Vår kontaktperson på UC Syd talade om att polisens huvudsyfte är att främja tryggheten i samhället, detta anses vara deras huvuduppgift, vilket också framgår av 1§ Polislagen (1984:387). Därför anser vi att fortsatt utveckling och framtida studier gällande att kartlägga lokala problembilder är viktigt. Ett förslag till framtida forskning kan vara att man fortsätter studera flera områden där det exempelvis förekommer ordningsstörningar eller där det anses vara hög nivå av otrygghet. Detta för att eventuellt kunna bidra med fler kartläggningar kring lokala problembilder. Dessa kartläggningar ska vara till hjälp för möjliga polisiära åtgärder. Detta för att sedan öka trygghet, det vill säga minska otryggheten i så många områden så möjligt.
Ett annat förslag för framtida forskning kan vara att studera flera dimensioner av den lokala problembilden i ett område. Detta för att sedan kunna kartlägga flera faktorer som kan påverka exempelvis otryggheten. Ju fler dimensioner som studeras desto bättre helhetsbild kan man bidra med för eventuella
brottsförebyggande arbeten.
Framtida studier skulle kunna replikera vår studie dock med ett större antal respondenter och/eller en jämnare könsfördelning i urvalet. Detta för att kunna mäta och analysera skillnader mellan kön när det gällande upplevda
ordningsstörningar, variation i brottslighet samt otrygghetsupplevelse på antingen Södervärns knutpunkt eller andra områden som studeras. Vi har även tänkt att framtida studier kan studera andra typer av ordningsstörningar, då vi en endast studerat det åtta stycken som bland annat tas upp i Broken Windows teorin (Wilson & Kelling 1982). Den valda metoden i denna aktuella studie har visat sig vara lämplig att använda för att studera exempelvis upplevelsen av olika
ordningsstörningar i ett område. Man kan även studera huruvida områdets rykte påverkar trygghetskänslan för de boende. Denna studie inkluderade inte frågor gällande områdets rykte i de strukturerade intervjuerna, vilket man skulle kunna göra i framtida studier. Det skulle kunna vara en fråga som kan adderas för om ryktet kan vara en påverkande faktor hos resenärerna gällande otrygghet.
SLUTSATS
De ordningsstörningar som resenärerna i vår studie främst upplever som ett stort problem på Södervärns knutpunkt är vårdslös trafik följt av nedskräpning, berusade personer som stör ordningen, skadegörelse och klotter. De som är verksamma i området uppmärksammar även att narkotikaförsäljning är ett stort problem på knutpunkten. De faktorer som påverkar uppfattningen av Södervärns knutpunkt är rykten som florerar om området, den ständigt pågående
narkotikahandeln, om man är där på dag- eller nattetid, de “skumma människorna” som rör sig i området samt rent estetiskt hur området ser ut. Åtgärden som respondenterna främst tror kan öka deras trygghetsupplevelse när de rör sig på knutpunkten är just synligheten av polis. Både polis på plats, men även polis i bil. Även kameraövervakning av själva knutpunkten ses som många respondenter som ett gott alternativ. Studien har visat att Södervärns knutpunkt dels saknar kapabla väktare, men även tycks upplevas mer otryggt på natten och kvällen än om dagen. Den problembild som finns på knutpunkten torde möjligtvis kunna minska genom att sätta in någon typ av kapabel väktare, så som en
REFERENSER
Agrelin, O. (2007). Cityguide Malmö. Lund: Stiftelsen Lundaguide
Bernasco, W., & Block, R. (2011). Robberies in Chicago: A block-level analysis of the influence of crime generators, crime attractors, and offender anchor points. Journal of Research in Crime and Delinquency, 48(1), 33–57.
Brantingham, P., & Brantingham, P. (1993). Nodes, paths and edges:
Considerations on the complexity of crime and the physical environment. Journal of Experimental Criminology, 13(1), 3-28.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2016). Nationella trygghetsundersökningen (2008). Otrygghet och segregation, Bostadsområdets betydelse för allmänhetens otrygghet och oro för brott. Rapport 2008:16. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2012). Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg, en kartläggning. Rapport 2012. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2013). Polisers syn på brottsförebyggande arbete. Rapport 2013:21. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2016). Insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta områden. Rapport 2016:20. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2017). Nationella trygghetsundersökningen 2016. Rapport 2017:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2018). Orsaksanalys i lokalt brottsförebyggande arbete. Rapport: 2018. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Ceccato, V., & Uittenbogaard, A. C. (2014). Space–time dynamics of crime in transport nodes. Annals of the Association of American Geographers, 104(1), 131–150.
Centrum för Asymmetriska Hot och TerrorismStudier, Hot mot demokrati och värdegrund - en lägesbild från Malmö, Rapport 2009-01-28.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2003). Statistisk verktygslåda: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Stockholm: Studentlitteratur.
Eck, J.E., Clarke, R.V. & Guerette, R.T. (2007) Risky facilities: Crime concentration in homogeneous sets of establishments and facilities. Crime Prevention Studies 21 (1): 225-264.
