EXAMENSARBETE
Mobila IT-stöd i byggproduktionen
Med fokus på arbetsmiljö
Anna Berggren
2015
Civilingenjörsexamen
Arkitektur
Luleå tekniska universitet
Mobila IT-stöd i byggproduktionen
- med fokus på arbetsmiljö
Examensarbete
Anna Berggren
Civilingenjörsexamen
Arkitektur och Väg- och vattenbyggnad
Luleå tekniska universitet
Abstract
The aim of the thesis is to study how IT-tools such as smartphones and tablets can be used in construction projects. To what extent can these tools streamline safety and environmental rounds and incident management and how are these activities carried out today. The thesis work began with a literature study where the rules and requirements of Arbetsmiljöverket were collected and audited. In order to obtain more knowledge about IT-tools, a study into the history of the tablet emergence. After the literature study interviews with officials from Skanska and NCC were conducted. The respondent selected to be interviewed had the positions such as safety coordinator, project manager for the work environment, BIM-coordinator, project manager for business development, site
managers and supervisors. The interview study was conducted to better understand how and to what smartphones and tablets are used on construction sites. The interview study was also conducted to investigate how these tools can streamline and simplify operations safety and environmental rounds and also to manage incident observation and reporting.
The first e-reader application patent was submitted in 1888 but it wasn’t until 2010 the breakthrough came when Apple's iPad was launched. Today, smartphones and tablets are used as a diary, for control, safety and environmental rounds, as well as drawing and document management. However, it is far from all construction projects that use IT tools and most construction of the sites that use smartphones and tablets are located in the southern part of Sweden. From the interviews, it became clear that it is still very common to perform safety and environmental rounds in a traditional way using paper and pencil. The reporting of accidents and incidents are carried out almost exclusively in this traditional way. However, using smartphones and tablets in different stages of the construction process is under development. New reporting system that will be used to report accidents and incidents by these tools are being developed by the two companies in the interview study. From the interviews it became clear that smartphones and tablets can help to contribute to safer workplaces. Smartphones and tablets are becoming a natural tool and a part of everyday life for many
construction workers and can help to reduce administration and streamline safety and
environmental activities. It's easy to photograph, document and review drawings and thus receive and disseminate information on the construction site.
Sammanfattning
Syftet med examensarbetet är att studera hur IT-hjälpmedel så som smartphones och surfplattor kan användas i byggprojekt. I vilken utsträckning kan dessa verktyg effektivisera skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering samt hur fungerar dessa moment i dagsläget. Studien påbörjades med en litteraturstudie där Arbetsmiljöverkets regler och krav samlades in och granskades. För att erhålla mer kunskap om dessa IT-hjälpmedel gjordes en undersökning av historian om surfplattans uppkomst. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän från Skanska och NCC. Dessa tjänstemän som valdes att intervjuas har befattningar såsom arbetsmiljösamordnare, projektledare för arbetsmiljö, BIM-koordinator, projektledare för verksamhetsutveckling, platschefer och arbetsledare. Intervjustudien utfördes för att få en bättre förståelse för hur och till vad
smartphones och surfplattor används till på byggarbetsplatser i dagsläget. Studien utfördes även för att se om dessa verktyg kan effektivisera och förenkla momenten skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering och hur de används idag till dessa moment.
Patent på den första läsplattan ansöktes år 1888 men inte för än år 2010 kom det stora genombrottet för surfplattan då Apples iPad lanserades. I dagsläget används smartphones och surfplattor till dagbokhantering, kontroller, skydds- och miljörond samt ritnings- och
dokumenthantering. Dock är det långt ifrån alla byggprojekt som använder IT-hjälpmedel till dessa moment och än så länge är det endast på vissa byggarbetsplatser som smartphones och surfplattor används. Utifrån intervjuerna framgick det att det fortfarande är väldigt vanligt att skydds- och miljörond utförs på traditionellt sätt via papper och penna. Även inrapportering av olyckor och tillbud utförs i stort sett enbart på traditionellt sätt. Detta arbetssätt att använda smartphones och
surfplattor till olika moment i byggproduktionen är något som är under utveckling. Nya
rapporteringssystem som ska kunna användas för att rapportera in olyckor och tillbud via dessa verktyg håller på att utvecklas hos de båda företagen. Ur intervjuerna kom det fram att smartphones och surfplattor kan hjälpa till att bidra till säkrare arbetsplatser. Genom att vara ett naturligt verktyg och en del av vardagen för många ute på byggarbetsplatserna kan det hjälpa till att minska
administrationen samt effektivisera vissa moment. Med en smartphone eller surfplatta är det enkelt att fotografera, dokumentera och betrakta ritningar samt att både ta emot och sprida information.
Förklaringar av begrepp
BIM/VDC BIM är en förkortning för byggnadsinformationsmodellering och VDC för Virtual Design and Constuction. BIM och VDC är synonymer till varandra och är en virtuell modell av verkligheten eller av en tilltänkt byggnation. Modellen innehåller information om objektets hela
livscykel samt om de olika ingående komponenterna. Från resultatet av en BIM-modell går det bland annat att ta ut tidplan, ritningar samt materialspecifikation. Modellen går även att visualiseras, granskas och testas på olika sätt.
Smartphone Smartphone är det engelska och mer vanliga ordet för smarttelefon eller smartmobil. En smartphone är en mobil enhet som har ett fysiskt tangentbord alternativt ett virtuellt tangentbord som simuleras på bildskärmen. Skärmen består av en pekskärm som kan styras med hjälp av fingertopparna. En smartphone kan användas till det mesta som exempelvis kamera, webbläsare, mail, navigator, telefon, mediaspelare samt användas genom olika applikationer med mera.
Surfplatta En surfplatta är en handdator med en skärm som består av en
pekskärm. Vissa surfplattor har inbyggd 3G-uppkoppling och liknar då väldigt mycket en smartphone medan andra surfplattor har åtkomsts via trådlöst nätverk. Likheten mellan en bärbar dator och surfplatta är stor då det i princip går att göra allt på en surfplatta som det går att göra på en bärbar dator.
Skydds- och miljörond Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete ska skydds- och miljörond utföras med jämna mellanrum genom att byggarbetsplatsen undersöks. Detta utförs för att upptäcka och förebygga risker som finns på arbetsplatsen samt för att minska olyckor och tillbud. Efter att en skydds- och
miljörond har utförts ska de upptäckta observationerna dokumenteras och sedan åtgärdas. Dokumentationen görs vanligen på ett protokoll.
