9.1 Slutsatser: en sammanfattning.
I början av denna uppsats presenteras en identitetsteori, som säger att identitet är en livslång berättelse, utformad av en intern dialog (Josselson, 2008, s. 133). Den berättelsen utgörs av en samling av känslomässiga upplevelser och erfarenheter. Senare, i avsnittet tidigare forskning, introduceras externa diskurser (de essentialistiska och konstruktivistiska synsätten på queera människors identiteter), som påverkar det sätt queera människor uppfattar sig själva. Enligt flera forskare (se i tidigare forskning), är den personliga upplevelsen och diskursen två skilda fenomen, som påverkas av varandra eftersom diskurser försöker, bland annat, namnge personliga upplevelser. Problemet uppstår när generella diskurser, som möjligtvis stämmer på majoriteten, uppfattas som essentiella sanningar av både majoriteten och minoriteten. Den queera minoriteten upptäcker i sitt utforskande av världen behovet att skaffa en egen diskurs för att sätta namn på minoritetens unika upplevelse. Skapelsen av egna queera diskurser kan däremot medföra sina egna utmaningar, som till exempel, identitetskriser och självhat.
För att förstå hur queera diskurser uppstår presenteras i uppsatsen Foucaults teoretiska framställning om diskurser kring sexualitet. Underlaget för Foucaults (1976) analys består av en historisk genomgång i europeisk historia, vilket lyfter upp behovet av att förstå diskursernas bakomliggande förflutna.
Sedan 70-talet har den essentialistiska diskursen uppfattats som den anti-homofobiska diskursen, eftersom den har förespråkats av queeraktivister i syfte med att kräva samhällets acceptans, skydd och rättigheter. Samtidigt har den essentialistiska diskursen menat att homofobiska ideologier konstruerar den queera sexualiteten som ett val, vilket är i essens felaktigt, påstår essentialisterna (Grzanka, 2016). Därmed har den konstruktivistiska diskursen förknippats med val. Emellertid har teoretiker som Judith Butler förespråkat den konstruktivistiska diskursen, för att avtäcka verklighetens diskursiva och konstruerade form och på det sättet kunna dekonstruera den heterosexuella matrisen, som enligt Butler, är grund till diskriminering (Mortensen, 2015).
Både Foucault och Butler, samt andra teoretiker och forskare, menar att kontexten är starkt präglad av kulturen. I dessa fall, där queera personer är också rasifierade, är upplevelser av
diskriminering “dubblerade”, dock kan dessa känslor komma från olika håll. Ifall den rasifierade personen kommer från en kultur där queer sexualitet och könsidentitet är idiomatiskt förtryckta, kan personen känna sig avvisad från sin kultur. Detta kan innebära distansering från familjen och identitetskriser. Samtidigt som den rasifierade personen kan uppleva diskriminering, eftersom denne anses komma någon annanstans ifrån.
9.2 Slutsatserna i relation till empiri
Denna studies deltagare har levt i en tid där den konstruktivistiska och den essentialistiska diskursen möter varandra, vilket anses av deltagaren som en tillgång, snarare än en anledning till identitetskris. De använder båda diskurserna som verktyg för att bättre förstå sina personliga upplevelser. Diskurserna fungerar som ett spektrum där Li, Vicente och Umme kan positionera sig själva utifrån vad dem känner för. Dessutom har båda diskurserna varit till hjälp för att förstå hur andra queer-fientliga diskurser, som den mediala och den kulturella, kan dekonstrueras. Att Umme, Li och Vicente upplever diskurserna som en tillgång, kan ha att göra med deras kulturella kapital (universitetsutbildningar som just handlar om förståelsen av samhället och människan). Samtliga har också erfarenheter av att ha levt mellan flera kulturella ramar, vilket har gett de förmågan att uppfatta sig själva ur ett större perspektiv. Umme och Vicente upplever att rasismen, på grund av att de är queera, upplevs i mindre grad. Ur Lis perspektiv är rasismen fortfarande där. Dock har sättet den tar sig uttryck på förändrats, från föreställningar av att hon representerar ett hot, till exotifiering.
Samtliga deltagarna tror inte att deras queera identitet är konstruktivistiskt utformade, de anser att det finns interna fenomen som undflyr allt det diskursiva. Något som ibland har pekats ut som en vilja, men som inte är i stånd att vara en fri vilja. Det är en vilja eller en önskan som är långt ifrån att vara ett val. Däremot är människors sätt att externalisera denna vilja präglade av val och beslut, som i sin tur ibland är mer och ibland mindre medvetna. Hur medvetenhet, val och interna viljor förhåller sig till varandra är en diskussion som kan vidareutvecklas, genom filosofiska och etisk-filosofiska ansatser.
Avslutningsvis, upplever deltagarna att de utsatts för flera diskriminerande diskurser, som den mediala och den religiösa. Framförallt när de var barn och tonåringar. Däremot har samhället förändrats positivt och är idag mer tolerant än förr, vilket tillåter deltagaren utveckla sina identiteter och ha en starkare självsäkerhet, något som går hand i hand (Larsson, Lilja,
Berg-Wikander, 2008, s. 308). Att samhället har förändrats kan bero på att Sverige, och många delar av västvärlden, lever under eller nyligen har gått igenom en sexuell revolution. Däremot har människor som Li och Umme behövt offra kontakter med kretsar och familjemedlemmar som befinner sig i andra kulturella kontexter, där denna revolution antigen är svagare eller inte alls finns. Vicente, Li och Umme, samt forskare och teoretiker presenterade i denna uppsats, är överens om att vägen till självacceptans är positiv för den queera individen, även om den kan innebära smärtsamma processer.
9.3 Framtida forskning
Det här arbetet presenterar en övergripande bild av queer identitet och därför har den stor potential för vidareutveckling i framtida studier. Exempelvis kan framtida studier fördjupa sig i denna stora bild genom att undersöka mer specifikt hur rasismen upplevs av queera rasifierade människor. Eller kan en diskursanalys göras, för att närmare titta på hur den mediala diskursen, eller den religiösa diskursen, påverkar målgruppen. Alternativt, kan ännu större bilder fångas genom att se exempelvis hur enhetliga identiteter byggs genom påverkan av ännu flera diskurser ur ett intersektionellt perspektiv. Det här arbetet är också mycket “teoretiskt”. I framtida studier kan fokus bytas till en mer empirisk dimension, som att exempelvis undersöka genom kvantitativa metoder möjliga samband mellan kulturellt kapital och psykisk ohälsa hos queera rasifierade människor, vilket skulle förse socialarbetaren med ännu en större förståelse om möjliga samband som bygger sociala problem, inom den queera gemenskapen.
9.4 Avslutning
Som social arbetare arbetar man emot sådant som förtrycker individernas resurser, vare det sig utsatthet, rasism, diskurser, psykisk ohälsa eller annat. Detta är ett tufft arbete som kommer att kräva professionella verktyg och empati. Förhoppningsvis hjälper denna uppsats mig och min opponent, att på morgondagens fält förstå att målgruppens verklighet är påverkad av interna fenomen som är svåra att förstå, samt deras komplexa, intersektionella, samspel med den externa världen.