39 Tabell 2: Faktorstatistik. (Egen)
Tabell 2 visar att 48,2 % av material som inhämtats till studien går att förklara. Det leder till att det finns ett samband på 51,8 % som studien inte täcker.
5. Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka personlighetstyper hos träningsinstruktörer och se hur relationen mellan The Big Five, MBI och motivation kan leda till prestation.
Resultatet som framställdes med hjälp av tre olika analysmetoder gav oss möjlighet att analysera den insamlade datan för att kunna pröva hypoteserna men även den forskning som tidigare genomförts. Vår analys kunde visa att kommersiella träningsinstruktörer har en The Big Five-profil som främst kännetecknas av hög samvetsgrannhet och låg neurotism. Vi kunde dessutom bryta ner det undersökta materialet i faktorer för att skapa faktorgrupper såsom “prestationsinriktade Petra” och “stabila Sune”.
5.1. Personlighetsdrag hos träningsinstruktörer
När vi analyserat studiens resultat kunde vi bedöma att personlighetsdragen utifrån The Big Five gav oss normala medelvärden på öppenhet och vänlighet. Medan både
samvetsgrannhet och neurotism visade mer särskiljande korrelationer. Dock visade resultatet inte några unika korrelationer gällande extraversion. Vi hade förutsagt i vår hypotes att extraversion skulle ha en positiv effekt till prestation eftersom individer med extraversion är utåtriktade och full av energi (Swider & Zimmerman, 2009, s. 489) och (Kim et al., 2007, s. 424) men tyvärr visade det inget samband. Liknande resultat fick även Kim et al., (2009, s.102) då de undersökte samband mellan extraversion och engagemang.
Enligt denna studie kan träningsinstruktörer ses som målinriktade, tillmötesgående och vänliga med ett något bättre förhållande till neurotism, vilket betyder att dessa personer ses som stabila snarare än instabila på ett emotionellt plan. Resultaten i studien visade även särskiljande drag bland träningsinstruktörer vad gäller motivation. Furnham et al., (2009, s. 767) menar att värderingar och vad en individ anser vara viktigt är grunden till varför de väljer ett specifikt yrke. Det är också avgörande hur och vad en individ
motiveras av. Kanfer et al., (2017, s. 340) och Kuvaas (2006, s. 506) pratar om dessa delar där inre och yttre drivkrafter ställs emot varandra.
Motivationsfaktorn i vår studie visar att fokus i första hand ligger på egen prestation, medhjälpande, den sociala aspekten och att inspirera andra men även att bibehålla kundrelationer genom att få medlemmar att stanna kvar. Vissa av respondenter
motiverades också av gemenskap samt att få gratis träningskort och olika förmåner men det var endast en liten grupp av träningsinstruktörer. Detta visar framförallt på att träningsinstruktörerna på First Class och Nordic Wellness motiveras av inre drivkrafter snarare än yttre (Kanfer et al., 2017, s. 340).
Bakker, Tims och Derks (2012, s. 1371) påvisar i sin studie att en proaktiv personlighet leder till högre/bättre prestation. Något som i denna studie kan ses som likvärdigt till samvetsgrannhet där individen är målinriktad och engagerad (Barrick et al., 2001, s.
11). Wood och Wall (2007, s. 1368) nämner även detta och menar att engagemang är en av de viktigaste punkterna som kan leda till prestation. Engagemang är även en viktig del inom motivation för träningsinstruktörer. Flera studier, under lång tid (Kuuvas,
40
2006, s.508 & Kanfer et al., 2017, s.341) har visat på hur motivation och engagemang leder till högre prestation.
Denna studies resultat visar även att motivation hos träningsinstruktörer främst kommer från de inre drivkrafterna snarare än de yttre. Träningsinstruktörerna på First Class och Nordic Wellness visade som tidigare nämnt att egen prestation, medhjälpande och inspiration är viktigare än belöningar, vilket ligger helt i linje med Kanfer et al., (2017, s. 341) som skriver att dessa variabler har en stark inverkan på prestation. Maslach et al., (2001, s. 416) skriver även om vikten av detta och menar att det kan vara lika
väsentligt att se över positiva aspekter likväl som negativa. Schaufeli och Bakker (2004, s. 294) är inne på samma spår och menar att det kan vara bättre att fokusera på det positiva engagemanget istället för det negativa i orkeslöshet.