Tillbuds- och En olycka är en plötslig oönskad händelse som leder till fysisk eller
observationshantering psykisk skada. En olycka kan vara allt ifrån en lindrig skada till ett dödsfall. Ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till fysisk eller psykisk skada men inte gjort det. Om en olycka eller ett tillbud sker ska alltid dessa händelser rapporteras in till arbetsgivare samt till arbetsmiljöverket. Efter inrapporteringen ska händelserna utredas för
mm att identifiera, upptäcka och förebygga olyckor, tillbud och
observationer.
Traditionellt sätt Traditionellt sätt används i sammanhang med skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering och menas det sätt som användes innan smartphones och surfplattor börja användas. När skydds- och miljörond utförs på traditionellt sätt menas papper och penna och när tillbud- och observationshantering utförs på traditionellt sätt menas den blankett som fylls i förhand på papper eller via datorn.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1. Problembeskrivning ... 1 1.1.1. IT-hjälpmedel ... 1 1.1.2. Säkerhet ... 2 1.2. Syfte ... 2 1.2.1. Forskningsfrågor ... 3 1.3. Avgränsningar ... 4 2. Litteraturstudie... 5 2.1. IT-hjälpmedel ... 5 2.1.1. Surfplattans historia ... 52.1.2. Branscher med IT-hälpmedel ... 6
2.2. Arbetsmiljöverket ... 7
2.2.1. Systematiskt arbetsmiljöarbete ... 7
2.2.2. Krav ... 8
2.2.3. Skydds- och miljörond ... 9
2.2.4. Olyckor, tillbud och observationer ... 10
2.3. Arbetsmiljö inom byggbranschen ... 10
3. Metod ... 11 3.1. Litteraturstudie ... 11 3.2. Intervjustudie ... 11 3.2.1. Urval ... 11 3.3. Val av företag... 12 3.3.1. Skanska ... 13 3.3.2. NCC ... 13
3.4. Intervjuframställning och analysmetod ... 14
3.5. Reliabilitet och validitet ... 15
3.6. Författarens bakgrund ... 15
4. Resultat och analys ... 16
4.1. Intervjuade respondenterna ... 16
4.1.1. Respondent 1 - Arbetsmiljösamordnare, NCC ... 16
4.1.2. Respondent 2 - BIM-koordinator, Skanska ... 16
4.1.3. Respondent 3 - Platschef, NCC ... 16
4.1.5. Respondent 5 - Arbetsledare, Skanska ... 16
4.1.6. Respondent 6 - Projektledare för arbetsmiljö, Skanska ... 17
4.1.7. Respondent 7 - Platschef, NCC ... 17
4.1.8. Respondent 8 - Platschef, Skanska ... 17
4.2. Forskningsfråga 1 ... 17
4.2.1. Arbetsmiljösamordnare och projektledare för arbetsmiljö ... 17
4.2.2. BIM-koordinator och projektledare för IT-hjälpmedel/verksamhetsutveckling ... 20
4.2.3. Platschef och arbetsledare som använder smartphone och surfplatta ... 22
4.2.4. Platschefer som inte använt surfplatta ... 24
4.3. Forskningsfråga 2 ... 25
4.3.1. Arbetsmiljösamordnare och projektledare för arbetsmiljö ... 25
4.3.2. BIM-koordinator och projektledare för IT-hjälpmedel ... 27
4.3.3. Platschef och arbetsledare som använt smartphone och surfplatta ... 28
4.3.4. Platschefer som inte använt surfplatta ... 28
4.4. Forskningsfråga 3 ... 29
4.4.1. Arbetsmiljösamordnare och projektledare för arbetsmiljö ... 29
4.4.2. BIM-koordinator och projektledare för IT-hjälpmedel ... 31
4.4.3. Platschef och arbetsledare som använt smartphone och surfplatta ... 32
4.4.4. Platschefer som inte använt surfplatta ... 33
5. Diskussion och slutsats ... 35
5.1. Diskussion samt svar på forskningsfrågorna ... 35
5.1.1. Diskussion Forskningsfråga 1 ... 35 5.1.2. Svar Forskningsfråga 1: ... 36 5.1.3. Diskussion Forskningsfråga 2 ... 37 5.1.4. Svar på forskningsfråga 2 ... 38 5.1.5. Diskussion Forskningsfråga 3 ... 38 5.1.6. Svar på forskningsfråga 3 ... 39 5.1. Måluppfyllelse ... 39 5.2. Fortsatta studier ... 39 5. Referenser ... 41 6. Bilaga 1 ... 44
1
1. Inledning
1.1. Problembeskrivning
1.1.1. IT-hjälpmedel
Under en byggentreprenad är det mycket pappersarbete som måste utföras. I uppstarten skall många dokument upprättas och under ett projekts livslängd uppgår en stor del av arbetstiden till dokumenthantering. Bland annat ska följesedlar, mötesprotokoll, kontroller och skydds- och miljörondsprotokoll sammanställas och överlämnas till beställaren. Mer tid som idag används på ”pappersarbete” skulle kunna läggas på annat värdefullt arbete. Idag har nya IT-hjälpmedel tagits fram för att effektivisera kommunikation och dokumenthantering, som till exempel datorer, läsplattor och mobiler.
Enligt Puschl (2013) är kommunikationsteknik och IT-hjälpmedel ett snabbt växande område i dagens samhälle. En liknelse kan göras med antalet applikationer som Apple’s App Store och Google Play erbjuder. Det finns över en miljon nedladdningsbara applikationer i nuläget hos vardera parten (Statista, 2014). Det är inte bara är applikationer för spel och nöjen som utvecklas utan även ”appar” för utbildning och näringsliv, Jones (2013). Exempelvis finns det applikationer för bloggar,
applikationer som tillgängliggör kontakt med banken samt universitet som utvecklar speciella applikationer för t. ex schema. Exempel på två av dessa applikationer visas i Figur 1. Vidare menar Puschl (2013) att det ständigt utvecklas nya produkter och tjänster för att tillgodose människans varierande behov av information i olika situationer.
Eftersom det är många dokument som måste upprättas och kommuniceras i byggproduktionen är detta ett aktuellt område där sådan teknik kan komma till användning. Genom att använda surfplattor, smartphones och dess applikationer på byggplatsen kan det bidra till att effektivisera produktionen då all information och
dokumentation kan samlas och distribueras på ett effektivt sätt.
Dagens byggnader blir bara mer och mer komplexa eftersom de innehåller många tekniska system, Metz (2012). Dagens byggnader kräver också både mer arbete och kompetens av projektören såväl som av entreprenören. En effekt av detta är att användningen av 3D-modeller har ökat. Enligt Brohn (2010) ger det de inblandade en större förståelse av byggnaden och hjälper till att minska risken för fel. Idag är det dock mer vanligt att 3D-modeller används under projekteringsfasen än i
produktionsfasen.
