kartläggningen av de ungas bakgrund, förutsättningar och behov. 15 av 16 kommuner har brister i styrning och ledning i arbetet med aktivitetsansvaret och 15 av 16 kommuner har inte rutiner som garanterar att alla unga i målgruppen kontaktas.
Fräki (2015:24) skriver om att det inte finns några specifika nedskrivna arbetsuppgifter för studie- och yrkesvägledare i samband med arbetet i det kommunala aktivitetsansvaret.
Detta ser vi även i våra respondenters svar då de upplever att lagen är abstrakt och lätt att tolka, men är i behov av utveckling för direktiv och metoder. En del är nöjda med sin insats, men upplever att det inte finns tillräckligt med resurser för att kunna göra mer.
Respondenterna gav oss varierande svar av hur de tolkar skollagen 29 kap. 9§ samt Skolverkets allmänna råd. Ödman (2007:122) menar att när ens arbetssätt måste tolkas på egen hand, tyder individen processen utifrån sina egna erfarenheter och försöker få förståelse utifrån ett sammanhang eller situation som de tidigare ingått i.
Alla våra respondenter visade både omedveten samt medveten strävan efter att tyda denna lag på flera olika sätt för att hitta en metod, ett arbetssätt som fungerar väl. Vi såg ett tydligt
34
mönster där respondenterna använde sig av tidigare erfarenheter för att kompensera kunskapen de inte får från skollagen eller Skolverkets allmänna råd.
Czarniawska (2005:112) beskriver det ovanstående på liknande sätt. Författaren beskriver att utifrån tidigare erfarenheter, föreställningar samt tidigare lärdomar har respondenterna skapat deras eget individuella arbetssätt. Informanterna har på det sättet kunnat tolka och konstruera ett arbetssätt utifrån sin tolkning av lagen.
Utifrån det resultat vi har fått ser vi ett upprepande problem där alla kommuner jobbar olika. En del lägger mer resurser på KAA, medan andra inte prioriterar det lika mycket. Beroende på var man jobbar har man olika förutsättningar att följa skollagen och hänvisningarna i Skolverkets allmänna råd. De respondenter som har jobbat inom det
kommunala aktivitetsansvaret eller liknande arbete har utvecklat sin förståelse för arbetet och utvecklat metoder som fungerar för dem. Ödman (2007:104) förklarar processen utifrån spiralen där förståelsehorisonten skiftar i harmoni med förändringar i kunskapsprocessen. Förståelsen blir också mer breddad och går i riktning mot större precisering. Det människan har upplevt skapar en uppfattning om det man möter för första gången.
De som inte har jobbat inom KAA lika länge och inte har fått tillräckliga resurser eller direktiv från kommunen, upplever att det är svårare att tolka sitt arbete och därav vet individen inte var hen ska börja. Ödman (2007:97) förklarar att processen kan se ut på det viset ibörjan, där man sitter planlös och plockar bit efter bit tills man slutligen kan sätta ihop ett pussel. Ödman (2007:98) berättar vidare att när man har fått en struktur på sitt pussel börjar man tolka, förstå, omtolka och förstå ännu mer. När vi ser helheten begriper vi inte varför vi har upplevt det svårt i början (Ödman 2007:99).
Hur respondenterna tolkar lagen beror helt på hur de förstår den. Czarniawska (2005:114) skriver om två olika sätt för mottagaren att tolka lagen på, det ena sättet är den påtvingade kolonisationen och det andra är den frivilliga imitationen. Då vi behandlar en lag så bör den tolkas kolonisations vis, där respondenterna håller sig till lagtexten genom att utgå ifrån att söka upp ungdomarna, göra en kartläggning, erbjuda de individuella aktiviteter för att sedan följa upp. Våra respondenter har informerat om att det visar sig att en del tar till sig skollagen 29 kap. 9§ som en imitation, då respondenterna i den här undersökningen känner till lagen, men på grund av brist på direktiv och resurser har de svårt att tillämpa den i praktiken. Vidare fick vi veta att de måste välja att bortse från en del av studie- och yrkesvägledarens yrkesroll genom att inte uppfylla den moraliska frågan, hjälpa ungdomarna att hitta en sysselsättning och visa dem vägen dit. Skolinspektionens (2016:8) skriver att det förekommer brister framför allt i arbetsprocesser och metoder för att kartlägga de ungas individuella förutsättningar,
35
behov och önskemål. I stor utsträckning skriver Skolinspektionen (2016:8) att det
förekommer brister i uppföljning och utvärdering av det övergripande arbetet. Det orsakar brister i system, rutiner och organisering.
