7.1 Vad visar resultatet egentligen?
Så… vad visar resultatet egentligen? Det finns indikationer på att pojkarna bestämmer mer i grupparbetena. Det finns tecken på att pojkarna trakasserar mest och mot flickorna. Det finns också antydningar till att grupparbetssituationerna påverkar också könsskapandet mellan pojkarna och flickorna samt inom pojk- och flickgrupperna. Det finns fingervisningar på att pojkarna få komma till tals mest i klassrummet även kring en uppgift som de få bestämma tillsammans. Det finns också tecken på att läraren inte tar tag i trakasseringarna direkt i klassrummet vilket gör att flickorna inte ”vågar” ta utrymme. Det finns tendenser till att läraren tillrättavisar pojkarna och flickorna på samma sätt. Det finns ytterligare tecken på att läraren kan vara mer kamratlig med pojkarna men inte så markant enligt min mening. Det finns också indikationer på att intervjupersonerna inte har fått mer kunskap kring jämställdhet än någon enstaka gång under högstadietiden.
7.2 Betänkande kring reliabilitet och validitet i undersökningen
Är resultatet representativt? Självklart finns det ingenting som tyder på det, dock ger det en fingervisning på hur situationen ser ut vilket jag belyst ovan. Eftersom jag har haft djupintervjuer med fyra elever så bör resultatet också ses utifrån detta vilket betyder att jag inte kan koppla detta till en större population vilket jag grundar i det tankar Patel m.fl. beskriver.125 Jag kan heller inte koppla detta till klassen som helhet anser jag. Men jag ville få en uppfattning av vad dessa intervjupersoner hade att säga. Min erfarenhet som blivande lärare är att se till alla elever i klassrummet. Denna syn jag har innebär konkret att en elev som far illa och/eller beskriver ojämställdhet i en situation vilket kanske andra elever inte känner likadant bekommer mig inte så mycket. Så länge det finns en person som uttrycker att det finns ett jämställdhetsproblem i någon situation i klassrummet innebär det också för mig att det kan indikera på exempelvis ojämställt förhållande.
125 Patel, Runar, Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, s. 100-101,
46
Tolkningar som jag har gjort handlar om intervjuupplevelser som jag har haft och bör framföras vilket jag också har skrivit ut i texten och som inte är många. Trost menar på att det är viktigt att inte läsa mellan raderna i bearbetningen av intervjuerna som är otydliga och därmed finns risk att övertolka.126 Jag anser utifrån min upplevelse att jag inte gjort detta. Någonting som kan ha stört validiteten och reliabiliteten kan kopplas till den långa tiden som intervjuerna varade. Nästan samtliga elever förutom p2 uppvisade rastlöshet efter ett tag vilket kan ha skadat svaren i tema tre. Detta visade sig i bland annat snabba svar utan eftertanke från informanterna enligt min tolkning. Där har det varit viktigt att fånga dem vilket jag känt fungerat till och från.
En annan tanke jag har som kan ha stört resultatet är att eleverna ska faktiskt samtala om SO-läraren vilket kan kännas som att man hänger ut någon, vilket fanns tendenser till anser jag, men det gick ändå bra så länge jag påvisade om att detta bara stannade mellan dem och mig.
7.3 Tankar kring svårigheterna och de mer positiva företeelserna med
intervjuerna.
Min uppfattning till de mer positiva aspekterna kring intervjuerna var absolut samtalen med samtliga elever. Jag fick ett starkt intryck från varje elev när de berättade om olika situationer och ibland blev det också väldigt gripande samtidigt som många skratt framkommit mellan dem och mig. Jag kände att jag fick en större kännedom kring vad elever faktiskt kände och tyckte. Att samtala med dem har varit viktigt eftersom jag i framtiden kommer att arbeta med elever i klassrummet och i skolan, och vad kan då inte vara bättre än att faktiskt prata med dem? Svårigheterna i detta har definitivt varit att få till intervjuerna. Eftersom intervjuerna är långa ska det också klaffa med deras lektioner som de har. Vidare kan de ha test eller liknande och därför svårt att få till någon intervju. Så det gäller att prata med de flesta lärarna och försöka att sälja in sig för att låna en elev. Att organisera detta i tid och grundligt underlättar enligt min mening.
126
47
7.4 Förslag till vidare forskning
Det finns många forskningsförslag inom detta ämne och för att nämna några som intresserat mig mycket under arbetets gång är bland annat att jag gärna vill se mer forskning kring hur jämställdhet/ojämställdhet kan yttra sig i olika undervisningsformer. Detta finns också väldigt lite forskning kring enligt Holm.127 Mitt arbete har dock varit ett litet bidrag till detta. Jag skulle gärna vilja se forskning som berör andra organisationer i klassrummet exempelvis utformningen i klassrummet med fokus på stolar och bords placeringar och hur det kan bidra till jämställdhet/ojämställdhet. Jag vill också se mer forskning kring jämställdhetsplaner som finns i skolor och huruvida de påverkar jämställdheten i skolan eller ej. Detta grundar jag i Håkan Larssons betänkande kring hur jämställdhetsplaner kan stjälpa jämställdhet istället för att bidra.128
Mer övergripande forskning som också kommer att forskas kring förhoppningsvis är hur jämställdheten/ojämställdheten kan yttra sig i skolan och inte minst mot bakgrunden av den nya läroplanen och kursplanerna som kommer att prägla skolans verksamhet (Lgr 11). Mer forskning kring hur pojkar och flickor skapar kön i integration mellan dem i skolrummet men även lärarens roll i detta utifrån ett intersektionalitets perspektiv.
Jag anser att detta är viktigt att forska kring eftersom vi har ett ansvar för våra elever i skolan och jämställdhet måste få komma till uttryck inte bara i skolan utan också i deras vidare liv. Men hur ska det gå till om jämställdheten inte förs fram så som det förtjänar och skall göras i dag, men även i framtiden? Citaten nedan är från Lpo 94 och Lgr 11.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.129
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.130
127 Holm, Ann-Sofie (2008). Relationer i skolan- En studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9, s. 45-46 128 Larsson, Håkan (2001). Iscensättningen av kön i idrott, s. 166-168
129 Lärarförbundet, (2004). Lärarens handbok, s. 9 & Skolverket, (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
(Lgr 11), s. 7,
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
130
48
7.5 Slutord
Har jag verkligen blivit mer medveten kring jämställdhet? Detta kan också diskuteras, men min övergripande känsla säger mig att så är fallet. Jag anser att det handlar mycket om hur jag själv tar till mig begreppet och sätter det i relation till undervisningen och faktiskt reflekterar kring, vad jag gör? hur jag gör det? och varför jag gör så som jag gör? Att bli medveten är ett första steg. Medvetenhet handlar således för mig om att kritiskt granska mig själv från topp till tå. Jag behöver inte gå längre än till detta arbete. Varför har jag skrivit exempelvis pojkar
och flickor de flesta gångerna i arbetet och inte tvärt om? Varför är pojkarna representerade
först i resultatet? Även jag har blivit influerad av samhällets normer och värderingar. Jag behöver inte vandra särskilt långt för att hitta brister och förmodligen inte heller i min undervisning, men att hitta dem med hjälp av kritiskt granskande ger också tillfälle för att faktiskt kunna förändra enligt min mening.
49