Ur det demografiska perspektivet kunde vi konstatera att kön var väldigt särskiljande för träningsinstruktörer då kvinnor stod för 88% och män för 12% av dem arbetade där majoriteten av respondenterna visade sig antingen vara mellan 26–30 eller 41–50 år gamla. De demografiska variablerna visade inga unika korrelationer förutom neurotism.
Den explorativa faktoranalysen föll ut i personlighetstyper som går att se som motsvarande till de personlighetstyper som dominerar bland kommersiella
träningsinstruktörer. I den analysen fann vi - precis som i korrelationsanalysen - att samvetsgrannhet är en egenskap dem flesta träningsinstruktörer har gemensamt. Detta syntes bland “Stabila Sune”, “Öppna Östen” och “prestationsinriktade Petra”. Vad som dessutom upptäcktes var att “Prestationsinriktade Petra” är den faktorgrupp som har starkast koppling till samvetsgrannhet och de olika drivkrafterna. Eftersom
samvetsgrannhet är den personlighetstyp som syntes mest bland träningsinstruktörer och är den som mest kopplas till prestation och motivation så kan vi bedöma att
“Prestationsinriktade Petra” är den grupp som passar in på träningsinstruktörer bäst.
5.2. The Big Five kopplat till orkeslöshet
5.2.1. Neuroticism kopplat till orkeslöshet
Gällande neurotism, kunde vi som tidigare nämnt konstatera ålder som en viktig faktor där yngre tenderar att resultera i högre värden jämfört med äldre. Det behöver
nödvändigtvis inte betyda att någon av dessa åldersgrupper är mer stabil jämfört med den andre. Vi uppfattar det som att denna korrelation innebär att personer som träningsinstruktörer är emotionellt stabila samt stabila överlag. Däremot kunde vi i denna studie konstatera kopplingen mellan neurotism och orkeslöshet som enligt flera forskare, bland annat Bakker et al., (2006, s.36), är det personlighetsdraget som tydligast kopplas till utmattning eller cynism.
Fortsättningsvis kunde vi se att resultatet visade starka samband mellan utmattning och cynism vilket är i linje med den tidigare forskningen som Maslach et al., (2001, s.411) genomfört. Neurotism är mer av en direkt motsatt till proaktiva personlighetsdrag, just på grund av att den egenskapen medför större grader ångest och stress (O´Connor &
Paunonen 2007, s.978). Det visade sig även i vår analys att en person med hög
samvetsgrannhet visar lägre värden av neurotism, det blev därför tydligt att det krävs en viss typ av individ för att bli träningsinstruktör.
Hypotes 1: Neurotism kommer att
vara positivt relaterad till känslomässig utmattning och depersonalisering, och
41
negativt relaterad till personlig prestanda. Med stöd från: Swider och Zimmerman (2010), Kim et al., (2007 s. 426), Bakker et al., (2006 s. 37), Kim et al., (2009).
Ovan syns hypotesen vi hade för neurotism där vi förutsade att orkeslöshet skulle vara positivt relaterat till neurotism och att prestation skulle vara negativt. Tidigare forskning har visat att neurotism har den absolut tydligaste kopplingen till orkeslöshet av de The Big Five personlighetstyper (Swider och Zimmerman, 2009, s. 489), (Kim et al., 2007, s. 425), (Morgan och de Bruin, 2010, s. 183) och (Bakker et al., 2006, s. 36). Vilket inte är så svårt att förstå eftersom neurotiska individer enligt Connor-Smith och Flachsbart (2007, s.1083) anses ha negativa känslor och lätt till stress.
I vårt resultat kunde vi tyda att neurotism korrelerade med orkeslöshet då kopplingen var stark. Vi kunde dessutom se att neurotism inte korrelerade med personlig prestanda vilket är i linje med O´Connor och Paunonen (2007, s. 978) som skriver att neurotiska individer upplever mer ångest och stress än andra personer vilket försämrar deras prestationer. Inom den tidigare forskning har vi sett att relationen mellan neurotism och orkeslöshet/ prestationen har ett bevisat samband (Armon et al., 2012, s. 406). Det är tydligt kopplat till sämre prestation och lättare tendenser för orkeslöshet. Vårt resultat speglar därför en trovärdig bild över personlighetstypen.
