DISKUSSION

5.1 Utvärdering/analys

Under själva arbetet med indelningen av byggnadsdelarna framkom det att alla ingående skikt inte behöver vara separerade. Detta då mängden, arean, av exempelvis invändig beklädnad av gips fås genom att ta insidan av den klimatskiljande ytterväggen. På så sätt behöver man inte överarbeta själva objektsindelningen och detaljeringsnivån i modellen blir inte onödigt hög.

Figuren nedan visar hur resultatet blev utifrån den inledande bilden (se figur 1), och är också ett exempel på när detaljeringsgraden ligger på en rimlig nivå. Rimlig nivå i det här fallet innebär att fasadskiktet (fasadbeklädnaden) är ritat som samma objekt som

utfackningsväggen.

En för hög detaljeringsnivå skulle innebära att konsultarvodet skulle skena iväg, och det utan något mervärde för kalkylatorerna på Peab, som kanske inte skulle kunna använda sig utav de utökade objekten som modellen innehåller.

Vårt arbete får dock ses som startskottet på något nytt. För att kunna ställa vettiga krav på konsulterna måste Peab själva veta exakt vad som de vill ha, något som de inledningsvis var osäkra på. Genom att ha sammanställt kompendiet efter deras önskemål och tankar finns det nu en visuell handling som visar konkret vad som förväntas på en BIM-modell som ska brukas av kalkylatorerna. Denna handling har även förankras hos konsulterna där ingen, i referensgruppen, såg några större problem med modelleringstekniken – förutom att det med största sannolikhet skulle ta längre tid att modellera på det sättet eftersom att fler objekt måste modelleras och modellen blir mer detaljerad. Kompendiet förväntas användas Figur 24. Rutan till vänster visar resultatet för hur en liknande vägg, som rutan till höger visar, ska modelleras för att Peabs kalkylatorer ska kunna bruka mängden i deras kalkylprogram. Vänstra delen är alltså lösningen på en liknande

32

som en bilaga till Peabs nuvarande BIM-manual för att påbörja överbygga det glapp som i dag finns mellan entreprenör och konsult. Det är dock viktigt att nämna att kompendiet som resultatet har utmynnat i, är en visuell 2D-ritning som ska speglas vara en del av en BIM-modell. Alltså är resultatet i 2D medan det ska utföras i 3D.

Indelningen av objekten gynnar samarbetet mellan Peab och dess konsulter i BIM-sammanhang. Genom att detaljerna i en modell består av flera olika sambundna objekt istället för ett enda, leder det till att kommunikationen och informationen i BIM-modellen blir mycket mer pålitlig. Informationsmässigt blir det enklare att tyda vad en modell innehåller på en mer detaljerad nivå. För att nå ännu bättre tillförlitlighet i informationen behöver programen som alla olika aktörer jobbar i vara kompatibla med varandra. Alltså måste även programvarorna också samarbeta för att objektsindelningarna ska vara värda att göra. Här finns det en stor utvecklingspotential som detta arbete inte berör, men det är ändå värt att nämna. Detta var något som kom fram under verifieringsmötena med konsulterna. Skulle en framtida projektering med en BIM-modell ske på det sätt som vårt arbete hänvisar till, skulle kalkyleringen för Peab göras smidigare. Genom att kunna plocka ut mängder för olika objekt som ingår i exempelvis en vägg blir projekteringen både säkrare och mindre tidskrävande jämfört med det ”traditionella” sättet. Det är värt att nämna att i exempelvis ArchiCAD kan man få ut mängderna från modellen, men konsulten på Tengbom menar att Peab inte litar på dessa. Och när Peab jämför sina mängder som hämtas från Vico och de från ArchiCAD visar det sig i många fall att de inte stämmer överens. Att de inte stämmer överens beror på att programen mäter med olika parametrar. Här får man anta att Peabs mängder är korrekta då de tas från modellen som är produktionsanpassad. Återigen skulle ett bättre samarbete mellan programvarorna som är inblandade i processen förmodligen innebära pålitligare information utan att någon instans ska behöva göra något arbete dubbelt.

Under utförandefasen framkom det tidigt att flera byggnadsdelar som vi stötte på inte hade något littra i Peabs litteralista (se bilaga 2). Detta är ett stort problem då en gemensam litterering i byggbranschen skulle lösa många problem. Om alla talade samma språk skulle entreprenörernas programvaror för kalkylering enkelt känna igen byggdelarna utifrån det gemensamma litterat. Under ett av mötena med konsulterna framkom det att branschen håller på att ta fram en standard för hur littererande ska ske i framtiden.

I verifieringsprocessen, eller kvalitetsfasen som vi har kallat den, stod det klart att konsulterna kan rita på det önskade sättet. Det är alltså inga problem rent

modelleringstekniskt att göra som Peab vill. Men skulle konsulterna börja rita på det sättet i deras nästa projekt skulle det dra ut på tiden. De kunde inte säga hur mycket längre tid det skulle ta att objektsindela modellerna på det sättet, men samtliga var rörande överens om att det garanterat skulle ta längre tid. Här blir det osäkert hur mycket man anser sig vinna på att moduellera på det sättet Peab vill, för kostnaderna för en sådan projektering skulle bli

