Kriminalitetens knutpunkt? En fördjupad områdesanalys på Södervärns knutpunkt

Examensarbete i kriminologi Malmö universitet

KRIMINALITETENS

KNUTPUNKT?

EN FÖRDJUPAD OMRÅDESANALYS AV

SÖDERVÄRNS KNUTPUNKT

MAGDALENA ÖSTRÖM

SAMANTHA MAROUN

KRIMINALITETENS

KNUTPUNKT?

EN FÖRDJUPAD OMRÅDESANALYS AV

SÖDERVÄRNS KNUTPUNKT

MAGDALENA ÖSTRÖM

SAMANTHA MAROUN

Öström, M, & Maroun, S. Kriminalitetens knutpunkt? En fördjupad

områdesanalys på Södervärns knutpunkt. Examensarbete i Kriminologi, 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2018.

Syftet med denna studie är att utföra en fördjupad områdesanalys av Södervärns knutpunkt, med avsikt att kartlägga den lokala problembilden av området. Studien har även till syfte att skapa en bättre förståelse kring varför knutpunkten upplevs som en plats med problem kopplade till ordningsstörningar, brottslighet och otrygghet. I förlängningen förväntas denna förståelse kunna leda till bättre riktade åtgärder och därmed förhoppningsvis färre problem och minskad otrygghet. Denna studie har genomförts med en kombinerad metod av strukturerade och semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes för att komplettera de strukturerade intervjuerna och ge en djupare förståelse kring den lokala problembilden. Urvalet bestod av 104 respondenter, varav 100 i de strukturerade och fyra i de semistrukturerade intervjuerna. Resultatet visar på att de ordningsstörningar som resenärerna i vår studie främst upplever som ett stort problem på Södervärns knutpunkt är vårdslös trafik följt av nedskräpning,

berusade personer som stör ordningen, skadegörelse och klotter. De faktorer som påverkar uppfattningen av Södervärns knutpunkt är rykten som florerar om området, den ständigt pågående narkotikahandeln, om man är där på dag- eller nattetid, de “skumma människorna” som rör sig i området samt rent estetiskt hur området ser ut. Åtgärden som respondenterna främst tror kan öka deras

trygghetsupplevelse när de rör sig på knutpunkten är just synligheten av polis. Nyckelord: Broken Windows, brottslighet, Brottsmönsterteorin, otrygghet, ordningsstörningar, Rutinaktivitetsteorin, Södervärn.

THE FOCAL POINT OF CRIME?

AN IN-DEPTH ANALYSIS OF SÖDERVÄRNS

FOCAL POINT

MAGDALENA ÖSTRÖM

SAMANTHA MAROUN

Öström, M & Maroun, S. The focal point of crime? An in-depth analysis of Södervärns focal point. Degree project in criminology, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of criminology, 2018. The purpose of this study is to conduct an in-depth area analysis of Södervärn's focal point, with the intention of mapping the local problem image of the area. The purpose of the study is also to create a better understanding of why the focal point is perceived as a place with problems related to disorder, crime and

insecurity. In the long run, this understanding is expected to lead to better targeted measures, and hopefully fewer problems and reduced insecurity. This study has been conducted with a combined method of structured and semistructured interviews. Semi-structured interviews were conducted to complement the structured interviews and provide a deeper understanding of the local problem picture. The sample consisted of 104 respondents, of which 100 in the structured and four in the semistructured interviews. The result shows that the disorder that the travelers in our study mainly perceive as a major problem at Södervärn's focal point is careless traffic followed by litters, drunken people who disturb the

scheme, damage and dumbbells. The factors that influence the perception of Södervärn's focal point are rumors about the area, the ongoing drug trafficking, whether in the day or night, the "shady people" moving in the area, as well as aesthetically what the area looks like. The main measure that respondents primarily believe can increase their safety experience when moving at the focal point is the visibility of the police.

Keywords: Broken Windows, Crime pattern theory, criminality, unsafety, disorder, Routine Activity theory, Södervärn

FÖRORD

Vi vill inleda denna uppsats med att tacka vår kontaktperson vid UC Syd, Anders Telsing, som har avsatt tid för att diskutera och få oss på rätt spår med ämnet vi studerat. Tack för de timmar du lagt ner på oss och för du delat med dig av din kunskap och erfarenhet!

Vi vill även tacka vår handledare Karl Kronkvist, som genom hela processen gett oss förslag på hur vi kan använda vår kunskap och förbättra vår studie. Din vägledning har varit ovärderlig och du är en stor del i att vi kan presentera vår studie med stolthet.

Sist men absolut inte minst vill vi tacka alla respondenter som gjort denna studie möjlig. Ni har alla avbrutit er dag för att ge oss av er tid. Vi är så tacksamma!

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ordningsstörningar och otrygghet... 10

Problem vid knutpunkter ... 12

Södervärns knutpunkts problembild ... 12

Åtgärder för att påverka trygghetsupplevelsen ... 14

Metod 14 Strukturerade intervjuer ... 15 Urval ...15 Mätinstrument ...16 Procedur ...16 Analys ...17 Semistrukturerade intervjuer ... 18 Urval ...18 Mätinstrument ...19 Procedur ...19 Analys ...19 Forskningsetik ... 20 Resultat 22 Uppfattningar om ordningsstörningar, brott och otrygghet ... 22

Ordningsstörningar och brottslighet ...22

Otrygghet ...23

Faktorer som påverkar uppfattningen av problembilden... 25

Samband mellan de studerade variablerna ...25

Rörelseaktiviteter ...26

Rykten ...27

Narkotikahandel ...27

Skydd av mörker ...28

“Skumma människor” ...28

Områdets karakteristiska och estetik ...29

Åtgärder ... 29

Diskussion 30 Resultatdiskussion ... 30

Uppfattningar om ordningsstörningar, brott och otrygghet ...30

Faktorer som påverkar uppfattningen av problembilden ...32

Åtgärder ...33

Metoddiskussion ... 34

Strukturerade intervjuerna ...34

Implikation 39

Framtida forskning 40

Slutsats 41

Referenser 42

INLEDNING

Brottsligheten anses variera i Sverige, det vill säga att i vissa områden är den högre och i andra är den lägre. Brottsligheten är med andra ord inte jämnt fördelad i landet. Områden med hög brottslighet utmärker sig på så sätt att de ofta har sociala problem som exempelvis hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, stor heterogenitet och boendeinstabilitet (Brå 2016). De områden som anses vara socialt utsatta förekommer främst i stora städer men även utanför. Polisen, massmedia och Brottsförebyggande rådet har påpekat hur hög brottsligheten är i landet och hur den grova brottsligheten vuxit fram och påverkat de människor som befinner sig i de områdena (a.a.). Under senare år har brottsligheten i de socialt utsatta områdena uppmärksammats betydligt mer än tidigare. De socialt utsatta områdena utmärker sig främst genom att de har ett flertal

ordningsstörningar bland annat vårdslöshet i trafiken, nedskräpning och narkotikahandel (a.a.). Denna typ av brottslighet fångas inte upp i Nationella Trygghetsundersökningen som Brottsförebyggande rådet genomför årligen, men händelserna torde medföra en ökad upplevelse av otrygghet bland människorna i området. I de socialt utsatta områdena kan det också förekomma öppen

narkotikahandel som involverar många ungdomar och kriminella gäng vilket resulterar i att de boende och de som befinner sig i området kan bli uppskrämda och känner otrygghet. Speciellt i de fall som leder till att tredje part kan drabbas i uppgörelserna mellan kriminella gäng (Brå 2016).

Ett flertal studier har kartlagt olika områden i Malmö som anses vara socialt utsatta så som norra och södra Sofielund (Ivert & Kronkvist 2014) men även rondellen på Kristianstadsgatan (Hennen 2017). Genom att avgränsa en studie rent geografiskt till ett specifikt område, är det lättare att finna problematiken på en mer fördjupad nivå. Man har även studerat stadsområdet Rosengård och då lokaliserat detta som ett riskområde för radikalism (Centrum för Asymmetriska Hot och TerrorismStudier 2009). Detta innebär att genom att välja att studera ett specifikt avgränsat område tydliggörs problembilden som sedan vidare får åtgärdas. Kartläggning av specifika områden har gjorts bland annat av Gerell (2013) där delområdena Kroksbäck, Holma, Bellevuegården och Södertorp i Malmö studerats i syfte att förklara varför skillnader finns mellan vissa

bostadsområden gällande sociala och fysiska ordningsstörningar. Likaså studerade Egnell & Ivert (2016) delområdet Herrgården i Malmö för att fördjupa kunskapen om området samt belysa hur områdets karaktär kan påverka individens oro för brott och ordningsstörningar på offentlig plats.