Genom att använda IT-hjälpmedel så som datorer, surfplattor och smartphones i produktionsfasen skulle branschens effektivitet öka då det finns mycket tid att spara genom att ta använda tekniken
2
som finns idag (Ward, 2013; Magic, 2004; Menzel, 2004; Samuelsson, 2008). Samuelsson (2008) framhäver dock att användningen av IT-hjälpmedel hos entreprenadföretag i produktionsfasen inte har ökat eftersom de datasystem som finns i branschen inte uppfyller användarnas krav på mobilitet. Eftersom tekniken utvecklats och mobiliteten ökat sedan dess finns det stora möjligheter att börja använda IT-hjälpmedel inom produktionsfasen också. Detta är också en viktig del för att kunna konkurrera och driva branschen framåt. Böregård (2013) menar att Byggnadsinformationsmodeller (BIM) och Virtual Design and Construction (VDC) är nödvändiga teknologier eftersom kraven ökar på byggbranschen att arbeta med hållbart byggande, små marginaler samt hög konkurrens.
1.1.2. Säkerhet
Efter Arbetsmiljöverkets undersökning med fokus på olyckor och tillbud som skedde år 2012 kom det fram att byggbranschen är sämst på att rapportera in tillbud och olyckor, Sveriges byggindustrier (2014). Arbetsmiljöverket undersökte totalt 150 företag i byggbranschen hur dessa företag
dokumenterar olyckor och tillbud som inträffar på deras arbetsplatser. Det konstaterades att av de undersökta företagen var det ca 70 procent av dem som inte hade fastställda rutiner för
dokumentering och rapportering av olyckor och tillbud. Detta är en oroväckande hög siffra som bör förändras för att få säkrare arbetsplatser.
Systematiskt arbetsmiljöarbete (2014) är ett stöd och en mall för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas och skall följas av alla arbetsgivare. Enligt dessa föreskrifter ska det finnas rutiner för dokumentering och rapportering av olyckor och tillbud samt hur dessa ska utredas. Alla inträffade olyckor och tillbud måste rapporteras in samt utredas där händelsen ska granskas för att upptäcka orsakerna till den inträffade olyckan eller tillbudet. Detta är ett viktigt arbete för att arbetsgivaren ska kunna identifiera olyckor och tillbud samt åtgärda och förebygga risker som finns på arbetsplatsen.
För att enkelt kunna få en helhetssyn över de olyckor och tillbud som skett bör de rapporter samt utredningar över olyckor och tillbud sammanställas. Med fördel skulle IT-hjälpmedel kunna användas för att på ett enkelt sätt sammanställa och analysera inrapporterade händelser. Det finns både applikationer och program som lätt kan sammanställa inrapporterade olyckor och tillbud för att kunna analysera dem bättre. Problemet med att tillbud och observationer inte rapporteras in skulle också kunna hanteras med hjälp av smartphones och surfplattor. Genom att lätt kunna rapportera in olyckor, tillbud och observationer via en smartphone eller surfplatta direkt efter att händelsen har inträffat behöver inga inrapporteringar komma bort på vägen. Inrapporteringen kan ske direkt och gör det lätt för arbetstagaren att dokumentera händelsen.
Det är inte bara inrapportering av tillbud och olyckor som skulle kunna ske via smartphones och surfplattor. Även skydds- och miljörond är något som skulle kunna göras effektivare med hjälp av dessa verktyg. Att direkt under själva skydds- och miljöronden kunna dokumentera brister via en smartphone eller surfplatta samt ta bilder och lägga till i protokollet för att tydliggöra observationen är något som skulle kunna effektivisera detta moment. Genom att minska det administrativa arbetet på byggarbetsplatserna finns det möjlighet att lägga ner mer tid på andra moment och aktiviteter istället.
1.2. Syfte
Denna studie syftar till att kartlägga hur IT-hjälpmedel så som smartphones och surfplattor kan användas samt om det kan effektivisera skydds- och miljörond samt tillbuds- och
3
miljöronder samt tillbuds- och observationshantering fungerar idag och om dessa moment går att effektiviseras och förenklas.
1.2.1. Forskningsfrågor
De forskningsfrågor som detta examensarbete är inriktat kring är de tre nedanstående frågorna. Tillsammans med varje forskningsfråga finns frågor som är kopplade till forskningsfrågan för att ge en bredare och mer detaljerad bild av det som efterfrågas.
Forskningsfråga 1
Hur utförs skydds- och miljörond i dagsläget i byggprojekt?
- Utförs dessa moment via traditionellt sätt eller via smartphones och surfplattor?
- Ökar antalet utförda skydds- och miljöronder då de utförs via smartphones och surfplattor?
- Blir det någon skillnad i tidsåtgång samt i kvalitet då de utförs via smartphones och surfplattor?
- Sker det någon förändring av användandet av smartphones och surfplattor ute på byggarbetsplatser?
Forskningsfråga 2
Hur fungerar det i dagsläget med tillbuds- och observationshantering i byggprojekt?
- Rapporteras olyckor och tillbud in via traditionellt sätt eller via smartphones och surfplattor?
- Skulle det ske en förändring av inrapporterade olyckor och tillbud om det utförs via smartphones och surfplattor?
Forskningsfråga 3
Kan IT-hjälpmedel hjälpa till en säkrare arbetsplats?
- Kan smartphones och surfplattor effektivisera vissa moment exempelvis så som ritnings- och dokumenthantering i arbetet på byggarbetsplatser?
- Finns det några risker med att använda IT-hjälpmedel?
4
Idéskede
Projektering
Produktion
Förvaltning
Figur 3 Byggets skeden.
1.3. Avgränsningar
Studien avser att behandla hur IT-hjälpmedel kan användas och effektivisera momenten skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering. Med IT-hjälpmedel menas smartphone och surfplatta samt tänkbara applikationer till dessa hjälpmedel. Studiens fokus är på produktionen ur entreprenörens synvinkel och hur IT-hjälpmedel fungerar i produktion. Detta görs för att undersöka hur personalen ute i byggproduktionen ser på detta med IT-hjälpmedel och hur det kan effektivisera deras arbete. Se Figur 2 för visualisering av ordningen bland de inblandade parterna i ett byggprojekt samt den inringade entreprenörens del som undersöks i denna studie. Eftersom detta
examensarbete även har ett fokus på arbetsmiljö som skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering som utförs på en byggarbetsplats valdes att skedena idéskede, projektering och förvaltning ligger utanför examensarbetets område. Eftersom det varken under projekteringsskedet eller förvaltningsskedet pågår löpande skydds- och miljöronder samt
inrapporteringar av olyckor, tillbud och observationer valdes det att endast undersöka
produktionsskedet. Se Figur 3 för förtydligande av byggprocessens arbetsflöde. Avgränsning kommer även ske inom entreprenörens organisation då fokus enbart kommer ligga på tjänstemän. Detta för att det oftast är tjänstemän som får tillgång IT-hjälpmedel och även de som utför skydds- och miljöronder samt rapporterar in olyckor, tillbud och observationer.