Utifrån de två tolkningssätten så upplever vi att vårt empiriska material resulterar på båda sätt, då studie- och yrkesvägledarna måste ta till sig lagen är en kolonisation medans
ovanstående resultat visar även att respondenternas tolkning är en imitation. Detta eftersom skollagen och Skolverkets allmänna råd är abstrakt, som i sin tur leder till att arbetet blir flexibelt och individuell.
Som vi nämnde tidigare upplever en del av våra respondenter lagen som abstrakt. Skollagen brister och man strävar för att kunna förstå den mening eller innebörd eller de värderingar som kan finnas i en lagtext. Vid tolkning tar individen hänsyn till den bakgrund och eller sammanhang som finns förankrat till lagtexten (Engquist, 2013:28). Våra
respondenter informerade oss om att dem som har arbetat inom liknande områden tidigare, har det varit lättare att tolka lagen och utforma ett arbetssätt utifrån det. De respondenter som inte arbetat inom liknande arbete upplever att lagen var svag och hade svårare för att tolka och var tvungna arbeta igenom pusselbit efter pusselbit och se olika delar för att till slut kunna forma sitt arbete till en helhet (Ödman, 2007:97).
De respondenter som arbetat en längre tid inom KAA har inte, och upplever att de inte behöver läsa det allmänna rådet till skillnad från de som är relativt nya inom branschen som upplever att Skolverkets allmänna råd är en bibel, som har gjort arbetet mycket lättare att utföra. Respondent A berättar Skolverkets allmänna råd förklarar att man ska hitta ungdomarna, kartlägga, erbjuda aktivitet och följa upp.
Processen i början av respondenternas arbete ser relativt likt ut, kontakta ungdomarna, hitta dem, boka samtal. Vi blir informerade om att detta är en del av det svåraste i deras arbete, just att hitta ungdomarna. Till största del är det inte ungdomarna som tar kontakt med det
kommunala aktivitetsansvaret, utan det är KAA som kontaktar ungdomarna. Ungdomarna är ofrivilliga och motvilliga till den hjälp det kommunala aktivitetsansvaret har att erbjuda de.
Det är respondenternas jobb att utforma en relation med ungdomarna utifrån individuella olikheter (Egan, 2010:59). Genom att använda sig av olika färdigheter och tekniker kan man forma det bästa sättet för att kunna ta kontakt med målgruppen. Respondenterna informerar om olika sätt de kontaktar målgruppen på för att hitta de allt från telefon, sms, e-mail, brev samt hembesök. Allt som hör ihop med den målgruppens intresse och vardag. Det viktigaste inom KAA är att hitta ungdomarna och skapa en kontakt med dem.
36
När kontakten har etablerats så bokas ett samtal in med studie- och yrkesvägledaren och ungdomen för att försöka samtala och göra en kartläggning med dem. För att man som
samtalsledare ska kunna hjälpa klienten så behöver fokus i samtalet ligga på att hitta bästa sätt att fatta beslut och detta görs genom planering och målsättningar (Egan, 2010:85). Engquist (2013:173) förklarar att i ett kartläggande samtal är målet för studie- och yrkesvägledaren att hjälpa ungdomarna att beskriva sin situation på olika sätt. Syftet är att hjälpa individen att bli mer medveten om sin situation, möjligheter och begränsningar. Respondent B förklarar att kartläggningen sker genom ett kartläggningsdokument i hens kommun. De pratar om tidigare utbildningar, där man även tar reda på hur ungdomen mår och vad den vill. Egan (2010:30) beskriver denna process utifrån hans tre stegs modell, steg ett att hjälpa ungdomarna berätta sin historia. Egan (2013:30) skriver vidare att en studie- och yrkesvägledare som inte lyckas hjälpa ungdomarna att förstå problemen och se möjligheterna i deras liv kommer inte lyckas hjälpa dem. Steg två enligt Egan (2010:31) är att ta reda på vad ungdomarna vill. Efter att ungdomarna har insett sina begränsningar och möjligheter, kan man hjälpa de att börja planera och bestämma sig för vad de vill och vad de vill göra. Steg tre är hur de ska nå sina mål. Här gäller det att hitta olika strategier, lösningar för att nå målet (Egan, 2010:31).
