Uppfattningar om ordningsstörningar, brott och otrygghet
Den ordningsstörning som uppfattas vara allra störst på Södervärns knutpunkt var vårdslös trafik. När vi utförde studien bevittnade vi en bilkrock med en bil som försökte köra om på höger sida. Detta ledde först till många höga tutande bilister, och stoppade sedan upp trafiken på huvudleden. Ett hetsigt bråk startade vilket gjorde att människor runt omkring ställde sig och iakttog de två bråkande bilisterna som krockat. Både vårdslös trafik och människor som bråkar har i studien behandlat som ordningsstörningar, vilket man kan koppla till Broken Windows-teorin. Då människor upplever eller ser oordning på en plats, kan detta leda till att man känner otrygghet, men även att det uppkommer mer oordning på platsen. Detta blev tydligt då den vårdslösa trafiken i sig skapade ytterligare en upplevd oordning på platsen, nämligen människor som bråkar. Effekten av denna bilkrock påverkade oss studenter då vi fick en otrygghetskänsla, men även en obehagskänsla av oordning då människor stod och skrek på varandra till följd av händelsen. Det är även möjligt att händelsen påverkade andra människor runt omkring på likadant vis och skapar en större upplevd oordningskänsla kring och på knutpunkten. Det tycks vara så att Broken Windows-teorin kan appliceras på knutpunkten, särskilt då vi som studenter fick uppleva oordning som ledde till mer oordning men även otrygghet.
Den vårdslösa trafiken som upplevdes som problem på Södervärns knutpunkt kan enligt våra egna reflektioner bero på att vårdslös trafik är ett problem i hela landet och inte bara specifikt på Södervärns knutpunkt. Det var även ett flertal
respondenter som upplevde att den vårdslösa trafiken förekommer i hela Malmö. Detta kan associeras till Moms (Ivert m.fl 2013) då de visats vara ett utbrett
problem över hela Malmö stad. Den vårdslösa trafiken anser vi behöver förbättras dock kan det vara svårt då det är en fysisk ordningsstörning som är svår att
förebygga. Detta eftersom det är svårt med direkta ingripande eller konsekvenser för de som begår denna typ av ordningsstörning på grund av att det är svårt att kontrollera de människor som exempelvis kör för fort eller kör om på vägar där man inte får köra om. Visserligen finns vissa typer av åtgärder som införts, till exempel hastighetskameror, dock går det inte att införa i alla områden i varje stad, över hela landet.
Studiens resultat visade även att många respondenter upplever nedskräpning och klotter som stort problem på Södervärn knutpunkt. Dessa ordningsstörningar kan vara en anledning till att respondenterna upplever otrygghet. I ett område där det förekommer ordningsstörningar, tenderar individer att uppleva otrygghet, kopplat till tidigare forskning kan det vara så att de inte vågar visats i området (Sprott & Doob 2009) men även att de upplever mer oordning leder till mer oordning som då innebär att området utsätts ännu mer, speciellt när ingen ingriper (Wilson & Kelling 1982). Det är lättare för dem som stör ordningen att fortsätta att störa ordningen på det platser som anses vara utsatta. Exempelvis är det lättare för en individ att skräpa ner i ett område där det redan förekommer nedskräpning, detta kopplat till tidigare forskning (Ross & Jang 2000; Sprott & Doob 2009) samt Broken Windows teorin (Wilson & Kelling 1982).
Sambandet i studien visade att kvinnor upplever stämningen på Södervärns knutpunkt som mer trygg i jämförelse med män. I många studier som gjorts dock resultatet varit tvärtemot, det vill säga att kvinnor är de i samhället som känner sig mest otrygga. I vår strukturerade intervjuguide så ställs dock inga frågor om sexuella övergrepp. En förklaring till varför kvinnor i vår studie upplever stämningen som tryggare kan vara just på grund av att vi inte ställde frågor
gällande sexuella övergrepp. I Truman (2010) läggs hypotesen “Shadow of Sexual Assault” fram att det som egentligen ligger till grund för otrygghet eller oro för brott kan vara på grund av rädslan för våldtäkt eller sexuella övergrepp. Detta kan innebära att kvinnors rädsla för sexuella övergrepp kan påverka hennes rädsla för andra brott, då hon kanske associerar brott med just våldtäkt och sexuella
övergrepp (a.a.). När vi inte inkluderade frågor om dessa i vår studie, kanske därmed kvinnorna inte associerade otryggheten och kriminaliteten till att bli utsatta för dem. Detta kanske gav en bild av att kvinnornas faktiska otrygghet då vi exkluderat dessa brott i studien, och därför kan man tolka vår studie i enlighet med hypotesen om “Shadow of Sexual Assault”.
