I detta kapitel analyseras studiens resultat med hjälp av de teoretiska källorna presentarede i samband med sociala medier, dess användning och reaktioner vid mönsterbrytande. Resultaten presenteras även här utan referenser då sammanställningen av intervjuerna presenteras tillsammans.
Att kommunicera är inget nytt och många tror att det aldrig varit det. Att förmedla tankar och idéer har människan alltid gjort, och detta genom alla möjliga medier. (Carlsson et al., 2012) Respondenterna började själva att använda sociala medier på 2000-talet. Då var de flesta i tidiga tonår. Att kommunicera var viktigt och det var dessutom häftigt att hålla sig uppdaterad om vad som hände i vänskapskretsen.
Anledningen till att personerna började använda sociala medier var för att alla andra gjorde det. Det fanns inte på kartan att de inte skulle finnas där alla andra fanns. Samtidigt var det roligt då det var något nytt och intressant, de kunde dela sina gemensamma intressen på ett helt nytt sätt. Det finns idag tusentals sociala nätverksplatser som stödjer alla möjliga intressen. De flesta webbplatser bygger på människors gemensamma intressen, politiska åsikter eller aktiviteter. (Boyd & Ellison, 2007)
Sociala medier kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll. (Stakston, 2011) Idag är det Facebook som har ledningen i användandet av sociala medier bland
respondenterna. Facebook är även den självklara plattformen för att distribuera sin närvaro. (Stakston, 2011) Efter Facebook som används mest hos respondenterna kommer Instagram, Snapchat, Linkedin, Pinterest samt olika former av andra forum. Det är här respondenternas vänner befinner sig och informationen respondenterna söker och är intresserade av finns här. Aktiviteterna på de sociala medierna varierar från att lägga ut bilder, filmer och
statusuppdateringar till att enbart vara åskådare för att se vad andra har för sig.
Användningen av de sociala medierna idag kan jämföras med dåtidens grottmålningar, runstenar fram till tryckpressar, telegrafer och mobiltelefoner. (Stakston, 2011) Idag har utvecklingen vandrat från ovan nämnda ”medier” till Facebook, Messenger, Instagram och Snapchat som används flitigt av respondenterna. Idag är det omvälvande att vi till nästan ingen kostnad alls har tillgång till det som förr var så svårtillgängligt för många (Stakston, 2011). Användningen av främst Facebook styrs av två primära behov. Behovet att tillhöra samt behovet av själv-prestation (Nadkarni & Hofmann, 2007). Intervjupersonerna är överens om att
det handlar om att se och höras, eller att ha koll på omgivningen, när det kommer till
användningen av Facebook. Några få respondenter spekulerade även en del kring behovet av att känna bekräftelse, att det ofta handlar om att känna sig bekräftad av omvärlden. Areskoug och Olofsson (2016) undersökte användningen av social medieanvändning och slutsatsen blev i stort sett att de som spenderar mer tid på sociala medier ofta tenderar till att ha lägre självkänsla. Detta var något som primärt rörde kvinnorna och männen i mindre grad då de enligt sin undersökning kommit fram till att det främst är kvinnorna som spenderar mest tid på sociala medier. (Areskoug & Olofsson, 2016)
Sociala medier finns i överflöd för oss att delta i idag. Det finns tusentals webbplatser och applikationer att granska och leta sig igenom. Det handlar om att hitta det du är intresserad av och de funktioner du är ute efter. Om det handlar om att kommunicera med andra medlemmar eller allmänheten generellt är Twitter, Facebook, YouTube eller en blogg ett bra alternativ. Vilket media du väljer handlar om vilket engagemang du är beredd att lägga på mediet. (Osborne-Gowey, 2014) Att välja socialt media är inte alltid helt lätt. Är det en person som aldrig varit inne på ett socialt media förut kan det vara en stor utmaning. I respondentgruppen var det dock inte ett svårt val när de gick med i sina sociala medier. Det valde främst Facebook, Instagram och Snapchat då det var här vänskapskretsen befann sig. Det var ett val baserat på kontakter och koppling till användarna som redan fanns där. Respondenterna blev engagerade i något som intresserade de själva och deras eget publicerade innehåll fick längre livslängd tack vara internet och sociala medier. Detta håller Stakston (2011) med om. Genom de sociala medierna har de möjlighet att utbyta erfarenhet och bygga ny kunskap. (Stakston, 2011) Idag är vi inte uppkopplade på grund av avståndet från varandra, utan för att
kommunikationsverktygen ständigt finns tillgängliga. Oftast bär vi med oss tekniken hela tiden. Kanske kommer till och med ensamhet bli ett krav för att vi ska kunna kommunicera oavbrutet och fokuserat, alltså via en skärm. (Turkle, 2011) Respondenterna bär med sina mobiltelefoner i stort sett överallt idag. Oftast används sociala medier i väntan på bussen, på tåget eller över lag när lite tid blir över. Många är medvetna om att de borde utnyttja stunden här och nu, och inte stirra ner i sina mobiltelefoner hela tiden. Detta tycker större delen av respondentgruppen är ett otrevligt beteende människan utvecklat. Detta går även hand i hand med vad Turkle (2011) skrev om sin uppväxt. När hon var barn lekte alla på trottoarkanten tillsammans i en hage ritad med krita. Idag hade en vän till henne besökt kvarteret, och hagarna fanns inte kvar, barnen är istället online på sociala medier och tittar därför ner i skärmen istället. (Turkle, 2011) Även Gabrielsson (2015) skriver att den sociala interaktionens karaktär har ändrats sedan sociala medier och mobiltelefoner etablerades. Kontakten med individer är enklare, men mer ytlig nu än
förr. Kontakten med människor gynnas oftast av sociala medier och mobiltelefoner, men den kommer aldrig att kunna ersätta den fysiska kontakten mellan människor. (Gabrielsson, 2015) Stakston (2011) skriver att samhället vi lever i är ett samhälle där jaget står i fokus.
