• No results found

Total extratid använd: 45 min arbetstid + 10 min maskintid

In document Planhet i valsade stålprodukter - (Page 93-96)

Kostnad per fel: 375+ 1666,66 = 2041 kr

Resultatdiskussion

Ovanstående exempel är tänkt att ses som en konsekvensbeskrivning av magnetbandsproblem i transportfunktioner i moderna fabriker. Den totala kostnaden kommer variera med stopptiden och felanledningen, liksom eventuella reparationskostnader. Därför kommer inga slutsatser att dras med den totala kostnaden som bakgrund. Exemplet hade kunnat handla om sugkoppar istället, då det är betydligt vanligare hos företagen och i mindre anläggningar. För sugkoppar är dock den teoretiska sannolikheten att tappa plåt större, det handlar enligt Sven-Ove Larsson, Nilaab, om 20 mm/m i oplanhet enligt deras beräkningar.

150

94

Intensiteten av ovanstående fel är ändå avgörande för hur intressanta de verkar i kostnadshänseende. Modellen ovan är skapad med en kostnadsbild på så sätt att felet förekommer med minst 5-10 gånger per år. Om felets intensitet är liten krävs större totala felkostnader vid varje tillfälle eftersom felanalys och åtgärd då tar upp mer tid. Under förutsättning att utrustningen inte går sönder och att maskinerna kan startas upp direkt efter att den felaktiga plåten är borttagen kan modellen användas för att approximera stilleståndskostnaderna.

Iakttagelser har visat att när plåten tappas i automatprocesserna är det i de flesta fall oplanhet utanför tolerans efter exempelvis en laserskärningsprocess. Efter en sådan process utlöses inre spänningar. Dessa spänningar är inte intressant här, varför sugkopparnas process inte spelar in på samma sätt, som exempelvis magnettransporterna gör. Magnettransporternas användningsområde är i regel transport mellan processer innan materialet formats/ skurits mer än till formatplåt. Toleransen är som tidigare sagts endast tiondels m.m. Därför är transporten ur planhetssynpunkt viktig.

Kostnadsexempel 3 - Automatiserad bockning

Det sista exemplet handlar om det vanligaste felet i automation i samband med robotarbete. Inför kantpressning har automatcentreraren svårt att centrera materialet om det är oplant. 151152

Det utgör ett intressant exempel ur kostnadssynpunkt, då det direkt gör att materialet som roboten ska pressa blir felaktigt. I värsta fall kan inte roboten heller lyfta upp materialet på ett korrekt sätt. Automatcentrering kan gå till på olika sätt, men här centreras plåten inför upplyft av roboten. Det går till så att materialet glider ner på ett sluttande plan mot två kanter som centrerar det hela. Om plåten då är oplan hamnar centreringen inte rätt. Då stämmer inte centrum på detaljen med vad maskinen tror, vilket gör att bockningen blir felaktig. Artikeln blir då i de flesta fall tvungen att skrotas helt enkelt. Det skapar en merkostnad för material liksom för arbete och skrot. Samtidigt innebär problem att inte kontinuerlig produktion mellan skiften kan genomföras om maskinen riskerar att stanna. Aktuella kostnadsslag för exemplet:

Stilleståndskostnader - En automatisk robotkantpress kostar cirka 450 kr/ timme att

köra.153 Tid per fel i detta fall är satt till 5 minuter, då stoppen ofta är av mindre karaktär.

Felanalys & Tala med tekniker –Beräknas till en kostnad av 500 kr/h. Diskutera och

rapportera om det inträffade till relevant skiftledare och tekniker.

Att åtgärda produkten - En kostnad av 500 kr/h. Reparation/Riktning av produkt för att

få in den i produktionen igen, kostnad för hel batch.

Försäljningsomkostnader – Timkostnad 500 kr/h.

Extra arbetstid för att göra ny produkt – Bedömt att det tar 5 minuter extra att göra nya

produkter då de felgjorda måste skrotas. 450 kr/timme i kostnad.