Byggherre
Beställare
Projektledare
Projektör
Entreprenör
Underentreprenör
5
2. Litteraturstudie
Litteraturstudien fokuserar på arbetsmiljö och arbetsgivarens åtaganden för att säkerhetsställa att en arbetsplats är säker samt vilka krav och regler som finns för detta. Studien inriktas på ledande
företag inom arbetsmiljöarbete som följs av ett avsnitt om mobila IT-hjälpmedlen, dess historia samt hur andra branscher använder IT-hjälpmedel som hjälp i det dagliga arbetet.
Studien fokuserar även på Arbetsmiljöverkets huvuddelar så som bakgrund, systematiskt
arbetsmiljöarbete samt vilka krav det finns på arbetsmiljöarbetet. Studien tar även upp reglerna kring skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering.
2.1. IT-hjälpmedel
IT-hjälpmedel så som smartphones och surfplattor kan användas till många olika arbetsuppgifter och moment. I dagsläget finns det många användningsområden och även applikationer för de allra flesta behoven.
2.1.1. Surfplattans historia
Gunnarsson (2014) menar att läsplattans historia började redan år 1888 då den amerikanske uppfinnaren Elisha Gray ansökte om patent för en apparat som elektroniskt läste av handskrift från en styluspenna. Denna apparat döptes till telautograf och sägs vara ursprunget till faxmaskinen. Tekniken med telautografen fick uppföljare och flera patent beviljades. Den första touchskärmen med styluspenna uppfanns år 1942 och med denna teknik gick det att känna igen handskrift. Nästa stora genombrott skedde år 1957 då uppfinnaren Tom Dimond demonstrerar den så kallade Styalator. Styalator är en tablet med touchskärm som med tack vare sin mjukvara kan känna igen handstil. I början av 60-talet började RAND Corporation sälja sin RAND Tablet som blev betydligt mer känd än Styalator och var relativt billig att tillverka.
Xerox utvecklade konceptet Dynabook som hade både tangentbord och stylusfunktion, Gunarsson (2014), som år 1966 syntes som en fantasibaserad prototyp i tv-serien Star Trek. Det var inte förrän 20 år senare som verkliga plattor började tillverkas. År 1989 kom Gridpad 1910 som hade en stylus fäst via en sladd och även ett 512 Kb stort minneskort. Apple lade grunden för Ipad år 1993 då Message Pad släpptes. Även Palm Pilot släpptes under denna tid och blev en populär personlig dataassistent. År 2001 kom Microsofts Tablet PC med en speciell version av Windows XP men det var fortfarande styluspennor som användes. Dock var denna platta alldeles för dyr för att kunna nå en bred målgrupp och fick inget genombrott. Gunnarsson (2014)
År 2005 lanserar Nokia sin 770 Internet Tablet som blev mest känd för att synas i filmen Fantastic Four. 770 Internet Tablet hade dålig batteritid och nådde inga stora försäljningssiffror. Efter alla misslyckade försök med dessa surfplattor vågade ingen tro på tekniken.
Dock skedde det en förändring då Apple ville försöka igen och började skissa på en modern surfplatta. Enligt Gunnarsson (2014) kom Iphone från idén att surfplattan lika gärna skulle kunna fungera som en mobiltelefon. Ur framgångarna för Iphone utvecklas sedan Ipad. Tack vare ett simpelt gränssnitt, minimalistisk design och en kapacitiv skärm blev Ipad det stora genombrottet för surfplattan. Under 122 år av utveckling hade det skapats ett nytt behov och i dagsläget finns det flera surfplattor från olika tillverkare på marknaden.
6
2.1.2. Branscher med IT-hälpmedel
Industri och vården är exempel på två sektorer som ligger i framkant när det gäller IT-hjälpmedel. Smartphones och surfplattor används för att effektivisera arbetet och göra det enklare för
industriarbetarna och vårdpersonal. Inom vården är det vanligt att ambulans och sjukhus använder surfplattor i det dagliga arbetet men också när det gäller vård i hemmet har dessa verktyg börjat användas. Eftersom dessa sektorer tar hjälp av smartphones och surfplattor kan även byggbranschen dra nytta av dessa verktyg för att effektivisera arbetet.
2.1.2.1. Vården
Enligt NU-sjukvården i Västra götalandsregionen (2014) finns det stora möjligheter att använda IT-hjälpmedel inom vården både för personal och för patienter. På en del äldreboenden i landet har digital videoteknik har testats. Istället för att ta telefonen och ringa kan sjuksköterskan koppla upp sig via en surfplatta och prata med distriktsläkaren genom videosamtal, på detta vis kan även patienten vara med i samtalet. Tanken är att videosamtalet ska ersätta telefonsamtalet vid läkarkonsultation. Det är inte bara inom äldreomsorgen det finns behov av IT-hjälpmedel utan även ambulanspersonal har nytta av detta. T. ex kommer surfplatta att användas när en diagnos ska fastställas på en patient. Dagens beslutsstöd i pappersformat, som består av 176 sidor, används väldigt sällan av
ambulanspersonalen när en diagnos ska fastställas. Målet är att det ska finnas ett datoriserat beslutsstöd som följer en standardiserad bedömningsprocess. De uppgifter som finns i det
datoriserade beslutsstödet är avsedda att utgöra grunden för en journal. Detta kan spara värdefull tid när ambulanspersonalen ska fastställa en diagnos som är livshotande för en patient. Pagels (2014) Ett nytt projekt har startat i södra Sverige där ett mobilt akutteam har bildats. Pagels (2014) menar att syftet med detta är att äldre, sköra patienter ska slippa transport och inläggning på sjukhus i onödan och istället få hembesök. Akutteamet består av läkare, sjuksköterskor och akutväska. I akutväskan finns utrustning för mätning av blodtryck, lungkapacitet och hjärtaktivitet. Via en surfplatta förs mätningarnas resultat över till sjukhuset där en specialistläkare kan studera samt diskutera diagnos och behandling med akutteamets personal via videosamtal. Sjuksköterskor som annars åker på hembesök saknar ofta läkarkonsultation men på detta vis får de det. Det är ett smidigt sätt och har stor betydelse för den enskilde patienten.