Gällande snedfördelningen av kön i vår studie kan vi se flera potentiella anledningar till varför urvalet blev på detta vis. Det kan vara dels att män är mindre benägna att delta, men även att män i mindre utsträckning rör sig på knutpunkten under dagen. Det kan vara så att män rör sig mer frekvent på knutpunkten under kvälls- eller nattetid. Med detta i åtanke är det enligt rutinaktivitetsteorin vissa platser under vissa tidpunkter mer riskfyllda
(Brantingham & Brantingham 1993), och det är kanske just då männen rör sig mer frekvent på knutpunkten. Likväl som vi tidigare nämnt att åldersfördelningen torde vara ojämnt under olika tidpunkter på dagen, kanske även det är likadant gällande könsfördelningen på knutpunkten.
Faktorer som påverkar uppfattningen av problembilden
I både den kvalitativa samt den kvantitativa datan har uppmärksammats att majoriteten av respondenterna för det mesta känner sig trygga under dagtid, medan de som upplever en variation i otryggheten anser att det är som allra mest otryggt under kvällen och natten. Till följd av detta mönster kan hända att de respondenter som känner sig otrygga under kvällen inte heller befinner sig på platsen under kvälls- och nattetid. Ett liknande mönster som vi även såg var att ju äldre respondenterna i de strukturerade intervjuerna var, desto tryggare känner sig de även när de befinner sig på platsen. Det kan även här vara så att de äldre inte heller kanske rörde sig på knutpunkten under de tidpunkter som de kanske hade upplevt en otrygghet på. Om så är fallet, bör detta vidare reflekteras över då människor kanske börjar undvika platsen under kvälls- och nattetid, precis som Heber (2007) menade att människor kan börja undvika platser. Detta var även något vi som studenter iakttog, då vi såg en förändring i populationen på knutpunkten under olika tidpunkter. Kvällstid såg vi fler ungdomsgäng på knutpunkten, medan vi dagtid såg dem som var medelålders och äldre.
Populationen som finns på knutpunkten tordes möjligen även bytas ut under olika tidpunkter på dygnet. Detta till följd av att de som är verksamma i anslutning till knutpunkten, eller studerar kanske främst tenderar att vara på knutpunkten under dagtid under veckodagar. Detta kan även påverka vilka motiverade
gärningspersoner och attraktiva mål som finns på platsen enligt rutinaktivitetsteorin (Cohen & Felson 1979).
Brottsligheten torde enligt respondenterna upplevas som allra högst under kvällen och natten. Kanske rör sig de “skumma människorna” som respondenterna
sammankopplar med kriminalitet på knutpunkten under kvällen och natten? Enligt Ross & Jang (2000) kan vissa typer av människor göra andra människor otrygga, kanske är det dessa “skumma människor” som gör att exempelvis de äldre håller sig från knutpunkten under vissa tidpunkter. De “skumma människorna” tycks vara en upplevd känsla av att olustighet vilken uppstår på Södervärns knutpunkt till följd av deras rörelse runt och kring området. Detta kan man dra liknelser till i Broken Windowsteorin (Brantingham & Brantingham 1993), för om man känner otrygghet eller ordningsstörningar till följd av just dessa människor i området, kanske detta sprider en känsla av otrygghet i hela området kring knutpunkten. Det kan även leda till att man kopplar ihop området med ordningsstörningar, och försöker att undvika knutpunkten.