Egnell, S, & Ivert, A-K, Flera nyanser av trygghet, 2016. FoU rapport 2016:2. Malmö.
Fernandez, R, (2018). Häktesmordet, P3 Dokumentär. Hämtad från https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1036000?programid=2519.
Gerell, M. (2013). Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital. Malmö högskola, Institutionen för urbana studier. Malmö.
Gerell, M. (2018). Bus Stops and Violence. Are Risky Places Really Risky? European Journal on Criminal Policy and Research. 1-21.
Hart, T. C., & Miethe, T. D. (2014). Street robbery and public bus stops: A case study of activity nodes and situational risk. Security Journal, 27(2), 180–193. Heber, A. (2007). Var rädd om dig!: rädsla för brott enligt forskning,
intervjupersoner och dagspress (Doctoral dissertation, Kriminologiska institutionen).
Hennen, I. (2017). Hot Spot ‘Knarkrondellen’. Degree project in Criminology. Malmö University: Faculty of health and society. Malmö. Hämtad från:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/23176/Hot%20Spot%20%27Knarkron dellen%27.%20An%20Evaluation%20of%20Police%20Interventions%20in%20 Malm%C3%B6..pdf?sequence=2&isAllowed=.
Ivert, A. K., Kronkvist, K., & Malmö Högskola. (2014). Kartläggning av den lokala problembilden i norra och södra Sofielund. FoU rapport 2014:2. Malmö: Holmbergs.
Ivert, A. K., Chrysoulakis, A. Kronkvist, K. & Torstensson-Levander, M. (2013) Malmö områdesundersökning 2012. Lokala problem, brott och trygghet. Lokala problem, brott och trygghet. Malmö: Malmö högskola, institutionen för
kriminologi.
Kelling, George L. & Wilson, James Q. (1982). Broken Windows. The police and neighbourhood safety. The Atlantic, mars 1982. Nedladdad: 2018-04-23.
www.theatlantic.com/magazine/archive/1982/03/broken-windows/304465/ Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Länsstyrelsen Skåne, Dnr 211-12485-18, Beslut, 2018-05-04.
Malmö Högskola, (2016). Malmö Områdesundersökning 2015. Rapport från Institutionen för kriminologi, Malmö högskola: Maj 2016.
Pallant, J. (2011). SPSS Survival Manual. A Step by Step Guide to Data Analysis using SPSS. Maidenhead, PH: Open University Press.
Ross, C., & Jang., S. (2000). Neighborhood Disorder, Fear, and Mistrust: The Buffering Role of Social Ties with Neighbors. American Journal Of Community Psychology, 28(4), 401-420.
Sampson, R.J., Raudenbush, S.W. & Earls, F. (1997), "Neighborhoods and Violent Crime: A Multilevel Study of Collective Efficacy", Science, vol. 277, no. 5328, 918-924.
Sampson, R., & Raudenbush, S. (2005). Neighborhood stigma and the perception of disorder. The Department Of Sociology, 24(1), 5.
SFS 1962:700. Brottsbalken. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 1984:387. Polislagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
Sprott, J., & Doob, A. (2008). The Effect of Urban Neighborhood Disorder on Evaluations of the Police and Courts. Crime & Delinquency, 55(3), 339-362. Strauss, Anselm & Corbin, Juliet M. (1988). Shaping a new health care system: the explosion of chronic illness as a catalyst for change. 1. ed. San Francisco: Jossey-Bass Publishers
Taylor, R.B. (1999) The incivilities thesis: Theory, measurement, and policy. In: Langworthy, R.H. (ed.) Measuring what matters: Proceedings from the policing research institute meetings. 65-90.
Truman, J. (2010), ‘Shadow of Sexual Assault Hypothesis’, in Fisher B. Lab S., eds, Encyclopedia of Victimology and Crime Prevention, Vol.2, 869–72. Sage.
Vesterhav, D., Lindblom, L., Brå, Hellberg, S., & Polismyndigheten (2018). Orsaksanalys I lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Ordförrådet AB. Weaver, B. (2012). Felaktiga slutsatser om effekter av kameraövervakning. Aktuell Säkerhet, p. 26-27.
Wikström, P.H., Dolmén, L. & Fermefors, E. (1997). Att förebygga oordning och öka tryggheten i stadskärnan: en utvärdering av Eskilstuna-projektet. Solna: Problemgruppen, Forskningsenheten, Polishögskolan.
Wikström, P.O. & Torstensson, M. (1999). Local Crime prevention and its National Support: Organisation and Direction. European Journal on Criminal Policy and Research, 7(4):459-481.
Wikström, P-O. (2010). Situational action theory. In: F. Cullen & P. Wilcox (eds.),
Encyclopedia of criminological theory. Sage publications.
Wilson, J, Q., & Kelling, L. (1982). ”Broken Windows: The Police and Neighborhood Safety.” Atlantic Monthly, 211, 29-38.
BILAGOR
Bilaga 1. Informationsbrev till de strukturerade intervjuerna.
