Diskussion samt svar på forskningsfrågorna

I detta avsnitt diskuteras kort samt besvaras forskningsfrågorna utifrån resultat och analys. Även måluppfyllelse samt förslag på fortsatta studier ingår i detta avsnitt.

5.1.1. Diskussion Forskningsfråga 1

De två företagen har båda krav att skydds- och miljörond ska utföras minst varannan vecka och detta är något som tjänstemännen ser ut att upprätthålla. Det finns även tjänstemän som utför skydds- och miljörond oftare och detta anses positivt. Eftersom denna studie endast har intervjuat och fokuserats på ett fåtal av tjänstemännen som finns på dessa företag går det inte att göra en generalisering och anta att alla tjänstemän gör på detta sätt. Under vissa intensiva skeden i ett byggprojekt är

platscheferna överens om att skydds- och miljöronden ska utföras oftare och detta är positivt ur arbetsmiljösynpunkt. Enligt 3 kapitlet 2 § i arbetsmiljölagen har alltid arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljön och detta är något som tjänstemännen är medveten om. Det kan dock bli lättare att planera, komma ihåg och utföra skydds- och miljöronden varje eller varannan vecka om den utförs via smartphone eller surfplatta. Det går nämligen att lägga in skydds- och miljöronden i kalendern så att det på en speciell dag, varje eller varannan vecka, skickar en påminnelse i smartphonen eller surfplattan om att skydds- och miljösonden ska utföras. Detta underlättar planeringen av byggprojekt om det går att lägga in i projektets start vilken dag, tid samt hur ofta ronden ska utföras.

Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 7 § ska arbetstagarna få medvetenhet om vilka risker som finns på arbetsplatsen. I detta fall görs det via skydds- och miljöronden då samtliga på ett byggprojekt får kunskap om vilka risker och observationer som har gjorts. De som inte går med på ronden får istället vetskap om de eventuella risker och observationer som finns genom protokollet som anslås i boden ute på byggarbetsplatsen. Detta är ett bra sätt att sprida information på men skulle troligtvis kunna bli ännu bättre genom att skydds- och miljörond utförs via smartphone eller surfplatta. Alla berörda personer skulle då kunna se att en ny skydds- och miljörond är utförts och enkelt kunna gå in via smartphonen eller surfplattan och läsa protokollet. De personer som redan använder dessa verktyg anser att detta är positivt att kunna gå in och läsa protokollet när som helst. Men det finns även en nackdel med detta och eftersom alla inte har tillgång till en smartphone eller surfplatta. Därför är det viktigt att protokollet finns utskrivet och sitter anslaget i boden.

Efter att en skydds- och miljörond är utförd ska de åtgärder som inte vidtas omedelbart

dokumenteras enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 10 §. Detta görs på protokollet där alla åtgärder ska dokumenteras. Enligt de intervjuade respondenterna ansåg alla att protokollen blir bättre och kvaliteten ökar om observationerna som ska åtgärdas även fotograferas samt att bilden läggs in i protokollet jämfört med traditionellt sätt. Det är viktigt att protokollen från en skydds- och miljörond är tydliga och har bra kvalitet så att även personer som inte deltog på ronden ska förstå

observationerna samt vad som skall åtgärdas. Genom att bifoga bilder på observationen ökar kvaliteten på protokollet och det blir enklare att förstår vad som ska åtgärdas. Detta är ett enkelt steg om skydds- och miljöronden utförs via smartphone eller surfplatta då det går lätt fotografera med dessa verktyg. När observationen sedan är utförd är det enkelt att gå in via smartphonen eller surfplattan och fylla i att observationen är åtgärdad. De personer som har ansvaret att

observationerna blir åtgärdade skulle även kunna få en påminnelse i smartphonen efter någon dag. Detta skulle betyda att färre observationer som ska åtgärdas blir bortglömda och det ger en säkrare

36

byggarbetsplats. Om observationen inte åtgärdas innan nästa skydds- och miljörond utförs hamnar observationen per automatik i nästa skydds- och miljörondsprotokoll. Det gör det lätt för personen som skriver protokoll att få med alla observationer som inte är åtgärdade. Gamla protokoll sparas automatiskt i en databas efter att en skydds- och miljörond har utförts och som är tillgänglig för samtliga inblandade i byggprojektet. På detta sätt är det lätt att gå in i efterhand för att läsa ett specifikt protokoll som utfördes exempelvis för flera månader eller år sedan. Om protokollet istället skrivs på traditionellt sätt på papper är det mer osäkert vart protokollen sparas och hur lättåtkomliga de är.