Något som ett flertal respondenter nämnde var mörkret, att just mörkret kan vara en påverkande faktor till varför de upplever otrygghet. Ju mörkare det är desto mer otrygghet upplever de och kanske då väljer att stanna inomhus istället för att vistas ute på platsen. Detta anser vi kan vara en betydande faktor för otryggheten, samt att mörker anser ha en påverkan på individens otrygghet rent generellt i flertalet studier. Till detta kan kopplingar till rutinaktivitetsteorin dras, då
individer som går ensamma ute på kvällarna tenderar att vara mer exponerade och riskerar att utsättas det vill säga vara lämpliga brottsoffer. Detta tillsammans då det kan finnas en motiverad gärningsman som befinner sig på platsen på kvällen samt att mörkret kan ses som ett skydd för gärningspersonen, svårare att bli
upptäckt samt större risk för avsaknad av kapabla väktare (Cohen & Felson 1979). Resultaten i de strukturerade intervjuerna kunde inte ge stöd till att
ordningsstörningarna bidrog till en ökad otrygghet, däremot verkade det som att vissa respondenter i de semistrukturerade intervjuerna pekade på att vissa
ordningsstörningar kunde leda till en ökad otrygghet. Det kan vara så att de ordningsstörningar som vi på förhand valt ut i de strukturerade intervjuerna, kanske inte är just de ordningsstörningar som de flesta på Södervärns knutpunkt upplever. De ordningsstörningar vi valde är generella som har förekommit i tidigare studier (Ross & Jang 2000, Sampson & Raudenbush 2005 och Sprott & Doob 2009) samt att vi har utgått från Broken windows teorin (Wilson & Kelling 1982). Det kan vara så att det förekommer andra ordningsstörningar på
knutpunkten, som kanske bidrar till otrygghet, som vi inte undersökt. Det kan även vara så att som i Ceccato m.fl (2013) där man såg att bland att de högsta nivåerna av våld finns nära nodes där det finns bland annat bankomater och mörka hörn. Enligt respondenterna finns det inte särskilt mycket att göra på knutpunkten, som att exempelvis ta ut pengar, vilket kan innebära att det därför inte
förekommer så mycket våld precis på knutpunkten. Respondenterna har även pekat på att många mörka hörn på knutpunkten försvunnit då taken tagits bort, och detta torde ha påverkat trygghetskänslan så pass mycket att just respondenterna i de strukturerade intervjuerna känner sig relativt trygga.
Det har framkommit att vissa övergripande faktorer torde ligga till grund till varför respondenterna uppfattar Södervärns knutpunkt på det vis de gör. Bland annat rykten som de verksamma i området hör om knutpunkten, gör att de uppfattar knutpunkten på ett mer negativt vis än om de kanske inte hört ryktena. Rent generellt kan rykten och fördomar om ett område påverka området att
upplevas som det gör. Detta kan man se exempel på genom bland annat hur media målar upp vissa socialt utsatta området, så som Rosengård, vilket kan göra att förutfattade meningar styrks av området. Ryktet för ett område är av högsta relevans enligt “Broken Windows teorin” (Kelling & Wilson 1982), detta eftersom ryktet även i sin tur påverkar efterfrågan på lägenheter hos potentiella boende, men även för potentiella investerare i området. Om ett område upplevs som “stökigt” är det mindre troligt att de boende i området väljer att vara bosatta där permanent (a.a.). Rykten kan även påverka hur både resenärer och verksamma i området upplever området på så vis att de blir mer otrygga på grund av ryktena, men även att de känner sig stigmatiserade av ryktena. Rykten kan leda till en ond cirkel av att området får en stämpel av att vara mer utsatt än polisen ser i
exempelvis brottsstatistik. Detta kan även innebära att precis som respondenterna uppmärksammar, att det inte är så mycket polisnärvaro i området. Men frågan är om det verkligen behövs så mycket polisnärvaro som respondenterna pekar på? Kanske ryktet gör att Södervärns knutpunkt upplevs som mer problematisk än vad den är?
Åtgärder
Gällande åtgärder har både respondenter i de semistrukturerade och de
strukturerade intervjuerna ansett att en polisnärvaro (det vill säga polis på plats eller polis i bil) saknas på Södervärns knutpunkt. Många tror att det som hade ökat deras trygghet är just att se någon typ av kapabel väktare, vilket man kan koppla till rutinaktivitetsteorin. Många respondenter anser också att en
övervakningskamera hade kunnat öka deras trygghet, vilket även detta kan
kopplas till en kapabel väktare. Enligt rutinaktivitetsteorin (Cohen & Felson 1979) är en avsaknad av kapabla väktare en av faktorerna som gör att brottsmöjligheter uppdagar sig, och detta kan göra att brottsligheten på Södervärn upplevs som stor av respondenterna i de semistrukturerade intervjuerna.