33

mycket större. Beroende på projektstorleken kan man tänka sig att applicera önskemålen. Det skulle bara bli onödigt arbete i de lite mindre projekten medan de större skulle kunna dra nytta av följderna från en mer detaljerad modellering som i sin tur medför exaktare kalkyler och planer. Det främsta problemet med att modellera på det önskvärda sättet är att en eventuell ändring i något objekt innebär att ändringen måste göras på fler ställen då det i många fall är två eller fler objekt som sitter ihop. Här är det också viktigt att påpeka att konsulterna kanske inte alltid vet vilken teknik de ska använda sig utav i sina programvaror för att göra en sammankoppling av objekten på bästa sätt. Här skulle de behöva vända sig till sina leverantörer för att få information eller ett verktyg för att göra det på ett smidigt sätt. Det är dock svårt att mäta vinsterna med att lägga ner mer pengar på konsulterna i början av byggprocessen för att få en så korrekt BIM-modell som möjligt. Ett scenario skulle kunna var att man helt enkelt bara flyttar pengar i projektet. Genom att lägga ned mindre tid på kalkyleringsfasen blir det automatiskt mer tid i modelleringsskedet. Hur kan man härleda de minskade byggfelen och eventuella kostnader som de medför till att BIM-modellen har varit av hög kvalité? Detta går, som tidigare nämnt, endast att avgöra om man genomför två identiska projekt där ett av dem projekteras med BIM och det andra inte. Det är kanske just det man måste göra för att få entreprenören villig att betala mer för sina modeller i

framtiden. Det är värt att poängtera att konsulterna vill rita deras modeller så som

entreprenören bygger och i sin tur räknar. De som håller på med 3D-projektering kan sin sak och vill göra det bra, men en återkommande faktor är att pengarna sätter stopp. De ges en budget som de måste hålla och då kan inte optimal kvalité levereras.

5.2 Val av metod

Val av metod i det här arbetet är en mix av flera. Vi startade upp med tanke om att det skulle bli en tämligen ren och skär intervjustudie, men så blev inte fallet. Intervjuerna har snarare varit möten där informanten har fått lämna synpunkter och förslag på lösningar. Redan vid den första sammankomsten med Peab visade det sig att informanterna inte kunde nog mycket om BIM-modeller för att intervjun skulle kunna genomföras. Istället fördes en

diskussion om hur kalkylatorerna räknar på sina projekt och hur deras mängdavtagningar ser ut för olika byggnadsdelar. Ett alternativ till intervjuerna vore att skicka ut enkäter. Vid uppstarten av examensarbetet när det handlade om att hitta ett så kallat ”gyllene snitt”, skickades det ut ett enkätliknande mail till massor av aktörer inom branschen som arbetade med BIM för att få lite input om hur tekniken användes i dag. Denna enkät har inte påverkat examensarbetet när den rådande problemformuleringen tog form, utan fick endast ses som lite research inför arbetet.

Litteraturstudien genomfördes för att få en kunskapsbas att stå på och för att kunna relatera samt förstå de problem som Fredrik Berg presenterade. En allmän inläsning på ämnet visade sig nyttig samtidigt som tidigare kunskaper om kalkylering och byggprocessen har varit till stor nytta.

34

De handlingar som indelades var i största utsträckning k-ritningar. En alternativ metod hade varit att titta på olika BIM-modeller för att därifrån plocka bra och dåliga exempel (vyer). För arbetet bygger i mångt och mycket på 2D-ritningar som betraktaren måste visualisera som de vore i en 3D-modell, vilket i vissa fall kan vara svårt att göra. Ytterligare en alternativ metod hade varit att vi själva modellerat en byggnad på det sätt som vi objektsindelat ritningarna. Den modellen skulle då kunnat ha testats i Vico för att se hur väl

objektsindelningen de facto var gjord. Samma modell skulle konsulterna få som

referensprojekt och vända sig till ifall något var oklart. Denna metod hade varit att föredra men inom de tidsramar som detta examensarbete verkar inom hade det inte varit möjligt att genomföra.

5.3 Program

Både Vico och BlueBeam har varit mycket betydelsefulla för examensarbetet. Eftersom att det är Vico som kalkylatorerna i framtiden kommer bruka, styrde programmet hela arbetet eftersom objektsindelningarna måste vara kompatibla med det. Här har det inte varit aktuellt att kolla på något annat program än Vico, eftersom att det är just det programmet som Peab använder sig utav. När det gäller framtagandet av objektindelningen uppfyller BlueBeam allt för att kunna skapa mycket framstående 2D illustreringar. Här finns det säkerligen ett flertal program som uppfyller samma kriterier, men eftersom att Peab redan använde sig av BlueBeam togs beslutet om att använda detta program. Detta för att ifall det skulle bli eventuella problem i programmet fanns det erfarenheter och kunskaper hos Peab att ta del av. Detta medförde att även här har det inte varit aktuellt att använda något annat program.

5.4 Hållbar utveckling

Arbetet medför en noggrannare detaljering av modulering. Detta i sin tur medför en bättre och mer verklig mängdning. Det betyder att man kan spara mer material i form att spill blir mindre och produktionen mer effektiv. Då byggbranschens ekologiska fotavtryck är tämligen stort i världen skulle minskade byggfel och resursåtgång bidra till en hållbarare värld.

5.5 Förslag på fortsatta studier

 En fortsatt studie av arbetet skulle kunna vara att undersöka fördelarna av en ännu mer noggrann objektsindelning. Skulle detta löna sig eller inte är en väsentlig fråga, för att besvara den skulle två projekt behövas jämföra vilket vore intressant. Precis som vår grundidé att hitta en gräns där det lönar sig med denna mer detaljerade modellering vore också intressant.

 Att modellera upp en byggnad utifrån de önskemål som vi sammanställt från Peab i våra objektsindelade ritningar, för att titta på hur kompatibelt Vicos mängdning är med denna indelning.

35

 Utvärdera hur de olika programmen kommunicerar genom att jämföra Vico Office sätt att mängda utifrån en modell gentemot andra modellskapande CAD-program så som ArchiCAD och Revit.

36