Enligt de två platscheferna som inte använt surfplatta har heller inte fått information om hur skydds- och miljörond kan utföras via en smartphone eller surfplatta. Detta gör att de inte har kännedom om att det går att använda smartphone och surfplattor till dessa moment. Det kommer troligtvis tar längre tid för de tjänstemän att börja använda smartphone och surfplatta som inte fått vetskapen om att det går att använda dessa verktyg till moment som skydds- och miljörond jämfört med de

tjänstemän som fått kännedom om detta. Att sprida information om att moment som dagbokshantering, skydds- och miljörond, kontroller och ritningshantering går att utföra via

smartphones och surfplattor är en lång process. Detta bidrar till att det möjligtvis finns risk för att det kommer tar några år innan smartphones och surfplattor används på byggprojekt över hela Sverige.

5.1.2. Svar Forskningsfråga 1:

Hur utförs skydds- och miljörond i dagsläget i byggprojekt?

- Utförs dessa moment via traditionellt sätt eller via smartphones och surfplattor?

- Ökar antalet utförda skydds- och miljöronder då de utförs via smartphones och surfplattor?

- Blir det någon skillnad i tidsåtgång samt i kvalitet då de utförs via smartphones och surfplattor?

- Sker det någon förändring av användandet av smartphones och surfplattor ute på byggarbetsplatser?

Enligt de intervjuade respondenterna är det fortfarande vanligt att skydds- och miljörond utförs på traditionellt sätt. Genom att det utförs på traditionellt sätt med papper och penna är det sällan som det tas bilder och läggs in i protokollet. Än så länge är det endast på vissa byggprojekt som

smartphones och surfplattor används till skydds- och miljörond samt till andra moment som dagbokshantering, kontroller, ritnings- och dokumenthantering. Genom att utföra skydds- och miljörond via smartphone eller surfplatta blir det enklare att fota och lägga till bilder i protokollet samt maila ut och spara protokollet i en databas.

Skydds- och miljörond ska utföras minst varannan vecka enligt de krav som finns från företagen. Dock anser de intervjuade respondenterna att det inte kommer ske någon skillnad i ökat antal skydds- och miljöronder då de utförs via smartphone eller surfplatta. Det beror inte på om det utförs via

smartphone och surfplatta eller på traditionellt sätt utan vilket skede byggprojektet är i. Det finns tydliga tecken på att tidsåtgången för skydds- och miljöronden minskar och de intervjuade

respondenterna anser även att administrationen efter ronden minskar. Att skriva ett protokoll via en smartphone eller surfplatta anses gå mycket fortare och det krävs mindre administration på detta sätt. Det finns dessutom redan skillnader i kvaliteten hos protokollet då skydds- och miljörond utförs via smartphones och surfplattor. Protokollen blir mer utförliga med fler bilder än tidigare. Detta gör att möjligheten ökar för att observationerna blir åtgärdade då det blir tydligare vad som ska åtgärdas

37

och hur det inte får se ut på byggarbetsplatsen. Det går även att fylla i när observationen har åtgärdats i smartphonen eller surfplattan och detta gör att de berörda kan se detta.

Förutom att utföra skydds- och miljörond, dagbok, kontroller samt ha åtkomst till ritningar och dokument på smartphones och surfplattor finns det även information om varje byggprojekt samt kontaktuppgifter till alla inblandade. Det finns mycket som smartphones och surfplattor kan underlätta och användandet av smartphones och surfplattor ute på byggarbetsplatser har ökat oerhört mycket de senaste året. De används troligtvis i större utsträckning i södra Sverige där utvecklingen möjligen går snabbare och där det finns resurser att utveckla detta. I framtiden är tanken att alla arbetsledare ska ha var sin surfplatta för att kunna utföra kontroller med mera. Enligt de intervjuade respondenterna som inte har använt smartphone eller surfplatta på ett byggprojekt skulle de gärna prova på dessa verktyg om de får möjlighet till det inom en snar framtid. De anser att dessa verktyg skulle vara bra hjälpmedel ute på byggarbetsplatserna och ser detta som fördelaktigt i produktionen.