5.2.2. Extraversion kopplat till orkeslöshet
Inom extraversion kunde vi inte finna några korrelationer alls vilket är märkligt
eftersom personlighetsdragen hos en individ med extraversion också anses vara viktiga delar för att kunna prestera (Kim et al., 2007, s. 424). Dock visar annan forskning att personer med hög extraversion har svårt för koncentration i lärande sammanhang vilket ofta resulterar i socialisering istället. Detta kan ge en motsatt effekt på prestation (De Raad och Schouwenburg´s 1996, s. 324). O´Connor och Paunonen (2007, s. 977) menar att det inte är säkert vilken koppling som finns mellan prestation och extraversion då det finns både bevisade positiva samband och negativa. Vad gäller extraversion och
orkeslöshet menar Swider och Zimmerman (2009, s. 489) att extroverter är optimistiska personer som förlitar sig mycket på det sociala samspelet vilket kan leda till lättare nivåer av orkeslöshet.
Hypotes 2: Extraversion kommer att vara negativt relaterad till känslomässig
utmattning och depersonalisering och positivt relaterad till personlig prestanda. Med stöd från: Swider och Zimmerman (2010), Kim et al., (2007 s. 426), Bakker et al., (2006 s. 36), Kim et al., (2009).
Trots att författarna genomförde analys över det insamlade materialet hittades ingen koppling, positiv eller negativ, till varken orkeslöshet eller prestation. Utgår vi från tidigare studier har just extraversion gett väldigt spridda resultatet där det (Morgan och de Bruin (2010, s. 183), (Bakker et al., 2006, s. 34) och (Piedmont,1993, s. 469)
stundtals visat positiva samband till prestation och ett negativt samband till orkeslöshet.
Samtidigt påstår De Raad och Schouwenburg´s (1996, s. 324) att extraversion kan ha en motsatt effekt på prestation men Morgan och de Bruin (2010, s. 187) menar att
extroverter har bättre möjligheter att hantera bland annat stress tack vare deras sociala stöd. Även fast resultaten är spridda så vet vi från den tidigare forskningen att
extroverter är entusiastiska, energiska och positiva vilket är delar som bidrar till motivation (Poropat, 2009, s. 14). Eftersom motivation är så pass starkt kopplat till prestation anser därför De Feyter et al., (2012, s. 445) att det positiva resultat för
42
motivation borde väga upp för det negativa resultatet som De Raad och Schouwenburg (1996, s.324) grundade.
5.2.3. Agreeableness kopplat till orkeslöshet
Vänlighet visar på tydliga personlighetsdrag men enligt tidigare forskning är det svårt att bedöma exakt hur dessa ställer sig till motivation och prestation. Som tidigare nämnt skriver Mills och Huebner’s (1998, s. 115) att vänlighet kan kopplas till minskad personlig prestation, samtidigt skriver Swider och Zimmerman (2009, s. 490) att orkeslöshet eller negativa tankar inte är personlighetsdrag som tillhör vänlighet.
Hursomhelst, i vårt resultat har vi fått fram att det finns ett positivt samband mellan vänlighet och samvetsgrannhet. Som tidigare diskuterat är individer med
samvetsgrannhet väldigt proaktiva individer men även sociala (Armon et al., 2012). Ser vi över individer med vänlighet visar det även en stark koppling till det sociala och vad gäller prestation så visar vår analys att dessa individer motiveras av att prestera. Utöver detta är vänliga individer väldigt omtänksamma, samarbetsvilliga och anpassningsbara (Kim et al., 2007, s. 424). Tittar vi närmre på träningsinstruktörerna på First Class och Nordic Wellness kan vi även se att vänliga individer motiveras av vidareförsäljning och kundrelationer.
Hypotes 3: Vänlighet kommer att vara negativt relaterad till känslomässig utmattning och depersonalisering och positivt relaterad till personlig prestanda. Med stöd från:
Swider och Zimmerman (2010), Kim et al., (2007, s. 426), Kim et al., (2009)
I denna hypotes prövade vi om vänlighet ställs negativt emot orkeslöshet och positivt relaterat till prestation. Utifrån tidigare forskning ställs dessa begrepp lite olika till varandra. Swider och Zimmerman (2009, s. 490 skriver att de har svårt att tro att
egenskaperna hos en individ med hög vänlighet på något sätt skulle leda till orkeslöshet, vilket Barrick och Mount (1991, s. 4) stödjer och menar att dessa individer är flexibla men framförallt toleranta.