I Malmö Områdesundersökning (hädanefter Moms,) försöker man att skapa en bättre förståelse av den otrygghet som finns i just Malmö (Ivert m.fl 2013). Undersökningen fokuserar främst på olika kontextuella faktorer som den lokala problemnivån och grannskapet i området, gällande sammanhållningen och invånarnas vilja att ingripa om de ser något de inte anser är acceptabelt. Problembilden överlag i Malmö visade sig vara allra störst i stadsområde innerstaden, vilket indikerar att Södervärn som ligger i innerstaden är ett

identifierat problemområde i Malmö stad. Även i Moms 2015 (Malmö Högskola 2016) drogs paralleller mellan otrygghet och utsatthet samt grannskapets

sammanhållning och den lokala problemnivån som finns i de olika delområdena. Illustrationerna i Moms 2015 (a.a.) visar att ju högre sammanhållning ett

grannskap har och ju högre invånarnas vilja att ingripa är, desto lägre är

där den lokala problemnivån är hög, och sammanhållning samt vilja att ingripa, som i många fall förebygger kriminalitet, saknas hos invånarna.

Södervärn har en av Malmös största knutpunkter (Agrelin 2007) då det finns 13 lägen att åka från, samt att 37 olika busslinjer går från dessa hållplatser.

Södervärns knutpunkt är en plats dit både stads- och regionbussar går, och det är större rörelse på busstorget än på övriga Södervärn som stadsområde

(Skånetrafiken 2018). Tidigare studier har visat att busshållplatser mer sannolikt än någon annan typ av aktivitets-”node” ger dominerande situationella

brottsmöjligheter (Hart & Miete 2014). Detta till följd av att det rör sig mycket folk på platsen, vilket ökar möjligheten att brott begås (Brantingham &

Brantingham 1993). Att busshållplatser visat sig vara en plats med många brottsmöjligheter har studerats av bland annat Gerell (2018) gällande relation till våld.

Då Moms 2012 (Ivert m.fl 2013) och Moms 2015 (Malmö Högskola 2016) identifierar Södervärn som ett område med hög lokal problembild, är det av relevans att studera vilka problem som finns och varför problembilden upplevs som den görs. Vikten av att kartlägga lokala problembilder för olika områden är stor då framtida studier ska kunna genomföra orsaksanalyser, vilket i sin tur kan leda till brottsförebyggande arbete och då kunna minska brottsligheten och öka tryggheten (Brå 2018). Utifrån tidigare ovan nämnda undersökningar som gjorts på Södervärn som område, fokuserar denna aktuella studie på att försöka skapa en fördjupad bild av den lokala problembilden på specifikt Södervärns knutpunkt utifrån upplevelsen av problembilden hos de förbipasserande resenärernas samt de verksamma i området. Tidigare undersökningar (Ivert m.fl 2012; Malmö

Högskola 2016) har enbart studerat de boenden i olika delområden i Malmö, medan denna aktuella studie lägger till perspektivet av de förbipasserande resenärerna och de som är verksamma i området. Detta för att om möjligt överblicka lämpliga åtgärder mot de identifierade problemen som ska resultera i att skapa en tryggare plats för såväl resenärer som andra personer som rör sig eller är verksamma i området. Utvecklingscentrum Syd har uttryckt en vilja att

eventuellt kameraövervaka knutpunkten på Södervärn vilken denna studie även inhämtar respondenters upplevelse av.

Syfte

Syftet med den här studien är att utföra en fördjupad områdesanalys av Södervärns knutpunkt, med avsikt att kartlägga den lokala problembilden av området. Studien har även till syfte att skapa en bättre förståelse kring varför knutpunkten upplevs som en plats med problem kopplat ordningsstörningar, brottslighet och otrygghet. I förlängningen förväntas detta kunna leda till bättre riktade åtgärder och därmed eventuellt färre problem och minskad otrygghet. Frågeställningar

1. Vilka problem uppfattas förekomma på Södervärns knutpunkt av resenärer och de individer som är verksamma i området?

2. Vilka faktorer påverkar uppfattningen av problembilden på Södervärns knutpunkt?

3. Vilka åtgärder uppfattas vara lämpliga för att kunna påverka

trygghetsupplevelsen på Södervärns knutpunkt bland resenärer och de som är verksamma i området?

Avgränsningar

Vi kommer endast att fokusera på upplevelser av knutpunkten under en vecka (under datainsamlingsveckan) det vill säga i nutid. Vi kommer inte undersöka hur uppfattningen och upplevelsen av knutpunkten förändrats över tid.

Datainsamlingen genomfördes enbart under vardagarna, måndag till fredag. Denna avgränsning gjordes då studiens population var förbipasserande resenärer samt individer som är verksamma i området. Dessa individer befinner sig oftast på platsen under vardagar när de pendlar samt under butikens öppettider (måndag-fredag, 10.00 - 18.00). Den geografiska avgränsningen i studien gjordes då

studien fokuserar på en plats med hög rörelseaktivitet, samt för att ge en fördjupad bild av den plats på Södervärn som polisen har uttryckt ett intresse för. Studien kommer inte heller värdera eller moralisera kring de uppfattningar och

upplevelser som respondenterna berättar om utan objektivt presentera resultaten. Begrepp

För att uppnå syfte och frågeställningar har vi valt att kartlägga den lokala problembilden i området. Detta gör vi genom att studera tre valda begrepp; brottslighet, ordningsstörningar och otrygghet.

Brottslighet

Enligt Wikström (2010) finns det ingen universell definition av brottslighet, vilket leder till att vi i denna uppsats studerar brottslighet så som brott definieras

nationellt. Brottslighet regleras i Brottsbalken (1962:700) och innebär det som beskrivs i Brottsbalken, annan lag, eller författning där straff kan utmätas enligt Brottsbalken. Denna definition används då våra respondenter torde ha en relativt klar bild gällande vad som kan tänkas vara straffbart i Sverige.

Ordningsstörningar

Utifrån Broken Windows teorin finns både fysiska och sociala ordningsstörningar. Det brukar sägas att sociala ordningsstörningar är sådant man kan observera när det sker. Fysiska ordningsstörningar är spår av sociala ordningsstörningar (Taylor 1999). Efter detta har vi i studien valt att definiera sociala ordningsstörningar som ungdomsgäng som stör ordningen, berusade personer som stör ordningen,

försäljning av narkotika och folk som bråkar och slåss. Fysiska ordningsstörningar mäts av nedskräpning, vårdslös trafik, skadegörelse och klotter (a.a.).

Otrygghet

Otrygghet är ett komplext fenomen att mäta (Ivert m.fl 2013; Brå 2016), och som begrepp även innefattar flertalet olika dimensioner. Upplevd otrygghet anses vara en abstrakt känsla då den skiljer sig från person till person, det vill säga den är subjektiv då människan utgår från sina upplevda känslor under olika situationer (a.a.). Denna studie har valt att fokusera på den upplevda otryggheten kopplat till platsen Södervärns knutpunkt gällande brott och ordningsstörningar.

Nodes

Begreppet “node” kommer ursprungligen från brottsmönsterteorin (Brantingham & Brantingham 1993). En “node” är en plats där många individer spenderar tid (a.a.), och vi utgår i vår studie från att knutpunkten är en node. Teorin menar att många brott begås där det finns mycket folk som är i rörelse, och att brottsligheten då klustrar ihop sig vid dessa nodes.

BAKGRUND

Vikten av att kartlägga den lokala problembilden

Att kartlägga den lokala problembilden i ett område, bidrar till att framtida forskning ska kunna genomföra orsaksanalyser. Detta då en orsaksanalys bygger på den gemensamma lägesbilden och åtgärdsplanen som genomförts i ett område. Det är viktigt att ha kunskaper kring de bakomliggande faktorerna till varför ett problem uppstår för att sedan kunna vidta möjliga åtgärder som ska resultera i minskad brottslighet och ökad trygghet samt ett bra brottsförebyggande. En

orsaksanalys har därför till syfte att studera varför brottsproblem uppstår och utgår därför från tidigare genomförda lägesbilder (Brå 2018). Även Torstensson och Wikström (1999) påstår att studier som studerar den lokala problembilden i ett område är av yttersta vikt för brottsförebyggande arbete. Detta då en sådan undersökning ger en helhetsbild över och en gemensam beskrivning av det som behöver åtgärdas vilket i sin tur leder till möjlighet för att samordna initiativ och åtgärder som anses vara lämpliga (Torstensson & Wikström 1999).

