Genom denna undersökning har vi tagit reda på hur studie- och yrkesvägledare inom det kommunala aktivitetsansvaret tolkar skollagen 29 kap. 9§ och Skolverkets allmänna råd samt hur studie- och yrkesvägledarna använder sig av lagen och Skolverkets allmänna råd i
praktiken. Vi har kommit fram till att studie- och yrkesvägledarna inom det kommunala aktivitetsansvaret betraktar skollagen som en abstrakt text där kraven är tydliga, men det finns brister i tillvägagångssätt för att uppnå dessa. Vi har kunnat visa på utmaningar i arbetet för studie- och yrkesvägledarna i form av för få resurser och måsten till att ta egna initiativ i arbetet inom KAA och skapa egna arbetssätt i grund från individernas egna erfarenheter från tidigare utbildning och arbete. Våra respondenter har visat oss deras utmaningar i att utföra sitt arbete och har delat med sig av deras egna tankar av utvecklingsmöjligheter för skollagen samt Skolverkets allmänna råd, något vi inte förväntande oss i vår undersökning.
Vi som författare till denna undersökning ser ett stort problem i skollagens och Skolverkets allmänna råd för brist i direktiv och metoder till arbetssätt. Vi upplever att kommunerna inte ser ungdomarna som är under 20 år och inte har en gymnasieexamen eller någon annan form av sysselsättning som ett samhällsproblem. Om vårt empiriska material stämmer överens med verkligheten så är det oroväckande att kommuner inte tar det kommunala aktivitetsansvaret på allvar och bidrar med mer resurser och kapital. Det ligger på statens ansvar att förmedla kunskapen om hur stort ekonomiskt problem det är för det svenska samhället, att detta i sin tur leder till arbetslöshet och försörjningsersättning som egentligen inte borde finnas. Vi förstår att processen är i sin början, men den behöver marknadsföras och alla som jobbar inom
40
kommunen bör veta vad KAA är och bidra till dess utveckling. Detta är ett problem för det kommunala aktivitetsansvaret samt att det blir samhällsproblem i längden.
För att återgå till vårt syfte så är tolkningen av lagen enligt Czarniawska (2005:114) en påtvingad kolonisation där lagtexten tolkas som den är, söka upp ungdomarna, göra en kartläggning, erbjuda de individuella aktiviteter och följa upp. Det är inte arbetsuppgifterna som är svåra att tolka utan hur man gör sina arbetsuppgifter, vilka metoder ska jag använda, vem tar jag hjälp av och så vidare. I den tidigare forskningen skriver Fräki (2015:24) att det inte finns några specifika arbetsuppgifter för studie- och yrkesvägledare inom KAA.
Skolverkets allmänna råd uppskattas av vissa, men andra upplever att den inte kommer med något nytt då de redan har jobbat på samma sätt innan den kom ut.
I koppling till våra respondenter, studie- och yrkesvägledarna så funderar vi på hur olika resurserna har varit i varje kommun. I den tidigare forskningen tar Skolinspektionen (2016:8) upp en sammanställning av de kommuner där det kommunala aktivitetsansvaretfungerar väl. En av de faktorer som vi tror bidrar till störst nytta i alla kommuner är att arbeta aktivt i samverkan mellan olika kompetenser inom kommunen och med relevanta externa aktörer. På så viss jobbar alla tillsammans för att lösa ett samhällsproblem. När det kommer till skollagen så vill vi framhäva vikten av att ha en tydlig arbetsbeskrivning.
7.2 Metoddiskussion
I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi genomfört intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret. Vi anser att en kvalitativ metod vad mest givande då denna gav oss möjlighet till att ställa följdfrågor, ställa studie- och yrkesvägledarnas berättelser i centrum för att kunna fånga helheten. Vi tycker möjligen att eventuella observationer hade bidragit till djupare inblick i hur en studie- och yrkesvägledare arbetar inom KAA, samt vad lagen innebär.
Syftet med intervjuerna var att få en inblick i hur studie- och yrkesvägledare som arbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret tolkar skollagen 29 kap. 9§ samt hur studie- och yrkesvägledarna använder sig av lagen i praktiken.
Våra respondenter valdes ut genom att vi själva sökte upp dem och kontaktade dem med förfrågan om deltagande samt en kort beskrivning av studiens syfte.
41
Vi ansåg validiteten och reliabiliteten viktigt i våra intervjuer och därför valde vi att skicka ut intervjuguiden samt lagtexten i förhand. Detta gav våra respondenter en möjlighet till att på ett ungefär förbereda sig och skapa även en trygghet för vissa respondenter. Vissa läste
frågorna innan de bestämde sin medverkan. Vidare kan intervjuguiden ha varit till hjälp för att våra respondenter kunde tänka igenom och formulera sina svar.
Efter att ha genomfört samtliga intervjuer upplevde vi vissa brister i vår intervjumall. Vi kompletterade med enstaka följdfrågor via e-mail. Detta anser vi som bristfälligt, då vi inte fick så breda och utvecklade svar, samt att vi saknade möjlighet till att kunna ställa
följdfrågor.
Samtliga respondenter besvarade även våra kompletterande följdfrågor via e-mail och detta kan ha orsakat att vi inte fick samma djupgående svar som vi hade fått under ett personligt möte.
7.3 Teoridiskussion
Vi anser att vi har hittat teorier som kunde hjälpa oss att analysera vårt empiriska material samt vår frågeställning.
I uppsatsen har vi valt att använda oss av teoretiska begrepp som kan användas för att beskriver hur studie- och yrkesvägledare inom det kommunala aktivitetsansvaret tolkar skollagen och Skolverkets allmänna råd. Samtalstyper och samtalsmodeller som beskriver hur en studie- och yrkesvägledares arbete kan se ut i processen av arbetet i KAA. Dessa begrepp är kärnan i uppsatsen eftersom uppsatsen syftar till att se hur studie- och yrkesvägledare tolkar Skolverkets allmänna råd samt hur dessa lagar omvandlas till praktiskt arbetssätt.
Vi anser inte att begreppen behövde ändras eller kompletteras, utan att dessa fungerade bra som verktyg för att besvara våra frågeställningar.