Om oplant material kommer in i maskinen blir repeterbarheten låg, vilket gör att det blir många bitar som inte bockas på ett korrekt sätt. Beroende på hur stora varje serie av produkter blir, innebär det olika mycket mertidskostnader. En liten serie kan ta upp till 5 gånger så lång tid om man är tvungen att hantera oplant material och i värsta hand bock för hand.154 Förmodligen är alla plåtar inte dåliga, utan runt 10 % av en batch. Det ger att fel upptar cirka 30 plåtar, som får

151 Thomas Sahlin, Westbaltic 152 Sami Tietavainen, Swegon 153

Thomas Salin, Westbaltic 154

95

sorteras åt sidan och valsas separat för att få plana, varefter processen kan fortsätta. Ett kostnadsexempel för en batch om cirka 300 plåtar skulle kunna illustreras på följande sätt: Längd av stopp i produktion Tid i minuter Kommentar kostnadsuträkningar

Stillestånd/fel (min) 5

Felanalys (min) 60

Tala med tekniker (min) 10 Att åtgärda produkten

(min/batch) 20

Försäljningsomkostnader 5

Extra bearbetning ny produkt

(min) 5

Z

Total tid per fel 95 min + 10 min maskintid Kostnad per fel (kr) 792+75 = 867 Total tid per batch vid 10%

dåligt 530 min +300 min maskintid Kostnad per batch vid 10%

dåligt (kr) 4417+ 2250 = 6667 Totalkostnad om 30 plåtar är dåliga av 300. Felanalys samt Att åtgärda produkten behöver bara medräknas 1 gång.

Kostnad per år vid 2 dåliga

batchar /månad (kr) 6667 x 24 = 160008 Månadskostnad ”per batch med cirka 10% dåligt material” x 24 feltillfällen.

Resultatdiskussion

Totalkostnaden vid 2 dåliga batchar i månaden, som är en rimlig siffra155 för denna typ av verksamhet, hamnar kostnaden på cirka 160000 kr om året. Omarbetas inte material utan skickas tillbaks till leverantör minskar omarbetningskostnaden, men administrationskostnader i form av försäljningsomkostnader liksom transportförberedning, emballering, bokning av upphämtning och dokumentation ökar istället.156 Totalt sett omfördelas kostnaden, men totalt handlar det om ungefär samma storlek. Om materialet skickas tillbaks kan det leda till att material som tidigare var tänkt till någon annan order måste användas, vilket skapar merkostnader för omplanering, framplockning av material osv. istället. Vanligtvis finns en buffert på runt 1 dag i de olika delarna i produktionen157, innan påverkan blir alltför stor.

Om materialbitarna som oplanhetsproblem upptäcks på inte är alltför stora är det billigare att slänga materialet och få igen skrotpriset för det istället. Om plåtbiten väger 10 kilo, kostar 8 kr per kilo, och skrotpriset är 2kr/kilo, kostar 30 sådana plåtar totalt 1800 kronor att skrota. Problem kvarstår dock med tillgång på material eftersom även dessa måste ersättas. Jämförs totalkostnaden 160008 kronor med den totala debiterade driftstiden för maskinen på ett 2574000 kronor. Det ger att stoppen, om de sker 2 gånger i månaden, skulle motsvara cirka 6%

155 Sami Tietavainen, Swegon. 156

Ibid 157

96

av den totala omsättningen för den aktuella maskinen. 6% skulle i ögonen på en produktionsledare eller kvalitetsansvarig vara något som måste åtgärdas omgående. I förhållande till en omsättning på mellan 50-100 miljoner är kostnaden inte avgörande, men med flera robotar blir totalsumman betydligt högre.

Vad gäller höghållfasta stålsorter och rostfritt har det inte kunnat fastställas att mer oplanheter är knutna till dessa material i automatiska processer. I vissa fall har rostfritt varit problem, i andra inte alls. Men även om det kan vara svårare att producera höghållfast och rostfritt, betyder det inte att stålverken släpper ut material på marknaden med sämre planhetskontroll, än på övriga, mer standardiserade stålsorter.

In document Planhet i valsade stålprodukter - (Page 93-96)