Inom kriminologi kan man tänkas förklara Södervärns knutpunkt problembild utifrån olika perspektiv. Det finns både teorier för att förhindra och förklara kriminalitet och det finns även teorier som fokuserar på om hur det fysiska området påverkar kriminellt beteende. Då vi rent geografiskt valt att avgränsa oss till en plats, faller det sig naturligt att rikta in sig på teorier som inriktar sig på just det fysiska området. Brottsmönsterteorin (Brantingham & Brantingham 1993), Rutinaktivitetsteorin (Cohen & Felson 1979) och Broken Windows teorin (Wilson & Kelling 1982) fokuserar på de fysiska miljöerna och omgivningen som bland annat brott uppstår i, men även på varför ordning och otrygghet uppstår på ett visst ställe så som Södervärns knutpunkt.

Ordningsstörningar och otrygghet

Om det förekommer många ordningsstörningar i ett område kan det kopplas till en teori som beskriver sambandet mellan ordningsstörningar, kriminalitet och

otrygghet (Wikström m.fl 1997). Denna teori heter Broken Windows och fokuserar i huvudsak på två typer av ordningsstörningar, fysiska och sociala. De fysiska ordningsstörningarna kan exempelvis innebära krossade fönster som inte lagas, detta lockar i sin tur till sig fler fysiska ordningsstörningar, det vill säga mer oordning leder till mer oordning (Sampson & Raudenbush 1990). De sociala ordningsstörningarna kan exempelvis innebära rån, gatuvåld och flera våldsamma brott (Wilson & Kelling 1982). De sociala ordningsstörningar är alltså sådant som man kan observera när detta sker, och de fysiska ordningsstörningarna är spår av de sociala ordningsstörningarna (Taylor 1999). Enligt denna teori, leder social och fysisk oordning till att människor undviker att befinna sig i området, de håller inomhus vilket kan bero på att de inte vågar vistas utomhus. Människor väljer att inte ingripa och istället inbjuder området till mer oordning och brottslighet då de kriminella utgår från att området som saknar övervakning är mer lättillgängligt att begå brott i. Exempel för att förtydliga teorin i praktiken kan vara att människor slänger ölburkar på marken, dricker alkohol på offentliga platser, klottrar, slår sönder busskurer med mera (a.a.). Praktiska implikationer av Broken Windows som brukar diskuteras är att den polisiära närvaron bör ökas, att ha en nolltolerans för ordningsstörningar, det vill säga att oordning i området bör inte tolereras, samt att människor runt om i området bör ingripa när det observeras någon form av

ordningsstörning (Sampson & Raudenbush 2005). Studier har funnit att när det förekommer ordningsstörningar i ett område tenderar det att leda till att de individer som befinner sig i det utsatta området upplever otrygghet (Ross & Jang 2000; Sprott & Doob 2009). Detta kan relateras och styrkas av Broken Windows teorin (Wilson & Kelling 1982). Individer som upplever att det förekommer oordning så som vårdslös trafik, klotter, narkotikahandel med mera, i de områden de bor i, tenderar att uppleva högre nivå av otrygghet, rädsla och misstro. Detta kan i sin tur leda till att det att det inte våga lämna sitt hus, eller vistas i området. Ett område med många ordningsstörningar kan påverka de individer som bor i området på så vis att det upplever otrygghet och oro i sitt eget hem gällande inbrott (Ross & Jang 2000). Ett flertal Brå-rapporter samt studier fokuserar på otryggheten som finns i Sverige. Detta eftersom ämnet har blivit ett allt mer viktigt politikområde. Kriminalpolitikens huvudsakliga mål är att på bästa sätt öka människors trygghet i Sverige det vill säga minska otryggheten samt minska brottsligheten. De senaste åren har problemen gällande brottslighet kopplat till otrygghet uppmärksammats alltmer. Brå (2016) visar på att det finns 15 områden som specifikt har identifierats av polisen runt om i landet som anses vara särskilt utsatta områden. Med detta menas att områdena har hög brottslighet och hög otrygghet, samt att det förekommer många olika typer av ordningsstörningar. Av dessa 15 områden ligger två stycken i Malmö. Brå (2016) skriver att

undersökningar som gjorts har visat att fler upplever högre nivå av otrygghet i dessa särskilt utsatta områden i jämförelse med övriga områden runt om i landet. Denna otrygghet har också ansetts påverka människors livskvalité. Detta går i linje med liknande forskning som har visat att otrygghet tenderar att påverka känsla av frihet hos människor (Heber 2007). En annan negativ konsekvens som kan uppstå på grund av otrygghet är att människor undviker vissa platser och situationer vilket i sin tur kan leda till högre grad av brottslighet (Heber 2007). Detta går i linje med den ovan nämnda Broken Windows teorin (Wikström m.fl 1997). Enligt Brå (2017) beskrivs det att brottsligheten i de socialt utsatt områden ofta utmärker sig i ordningsstörningar, öppen narkotikahandel, kriminella nätverk och otillåten biltrafik, detta i jämförelse med andra områden. Otryggheten och oron som konsekvens av ordningsstörningarna fångas dock inte upp i nationella trygghetsundersökningar, och därför behövs andra typer av undersökningar som eventuellt kan fånga upp dessa (Brå 2017). Nationella trygghetsundersökningar har till syfte att bland annat studera andelen otrygga individer i Sverige, och detta utförs av varje år av Brå (Brå 2017).

Ett särskilt problem som utmärker de 15 särskilt utsatta områden i Sverige är narkotikahandeln som domineras av ungdomsgäng (Brå 2016). Detta beskrivs även i Brå 2012, en undersökning genomfördes genom intervjuer av en ung population. Den öppna narkotikahandeln leder även till högre upplevd otrygghet i området (Brå 2016). Då narkotikahandel anses vara en social ordningsstörning kan man detta kopplas till Broken Windows teorin då denna ordningsstörning påverkar den sociala miljön hos människorna som befinner sig på platsen. Detta har även diskuterats enligt Heber (2007); människor påverkas av de sociala ordningsstörningar vilket resulterar i att de undviker platserna. Både Brå (2016) och Brå (2012) beskriver att brottslighetsnivån och otrygghetnivån är högre i storstäder samt på de platser där det är många människor i rörelse under flera tidpunkter på dygnet. Detta går i linje med brottsmönsterteorin som innebär att brott troligen uppstår i större utsträckning på de platser där det är mycket folk i rörelse, det vill säga rörelsemönster (Brantingham & Brantingham 1993). Dessa platser brukar kallas för nodes (Brantingham & Brantingham 1993).

I en kartläggning som gjordes i Malmö, Stockholm och Göteborg gällande brottslighet och otrygghet, visades att Malmö har en relativt sett högre problemnivå jämfört med Stockholm och Göteborg (Brå 2012). Problem vid knutpunkter

Enligt brottsmönsterteorin (Brantingham & Brantingham 1993) är det av högsta relevans att kartlägga platser och var brott sker just geografiskt. Vissa platser anses vara mer attraktiva än andra när det kommer till brott, dessa platser kallas nodes som tidigare förklarat i begreppsdelen. Vidare menar Brantingham & Brantingham (1993) att de platser som kallas för nodes kan locka till sig både fler kriminellt aktiva samt generera fler mål för de kriminella. Tidigare forskning har visat att viktiga allmänna kommunikationsnoder, tenderar att ha relativt höga nivåer av brott (Bernasco & Block 2011; Ceccato & Uittenbogaard 2014;).