I de semistrukturerade intervjuerna har det framkommit att mörker skapar otrygghet bland respondenterna då alla menar att ju ljusare det är, desto tryggare är det. Anmärkningsvärt i de semistrukturerade intervjuer är att de flesta menat att brottsligheten inte drabbat dem, då de i stor utsträckning inte blivit utsatta. Så när respondenterna talat om åtgärder som ska förbättra på Södervärns knutpunkt, tycks det inte vara brottsligheten de anser vara som störst problem, utan just otryggheten. Så vad kan då öka tryggheten? Då de semistrukturerade intervjuerna genomsyrades av just mörker, så bör man kanske fokusera på att införskaffa mer belysning på knutpunkten. Detta torde även kunna öka tryggheten då många av respondenterna även berättat att renoveringen som gjordes på knutpunkten nyligen varit positivt. Alltså när tak togs bort på knutpunkten, och området öppnades upp mer, har fler känt sig tryggare. Då detta visat sig ha effekt på trygghetsupplevelsen hos de verksamma i områdets, bör man kanske även försöka göra fler liknande åtgärder på knutpunkten. Relativt många respondenter i de strukturerade intervjuerna menar att övervakningskamera kunnat öka tryggheten på knutpunkten, och detta tycks kunna uppmuntra polisen att ansöka om att kameraövervaka knutpunkten. Frågan är dock vad syftet med att eventuellt
kameraövervaka knutpunkten torde vara. Om syftet är att exempelvis få bevis i en eventuell narkotikaaffär, kan det vara en rimlig åtgärd att sätta in. Detta då det särskilt framkommit i studien att “kapabla väktare” saknas och att polisen inte ofta upplevs vara på knutpunkten i egenskap av att upprätthålla ordningen.
Metoddiskussion
De metoder som valts för att kunna besvara studiens frågeställningar har på ett för oss tillfredsställande vis besvarat frågeställningarna. Vi är dock väl medvetna om att de frågeställningar som besvaras inte ger en representativ bild av alla resenärer som rör sig på Södervärns knutpunkt och inte heller alla dem som är verksamma i området. Resultatet som genererats har varit tillfredsställande för omfattningen av ett examensarbete enligt oss, dock inser vi att med mer tid och resurser hade studien kunnat generera ännu mer kunskap om knutpunkten.
Strukturerade intervjuerna
Strukturerade intervjuer torde vara en god metod då man vill kunna jämföra respondenterna och ge en representativ bild av ett specifikt urval (Bryman 2011) vilket vi även strävade efter. Vid strukturerade intervjuer finns både styrkor men även svagheter (Bryman 2011).
Externt och internt bortfall
Under rekryteringsprocessen uppstod till en början komplikationer på så vis att vi märkte en viss ovilja att delta. Vid strukturerade intervjuer finns risk för ett stort externt bortfall, det vill säga att respondenter inte vill eller kan delta i intervjun (Bryman 2011). Enligt Bryman (2011) kan oviljan att delta exempelvis bero på att ämnet upplevs vara känsligt eller för exponerande enligt respondenterna.
Vi uppmärksammade dock att det externa bortfallet minskade när vi började presentera oss som kriminologistudenter och inte enbart studenter vid Malmö universitet. Detta för att väcka intresse och förhoppningsvis generera en vilja att delta. Metoden gav resultat och minskade vårt externa bortfall drastiskt.
När vi valde respondenter, gjorde vi på så vis att vi först utifrån egen förmåga bedömde om de var över 18 år då vi hade det som urvalskriterium. Även detta för
att minska det externa bortfallet. Detta resonemang kan dock ha lett till att vi missbedömt någons ålder och missat hen som respondent.
Urvalet har i studien visat sig vara väldigt spritt fördelat, vilket får en positiv effekt då det inhämtats uppfattningar från både de som är per definition unga och äldre. Då studiens urval har en överrepresentation av kvinnor kan könsskillnader speglas i resultatet. Att urvalet ser ut på detta vis, kan dels bero på att studenterna omedvetet slumpmässigt valde fler kvinnor än män, men även att svarsfrekvensen för män var mindre än hos kvinnor.