Däremot skriver Mills och Huebner’s (1998, s. 115) att det finns en koppling mellan vänlighet och försämrad prestation, vilket de påstår är en effekt av orkeslöshet. Denna undersökning visade en positiv korrelation med prestation medan vänlighet kopplat till orkeslöshet inte visade någon större koppling. Piedmont (1993, s. 469) har i sin studie fått fram resultat där en negativ koppling till orkeslöshet visades medan prestation visade en positiv korrelation. Anledning till att vi inte får ett helt överensstämmande resultat av orkeslöshet med vänlighet kan vara på grund av andra faktorer spelar in. Till exempel kunde vi även se att samvetsgrannhet och vänlighet visade en positiv
korrelation, vilket betyder att vänlighet i detta fall är väldigt kopplat till samvetsgrannhet. Enligt Armon et al., (2012) så är samvetsgrannhet den
personlighetstypen som är starkast kopplad till prestation men även den som är minst kopplad till orkeslöshet. Det kan innebära att vår studie visat större samband mellan vänlighet och samvetsgrannhet än orkeslöshet. Även fast vi inte kan konstatera orkeslöshet kopplat till vänlighet så kan vi med trovärdighet koppla vänlighet till prestation (Bakker et al., 2006, s. 36) och (Morgan och de Bruin, 2010, s. 187).
5.2.4. Conscientiousness kopplat till orkeslöshet
Vidare skriver Swider och Zimmerman (2009, s.490) att individer med hög
samvetsgrannhet har god arbetsetik vilket ofta leder till prestation. De påstår att detta personlighetsdrag därför borde resultera i mindre orkeslöshet och ångest eftersom
43
samvetsgrannhet och personlig prestation hör ihop (Piedmont, 1993, s. 469). Armon et al., (2004, s.407) skriver att samvetsgrannhet är en egenskap som gör att individen hanterar stress mer effektivt än individer utan det.
Sett över vårt resultat ser vi just att träningsinstruktörer visar höga värden av
samvetsgrannhet men även att neurotism visar ett lägre värde. Armon et al., (2004, s.
407) menar att samvetsgrannhet har negativa samband till alla skalor som omfattar orkeslöshet. Utöver detta kunde vi se att samvetsgrannhet hade tydligast koppling till prestation, något O´Connor och Paunonen (2007, s. 974) bekräftar då de beskriver dessa individer som hårt fokuserade och målinriktade. Barrick et al., (2001, s. 11) och Salgado (1997, s. 36) är även inne på vad som karaktäriserar individer med hög samvetsgrannhet då de menar att det inte bara leder till prestation i yrket utan även inom träning och teamarbete. Något som tydligt speglas i denna studie då både träning och yrke är sammankopplat.
Resultatet visade även tydliga kopplingar mellan inspiration och motivation för träningsinstruktörer med hög samvetsgrannhet. Trots att resultatet visade på att många träningsinstruktörer anser gemenskap som en viktig faktor var det inte alls lika viktigt som drivkraften att bibehålla medlemmar inom företaget. Dessa delar besvarar den tidigare forskning där vi kan konstatera, precis som de innan oss, att individer med samvetsgrannhet är ansvarsfulla och villiga att jobba hårt för att prestera samt uppnå mål (Kalshoven et al., 2011, s. 352). En annan del var att jobba med rekommendationer för sina medarbetare vilket vi anser visar en god gemenskap men även att kollegorna emellan är villiga att prestera tillsammans. Detta stödjs av Armon et al., (2012) som menar att teamarbete är något dessa individer eftersöker.