Ceccato m.fl (2013) menar även att detta därmed torde vara på grund av den stora mängden av människor som rör sig där, i alla fall vad gäller våldet. Ceccato m.fl (2013) studerade specifikt tunnelbanestationer som node och såg då att de högsta nivåerna av våld, fann man på de tunnelbanestationer som hade till exempel bankomater, mörka hörn och flera olika plattformer. Gerell (2018) studerade busshållplatser i relation till våldsbrottslighet, i syfte att bättre förstå vad som kännetecknar platsen efter man tagit hänsyn till hur många människor som befinner sig på platsen. Gerell (2018) kom i sin studie fram till att det är mer våld vid busshållplatser som har tak, och att det är väsentligt mer våld vid

busshållplatser som ligger i mer utsatta områden. Studien visade på att det även begås fler brott vid busshållplatser nära exempelvis skolor och barer, men detta tycks bero på att det faktiskt rör sig fler människor där. Detta går i linje med Eck m.fl (2007) som hävdar att i en fysisk miljö är busshållplatser en aktivitetsnode som är relaterad till brottslighet. Gerell (2018) menar även i sin studie att en stor riskfaktor för att det ska begås brott vid just en busshållplats är just områdets karaktäristiska, således föreligger högre brottsrisk vid en busshållplats i ett område som präglas av fattigdom. Likväl som Gerell (2018) påvisar den risk som finns vid specifikt busshållplatser så har man i Malmö studerat just hur människor använder kollektivtrafiken. I Ivert m.fl (2013) har man funnit att 10% av

populationen har undvikit att använda sig av kollektiva färdmedel just på grund av oron att utsättas för brott. Vidare fann Gerell (2013) att 10,7% av respondenterna i fyra områden man undersökt i Malmö undviker sina lokala busstopp just på grund av den rädsla för brott som man upplever om man vistas där, det vill säga att man känner en otrygghet vid busstationer. Brottsmönsterteorin fokuserar på platsen där själva handlingen/situation gällande brottet uppstår (Brantingham & Brantingham 1993) vilket Hart & Miete (2014) även hävdar är av högsta relevans då brott tenderar att klustra ihop sig vid vissa specifika platser. Hart & Miete (2014) menar särskilt att brott klustrar ihop sig vid vissa tillfällen, och även att vissa

busshållplatser tenderar att vara mer farliga än andra busshållplatser. Södervärns knutpunkts problembild

I Malmö områdesundersökning (Ivert m.fl 2013) har Malmö högskola, Malmö stad, Polisen och Räddningstjänsten Syd samverkat för att ta fram en rapport gällande trygghet respektive otrygghet i Malmö. I denna rapport skickades ca 8000 enkäter ut till personer folkbokförda på olika delområden i Malmö. I Ivert m.fl (2013) har man diskuterat bland annat informell social kontroll, vilket är en företeelse som kan hjälpa till att upprätthålla lagligheten i ett område. Södervärn blev identifierat som en plats där den informella sociala kontrollen är låg. Enligt

rutinaktivitetsteorin (Cohen & Felson 1979) som ämnar att förklarar brottslighet, kan man se tre samverkande faktorer vid Södervärns knutpunkt. Faktorerna är ett lämpligt objekt, en avsaknad av väktare och en motiverad gärningsperson. Ett lämpligt objekt på Södervärns knutpunkt kan vara exempelvis en väska som är obevakad och avsaknad av väktare kan vara att inga möjliga avvärjare finns på platsen, som exempelvis en polis, eller helt enkelt en förbipasserande människa eller övervakningskamera. Det torde även vara fler motiverade gärningspersoner rent procentuellt på Södervärns knutpunkt, då det helt enkelt rör sig fler

människor på platsen än på med enskilda och ensamma busslägen. Södervärn visade sig också vara ett av de områden där den största andelen av respondenter kände sig mycket otrygga (40%). Det framkommer i Moms 2015 (Malmö Högskola 2016) att 30-40% av respondenterna inte tycker att polisen gör ett bra jobb i området. Även om man ser på stadsområdet innerstaden, så har Södervärn högst allmän otrygghet av de 21 områden som studeras.

I ett vidare samarbete mellan Malmö stad, Polisen samt Malmö högskola

genomfördes ytterligare en områdesundersökning (Malmö Högskola 2016) där de olika stadsdelarna i Malmö analyserades och studerades. Man fokuserar i studien främst på upplevd otrygghet, utsatthet för brott samt oron att utsättas för brott i ens eget grannskap.

I Moms 2015 (Malmö Högskola 2016) framkommer att oron för att utsättas för brott är som allra högst i Söder, vilket Södervärn räknas till. Det visade sig även här att den lägsta kollektiva styrkan återfinns i Söder. I både Moms 2012 samt 2015 identifieras Södervärn vara ett område med en hög lokal problembild, vilket ledde till att Malmö stad vidare undersökte området genom att hyra in ett

konsultföretag. Konsultföretaget utförde bland annat en enkätstudie med 931 respondenter, men fokusera då på hela området Södervärn, inte endast

knutpunkten. Studien visade att 63% upplever att Södervärn är en otrygg plats under vissa tidpunkter, så som på kvällen (Malmö Stad 2017). En bild av specifikt Södervärns knutpunkt saknas därför och därmed är det relativt svårt att se över vilka åtgärder som bör sättas in för exempelvis en ökad trygghetsupplevelse. Om man utgår från Cohen & Felsons (1979) teori man förklara samhällsförändringar genom att när våra rutinaktiviteter ändras, så kan strukturen i brott på ett specifikt ställe förändras. Med detta kan man även förklara en förhöjd problemnivå i ett område om det till exempel saknas väktare, så som en övervakningskamera, leder detta till att fler brottsmöjligheter föreligger på just denna plats (a.a.), vilket möjligtvis kan vara en anledning till Södervärns knutpunkts problembild. Enligt rutinaktivitetsteori produceras brottsmöjligheter av vardagens vanliga legitima aktiviteter, så som att ta antingen en regions- eller stadsbuss från knutpunkten. Den dagliga aktiviteten kan öka brottsfrekvensen och en persons risker för utsatthet när den ökar exponeringen för motiverade brottslingar, ökar målets attraktivitet och/eller minskar tillgängligheten av kapabla väktare (Cohen & Felson 1979). När Malmö stad hyrde in konsulterna för att undersöka

Södervärn undersökte de inte huruvida personerna upplevde otrygghet gällande just knutpunkten och studien fokuserade på 80% på de boende i området vilket gör att man bland annat tappar perspektivet gällande hur resenärerna som rör sig frekvent upplever aktiviteten på torget. Då många resenärer är de som frekvent rör sig på torget försöker denna studie istället ge ett annat perspektiv med bland annat den dagliga aktivitet som pendling i många fall är. Om den dagliga aktivitet på knutpunkten kartläggs bör man därmed se hur brottsfrekvensen upplevs samt hur

respondenterna upplever både brottsligheten, men även huruvida kapabla väktare finns eller bör insättas.

Åtgärder för att påverka trygghetsupplevelsen

För att kunna påverka trygghetsupplevelsen på knutpunkten, krävs att man ser över vilka potentiella trygghetsskapande åtgärder som bör införas. Polisen i Malmö har uttryckt ett intresse av att kameraövervakning på Södervärns

knutpunkt för studiens studenter, då de eventuellt vill övervaka platsen. Tidigare har kameraövervakning beviljats på Kristianstadsgatan (Hennen 2017), Stortorget och nyligen vissa delar av Rosengård (Länsstyrelsen Dnr 211-12485-18).

Rosengård har sedan en tid tillbaka varit ett socialt utsatt område, och om

kameraövervakningen där har effekt får vidare utvärderingar visa. Det finns olika syften till varför kameraövervakning införs. I vissa fall har kameror satts in för att till viss del ersätta den fysisk närvaro av kriminalvårdare. Så var fallet vid

kriminalvården i Huddinge, där sedan en kriminalvårdare blev misshandlad till döds (Fernandez 2018). Syftet med att kameraövervaka Rosengård var bland annat att “förebygga, förhindra och avslöja brott, avbryta pågående brott,

underlätta utredning och bevisning av brott” (Länsstyrelsen Dnr 211-12485-18, s. 1). Det finns även en allmän föreställning i tidigare internationell forskning att kameraövervakning inte har någon större brottsförebyggande effekt (Weaver 2012). Däremot är det svårt att överföra dessa forskningsresultat till en svensk kontext, och man bör därmed följa upp och utvärdera de platser där

kameraövervakning beviljats, men även studera detta innan kameraövervakningen införs (a.a.). Studien har därmed en ambition att innan kameraövervakning införs se allmänhetens upplevelse av kameraövervakning som åtgärd. En

övervakningskamera kan ses som en kapabel väktare enligt rutinaktivitetsteorin (Cohen & Felson 1979).

Studien tar också upp åtgärderna polis på plats, och polis i bil. Det har tidigare visat sig även att vissa poliser anser att just synligheten hos polisen, som bland annat polis på plats och polis i bil, är något även poliser vill arbeta mer med då de anser detta är effektivt för att bland annat öka tryggheten (Brå 2013). Däremot råder det resursbrister gällande poliser (a.a.), och andra alternativ än just synlighet hade därför varit effektivt att se över i trygghetsskapande syfte. Synlighet hos polisen, som i denna studie konkretiseras av alternativen “polis på plats” och “polis i bil” och anses vara kapabla väktare enligt rutinaktivitetsteorin (Cohen & Felson 1979). Om man utgår från denna teori bör man därmed kunna minska brottsligheten och även öka tryggheten om man som åtgärd sätter in en kapabel väktare på en plats som saknar detta (a.a.).

