inte syns på grund av att materialets egen tyngd. Oplanhet syns då först efter svetsning eller kapning, då materialet blivit lättare eller ändrat form.
Ovan nedskrivna faktorer har delvis nämnts och diskuterats i inledningen av arbetet. I osäkra fall har företaget kontaktats i efterhand för att validera uppgifter eller en annan person
116
kontaktats för att få en annan synvinkel. Approximationer har gjorts i samband med kostnadsexemplen, då främst rörande intensiteten av problem i de olika fallen. Ofta har kvalificerade uppskattningar gjorts utifrån konstateranden på plats och givetvis utifrån det som direkt delgivits från de intervjuade personerna.
Kostnadernas generaliserbarhet på en större marknad och mellan företag har tidigare nämnts och bör åter nämnas. I vissa fall kan företags problem med identisk tillverkning jämföras direkt, och i andra fall går det inte alls. Ofta är problembilden processtyrd snarare än knuten till att de säljer till samma kundkategori.
117
8.2 Framtida forskning
Här nedan följer några intressanta områden som inte ryms inom detta arbete, men som bör ges tid att undersökas inom ramen för oplanhet & ståltillverkning.
Undersöka vad som definierar inre spänning och oplanhet i valsad plåt, för att i framtiden utveckla bättre mätsystem som kan hantera oplanheter som inte syns. Exempelvis kan det som idag upplevs som inre spänning av stålproducenten och stålkonsumenten, i själva verket vara dolda oplanheter i utspänt läge, som inte uppfattas som vågor pga. tyngdkraften.
Undersöka vilka kostnader som indirekt är kopplat till planhetsproblem. Främst är det viktigt att inse att planhetsbekymmer nu reduceras genom att maskiner och arbetssätt anpassats till dagens standard och kvalitet på plåt. Detta är givetvis underbyggt av stora investeringskostnader för forskning och nya maskininköp, för att komma runt problem, vilket även utgör planhetsbristkostnader som denna marknadsanalys inte tagit hänsyn till. Dock är dessa kostnader väldigt svåra i många fall att upptäcka och kräver mycket djupgående historisk information, viket bör genomföras internt och dokumenteras specifikt för varje företag.
Undersök vidare hur de processer som uppvisat problem och de konsekvenser det har fått i termer av oplanhet, kan användas för att styra planhetskrav vid stålproduktion av produktspecifik plåt efter kundsegment.
Undersöka hur layoten i tillverkningen; planering och struktur av processer kan minska kostnaderna vid planhetsproblem och övriga stopp i produktionen.
En djupare studie av höghållfasta material och bearbetningsproblem, då planhet inte upplevs vara en särskilt problematisk parameter i dessa fall. Vilka är de vanligaste planhetsrelaterade problemen för höghållfasta material?
118
9. Ordlista
Coil – Stor rulle med plåt i en viss dimension, längd och sort. Väger upp till cirka 12 ton. Coil-Set – Formen som bandplåt får vid avrullning från stålrulle. Ju närmare centrum av rullen plåten kommer från, desto mer rullformad kommer plåten vara.
Slabs- Gjutna tackor av stål som sedan kan upphettas och formas till plåt.
Band- Avser plåt som hasplats upp på rulle. Är i vissa fall i upprullad form, och i andra upphasplad.
Brottgräns – den gräns för maximal påfrestning ett visst material klarar innan det brister.174
Sträckgräns – den högsta belastning som stålet tål utan att få kvarvarande deformation. Deformationer som uppstår av belastning under sträckgränsen är elastiska och blir inte kvarstående. 175
Pilhöjd – Höjd som materialet är oplant i förhållande till omgivande del av material. Mäts manuellt genom att lägga en stållinjal över materialet och mäta mellanrummet mellan material och linjal där det finns.
Plasticitet - Deformation i ett material som inte återgår efter att den deformerande kraften tas bort.
Steel Service Center - Ett begrepp för de företag (grossister) som köper stål från stålverket i stora rullar, klipper upp dessa i mindre ark/rullar och säljer de vidare till mindre kunder. Tillverkningsindustrin – I denna rapport avser det slutkunden som bearbetar plåten.
174
Löfgren, T, 2009 175
119