I dagsläget går stor del av vårdpersonalens arbetstid åt till krånglande datasystem och administration som istället skulle kunna läggas på vård, Jonlund (2014). I framtiden kan det bli att patienter på sjukhus ska kunna låna surfplattor för kommunikation med omvärlden men även för att använda servicetjänster på sjukhuset. Tjänster som att beställa mat, få information om sin egen behandling samt fylla i enkäter som annars tar mycket tid från vårdpersonalen.
2.1.2.2. Tillverkningsindustrin
Enligt en artikel av Process IT-innovations (2014) finns det stor användning av smartphones och surfplattor inom tillverkningsindustrin för att bland annat optisk mätning, inspektion och kvalitetssäkring av produkter. IT-hjälpmedel är en bra tillgång när till exempel wellpapp på en pappersindustri ska inspekteras på olika platser runt om i fabriken. För dessa inspektioner kan en surfplatta användas med en extra kamera monterad på plattan. Detta gör det lättare att se om skikten på wellpappen är raka eller kurviga och förenklar arbetet för inspektörerna.
7
Det är inte bara smartphones och surfplattor som är hjälpmedel i tillverkningsindustrin utan robotar har länge haft en betydande roll. Med hjälp av robotar har produktiviteten ökat enormt och de har även tagit över många ensidiga och slitsamma jobb. Enligt Thorvaldsson (2014) finns det dock ett problem med dessa robotar. När en robot ska utföra ett nytt moment eller producera en ny produkt måste den instrueras manuellt. Detta gör att produktionen måste stoppas eller att instruktionen måste ske nattetid. Istället för att manuellt instruera robotar finns nu en mjukvaruprodukt utvecklad för surfplattor för programmering av robotar vid sidan av produktionen. Här kan smartphones och surfplattor kan kopplas upp trådlöst så att användaren kan integrera de robotar den ansvarar för.
2.2. Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket (2014:1) bildades år 2001 genom att Yrkesinspektionen och
Arbetarskyddsstyrelsen bildade en myndighet tillsammans. Arbetsmiljöverket har i uppdrag att alla de lagar och regler som berör arbetsmiljö ska uppfyllas enligt de krav som finns. Arbetsmiljölagen är en av dessa lagar om att alla har rätt till en bra och utvecklande arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har även i uppdrag att arbetstidslagstiftningar samt Miljöbalken ska följas. Arbetsmiljöverket har som mål att förbättra helhetsperspektivet för arbetsmiljön och genom detta minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Detta betyder även att alla aspekter så som fysisk, psykisk, social och arbetsorganisatorisk synpunkt ska vara tillfredsställande.
Arbetsmiljölagen är en ramlag som tydliggör vilka regler och skyldigheter som arbetsgivare och andra skyddsansvariga har. Dessa regler handlar om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare ska finnas. Arbetsmiljöverket ger även ut
föreskrifter som är juridiskt bindande och detaljerade bestämmelser för varje enskild bransch. I byggbranschen finns det till exempel särskilda föreskrifter om asbest, maskiner, fall, ras och ställningar. Arbetsmiljöverket (2014:1)
En av Arbetsmiljöverkets (2014:1) uppgifter är att sprida information till arbetsgivare och arbetstagare om arbetsmiljöarbetet samt att det ska finnas ett aktivt miljöarbete på varje arbetsplats. En annan uppgift som Arbetsmiljöverket har är att se till att alla har rätt till bra arbetsförhållanden som ska vara sunda, säkra och utvecklande. För att detta ska vara möjligt för Arbetsmiljöverket att kontrollera finns det arbetsmiljöinspektörer som åker och inspekterar arbetsplatser och ser så att lagar och föreskrifter följs.
2.2.1. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete (2001) är en förskrift som beskriver hur arbetsgivaren ska arbeta och gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar och uppnå en tillfredsställande och säker arbetsmiljö. Detta görs genom att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga att ohälsa och olycksfall sker i arbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet där rutiner och instruktioner på hur det utförs ska finnas dokumenterade.
Enligt arbetsmiljöverket (2001) behöver inte ohälsa betyda en sjukdom utan kan innebära kroppsliga och psykiska funktionsstörningar av olika slag. Detta kan till exempel vara stressreaktioner eller belastningsbesvär. Medan ett olycksfall däremot är en fysisk eller psykisk skada som sker av en plötslig händelse. För att ingen ska drabbas av varken ohälsa eller olycksfall måste arbetsmiljöhänsyn
8
integreras in i verksamheten. Även här är rutiner viktiga för att kunna upptäcka och förebygga risker. Dock så upptäcks det risker vid dessa inspektioner enligt Arbetsmiljöverket (2014:3) och detta tyder på brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är en av de vanligaste anmärkningarna på arbetsplatser och kan leda till arbetsrelaterad ohälsa.
Undersökningar för att granska hur systematiskt arbetsmiljöarbete tillämpas i olika verksamheter har startats. Detta är för att Arbetsmiljöverket (2014:3) ska kunna ta hjälp av undersökningen för att erbjuda och säkerhetsställa stöd och hjälpmedel för arbetsgivarna i det systematiska
arbetsmiljöarbetet.
2.2.2. Krav
Det finns en hel del krav från Arbetsmiljöverket som alla arbetsgivare måste följa. Några av de vanligaste kraven är medverkan, arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning, kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetstagarnas kunskaper om riskerna i arbetet, introduktion, skriftliga instruktioner, regelbundna riskbedömningar, riskbedömning inför förändringar, utredning av olycksfall och tillbud, handlingsplan, årlig uppföljning samt företagshälsovård eller annan extern sakkunnig resurs. Här nedan ges en kort förklaring om dessa krav.
Medverkan: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 4
§
ska arbetstagare och skyddsombud ges möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet i verksamheten. De ska regelmässigt delta i arbetet med alla de olika aktiviteter som systematiskt arbetsmiljöarbete består av och även få den tid och den information som de behöver för att kunna medverka effektivt.Arbetsmiljöpolicy: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 3 och 5
§§
ska en arbetsmiljöpolicy tas fram. Arbetsmiljöpolicyn ska beskriva hur arbetsförhållandena ska vara i verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall samt även skapa en god arbetsmiljö. Policyn ska kunna följas upp samt beakta både fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som inverkar på arbetsmiljön.Rutiner: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 5
§
ska det finnas rutiner i verksamheten för att genomföra ett systematiskt arbetsmiljöarbete samt dokumenteras skriftligt om det finns tio arbetstagare i verksamheten.Uppgiftsfördelning: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 6
§
ska det finnas en tydlig fördelning av uppgifterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet på chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare i verksamheten. Dessa personer ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena, bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall, vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall, samt genomförakontroller av att vidtagna åtgärder har haft resultat. Övriga anställda ska få information om uppgiftsfördelningen.
Kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 6
§
ska de personer som fått uppgifter i arbetsmiljöarbetet tilldelade till sig har kunskaper om detta. Dessa kunskaper ska grundas på att personerna känner till regler som har betydelse för arbetsmiljön, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall, arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö samt fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall.9
Arbetstagarnas kunskaper om riskerna i arbetet: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 7
§
ska samtliga arbetstagare få kunskaper om vilka risker som är förknippade med deras arbete samt hur de ska kunna utföra sitt arbete säkert utan risk för ohälsa och olycksfall. De ska även få kunskaper om vilka rutiner och instruktioner som gäller för att ohälsa och olycksfall i arbetet ska kunna förebyggas. Introduktion: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 7§
ska de arbetstagare som är nyanställda eller som varit borta från arbetet länge få introduktion i arbetet. Introduktionen ska ge en uppfattning om arbetstagarens egna arbetsuppgifter och sambandet med andras, även vilka risker som finns i verksamheten och hur man skyddar sig mot dem.Skriftliga instruktioner: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 7
§
ska det finnas skriftliga instruktioner för sådant arbete i verksamheten som är förenat med allvarliga risker så att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa och olycksfall. Instruktionerna ska vara tillgängliga på arbetsplatsen, lätta att förstå samt har gåtts igenom med arbetstagarna.Regelbundna riskbedömningar: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 8
§
ska en undersökning samt riskbedömning genomföras av arbetsförhållandena i verksamheten. Alla faktorer ska undersökas, både fysiska, psykologiska och sociala förhållanden, som påverkar arbetsmiljön. Riskbedömningen ska även dokumenteras skriftligt.Riskbedömning inför förändringar: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 8
§
ska det genomföras undersökningar och bedömas om vilka risker för ohälsa och/eller olycksfall som de planerade förändringarna kan medföra för personalen.Utredning av olycksfall och tillbud: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 9
§
ska det ske en utredning av orsakerna till de händelser i form av ohälsa, olycka eller tillbud som inträffat i verksamheten. Detta för att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas.Handlingsplan: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 10
§
ska en skriftlig handlingsplan dokumentera de åtgärder som anses behövas för att förebygga ohälsa och olycksfall och som inte genomförs omedelbart. I handlingsplanen ska det anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att ge genomförs.Årlig uppföljning: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 11
§
ska det minst en gång per år göras en uppföljning av de olika aktiviteterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet i verksamheten. Utifrån resultatet av uppföljningen ska det sedan beslutas vilka åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljöarbetet.Företagshälsovård eller annan extern sakkunnig resurs: Enligt systematiskt arbetsmiljöarbete 12
§
ska företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån anlitas för bedrivandet av det systematiska arbetsmiljöarbetet i verksamheten.
2.2.3. Skydds- och miljörond
Arbetsmiljöverket (2001) har som krav att alla arbetsgivare regelbundet ska undersöka
arbetsförhållandena på deras arbetsplatser. Detta ska utföras för att kunna bedöma om det finns några risker samt om någon kan drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Undersökningen ska dokumenteras och kan utföras genom dagliga undersökningar eller till exempel genom skyddsronder, arbetsmiljöronder eller genom en kombination av så kallad skydds- och miljörond. I en sådan
riskbedömning ska det dokumenteras vilka risker som finns, hur allvarliga de är samt förslag på åtgärder. En risk innebär att ohälsa eller olycksfall kan ske i arbetet med varierande följder som kan leda till skador på både kort och lång sikt. Enligt arbetsmiljöförordningen 7
§
ska undersökningar10
utföras regelbundet beroende på de risker som finns i verksamheten. Det finns alltså inte föreskrivet hur ofta dessa ska genomföras utan ska anpassas efter varje verksamhets omfattning och risker.
2.2.4. Olyckor, tillbud och observationer
Alla olyckor, tillbud och observationer ska rapporteras in till arbetsgivaren enligt systematiskt arbetsmiljöarbete (2001). Vad som menas med en olycka är en plötslig oönskad händelse som leder till fysisk eller psykisk skada. En olycka kan både vara en lindrig skada men även så allvarlig som ett dödsfall. Ett tillbud är däremot en oönskad händelse som kunnat leda till fysisk eller psykisk skada men inte gjort det. Det finns även så kallade allvarliga tillbud som innebär stor fara för ohälsa eller olycksfall. Det kan till exempel vara ett ras i en schakt där ingen vistas för tillfället.
Om en olycka eller ett allvarligt tillbud sker som har ett samband med arbetsförhållandena finns det skyldigheter att händelsen ska utredas. Men det kan även vara värdefullt att utreda tillbud som inte är allvarliga då händelsen kan vara en följd av risker som inte är åtgärdade. Om det finns risker som inte är åtgärdade är detta ett tecken på brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet (2001). När en utredning utförs bör fokus ligga på själva händelsen samt vad som orsakat och lett fram till den.
2.3. Arbetsmiljö inom byggbranschen
Byggnads (2014) menar att arbetsmiljöfrågor är viktiga i alla branscher men möjligtvis ännu viktigare i byggbranschen. Det finns nämligen fler tunga och slitsamma arbetsmoment i byggbranschen än i andra sektorer. Bland annat är belastningsskador samt ont i kroppen väldigt vanligt bland
byggarbetare. Enligt arbetsmiljöverket (2014:2) är det dubbelt så vanligt med arbetsskador bland byggarbetare jämfört hos andra arbetstagare. Detta säger något om byggbranschens
arbetsförhållanden och risken för att byggarbetare råkar ut för någon arbetsskada av något slag under arbetslivet. För att förhindra arbetsskador anser Arbetsmiljöverket (2014:2) att det krävs en god planering då byggarbetsplatser är levande arbetsplatser där förutsättningar hela tiden förändras. I dagens byggprojekt finns det även en stressrelaterad hälsorisk då byggprojekt ska utföras på så kort tid som möjligt enligt Rwamamara (2005). Detta kan möjligtvis vara ett hinder för en god arbetsmiljö på byggarbetsplatserna då allt ska gå fort och mindre hänsyn tas till risker under arbetet. Med dessa förkortade byggtider slarvas det även en del med säkerhetsutrustningen bland byggarbetarna då vissa moment ska ta så lite tid som möjligt.