METOD

Syftet med den här studien är att utföra en fördjupad områdesanalys av Södervärns knutpunkt, med avsikt att kartlägga den lokala problembilden av området. Studien har även till syfte att skapa en bättre förståelse kring varför knutpunkten upplevs som en plats med problem kopplat ordningsstörningar, brottslighet och otrygghet. I förlängningen förväntas detta kunna leda till bättre riktade åtgärder och därmed eventuellt mindre problem.

Den här studien kommer att använda sig av en kombinerad metod då vi inkluderar både kvalitativ metod och kvantitativ metod genom att ha två typer av

i en datainsamling (Bryman 2011). Triangulering leder till att man får data från olika källor och därmed stärker trovärdigheten i studien (a.a.), vilket vi ansåg var fördelaktigt för att ge en fördjupad bild av knutpunkten. Den kvantitativa metoden i denna studie kommer att vara en kvantitativ strukturerad intervju. Vidare

används kvalitativa semistrukturerade intervjuerna vilket är tänkt att vara ett komplement till vår kvantitativa datainsamling. Detta för att få en bättre beskrivande bild av de lokala problemen på Södervärns knutpunkt.

Vi använder oss av en tvärsnittsdesign, detta för att uppnå studiens syfte som är att skapa en aktuell bild av den lokala problembilden på Södervärns knutpunkt. En tvärsnittsdesign innebär att ett urval studeras vid en tidpunkt (Bryman 2011). En tvärsnittsdesign ämnar även beskriva ett tillstånd (a.a.). Enligt Bryman (2011) anses en tvärsnittsdesign vara mest lämplig för att besvara ett sådant syfte och frågeställning som denna studie har, då studien antar en både kvalitativ samt kvantitativ ansats. Den kvantitativa delen, som är till för att beskriva (a.a.) problembilden, undersöks via strukturerade intervjuer. Den kvalitativa delen som ämnar förstå och utforska (a.a.) görs via semistrukturerade djupintervjuer. Strukturerade intervjuer

Vi har valt att använda oss av strukturerade intervjuer som är en kvantitativ metod då vi vill få en beskrivande bild av problemen som finns på Södervärns knutpunkt. Detta för att sedan kunna skapa en bättre förståelse kring varför problemen

uppstår. Användningen av strukturerade intervjuer gjordes främst på grund av att det inte hade varit möjligt att skicka ut enkäter till alla respondenter som rör sig på knutpunkten, då vi inte vet vilka de är. En på enkät hade dock kunnat delas ut på plats, men vi valde istället strukturerade intervjuer. Detta då Bryman (2011) bland annat anser att under intervjun kan intervjuaren förtydliga och svara på det frågor som kan uppstå hos respondenten. Om vi endast delat ut enkäter på knutpunkten, kanske respondenterna besvarat frågan utan att egentligen förstå innebörden i denna.

Urval

Studien utgick från ett tillfällighetsurval (Bryman 2011) det vill säga alla de individer som befann sig på Södervärns knutpunkt vid de olika mättillfällena. Urvalskriteriet var att deltagarna skulle vara över 18 år, så de var myndiga. Urvalet hade ingen maxålder då vi inte såg någon relevans i detta. För att rekrytera deltagare till de strukturerade intervjuerna har vi slumpmässigt valt ut personer som har befunnit sig på plats under våra mättillfällen. Alla individer som passerat förbi har haft lika stor chans att vara med, detta med undantag för de individer vi upplevt varit påverkade av antingen narkotika eller alkohol. Dessa individer valdes bort med anledning av en potentiell risk för oss. Vi valde tredje person som gick förbi. Datainsamlingen pågick under fem vardagar och

resulterade i 100 respondenter. Detta ansåg vi vara ett adekvat antal med

utgångspunkt av Brymans (2011) rekommenderade minimum på 85 respondenter i kvantitativa analyser. Studien hade ett externt bortfall på 22 personer och sex interna bortfall. Det externa bortfallet berodde bland annat på språksvårigheter samt ovilja att delta. Det interna bortfallet bestod av personerna inte ville besvara vissa frågor (a.a.) vilket vi inte frågade om anledning till med hänsyn till deras personliga integritet.

Denna studie hade en svarsfrekvens på 82% vilket anses vara väldigt bra enligt Bryman (2011), då den bör överstiga 50% för att man ska kunna dra

generaliserande slutsatser av resultatet. Mätinstrument

För att kunna mäta studiens valda begrepp använde vi oss av en strukturerad intervjuguide som innefattade 13 frågor. Intervjuguiden delades i fem teman. Första temat inkluderade fem bakgrundsfrågor gällande bland annat kön, ålder och hur ofta de befinner sig på knutpunkten. För att undersöka upplevelser av ordningsstörningar ställdes åtta frågor till respondenterna. De tillfrågades om de upplevde att nedskräpning, klotter, narkotikahandel, vårdslös trafik, folk som bråkar och slåss, berusade som stör, ungdomsgäng och skadegörelse är ett stort, litet eller inget problem i området. Tredje temat innefattade två frågor kring hur respondenterna upplevde variation i brottslighet vid olika tidpunkter. Dessa frågor ämnade att studera begreppet brottslighet. Fjärde temat inkluderade fyra frågor om den upplevda otryggheten för att mäta otrygghet. Sedan avslutades intervjun med två avslutningsfrågor, en gällande möjliga polisiära åtgärder för att minska otryggheten och en fråga som öppnade upp för respondentens egna funderingar. Frågan kring möjliga polisiära åtgärder hade svarsalternativen

kameraövervakning, polisnärvaro (på plats), patrullerande polis i bil eller om de hade något annat förslag (se bilaga 5).

Frågorna i intervjuguiden utformades på så vis att deltagarna skulle uppleva frågorna som korta och effektiva. Detta då vi inte vill ta upp för mycket av respondenternas tid. Vi använde oss av slutna frågor med stängda svarsalternativ eftersom Bryman (2011) anser att det minskar det interna bortfallet.

Procedur

Vi gick tillväga på så vis att vi stod på Södervärns knutpunkt och försökte nå ut till så många respondenter som möjligt genom att gå fram och fråga ifall de har tid i 2-3 minuter att svara på våra frågor till vår studie. De som svarade ja, tilldelades ett informationsbrev samt fick de forskningsetiska principerna

(informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet samt

konfidentialitetskravet) förklarade för sig muntligt. Vi utgick därefter från vår strukturerade intervjuguide, som innebar att vi ställde frågorna och sedan

antecknade deras svar utifrån de svaralternativ de fick välja mellan. Denna metod användes för att rekrytera deltagare på ett effektivt sätt. När vi ställt våra frågor så tackade vi för oss och gick ni till nästa person. Till de deltagare som svarade nej tackade vi för deras tid och gick vidare till nästa person. Mättillfällena ägde rum under olika tidpunkter på dygnet som tillsammans täckte från 07.00 till 19.00. Vi gick ut under olika tidpunkter för att fånga större population. Under dessa fem dagar gick vi runt på bussläge A, B, C, D, E, F, G, I, K och M. Se Figur 1, de gulmarkerade lägena innebär regionbussar. De gröna lägena innebär att stadsbussarna stannar där.

Figur 1. Busslägen på Södervärns knutpunkt (Skånetrafikens terminalkarta, område Södervärn). Källa: hämtad från: http://www.mynewsdesk.com/se/skanetrafiken/documents/karta-med-busstrafik-paa-soedervaern-33418 Analys

För att analysera den insamlade kvantitativa datan, används det statiska

dataanalysprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) 24.0. Första steget i analysprocessen var att beskriva variationen och andra egenskaper hos de olika variablerna genom univariat analys (Djurfeldt m.fl 2013). Det vi söker här är variablernas fördelning och spridning genom att utföra deskriptiva analyser (a.a.). För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes fyra variabler ut som ansågs vara relevanta. De fyra variabler som valts ut var ordningsstörningar, brottslighet, otrygghet och polisiära åtgärder.

Den lokala problembilden beskrivs genom sex deskriptiva analyser där

variablernas typvärde och procentandel tolkas. Dessa analyser har till syfte att beskriva studiens fyra variabler, detta genom att förtydliga fördelningen i respektive variabel.

Även bivariata analyser har genomförts. Detta gjordes för att mäta korrelationer mellan variablerna kön, ålder, antal dagar på Södervärn, de olika

ordningsstörningarna samt trygghet på Södervärn. Det sambandsmått som valdes var Persons R eftersom den enligt Bryman (2011) är den mest relevanta att

använda vid mätning av samband mellan variabler på nominalnivå och

intervallnivå. Vi genomförde även Spearmans rho analys då variabeln stämningen på Södervärns knutpunkt är kodad på ordinalskalenivå.