Användningen av sociala medier spekulerade respondenterna ofta i att det handlar om ett bekräftelsebehov som fylls när de får respons i form av gilla-markeringar eller kommentarer på sociala medier.
Något som var intressant var att respondenterna många gånger ansåg att anledningen till att de fortfarande var medlemmar i Facebook var på grund av kommunikationen med deras skola eller klass. Utan denna kommunikation hade det varit svårt för respondenterna att hålla kontakten med klasskamrater samt hålla sig uppdaterade om vad som händer i klassen. Undersökningen gjord av Moran et al. (2011) har undersökt användandet av sociala medier i samband med studierna. Denna undersökning stödjer resultatet då 90 % av alla lärare använde sociala medier i utbildningskurser (Moran et al., 2011). Detta förklarar till viss del varför respondenterna känner att det kan vara svårt att hålla sig uppdaterad kring information i kurserna om de inte har Facebook till exempel. I denna undersökning nämns även att studenterna tycker att sociala medier och medier över lag är viktigt i utbildning, då kommunikationen kan ske på ett smidigare sätt (Moran et al., 2011).
Användningen av sociala medier är blandad bland respondenterna. Finns tiden så används sociala medier flitigt då personerna inte vet vad de annars ska göra med tiden. Ofta är det så att intervjupersonerna känner en viss ensamhet om de inte är uppdaterad eller online på sociala medier. Sociala medier möjliggör att få in engagemanget i livspusslet och med tillgänglighet via digitala tjänster oberoende av tid och plats kan personer hänga med i de sociala medierna dygnet runt. (Stakston, 2011)
På sociala medier handlar det om att skapa en bild av sig själv. Många användare har utvecklat komplexa strategier för att kunna ändra bilden av sig själv på ett så bra sätt som möjligt (Marwick, 2005). Marwick (2005) skulle inte påstå att Facebook-profiler är en lögn, utan snarare en förvrängd version av sanningen. I samband med detta spekulerade respondenterna en del kring materialet som profiler lägger ut på de sociala medierna, och vilken typ av bild profiler presenterar sig som. De håller med om att det till mestadels handlar om att skapa en så perfekt bild av sig själv som möjligt. Om något bra händer i deras liv, är det kul att lägga upp detta på ett socialt media, men om något negativt mot förmodan skulle hända, skulle det inte vara lika intressant att lägga upp detta på ett socialt media. Det handlar om att få gilla-markeringar och kommentarer, det handlar om bekräftelse. Skrivs något negativt och inte så intressant lär inte
lika många personer gilla detta, men om något positivt läggs upp kommer antalet gilla- markeringar att öka nämnvärt. (Marwick, 2005) Även Turkle (2011) har skrivit om den förvrängda bilden som ofta skapas på sociala medier. Turkle (2011) menar på att på datorspel där personer spelar en avatar, spelar de en avslöjande bild av sig själva, medan på sociala medier tror de att de skapar en sann bild av sig själva, men att de egentligen skapar en bild av någon helt annan. (Turkle, 2011)
Baym (2015) nämner att människan ofta reagerar med förvirring när nya medier tillkommer och undrar hur mediet kommer att påverka deras relationer med omvärlden samt deras relationer. En annan reaktion är att människan också ser vilka möjligheter mediet tillför samt vad de kan göra för dem. (Baym, 2015) Intervjupersonerna tycker att nya medier oftast är spännande och ser det oftast som positivt att nya medier tillkommer. De är inte så intresserade av att själva leta efter nya medier, utan håller sig mest uppdaterade genom att medierna eller informationen kommer till dem genom andra medier eller vänner. Ibland kan personerna reagera lite avslaget. Medierna blir bara fler och fler, och vissa intervjupersoner tycker redan att det är för mycket sociala medier, och svarar därför med trötthet när nya medier kommer in i deras krets med vänner eller på deras sociala medier.
Sociala medier kan anses vara sociala på olika sätt. Vissa påstår att alla medier är sociala eftersom de är en del av samhället, och samhället är närvarande i de tekniska produkter vi använder idag. Andra säger att alla medier inte är sociala, utan bara de som stödjer
kommunikation mellan människor. Kommunikation är ett utbyte av information mellan minst två personer. Om vi anser att all social aktivitet innebär kommunikation mellan människor, är inte all medieanvändning social. Kommunikation är en bas i samhället vi lever i, och vi kan inte överleva utan kommunikation. (Fuchs, 2014) Respondenterna använder sociala medier främst för kontaktens skull. De använder medierna just för att kunna hålla kontakten med sina vänner och bekanta lättare, samt att inte hamna utanför medievärlden i samhället. Genom denna jämförelse kan slutsatsen dras att respondenterna använder sociala medier för kontaktens skull, och därmed anser att medierna som gör kommunikation möjlig mellan minst två människor är sociala.