Hypotes 4:
Samvetsgrannhet kommer att vara negativt relaterad till känslomässig utmattning och depersonalisering och positivt relaterad till personlig prestanda. Med stöd från: Swider och Zimmerman (2010), Kim et al., (2007, s. 426)
Den fjärde hypotesen gäller förhållandet mellan samvetsgrannhet och orkeslöshet/
prestation. Samvetsgrannhet har inom den tidigare forskningen visat tydliga kopplingar till personlig prestanda (Piedmont, 1993, s. 469) och (Bakker et al., 2006, s. 36). Barrick et al., (2001, s. 11) tyder på att det har och göra med deras egenskaper som ordningsam och målinriktad. I denna studie fick vi en signifikant korrelation mellan
samvetsgrannhet och prestation vilket visar oss att träningsinstruktörer är väldigt fokuserade på att göra bra ifrån sig. Som nämnt ovan anser Salgado (1997, s. 36) också att samvetsgrannhet leder till prestation både inom jobb och träning.
Vad gäller samvetsgrannhet kopplat till utmattning/ orkeslöshet så finns det tidigare studier som tyder på att samvetsgrannhet inte korrelerar med någon skala inom
orkeslöshet (Armon et al., 2004, s. 407). Dessutom anser Armon et al., (2012, s. 404) att samvetsgrannhet är en egenskap som bidrar till bättre stresshantering vilket också är en orsak till att ingen större koppling finns. I vårt resultat såg vi ett samband mellan samvetsgrannhet och orkeslöshet som inte korrelerade alls. Vilket betyder att
samvetsgrannhet inte visar någon koppling till orkeslöshet, något vi kan förstå eftersom dessa två anses vara helt skilda (Barrick et al., 2006, s. 36). Vi anser alltså att denna hypotes stämmer och den kan anses vara sann.
44
5.2.5. Openess to experience kopplat till orkeslöshet
Öppenhet är som tidigare nämnt de kreativa och nyfikna individerna som enligt Bakker et al., (2006, s. 37) kan hantera stress om de utsätts för det, just genom att agera
problemlösare. Här finns även blandade teorier om huruvida öppenhet har tendenser till orkeslöshet. Kim et al., (2007, s. 425) ser ingen koppling till orkeslöshet medan Morgan och de Bruin (2010, s. 183) har framställt studier som tar fram både negativa och
positiva korrelationer till prestation. Vad gäller prestation skriver Furnham och Fudge´s (2008, s. 15) att öppenhet är den tredje starkaste korrelationen till prestation. Åter till orkeslöshet så har det enligt Bakker et al., (2006, s. 37) bara funnits svaga kopplingar men inget avgörande, det beror i sådana fall på flera andra variabler.
På tal om andra variabler och samband så korrelerar öppenhet med både vänlighet och samvetsgrannhet väldigt tydligt. Dels är öppenhet och samvetsgrannhet väldigt nära varandra eftersom båda står för en positiv anda och långsiktigt tänkande (Barrick &
Mount, 1991, s. 19). Anledningen till att öppenhet och vänlighet korrelerar är enligt Barrick och Mount (1991, s. 4) att deras egenskap att kunna anpassa sig till olika situationer som uppstår (Furnham & Fudge, 2008, s. 15).
Hypotes 5: Öppenhet kommer att vara negativt relaterad till känslomässig utmattning och depersonalisering och positivt relaterad till personlig prestanda. Med stöd från:
Swider och Zimmerman (2010).
Med öppenhet vill vi pröva hur det ställs emot orkeslöshet/ utmattning och prestation.
Utgår vi från tidigare forskning så ser det även väldigt blandat ut för denna
personlighetstyp. Bakker et al., (2006, s. 37) anser att öppna individer är humoristiska vilket enligt författarna kan hjälpa mot stress. Medan Kim et al., (2007, s. 425) anser att det inte finns någon koppling till orkeslöshet. Öppenhet ska inte heller visa någon speciell relation till prestation, dock kan egenskapen vara fördelaktig i vissa yrken (Barrick et al., 2001, s. 19). Barrick och Mount (1991, s. 19) är även inne på att öppenhet kan medverka till större motivation tack vare egenskaper som fantasi och positiv inställning.
I vår studie fann vi att öppenhet i samband med prestation gav en positiv korrelation men inget som urskilde sig avsevärt. Vad gäller öppenhet kontra orkeslöshet visade sig även normala medelvärden. Enligt O´Connor och Paunonens (2007, s. 977) så finns det en positiv relation mellan öppenhet och prestation. Bakker et al., (2006, s. 37) har som tidigare nämnt endast funnit svaga kopplingar mellan öppenhet och orkeslöshet vilket troligtvis är varför denna analys inte ger något häpnadsväckande resultat.