För att kunna genomföra analyserna om ordningsstörningar indexerades, det vill säga slogs ihop, de olika ordningsstörningarna. Indexvariablerna konstruerades genom medelvärdeindex och studerade två dimensioner av det teoretiska begreppet ordningsstörning, en gällande de sociala och en gällande de fysiska. Frågorna om nedskräpning, klotter, skadegörelse och vårdslös trafik indexerades till en variabel som döptes till fysiska ordningsstörningar. Medan frågorna som handlade om berusade personer som stör, ungdomsgäng som stör, personer som bråkar och slåss samt narkotikaförsäljning indexerades till en ny variabel som döptes till sociala ordningsstörningar. För att visa på hur väl de indexerade variablerna mäter respektive dimension av ordningsstörning, genomfördes ett statistiskt reliabilitetstest, Cronbach’s alpha. Indexet för de sociala

ordningsstörningar visade sig ha ett godkänt Cronbach’s alpha värde på 0.76, detta utifrån vad Pallant (2011) anser är bra då värdet ska variera mellan 0 och 1 och ju närmare 1 desto starkare mått. Ju närmare 1 desto bättre överensstämmer variablerna som sedan bidrar till en starkare reliabilitet. Ett högt Cronbach’s alpha värde innebär att de indexerade variablerna korrelerar på ett starkt sätt, det vill säga det mäter samma dimension av ett teoretiskt begrepp (Pallant, 2011). Indexet för fysiska ordningsstörningar visade sig ha lågt Cronbach’s alpha värde på 0.54. Detta värde anses inte vara acceptabelt, då ett acceptabelt värde ska vara högre än 0.70 (Bryman, 2011). Trots detta valde vi att använda oss av den indexerade variabeln eftersom den rent teoretisk är logisk. De olika ordningsstörningarna bör slås samman till ett gemensamt index, detta då tidigare forskning bland annat Moms (Ivert m.fl 2013), Ivert & Kronkvist (2014) har använts sig av det och funnit att det varit relevant. Taylor (1999) menar på att nedskräpning, klotter, skadegörelser och vårdslös trafik är olika mått på fysiska ordningsstörningar.

Semistrukturerade intervjuer

Vår kvantitativa datainsamling ger oss en inblick i hur det ser ut i det studerade området och för att komplettera och fördjupa förståelsen ytterligare gällande området används även djupgående semistrukturerade intervjuer. Detta innebär att den kvantitativa delen inte hjälper oss att skapa en förståelse (Strauss & Corbin 1996) kring varför området är som det är. Genom att inkludera en kvalitativ metod i studien försöker vi att nå de uppfattningar och upplevelser som ligger bakom problembilden som finns på Södervärns knutpunkt, detta med hjälp av nyckelinformanter. Nyckelinformanterna i denna studie har valts då de ofta befinner sig på knutpunkten och verksamheterna de jobbar på ligger med god överblick av det huvudsakliga busstorget. Dessa nyckelinformanter har använts för att bidra med en tvådimensionell och fördjupad bild av Södervärns knutpunkt. Urval

Till det semistrukturerade intervjuerna gjordes ett strategiskt urval, detta innebär de individer som är lämpliga för att uppnå studiens frågeställning (Bryman 2011). I detta fall bestod urvalet av de individer som är verksamma i nära anslutning till knutpunkten. Precis som i de strukturerade intervjuerna var urvalskriteriet att deltagarna skulle vara 18 år (det vill säga myndiga) eller äldre. Likväl som i de strukturerade intervjuerna valdes inte heller någon maxålder då vi inte såg någon relevans i detta.

Deltagare valdes ut utifrån sin arbetsplats lokalisering i relation till knutpunkt. De näraliggande arbetsplatserna har därför först identifierats av oss, för att sedan där rekrytera informanterna. Vi gick in på respektive verksamhet och bad om att få tala med den som är ansvarig på plats. När vi fick tala med denne, frågade vi ifall vi kunde få intervjua en av dennes anställda för vår studie. Vi informerade om varför vi gör studien, vilka vi är samt tidsramen för respektive intervju (ca 15 min). Datainsamlingen pågick under tre dagar och resulterade i fyra respondenter. Det externa bortfallet var tre verksamheter. Det externa bortfallet var dels på grund av språksvårigheter, men främst på grund av tidsbrist. Enligt Bryman (2011) anses dock detta antal respondenter vara tillräckligt för att kunna besvara en studies frågeställningar, detta vid en kombinerad datainsamling. Inget internt bortfall fanns i de semistrukturerade intervjuerna, då alla frågorna besvarades av alla respondenter.

Mätinstrument

För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes tre begrepp, ordningsstörning, brottslighet och otrygghet. Den semistrukturerade

intervjuguiden innefattade 20 frågor, varav 19 öppna, och en sluten fråga med fem fasta svarsalternativ. Guiden var utformad efter samma teman som i de

strukturerade intervjuerna, det vill säga bakgrundsfrågor, ordningsstörningar, brottslighet, otrygghet samt avslutningsfråga (se bilaga 6). I det första temat gällande bakgrundsfrågor ställdes frågor kring yrkesroll samt hur länge de varit verksamma på platsen och vilka tider de rörde sig på Södervärns knutpunkt etc. I andra temat ställdes fem frågor för att studera begreppet brottslighet, så som vilka problem man upplever finns på knutpunkten kopplat till brottslighet. Tredje temat innefattade tre frågor för att studera ordningsstörningar, så som om de ofta

upplevde att det förekom någon form av narkotikahandel på knutpunkten. Fjärde temat studerade den upplevda otryggheten genom sex frågor. Detta tema

innefattade frågor som bland annat om man upplevde en variation i

tryggheten/otryggheten under olika tidpunkter på dygnet. Det femte och sista temat innefattade två frågor, varav en handlade om polisiära åtgärder, och en om ifall de hade något mer att tillägga kring ämnet.

Procedur

Intervjuerna gick tillväga genom att vi började med att presentera oss och studien, samt delade ut ett informationsblad tillsammans med en samtyckesblankett. Genom samtyckesblanketten fick vi deltagarnas skriftliga samtycke. Vi frågade även deltagarna om de gav oss tillåtelse att spela in intervjun med hjälp av mobiltelefon i flygplansläge som inspelningsinstrument. Därefter ställde vi ett fåtal bakgrundsfrågor för att inleda intervjun på ett bra sätt och sedan ställa ett antal huvudfrågor och avsluta genom att runda av med någon övergripande fråga, om de har något mer att tillägga. Vi avslutade intervjun med att tacka för oss och deras tid. Samtliga intervjuer genomfördes på respektive deltagares arbetsplats. Detta val gjordes för att det skulle vara bekvämt och tryggt för deltagarna samt för att det skulle vara så effektivt som möjligt, både för oss och för deltagarna.

Transkriberingen av intervjuerna skedde samma dag som intervjuerna

genomfördes, detta för att inte speciella nyanser eller intryck skulle glömmas bort (Bryman 2011).

Analys

Vi använde oss av en tematisk textanalys för att analysera de semistrukturerade intervjuerna. Vi började med att transkribera alla genomförda intervjuer för att

sedan göra en fenomenologisk analys enligt Giorgis (Malterud 2011). Denna analys sker i fyra olika steg.

Första steget i analysprocessen var att bekanta oss med vårt insamlade material, för att få ett helhetsintryck av datan som samlats in. Detta för att kunna

sammanfatta huvudsakliga teman i materialet (Malterud 2011). Det är i detta steg viktigt att inte systematisera materialet, utan att vara öppen, vilket vi har tagit hänsyn till. Respektive tema som tagits fram i detta steg representerar en aspekt av det insamlade materialet (a.a.). Likväl som den kvantitativa datan är deskriptiv, så är även detta första steg i den tematiska textanalysen deskriptiv. Texten lästes igenom totalt elva gånger av båda författarna i detta steg.

Nästa steg i analysen var att hitta de meningsbärande enheter, det vill säga att det som ansågs vara irrelevant uteslöts, och de delar som var av vikt för

frågeställningarna valdes ut och inkluderades i analysen. Detta steg genomförs med en systematisk genomgång av materialet, vilket innebär att man började systematisera genom kodning (Malterud 2011). Totalt gjordes sju teman, där varje tema tilldelades en färg. Varje mening som var av relevans för frågeställningen markerades sedan med det specifika temats färg. Så som att en mening var “Vi är i Malmö, vi hör vad som händer i Malmö”, placerades under det blåa temat

“Rykten”.