Enligt Rwamamara (2007) är det därför viktigt att planera för en säker arbetsmiljö redan i projekteringsskedet. Genom att låta olika aktörer i ett byggprojekt få vara delaktig i
projekteringsskedet kan de lätt kommunicera och upptäcka olika arbetsmiljörisker och hälsoproblem. Dessa problem och risker går att finna lösningar till redan i projekteringsskedet och det behöver då inte uppstå skador i byggproduktionen. Det går även att utföra riskbedömning i projekteringsskedet genom att använda en 3D-modell av byggprojektet. En sådan riskbedömning kan utföras innan projekteringen är helt färdigställd och genom detta går det att förbygga dessa risker. Vidare menar Rwamamara (2007) att även material, utrustning och verktyg kan påverka arbetsmiljön i ett byggprojekt och att det är viktigt att även titta på detta i projekteringsskedet.
11
3. Metod
Detta examensarbete består av en litteraturstudie samt en intervjustudie för att få mer förståelse kring ämnet samt för att besvara de forskningsfrågor som detta examensarbete är inriktat kring. I litteraturstudien undersöks olika branscher som använder IT-hjälpmedel i det vardagliga arbetet samt vad dessa verktyg kan användas till. Även surfplattans historia och information om
Arbetsmiljöverket är något som tas upp. Studien fortsätter med information om Arbetsmiljöverkets lagar och regler som bland annat arbetsmiljölagen och systematiskt arbetsmiljöarbete.
Examensarbetet består även av en intervjustudie för att undersöka hur det fungerar i dagsläget med skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering. Även hur IT-hjälpmedel skulle kunna effektivisera och förenkla vissa moment i byggprojekt är något som undersöks i intervjustudien.
3.1. Litteraturstudie
För att skapa en god förståelse inom ämnet gjordes en litteraturstudie i början av examensarbetet. Detta för att ge en bra start samt ge information om vilken metodik som kan vara fördelaktig genom att studera tidigare utförda undersökningar (Backman, 2008). Litteraturstudien kompletterades under arbetets gång med ny relevant litteratur för att kunna fortsätta med arbetet samt ge arbetet en bättre kvalitet.
3.2. Intervjustudie
För att få en bättre förståelse för hur mobila IT-hjälpmedel skulle kunna effektivisera och förenkla momenten skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering genomfördes intervjuer med personer som har insikt och kännedom i dessa ämnen. Dessa intervjuer utfördes genom så kallad kvalitativ intervjustudie för att kunna ställa följdfrågor samt få mer utförliga svar jämfört med vad en enkätundersökning skulle ge. De personer som intervjuades var tjänstemän från Skanska och NCC där vissa av dem har använt smartphones och surfplattor till olika moment i produktionen medan andra aldrig har använt IT-hjälpmedel till dessa moment. Detta för att se vilken potential mobila IT-hjälpmedel har i produktionen men även för att se vad de har för nackdelar.
Intervjustudien genomfördes också för att upptäcka vilket förhållningssätt och vilka synpunkter intervjurespondenterna har till mobila IT-hjälpmedel.
De frågor som ställdes under intervjustudien presenteras i bilaga 1 utifrån vilken befattning och erfarenhet respondenterna hade angående användandet av smartphone och surfplattor i byggprojekt.
3.2.1. Urval
När respondenterna valdes kategoriserades de in i fyra olika arbetsområden för att kunna få en jämn spridning med vad de har för befattning samt deras kunskaper inom IT-hjälpmedel. De fyra
arbetsområden som valdes var; arbetsmiljö, IT-hjälpmedel, platschef/arbetsledare som använt smartphones och surfplattor i produktionen samt platschef som inte använt surfplattor. Dessa valdes för att få så stor spridning som möjligt samt för att täcka in alla delarna i detta examensarbete. Om endast platschefer hade valts skulle troligtvis ett för litet område identifieras och därför valdes även de andra arbetsområdena. Eftersom studien sträcker sig från arbetsmiljö till IT-hjälpmedel var det en viktig del att välja respondenter från ett brett spektra. Allt från respondenter som har befattningen arbetsmiljösamordnare till BIM-koordinator men även respondenter som använder smartphones och surfplattor i det dagliga arbete och som har kunskap och erfarenhet om hur det är att använda
12
surfplattor på byggarbetsplatser. Men det var även viktigt att ta med respondenter som aldrig använt surfplattor till moment i byggproduktionen för att höra vad dem har att säga om detta.
Antalet intervjuade respondenter begränsades till åtta stycken då det bedömdes att ingen ny information frambringades under de sista intervjuerna. Samtliga intervjuer skedde genom
telefonintervju på grund av geografiska begränsningar då respondenterna arbetade i olika städer. Innan telefonintervjuerna ägde rum fick respondenterna kännedom om intervjufrågorna genom att de skickades i förväg via mail.
Nedan i Tabell 1 ses befattning, företag samt datum för intervjun för de olika respondenterna i intervjustudien.
Tabell 1 Respondenter i studien.
NAMN ARBETSOMRÅDE ROLL I PROJEKT FÖRETAG INTERVJUDATUM
Respondent 1 Arbetsmiljö Arbetsmiljösamordnare NCC 2014-09-18
Respondent 2 IT-hjälpmedel BIM-koordinator Skanska 2014-09-23
Respondent 3 Platschef/arbetsledare som använt smartphone/surfplatta
Platschef NCC 2014-09-24
Respondent 4 IT-hjälpmedel Projektledare för
verksamhetsutveckling NCC 2014-09-26 Respondent 5 Platschef/arbetsledare som använt smartphone/surfplatta Arbetsledare Skanska 2014-09-26
Respondent 6 Arbetsmiljö Projektledare för
arbetsmiljö
Skanska 2014-09-29
Respondent 7 Platschef som inte
använt
smartphone/surfplatta
Platschef NCC 2014-10-03
Respondent 8 Platschef som inte
använt
smartphone/surfplatta
Platschef Skanska 2014-10-06
3.3. Val av företag
För att kunna utföra en intervjustudie och få svar på forskningsfrågorna valdes två företag för intervjustudien. Valet föll på Skanska och NCC då dessa företag är bland de största byggföretagen i Sverige och har möjlighet att tillgodose detta examensarbetes behov. Då Skanska har för avsikt att vara ett av de ledande byggföretagen inom arbetsmiljö och säkerhet i Sverige och NCC började använda smartphone och surfplatta i början av år 2014 blev dessa två företag ett bra komplement till
13
varandra. Kombinationen mellan arbetsmiljö och säkerhet samt användandet av IT-hjälpmedel är fokus i detta examensarbete.