Studiens interna bortfall på sex respondenter kan enligt oss skett till följd av för känsliga frågor som respondenterna då valde att inte besvara. Vi
uppmärksammade även att det interna bortfallet till en början påverkades av bussarnas avgångstid, de vill säga att respondenterna var tvungna att avsluta intervjun för att exempelvis inte missa sin buss. Efter några timmar insåg vi att vi behövde ändra rekryteringsprocessen, vilket resulterade i att vi valde bort
busshållplats läge A (se figur 1) eftersom det avgick bussar var tredje minut därifrån.
Styrkor och brister
I vår uppsats har vi använt oss av en triangulering av metod och datamaterial, vilket är att föredra då man vill uppnå en större trovärdighet i materialet (Bryman, 2011). Då vi använt oss av både en kvalitativ samt en kvantitativ metod ökas trovärdigheten i de resultat vi presenteras. De resultat vi fått fram torde inte heller uppkommit av en slump, då datamaterialet ofta kunde komplettera varandra. Trianguleringen innebär att vi fått en annan helhetsbild än vad vi skulle fått om vi endast valt att använda oss av en metod. Bilden som har presenterats av
Södervärns knutpunkts problembild och upplevelser blir mer fullständig då vi kunnat kombinera olika typer av material. Dock kan det vara så att vissa resultat hade kunnat visa sig olika i de olika metoderna, som att de kvantitativa inte alls kunnat kombineras med de kvalitativa. Detta hade dock kunnat leda till
svårigheter att kunna representera till exempel problembilden i området. Olikheter i resultaten hade då kunnat få oss att reflektera och gå djupare i frågeställningarna för att kunna använda materialet, men så var inte fallet i denna studie.
Något vi reflekterade kring gällande rekryteringsprocessen var att ett antal respondenter uppförde sig olämpligt på så vis att vi som intervjuare kändes oss obekväma och exponerade. Exempelvis, respondenterna la istället mer vikt på oss intervjuare än den intervjun vi ville genomföra. Vår reaktion var att hantera situationen genom att leda in på intervjun igen och försöka att inte lägga för mycket vikt vid de olämpliga kommentarerna. Detta fenomen kan liknas vid en intervjuareffekt och innebär att respondenterna påverkas av oss som intervjuare (Bryman 2011). Fenomenet kan leda till en social önskvärdhet, då respondenten svarat vad den tror vi som intervjuare vill höra (a.a.) vilket i sin tur kan ge skeva resultat (a.a.), ifall intervjuareffekten påverkar i för stor utsträckning. Dock ansåg vi inte denna intervjuareffekt påverkade i sådan utsträckning att våra resultat blev skeva utan respondenterna verkade i största mån vara ärliga och antalet olämpliga kommentarer var inte överdrivet stort.
Den strukturerade intervjuguiden som vi utformade innehöll/bestod av få frågor och slutna svarsalternativ. Detta för att minska det externa bortfallet, då vi vet resenärer ofta kan vara stressade. Vi studenter markerade även respondenternas
svar, så de skulle slippa skriva och anstränga sig. För att minska trötthetseffekten (det vill säga att intervjupersonen slutar koncentrerar sig) under intervjun
utformades korta tydliga frågor, då Bryman (2011) anser att det är effektivt för intervjun. Dock kan denna strukturerade intervju gjort att de människor vi intervjuade kände att intervjun blev opersonlig (a.a.), då vi endast hade en öppen fråga där de fick komma med övriga tankar. Djupintervjuer hade inte varit ett bra alternativ för att få fram data för att besvara alla våra frågeställningar och studiens syfte, utan strukturerade intervjuer var att föredra. Eftersom vi ämnar att både beskriva och förklara den lokala problembilden på Södervärns knutpunkt. En webbenkät hade kunnat utformas för att generera vår kvantitativa data (a.a.), men vi ansåg att detta hade varit en större ansträngning för respondenterna än de strukturerade intervjuerna. Det hade även varit ett större externt bortfall bland respondenter i webbenkäter eller i postenkäter (a.a.). Strukturerade intervjuer låter även intervjuaren se vilka som besvarar denna, medan det i enkäten kan uppstå skepsis om vilka som egentligen besvarat enkäten (a.a.).
En brist med den valda datainsamlingsmetoden var att den var tids- och