Respondenterna förklarar att det är en process att etablera en givande relation mellan studie- och yrkesvägledaren och målgruppen. Respondent A berättar att hen ofta behöver ta kontakt med andra ganska tidigt vid första träffen. Dessa kan bland annat vara
Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen, psykiatrin, Försäkringskassan, beroende på individens behov. Ingen individ är den andra lik och beroende på situationen formar studie- och yrkesvägledare ett arbetssätt som bäst tillämpas i den situationen. Detta går hand i hand med det Engquist (2013:27) skriver om att olika metodiker går att tillämpa i samtal som syftar till att förändra människor eller för att själv komma fram till exempel till det lämpligaste arbetssättet. Respondent F informerar om hur individuellt detta är från kommun till kommun. Ibland är samtalen med ungdomarna begränsade och man kan endast erbjuda samtal, men inte någon aktivitet eftersom ibland är det enda ungdomen klarar av. Genom att hjälpa
ungdomarna bli mer medvetna om sin situation, begränsningar de har samt möjligheter som finns. På så vis ökar man verklighetsförankringen och känslan av att själva kunna göra något realistiskt åt sin tillvaro. På så sätt eftersträvas vad Engquist (2013:173) beskriver om att man som samtalsledare bör ha ett mål som hjälper individen att beskriva sin situation i ett
kartläggande samtal.
Efter att man hittat ungdomarna, haft ett samtal, gjort en kartläggning och lagt upp en plan har en del respondenter uppföljning en gång i månaden med ungdomarna för att se hur de har
37
det. Målet är att finnas som stöd för ungdomarna om det behövs. Engquist (2013:174) pratar om att i situationer där ungdomarna har en plan och syftet är att låta personen bli mer
självgående, få de att behålla sitt nya sätt att leva på egen hand. Respondent D resonerar kring att fokus enligt Skolverket ligger på att ungdomarna i första hand ska återgå eller påbörja studier. Respondent D lyfter fram detta, som gör att tankar väcks kring vad som egentligen är mest gynnsamma sättet att arbeta på. En konflikt skapas och väcker ytterligare tankar kring det egentliga målet och tillvägagångssättet att nå dit. Engquist (2013) utgår från
individanpassade åtgärder medans Skolverket vill ha tillbaka samtliga ungdomar till studier. Det blir ett högre samhällsperspektiv som faktiskt inte alltid passar med vad individen har för behov. Resurser spelar en roll kring hur mycket man är villig att satsa på en individ.
Respondenterna berättar att det finns olika sätt att göra en handlingsplan på, om studier inte är ett alternativ för ungdomarna. Det finns olika alternativ beroende på kommun, vill ungdomen inte fortsätta studera och gå i skolan kan en aktivitet vara till lösning som kan innebära praktik. En del ungdomar som är över 18 behöver arbetsträna eller skapa rutiner genom att gå upp på morgonen varje dag eller bara några gånger i veckan. Engquist (2013:174) skriver vidare att man försöker endast träffas vid behov om ens alls, ibland räcker ett samtal eller ett e- mail. Vid sådana möten/ samtal tar vägledaren reda på hur det går, följer upp resultat, förmedla nya kunskaper, sätta nya mål om det behövs och ge ett psykologiskt stöd.
6.2 Sammanfattning
I denna analys har det framkommit att skollagen 29 kap. 9§ är tydlig för respondenter som har längre erfarenheter i arbetet inom KAA. Andra respondenter som har mindre erfarenheter upplever lagen svårare att tolka. Alla respondenter bekräftar att skollagen är abstrakt och tunn, att den brister på direktiv och metoder för hur arbetet inom KAA ska utföras.
Följaktningsvis har analysen visat att en del använder sig av Skolverket allmänna råd medan andra inte gör det. Det finns de som har läst Skolverket allmänna råd, men upplever att de inte behöver rekommendationerna till hjälp för att utföra sitt arbete och det finns de som läser Skolverkets allmänna råd och utgår ifrån den i sitt arbete.
Avslutningsvis har denna analys visat att samtliga respondenter följer lagen när det gäller att hitta ungdomarna, ha samtal med dem, göra en kartläggning, erbjuda dem aktiviteter samt göra uppföljning med dem. Däremot på grund av brist i arbetsmetoder eller
38
arbetshänvisningar i lagen och Skolverkets allmänna råd, har analysen visat att
respondenternas tidigare erfarenheter från tidigare utbildningar eller arbete formar deras sätt att arbeta, hitta metoder och så vidare för att uppfylla skollagen 29 kap. 9§ krav.
39
7. Diskussion
Nedan kommer vi att diskutera det resultat vi har fått från det empiriska materialet samt vår analys. Vidare kommer vi att diskutera studiens valda metoder, teoretiska utgångspunkter samt tillvägagångssätt för att kunna reflektera över hur denna studie kan utvecklas genom fortsatt forskning.