Ett betydande resultat i diskursanalysen är hur roller generellt används både av journalisterna och av Isabella Löwengrip. Dessa har inte endast använts för att beskriva hennes yrkesroller, utan även för att förstärka hennes betydelse och värde för nyheten. Dessa beskrivningar har varit avgörande för hennes karriär, på gott och ont, eftersom de haft stort inflytande i hennes framställning och på så vis genererat en plats i nyhetsbevakningen.
Innan Expressens kritiska granskning användes hennes utmärkelse som “Näringslivets mäktigaste kvinna” vid ett flertal tillfällen för att förstärka hennes framgång. Ett exempel är artikeln “Nu siktar hon på miljarden” från Dagens industri, där utmärkelsen används i positiv bemärkelse. Det är rimligt att när en person vunnit ett pris att detta uppmärksammas och har en stor betydelse för personens innebörd i branschen. Enligt Bjursell & Bäckvall (2011) är ett förekommande tillfälle att media skriver om kvinnliga entreprenörer när de bryter normen;
kvinnor som är mycket rika eller rankas högt när det kommer till makt eller fått utmärkelser som fått uppmärksamhet. Dock används denna utmärkelse som beskriver hennes roll som
framgångsrik, även i en negativ bemärkelse. I Expressens kritiska granskning, “Succébluffen - siffrorna som mörkas av Löwengrip”, används en diskurs som framhäver hur hon en gång i tiden var “Näringslivets mäktigaste kvinna”, men nu har genomskådats. Rollen används alltså till hennes nackdel. Denna diskurs syns sedan i flera artiklar som publicerades efter granskningen, bland annat i “Tidigare Löwengrip-anställda talar ut: "Värsta tiden i mitt liv” från Svenska Dagbladet (Se avsnitt 5.2).
En annan typ av framställning genom roller förekommer i Dagens Nyheters artikel “Isabella Löwengrip: Jag lyssnar inte på människor som jag inte är intresserad av” (Jones 2019). Där framhävs det underliggande budskapet: trots att Isabella Löwengrip är ensamstående, har funktionsnedsättning, är kvinna och har två små barn - driver hon ändå företag och vill bli
världens mäktigaste kvinna. Detta blir ett nyhetsvärde eftersom det blir annorlunda och intressant
för henne som individ. Detta syns även i Aftonbladets artikel “Varit bland de tuffaste veckorna i mitt liv” (Silverberg 2018). Där används även hierarkiskt svaga roller för att beskriva hennes nyhetsvärde som individ. Där förekommer det också hon har två barn, hon har skydd av en livvakt, hennes ex-pojkvän skulle blivit uppsökt av kriminella och att hennes team har ändrat säkerhetstänket kring henne. Det skapas även där ett underliggande nyhetsvärde, att med dessa roller i bakgrunden, framställs hon som en stark karaktär. Att kvinnor beskrivs på det här viset har påvisats i en studie av Bjursell & Bäckvall (2011); att kvinnor som kan behärska mammaroll och en framgångsrik roll samtidigt framställs som hjältinnor. Eftersom det förekommit i
artiklarna att både journalisterna och Isabella Löwengrip själv beskrivit henne på detta vis, har alltså båda parterna varit bidragit till en ideologiskt hämmande diskurs.
En viktig del inom kritisk diskursanalys enligt Berglez (2019) analysschema är att ta upp historiska faktorer. Det kallas att titta utifrån ett historisk-diakroniskt perspektiv. Det första som då sticker ut är mängden artiklar från kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen (Se Figur 2).
Tillsammans utgör de har 83% av urvalet. Att medielogiken är olika mellan morgonpressen och kvällspressen rotas långt tillbaka i tidningarnas historia, men detta har ändå format Isabella Löwengrips gestaltning i rapporteringen om henne. Sedan kvällstidningarnas uppkomst har deras medielogik präglats av mer sensationella nyheter och stor inriktning på individer (Strömbäck, 2008). Tidningar såsom Expressen och Aftonbladet har sedan länge fått intäkter via försäljning per exemplar. De är alltså beroende av en hög försäljning, utöver reklam och digitala
annonsintäkter. Enligt författaren Kovach (2014) blir alltså kvällspressens ekonomiska drivkraft att hitta spektakulära nyheter med slående citat, eftersom detta ökar försäljningen. Med detta resonemang i bakgrunden går det att analysera att det kan finnas ett medvetet samspel mellan kvällspressen och Isabella Löwengrip. I och med att Isabella Löwengrip regelbundet gått ut i tidningar och på sin blogg med väldigt personlig information, går det inte att utesluta att det blir en win-win situation både för Löwengrip och kvällspressen: Isabella Löwengrip får exponering i media och kvällstidningarna ökar sina chanser till att få fler exemplar sålda. Tidigare forskning utförd av Strömbäck visar också att det är vanligast att human touch-nyheter, det vill säga berörande nyheter, samt privatlivsfrågor i kvällspressen. Detta skulle kunna bidra till att Isabella Löwengrips uttalanden om bland annat sin ex-pojkvän, stalker och depression (se avsnitt 5.2), haft stor chans att komma med i kvällstidningarna.
I morgontidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter förekom det färre citat från Isabella Löwengrips blogg, men fler direkta, -och indirekta intervjuer utfördes samt andra aktörer kom till tals (Se Figur 2). Morgontidningarna har en annan bakgrund än
kvällstidningarna - de får intäkter via prenumerationer. Att det förekommer fler direkta, -eller indirekta intervjuer samt citat från andra aktörer, kan därmed också härstamma från
morgontidningarnas historiska perspektiv. Eftersom de publiceras inför morgondagen har innehållet hunnit bli moget och relativt strikt (Nationalencyklopedin, u.å.). Detta ökar chansen för mer utförligt journalistiskt arbete där innehållet blir mer opartiskt. Detta har synts i en tidigare undersökning av Strömbäck (2008), där resultatet visade att morgontidningarna har ett större fokus på dynamiska situationer och processer än i kvällstidningarna. Dock ska det tas med i beräkningen att i och med digitaliseringen och minskandet av antalet prenumeranter av tryckta morgontidningar (Mediebarometern, 2018), har det journalistiska arbetet påverkats även
redaktionerna hos morgontidningar (Weibull, 2019). Detta innebär mindre tid och resurser till att granska och täcka nyheter som inte berör en större andel av tidningens målgrupp. Eftersom morgontidningarnas har flest läsare i 50–70 årsåldern (Mediebarometern, 2018) och Isabella Löwengrips blogg haft flest läsare i 20–35 årsåldern (United Influencers, 2018), skulle det kunna vara en förklaring till varför det rapporterats mindre om Isabella Löwengrip i morgonpressen.
7.
Slutsats
Isabella Löwengrip har format sin gestaltning i svenska tidningar via intervjuer och sin blogg, både före och efter granskningen i Expressen. Innan granskningen beskrevs hon oftast som en framgångsrik kvinnlig entreprenör. Efter granskningen beskrev journalisterna henne som den framgångsrika entreprenören som kraschat och misslyckat. I nästan alla artiklar förstärktes hennes framställning med hjälp av känslor och rollen som kvinna.
Det avtryck hon lämnat i morgontidningarna är en framställning om en kvinna som har normbrytande mål. Det avtryck hon lämnat i kvällstidningarna är att hon är förmögen affärskvinna med flera personliga utmaningar, både från män och mentalt.
Ifall hon väljer att inte gå ut med ett uttalande till pressen, kan hon istället yttra detta via sin blogg och sociala medier.
Journalister bör alltid sträva efter att få en direkt kommentar kring informationen och vara kritisk. När journalister skriver utifrån information som är tagen från en persons sociala medier, bör det tydligt anges publiceringsdatum för inlägget samt var man kan återfinna det i form av länk eller beskrivande hänvisning, till exempel “Hämtad från @isabellalowengrip på Instagram, 8 mars 2018”. Vid intervju bör det vara en självklarhet att inte endast grunda intervjun på vad personen tidigare sagt i sina kanaler och utgå från att det är sanning. Det krävs ständig research och ifrågasättande för att öka standarden för influerare och andra elitpersoner att behöva stå till svars till det som de publicerat i sina egna kanaler.
6.1 Vidare forskning
Att undersöka med kritisk diskursanalytiska frågor inom journalistik, gynnar både journalister och läsare. Det är krävs ständig kontroll av diskurser och hur de influerar vårt samhälle. Jag skulle vilja se fler studier om olika typer av influerare och hur de framställs i svensk journalistik.
Har de samma framställning i nyhetsmedia som på sina egna kanaler? Är journalisterna kritiska och neutrala till innehållet eller tar de influerarens ord som sanning? Finns det någon som vinner eller förlorar på diskursens underliggande budskap? Hur påverkar det journalistens arbete? Det vore intressant att jämföra influerare med olika målgrupper, genre och typ av kanaler. Hur
bemöts och framställs en influerare från Youtube, jämförelse med en influerare från TikTok? Tas de båda på allvar, eller finns det skillnader? Förekommer det förutfattade meningar i
journalistens diskurs? Hur påverkar det influeraren och dess rykte?