Under det tredje steget i analysförfarandet återgår man till sina teman, för att överblicka eventuell vidareutveckling (Malterud 2011). I vår analysprocess behövde vissa teman slås samman, då de speglade liknande innebörd. Det sista steget enligt Giorgis fenomenologiska analys är en kondensering av materialet. Steget ämnar fokusera på det material som har meningsbärande enheter. Dessa enheter sorteras i grupper och för varje kodning abstraheras kunskapen (Malterud 2011). I detta steg väljs även citat ut, för att kunna lyfta fram och försöka förstå innebörden i materialet (a.a.).

När alla steg var utförda i analysen, gjordes en rekontextualisering. Detta innebär att de teman som valts ut granskas för att se om de passar in i originaltexten (Malterud 2011). Syftet är att se om de utvalda temana stämmer överens med transkriberingen och på så vis att stärka validiteten i materialet (a.a.). Innebörden i detta är att se om materialet är tillförlitligt och giltigt, och om analysen

representerade det som respondenterna sa. Forskningsetik

I denna studie utgick vi från de fyra vedertagna forskningsetiska kraven, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). Dessa krav har utformats för att skydda individen som deltar i studien.

Informationskravet innebär att den som inhämtar data av individer måste informera om den aktuella undersökningens syfte så att deltagarna vet vad det innebär att vara med i studien (Vetenskapsrådet 2002). Detta beaktade vi på så vis att vis att vi i våra intervjuer gav ut informationsbrev och berättade muntligen om studien (se bilaga 1 samt bilaga 2). Gällande samtyckeskravet innebär detta krav att de som deltar i studien själva har rätt att bestämma över sin medverkan, och att de får avbryta sin medverkan när de själva vill, utan att ange anledning till

avbrottet (a.a.). I de strukturerade intervjuerna tog vi hänsyn till detta genom att muntligt få deras samtycke genom deras deltagande i studien. I

informationsbrevet de fick ut stod även detta skriftligt. I de semistrukturerade intervjuerna fick även dessa deltagare informationen muntligt, men här fick vi även ett skriftligt samtycke från deltagarna (se bilaga 3). Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om individer i en undersökning ska förvaras så att ingen obehörig (det vill säga ingen förutom de som utför studien) ska få tillgång till datan. Vidare beaktade vi konfidentialitetskravet på så vis att vår fysiska data i de strukturerade intervjuerna förvarades ett låst skåp, och den data som var virtuell (alltså den inkodade datan) förvarades i en låst fil. Den insamlade datan för de semistrukturerade intervjuerna förvaras i ett skåp med lås hemma hos student 1. Den inspelade datan på mobilen kommer att förflyttas till student 2:s låsta dator. Under intervjuernas genomförande kommer mobiltelefonen vara frånkopplas från Wi-fi och mobilnät, samt ha ”flygplansläge” aktiveras. Även när vi transporterar datan från mobiltelefonen till datorn kommer mobilen vara i läge ”flygplansläge”, för att undvika att datan sprids. Datorn är även frånkopplad från internetaktivitet medan vi transkriberar materialet. Sedan överförs materialet till en USB-sticka där det förvaras och låses även de in i skåpet och raderas från datorn. Gällande

nyttjandekravet är det av största betydelse att deltagarnas uppgifter endast används för studiens forskningsändamål, vilket vi även respekterade. Deltagarnas integritet i studien säkerställs genom att varje strukturerad

intervjuguide innan intervjutillfället blir tilldelad en siffra. På var intervjuguide där svaren fylls i kommer det stå ”respondent 1, respondent 2” osv. detta innebär att respondenterna avidentifieras. Även informationsbreven som delas ut här är numrerade (respondent 1 har siffra 1 och så vidare), i händelse av att någon respondent vill ta bort sin medverkan i efterhand. Dock kommer inte respondenterna benämnas vid sina respektive siffror i analyserna, utan allt

kommer att presenteras som en helhetsbild. Ingen kodnyckel kommer att behövas då deltagarnas individegenskaper inte betraktas, då vi inte samlar in någon typ av information som specifikt kan återkopplas till respondenterna, och inte heller något skriftligt samtycke utan enbart ett muntligt samtycke. Vi kommer alltså inte ha några namn kopplade till nummer.

I de semistruktrurerade intervjuerna säkerställdes deltagarnas integritet genom att deras identitet antecknades och benämndes med en siffra. Den siffran hade även deras transkriberingar. Detta genomfördes då studenterna skulle veta vilken transkribering som tillhör vilken individ. Den här kodningen utfördes bland annat med hänsyn till att om någon respondent i samtliga intervjuer kontaktar oss och vill få sina uppgifter helt bortplockade. Genom att deltagarna benämndes genom siffror innebar det att de hade avidentifierats i analyserna samt resultatet (det vill säga i studien). Transkriberingarna till inspelningarna sparades i student 2:s mobiltelefon och döptes efter deltagarnas tilldelade siffra. Kodnyckeln som kopplar person till deltagarnas siffra låstes in i ett skåp i student 1:s lägenhet. Det var endast de båda studenterna som hade tillgång till både empiri och kodnyckel. Gällande all forskning är det av största vikt att man väger de resultat man ämnar tillföra, med de risker med de negativa konsekvenser som

undersökningsdeltagarna och andra personer som berörs av studien riskerar att uppleva (Bryman 2011). I denna studie ansåg inte studenterna att de eventuella riskerna med studien översteg den eventuella nyttan med studien.

I denna aktuella studies datainsamlingprocess finns det en risk att respondenterna känner viss oro efter eller under intervjun, detta då dessa typer av frågor kan väcka gamla minnen. Om vi märker att någon blir påtagligt berörd kommer stöd via Brottsofferjouren erbjudas (vi räcker då över en diskret lapp med BOJs. nummer). Vi är även noga med att berätta att de är välkomna att kontakta oss ifall de har ytterligare frågor gällande studien. Om det är så att deltagaren under någon av intervjuerna (det vill säga både de strukturerade intervjuerna och de semi-strukturerade intervjuerna) känner att det blir alldeles för jobbigt att fortsätta och vill avsluta och inte längre delta så kommer vi självklart respektera valet och tacka för den tid som hen tog sig an och tacka för oss och gå vidare till nästa deltagare.

Innan vi började med vår studie, skickade vi in en etikprövan till Etikrådet för etisk granskning vid Malmö universitet. Etikprövan inkluderade syftet med studien samt även genomförandet av datainsamling och hanteringen av datan. Etikprövan tillstyrktes av Etikrådet (HS2018/47).

Något vi vidare ansett varit ett genomgående etiskt övervägande i studien är huruvida denna studie riskerar att svartmåla Södervärns knutpunkt. Det är möjligt att delvis av de resultat som presenteras nedan bidrar till att Södervärns knutpunkt uppfattas på ett negativt vis, och att människor riskerar uppfatta knutpunkten som ett område att hålla sig från. Vi författare till denna studie vill särskilt påpeka att knutpunkten har både fördelar och nackdelar, och att de resultat som presenteras endast är den uppfattning som framkommit av de respondenter som deltagit i vår studie. Vi som författare anser inte att de resultat som presenteras nedan

representerar alla som rör sig på knutpunktens upplevelser, utan endast en liten del. Dessa resultat bör även tolkas med insikten om att alla människor uppfattar knutpunkten olika, och att vi inte råder någon att “hålla sig ifrån” knutpunkten.

RESULTAT

I de strukturerade intervjuerna samlades kvantitativ data in (Bryman, 2011). Datan bestod av 100 respondenter, varav 64 kvinnor och 36 män. Åldersfördelningen var 18-82 år, med en medelålder på 38 år (sd=18). Av samtliga respondenter, befann sig 36 respondenter på knutpunkten 1-2 dagar i veckan och 26 respondenter befann sig på platsen 3-4 dagar i veckan. Det var 37 respondenterna som befann sig på platsen 5-7 dagar i veckan på platsen. Av de 100 respondenterna var det 19 stycken som befann sig på platsen på morgonen och på eftermiddagen. Det var 13 respondenter som uppgav att de befann sig på platsen enbart på morgonen. Sedan var det 11 respondenter som befann sig på platsen på morgon och kvällen. Övriga respondenter (57 stycken) var där vid spridda tidpunkter. Ingen av respondenterna befann sig på platsen under nattetid. Av samtliga respondenter, befann sig 46 stycken på platsen som resenärer eller till följd av arbete. Övriga respondenter (72 stycken) var på platsen på grund av nöje, studier eller som boende i området. Uppfattningar om ordningsstörningar, brott och otrygghet

Ordningsstörningar och brottslighet

Av de åtta ordningsstörningar som undersöktes var vårdslös trafik den ordningsstörning som flest respondenter ansåg vara ett stort problem (46%). Därefter upplevde de flesta respondenter att skadegörelse (50%), nedskräpning (47%), klotter (45%) och berusade personer (42%) är ett litet problem. Av

samtliga respondenter, upplevde 38% att nedskräpning och klotter var stort problem och 30 % upplevde att narkotika var stort problem. Sedan upplevde de flesta respondenterna att ungdomsgäng (46%), personer som bråkar och slåss (66%) och narkotikaförsäljning (47%) inte var något problem på Södervärns knutpunkt (se tabell 1.).