Projektets titel (obligatoriskt): Kriminalitetens knutpunkt?
En fördjupad områdesanalys av Södervärns knutpunkt
Datum: 2018-04-03 Studieansvarig/a: (student/er) Samantha Maroun Magdalena Öström Din E-post sammar15@student.hh.se, ostrommagdalena@gmail.com
Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle,
205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning:
Kriminologi Nivå:
Grundutbildning
Vi är två studenter som heter Samantha Maroun och Magdalena Öström och studerar kriminologi på Malmö Universitet där vi nu skriver vårt examensarbete. Vår studie har till syfte att genomföra en fördjupad områdesanalys av stadsområdet Södervärn med specifikt fokus på knytpunkten (busstorget), till avsikt att försöka skapa en fördjupad bild av området i relation till problemnivå, kriminalitet samt trygghet.
Ditt deltagande i studien innebär att du besvarar ett antal frågor kopplat till problemnivå, kriminalitet samt trygghet genom en kort intervju. Intervjun kommer gå till på följande sätt att vi följer en intervjuguide som är konstruerad som en enkät med slutna frågor, det vill säga med förutbestämda svarsalternativ som du svarar på muntligt. I samband med analyserna kommer du att avidentifieras och dina personuppgifter och svar kommer inte kunna återkopplas till dig varken i analysdelen eller i studiens resultat. Studiens resultat kommer att rapporteras i vår studie men enbart på gruppnivå, det vill säga vi kommer inte att avslöja resultat för enskilda personer. Deltagandet kommer vara konfidentiellt och datan vi får från dig kommer enbart hanteras av oss samt endast användas till vårt examensarbete. Det är frivilligt att delta samt att du har rätt att avbryta ditt deltagande utan att behöva ange skäl till varför du avbryter. Materialet, det vill säga de uppgifter du lämnar, kommer att försvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan få tillgång till materialet. Examensarbetet kommer att publiceras på Malmö Universitets databas över examensarbeten och även presenteras för UC Syd (utvecklingscentrum, Södra Sverige). Vill du ta del av studiens resultat eller har frågor kring den är du alltid välkommen att kontakta oss, se nedan för kontaktuppgifter. Kontaktuppgifter:
Samantha Maroun tel: 072-200 76 28 mail: sammar15@student.hh.se,
Magdalena Öström tel: 073-066 42 90, mail: ostrommagdalena@gmail.com
Handledare:
Karl Kronkvist, tel: 040-665 82 15, mail: Karl.kronkvist@mah.se
Informationsbrev
Bilaga 2. Informationsbrev till de semistrukturerade intervjuerna.
Projektets titel (obligatoriskt): Kriminalitetens knutpunkt?
En fördjupad områdesanalys av Södervärns knutpunkt Datum: 2018-04-03 Studieansvarig/a: (student/er) Samantha Maroun Magdalena Öström Din E-post sammar15@student.hh.se, ostrommagdalena@gmail.com
Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning:
Kriminologi Nivå:
Grundutbildning
Vi är två studenter som heter Samantha Maroun och Magdalena Öström och studerar kriminologi på Malmö Universitet där vi nu skriver vårt examensarbete. Vår studie har till syfte att genomföra en fördjupad områdesanalys av stadsområdet Södervärn med specifikt fokus på knytpunkten (busstorget), till avsikt att försöka skapa en fördjupad bild av området i relation till problemnivå, kriminalitet samt trygghet.
Ditt deltagande i studien innebär att du besvarar ett antal frågor som är kopplade till problemnivå, kriminalitet samt trygghet genom en kort intervju. Intervjun kommer att spelas in och sedan transkriberas (det vill säga skrivas ordagrant). Du kommer därefter att avidentifieras och dina personuppgifter och svar kommer inte kunna återkopplas till dig varken i analysdelen eller i studiens resultat. Studiens resultat kommer att rapporteras i vår studie men enbart på gruppnivå, det vill säga vi kommer inte att avslöja resultat för enskilda personer. Deltagandet kommer vara konfidentiellt och uppgifterna du lämnar kommer enbart hanteras av oss samt endast användas till vårt
examensarbete. Det är frivilligt att delta samt att du har rätt att avbryta ditt deltagande utan att behöva ange skäl till varför du avbryter. Inspelningen och transkriberingen kommer att försvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan få tillgång till materialet. Examensarbetet kommer att publiceras på Malmö Universitets databas över examensarbeten och även presenteras för UC Syd (utvecklingscentrum, Södra Sverige).
Vill du ta del av studiens resultat eller har frågor kring den är du alltid välkommen att kontakta oss, se nedan för kontaktuppgifter.
Kontaktuppgifter:
Samantha Maroun tel: 072-200 76 28 mail: sammar15@student.hh.se,
Magdalena Öström tel: 073-066 42 90, mail: ostrommagdalena@gmail.com
Handledare:
Karl Kronkvist, tel: 040-665 82 15, mail: Karl.kronkvist@mah.se
Informationsbrev
Bilaga 3. Samtyckesblankett.