5.1.3. Diskussion Forskningsfråga 2

När en olycka eller ett tillbud har inträffat ska orsakerna till händelsen utredas enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 9 §. Detta för att utreda varför händelsen inträffade för att kunna förebygga risker för olyckor och tillbud på byggarbetsplatsen. För att olyckor och tillbud ska kunna utredas krävs det en bra förklaring av händelsen, gärna med bilder på platsen där det skedde. I dagsläget är det sällan att bilder bifogas i inrapporteringen av olyckor och tillbud vilket gör det svårare att analysera och utreda händelsen. Om denna inrapportering istället skulle kunna utföras via en smartphone eller surfplatta skulle det troligtvis bli enklare att bifoga bilder. Detta gör att utredningen skulle kunna förenklas då händelsen blir mer lättförståelig med bilder på platsen där olyckan eller tillbudet

inträffade. Detta är något som skulle kunna göra stor betydelse för utredningen av olyckor och tillbud och för att sedan förhindra dessa händelser. För att byggarbetsplatser ska kunna bli säkrare måste även arbetet med att förebygga olyckor och tillbud bli bättre och tas på allvar. Genom att lättare kunna rapportera in dessa händelser med bilder via en smartphone eller surfplatta så kan man bättre utreda olyckor och tillbud som bidrar till arbetet för säkrare byggarbetsplatser.

Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 11 § ska det minst en gång per år göras en uppföljning av de olika aktiviteterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta betyder att minst en gång per år ska olyckor och tillbud följas upp och sammanställas för att möjligtvis kunna åtgärda och förebygga olyckor och tillbud i framtiden. I dagsläget är detta ett krävande arbete då vissa olyckor och tillbud rapporteras in via datorn och vissa pappersbaserat. Om inrapporteringen istället skulle kunna ske via en smartphone eller surfplatta skulle detta arbete också bli enklare att utföra. Det skulle också möjligtvis kunna utföras fler sammanställningar under ett år då detta arbete blir mindre krävande. Det gäller dock att sammanställningen blir utfört på rätt sätt för att arbetet ska vara till nytta och för att det ska bli någon förändring ute på byggarbetsplatserna. Det måste även finnas bra sätt att kommunicera ut informationen till alla berörda. Även detta underlättas med hjälp av smartphones och surfplattor som efter varje sammanställning kan distribuera den senaste informationen som rör olyckor och tillbud som finns tillgänglig. På detta vis skulle det kunna gå att samla alla

sammanställningar och analyser på ett och samma ställe och där det är enkelt att läsa rapporterna från de senaste åren.

38

De intervjuade respondenterna är eniga om att fler olyckor och tillbud kommer rapporteras in om detta skulle kunna ske via en smartphone eller surfplatta. Detta anses som positivt och kommer troligtvis att uppmuntra de två företagen att utveckla ett sådant rapporteringssystem. När användarna redan är intresserade av ett sådant system innan det existerar finns det goda förhoppningar om att de även kommer att använda det när det har lanserats.

5.1.4. Svar på forskningsfråga 2

Hur fungerar det i dagsläget med tillbuds- och observationshantering i byggprojekt?

- Rapporteras olyckor och tillbud in via traditionellt sätt eller via smartphones och surfplattor?

- Skulle det ske en förändring av inrapporterade olyckor och tillbud om det utförs via smartphones och surfplattor?

I dagsläget utförs inrapportering av tillbud och olyckor i stort sett enbart på traditionellt sätt. Det håller dock på att utvecklas nya rapporteringssystem hos de båda företagen som ska kunna användas på smartphones och surfplattor för att förenkla inrapporteringen av tillbud och olyckor. Även

sammanställning och analys av inrapporterade olyckor, tillbud och observationer är något som behöver förbättras. Genom bra sammanställningar och analyser går det att lokalisera och förebygga incidenterna och skapa en säkrare arbetsmiljö.