Tabell 1. Denna tabell visar andelen respondenters upplevelse gällande respektive studerade ordningsstörning (N=100). N ed sk räp -ni ng K lo tte r S ka de gör e -l se V år d sl ö s tr af ik U ngdom s-gä ng Be ru sa d e Br åk & v åld Na rk o -tik a Inget problem 14% 17% 34% 18% 46/% 33% 66% 47% Litet problem 47% 45% 50% 36% 33% 42% 29% 23% Stort problem 38% 38% 16% 46% 21% 25% 5% 30%

Majoriteten av respondenterna (61% (N=100)), upplevde att brottsligheten på Södervärns knutpunkt varierar under olika tidpunkter på dygnet. Med detta menas att respondenterna upplever att brottsligheten skiljer sig beroende på om det är morgon, dag, kväll och så vidare. Det var 20% av respondenterna som uppgav att de inte upplevde att brottsligheten på knutpunkten varierar. Sedan var det 18% av respondenterna som svarade vet ej. Av de 61 respondenter som uppgav att de upplevde att brottsligheten varierar beroende på tidpunkt på dygnet, upplevde 90% att det är som allra mest brottslighet på kvällen och/eller natten.

Otrygghet

För att undersöka trygghetsupplevelsen bland resenärer på Södervärns knutpunkt tillfrågades respondenterna om hur det upplever att stämningen är på platsen. Majoriteten av respondenterna, det vill säga 53% upplevde att Södervärns

knutpunkt för det mesta är trygg. Det var 27 % av alla respondenter som upplevde knutpunkten som varken trygg eller otrygg. Av samtliga respondenter var det 9% som istället upplevde att knutpunkten alltid är en trygg plats medan 6% uppfattade knutpunkten som för det mesta otrygg och 3% alltid otrygg. Det var 2% som valde att inte svara på frågan. Stämningen på Södervärns knutpunkt upplevs alltså för det mesta som trygg bland respondenterna (se tabell 2.)

Tabell 2. Fördelning mellan den upplevda otryggheten/tryggheten på Södervärns knutpunkt (N=98).

Vidare gällande upplevd variation i otrygghet, var det majoriteten, det vill säga 72% som upplevde variation i sin otrygghet beroende på tidpunkt på dygnet (se tabell 3.). Av dessa 72 respondenter upplevde 88% att otryggheten är som allra störst under kvällen och/eller natten. Av samtliga respondenter upplevde 23% inte en variation i sin otrygghet, 3% svarade vet ej, och 2% har ej besvarat frågan.

Faktorer som påverkar uppfattningen av problembilden Samband mellan de studerade variablerna

De bivariata analyserna som genomfördes på den insamlade datan av de

strukturerade intervjuerna. Dessa analyser syftade till att besvara frågeställning två, men för att få en mer djupgående tolkning och förståelse användes de semistrukturerade intervjuerna som ett komplement. Den andra frågeställningen besvarade även därför genom att identifiera följande sju teman ur de

semistrukturerade intervjuerna, rörelseaktiviteter, rykten, narkotikahandel, skydd av mörker, skumma människor, områdets karakteristiska och estetik samt

åtgärder. Dessa teman redovisas längre ner i uppsatsen.

Tabell 4. Bivariat korrelationsmatris för sambandet mellan det studerade variablerna (Pearson’s r och Spearmans rho).

1 2 3 4 5 6 1. Kön 1 2. Ålder 0.096 1 3. Antal dagar på Södervärn 0.056 - 0.259* 1 4. Social ordningsstörning -0.209* -0.277** 0.255* 1 5. Fysisk ordningsstörning -0.105 -0.324** 0.054 0.330** 1 6. Stämningen på Södervärna 0.239* -0.246* 0.075 0.173 0.119 1 a_{Spearmans Rho, *p<0.05; **p<0.01.}

De genomförda analyserna gav ett resultat som bland annat visade att ju äldre respondenterna är, desto färre antal dagar i veckan befinner de sig på Södervärns knutpunkt. Analyserna visade även att det inte spelar någon roll hur många antal dagar respondenten befinner sig på platsen när det kommer till upplevelsen om de fysiska ordningsstörningarna är ett stort, litet eller inget problem. Sambandet mellan antal dagar och sociala ordningsstörningar indikerade i att ju fler antal dagar respondenterna befann sig på Södervärns knutpunkt desto mer upplevs de sociala ordningsstörningarna förekomma, och att de upplevs som ett större problem (se tabell 4).

Korrelationsanalysen gällande de sociala ordningsstörningarna och ålder visade att ju äldre respondenterna är, desto färre sociala ordningsstörningar upplevs det förekomma på Södervärns knutpunkt. De sociala ordningsstörningarna upplevs då som litet problem. Detta innebär att sambandet mellan ålder och de sociala

ordningsstörningarna är negativt då ett högre värde i ålder (ju äldre man är) desto lägre värde i sociala ordningsstörningar, det vill säga att det upplevs vara ett litet problem. Även de fysiska ordningsstörningarna har ett signifikant samband med ålder. Ju äldre respondenterna är, desto mindre fysiska ordningsstörningar

individer som upplever att de förekommer fysiska ordningsstörningar upplever också att de förekommer sociala ordningsstörningar (se tabell 4).

Pearsons R Korrelationsanalys gällande kön och sociala ordningsstörningar visade på ett negativt statistisk signifikant samband, det vill säga när värdet i den ena variabeln ökar, minskar värdet i den andra. Sambandet tolkades på följande sätt, kvinnor som då har ett högt värde i variabeln kön då den är kodad som en tvåa (se bilaga 4), upplever att de sociala ordningsstörningarna är ett litet problem. De sociala ordningsstörningarna (ungdomsgäng som stör ordningen, berusade personer som stör ordningen, folk som bråkar och slåss och narkotikaförsäljning) förekommer inte ofta enligt kvinnor. Dock fann analysen inget signifikant

samband mellan kön och fysiska ordningsstörningar (se tabell 4). Den genomförda Spearmans rho sambandsanalysen som gjordes på den kvantitativa datan, visade på ett positivt signifikant samband mellan

respondenternas upplevda stämning om otrygghet och kön. Sambandet visade att kvinnor upplever stämningen på Södervärns knutpunkt som mer trygg i jämförelse med män. Sambandsanalysen presenterade även ett negativ samband mellan ålder och stämningen. Sambandet innebär att ju äldre respondenten är, desto tryggare upplever de att stämningen är på Södervärn knutpunkt. Stämningen gällande trygghet/otrygghet kompletterades med respondenterna i de semistrukturerade intervjuernas svar (se tabell 4).

I tabell 4 presenteras det att det inte finns någon betydelse för hur många dagar i veckan respondenterna befinner sig på platsen eller hur ofta man upplever de att de sociala och fysiska ordningsstörningarna förekommer gällande hur de upplever att stämningen är på Södervärns knutpunkt. Detta då det inte har visat på något signifikant samband.

Rörelseaktiviteter

Många respondenter har själva tagit upp rörelseaktiviteter, vilket även blev en meningsbärande enhet. Flertalet av respondenterna diskuterar det faktum att det frekvent rör sig så pass många människor på själva knutpunkten. En del nämner att “typ alla vet var Södervärn ligger” och låter därmed knutpunkten symbolisera hela delområdet Södervärn. Aspekten rörelseaktiviteter tas upp både i en positiv och negativ bemärkelse då de flesta på platsen är där i egenskap av resenär. En del menar även att knutpunktens enda egenskap är just resenärerna, detta

förtydligades genom meningen:

”Det är inte direkt något man kan göra här. Det är väl mer bara att man passerar. Mer att man går förbi i så fall.”

Respondenterna menar att det är mycket folk i rörelse, och att folk rör sig där just för att det är centralt då det ligger flertalet affärer vid knutpunkten men främst för att många bussar går dit. Att Skånes Universitetssjukhuset ligger i nära anslutning till torget har även tolkats vara en anledning till att många människor rör sig på och kring torget. En av respondenterna verksam i området yttrar även:

Här tycks respondenten vilja säga att ju mer centralt, desto fler ordningsstörningar och kriminalitet förekommer. En av respondenterna pekar även ut mot

knutpunkten och säger