I nuläget går det att bifoga bilder tillsammans med blanketten när inrapportering sker men detta är något som sällan görs. Det händer även att tillbud och olyckor inte rapporteras in då det är krångligt och tar tid. Därför skjuts inrapporteringen av tillbud och olyckor upp och till sist glöms de bort. Det är även ett problem med de små tillbuden som inte rapporteras in på grund av att det är för mycket administration. Om dessa händelser istället börjar rapporteras in digitalt via en smartphone eller surfplatta kommer troligtvis inrapporteringen att bli bekvämare, snabbare och enklare samt även lättare att sammanställa de inrapporterade olyckorna, tillbuden och observationerna. Det går därför att dra slutsatsen att om inrapporteringen skulle bli mer lätthanterlig skulle det troligtvis rapporteras in fler olyckor, tillbud och observationer. Detta ser de intervjuade respondenterna positivt på då det rapporteras in alldeles för lite händelser som sker ute på byggarbetsplatserna.

5.1.5. Diskussion Forskningsfråga 3

En avgörande fråga för att smartphones och surfplattor ska kunna fungera på ett bra sätt på alla byggprojekt runt om i Sverige är om det finns fungerande täckning överallt. Detta kan möjligtvis vara ett problem för byggprojekt som ligger en bit in i landet eftersom det inte går att garantera

mobiltäckning god nog för internetuppkoppling. För att smartphones och surfplattor ska kunna ta emot och hämta dokument och ritningar samt kunna skicka iväg protokoll och inrapporteringar behövs internetanslutning. Eftersom detta kan vara ett problem på vissa platser är det svårt att kunna använda smartphones och surfplattor till dessa moment. Det gör att verktygen endast kan användas på särskilda platser och i städer där det finns täckning.

I denna studie har det framkommit å att det finns fler användare av smartphones och surfplattor på byggarbetsplatserna i södra Sverige än vad det gör i norra. Detta kan möjligtvis bara vara en

tillfällighet att de respondenter som intervjuats i denna studie och som använt IT-hjälpmedel är belägna i södra Sverige. Dock är detta något att ta i beaktning då smartphones och surfplattor ska

39

implementeras på byggprojekt runt om i landet och då de flesta i norra Sverige inte mottagit informationen om att detta är på gång inom en snar framtid.

5.1.6. Svar på forskningsfråga 3

Kan IT-hjälpmedel hjälpa till en säkrare arbetsplats?

- Kan smartphones och surfplattor effektivisera vissa moment i arbetet på byggarbetsplatser?

- Finns det några risker med att använda IT-hjälpmedel?

- Vilka moment skulle kunna utföras via smartphones och surfplattor?

De intervjuade respondenterna anser att i framtiden kommer smartphones och surfplattor vara ett naturligt verktyg och en del av vardagen för många. Dessa hjälpmedel kan troligtvis bidra till säkrare arbetsplatser och även förenkla för personalen då det är enkelt att fotografera, dokumentera eller betrakta ritningar på smartphones och surfplattor. Respondenterna anser även att det är enkelt att både ta emot och sprida information med dessa verktyg samt hitta dokument som alla i projektet kommer åt. Det både förenklar och effektiviserar för personalen på byggarbetsplatserna att alltid kunna komma åt dessa olika dokument. Ett exempel på detta är när en speciell ritning fattas och det krävs att någon går till boden för att hämta denna. Istället för att gå till boden tas smartphonen eller surfplattan fram och ritningen kan hämtas hem från databasen.

Men det finns inte bara fördelar med smartphones och surfplattor utan även nackdelar. Byggarbetsplatser är riskfyllda miljöer där det krävs att personalen är uppmärksam och följer säkerhetsföreskrifter. Med ännu ett till moment som stör uppmärksamheten och som i detta fall är smartphones och surfplattor gör att riskerna ökar.

Det finns även fler moment som skulle kunna gå att utföra via smartphones och surfplattor än de moment som redan finns idag. Möjlighet att kunna utföra och ha tillgång till leveransplaner, utföra tidrapportering, sjukfrånvaro samt fakturahantering är några exempel. Dessa moment skulle kunna göra arbetet smidigare och enklare för personalen ute på byggarbetsplatserna. Det pratas även mycket om 3D-ritningar och att detta skulle kunna vara möjligt att användas ute i byggproduktionen. Inom en snar framtid är byggbranschen förhoppningsvis där och det kanske går att se ett byggprojekt visuellt i en surfplatta för att hjälpa till att förstå de olika delarna i projektet.