3.3.1. Skanska
Skanska (2014:1) är ett av Sveriges största byggbolag med 11 000 anställda i Sverige och 55 600 anställda världen över. Skanska (2014:2) startades år 1887 och hette då Skånska Cementgjuteriet som i början tillverkade betongprodukter. Skanskas verksamhet är uppdelad i fyra sektorer: bygg- och anläggningsverksamhet, bostadsutveckling, kommersiell utveckling och infrastrukturutveckling. Enligt Skanska (2014:3) skapar de hållbara lösningar och strävar efter att vara ledande inom kvalitet, grönt byggande, arbetsmiljö och etik
3.3.1.1. Arbetsmiljö
Skanskas (2014:6) mål med arbetsmiljöarbete är att skapa skadefria arbetsplatser där medarbetarna trivs. En del i detta arbetsmiljöarbete är en vecka som kallas Safety Week och som anordnas en gång per år. Denna vecka gå ut på att alla arbetsplatser ska lägga fokus på säkerhetsarbetet och målet är att den vecka ska vara fri från olyckor och tillbud. En annan del av Skanskas arbetsmiljöarbete är att alla ska genomgå en säkerhetsintroduktion för att få upprätthålla sig på byggarbetsplatserna. Detta är en introduktion som går igenom de krav på skyddsutrustning, samlingsplats vid utrymning samt de rutiner som finns på arbetsplatsen och som måste följas. Skanskas krav på skyddsutrustning är hjälm, skyddsglasögon, skyddshandskar, skyddsskor samt varselkläder på överkroppen. Detta är för att alla ska bära sin personliga skyddsutrustning varje dag och genom detta minska olyckor och tillbud på arbetsplatserna.
Skanska (2014:4) har även Allmänna ordnings- och skyddsregler som ska följas på alla Skanskas arbetsplatser. Det beskriver hur Skanska ser på riksinventering och ett säkert beteende på
arbetsplatsen. Även regler kring personlig skyddsutrustning, fallskydd, el- och brandsäkerhet samt mycket mer tas upp i detta dokument.
3.3.1.2. Skanskas krav och syn på arbetsmiljö
För att Skanska ska kunna uppnå sina mål avseende arbetsmiljö och säkerhet måste en del lagar och krav följas. En lag som är självklar att följa är arbetsmiljölagen som är Arbetsmiljöverkets ramlag men även så som kunders krav, branschgemensamma överenskommelser samt Skanskas egna krav är sådant som måste följas. Exempel på ett krav angående skydds- och miljöronder som Skanska har är att dessa ska gås minst varannan vecka enligt Skanskas krav (2014:6).
3.3.2. NCC
NCC (2014:1) är ett av de ledande byggbolagen i norra Europa och har 7 500 anställda i Sverige och 18 500 anställda i Europa. År 1989 slogs Nordstjerna AB och Armerad Betong Vägförbättringar (ABV) ihop och bildade Nordic Construction Company (NCC). NCC är verksam inom hela kedjan i branschen genom att utveckla och bygga bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, infrastruktur samt vägar och anläggningar. Enligt NCC (2014:1) skapar de framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande.
3.3.2.1. Arbetsmiljö
Målet med NCC’s (NCC, 2014:2) arbetsmiljöarbete är att alla arbetsplatser ska vara säker med en god arbetsmiljö. Deras arbete för att eliminera antalet olyckor och uppnå den uppsatta nollvisionen görs bland annat med Awareness Day. Detta är en dag som anordnas varje år och då allt annat arbete
14
stannas upp för gemensamma samtal och diskussioner kring arbetsmiljön. I det vardagliga arbetet har alla medarbetare ett personligt ansvar för att vara delaktiga och minimera risker för att skapa säkra arbetsplatser. Målsättningen med detta är att förhindra risker i ett så tidigt skede som möjligt. Alla som upprätthåller sig på någon av NCC’s arbetsplatser ska genomgå en introduktionsutbildning i arbetsmiljö som utförs genom en film samt ett prov. Enligt NCC (2014:3) är denna utbildning samt ett löpande arbete med uppföljning och återkoppling av risker, olyckor och tillbud en del av
arbetsmiljöarbetet. Genom ständig utvecklig och utbildning skapas en bättre arbetsmiljö då det finns möjlighet för diskussioner och dokumentering.
3.3.2.2. NCC’s krav
På alla NCC’s arbetsplatser är det ett grundkrav att lagar och internationella konventioner samt att Arbetsmiljöverkets lagar följs. Även företagets arbetsmiljöregler, miljölagstiftning, avtal och säkerhetskrav ska respekteras och följas.
3.3.2.3. Ny applikation hos NCC
NCC har nu lanserat en applikation i Sverige som innehåller deras projektportal. Detta stöd fungerar så att kunder, underleverantörer och NCC själva lätt ska kunna uppdatera och läsa om ett specifikt byggprojekt i smartphonen eller surfplattan. (Mynewsdesk, 2014)
NCC’s applikation till smartphones och surfplattor förväntas öka förståelsen, samordningen och effektiviteten i projekten. Den är enkel att använda och är konstruerad för att fylla det behov som finns ute på arbetsplatsen. Genom applikationen går det att skriva och läsa byggprojektets dagbok samt även komplettera dagboken med bilder som tas direkt med smartphonen eller surfplattan. Applikationen gör att information och utfördelade arbetsuppgifter kommer ut till alla berörda på projektet. Det går även att dokumentera och läsa NCC’s kontroller så som arbetsmiljöronder och egenkontroller. Med applikationen är det enkelt att uppdatera och läsa aktuella dokument och ritningar samt få tillgång till aktuell kontaktinformation till alla deltagare i projektet. (Mynewsdesk, 2014)
3.4. Intervjuframställning och analysmetod
Intervjustudien utfördes som en kvalitativ studie med intervjufrågor som ger öppna svar. Detta gjorde att respondenterna själv fick svara på frågan och leddes inte in på ett speciellt svar med en ledande fråga. Frågorna skickades ut till respondenterna en viss tid före intervjun för att de skulle få en bättre förståelse vilket ämne studien och intervjun tar upp samt kunna förbereda svar på
frågorna. Samma frågor ställdes till alla respondenter med undantag för vissa frågor som var specifikt inriktade på arbetsområdets huvudfokus. Detta gjordes för att få fyra olika inriktningar med frågor som berör det specifika arbetsområdet. Det skulle även troligtvis vara svårt för
arbetsmiljösamordnaren att kunna svara på hur platschefen använder surfplattan i det dagliga arbetet och därför riktades frågorna in beroende på respondenternas befattning och kunskap. Efter att respondenterna blivit intervjuade var det dags att sammanställa och analysera datat från dessa. Datat sammanställdes utifrån dessa fyra arbetsområden som respondenterna delades in i för att få en bättre struktur på resultatet. Genom att analysera det på detta sätt gick det att se en struktur på hur de olika arbetsområdena svarade samt vad de hade för erfarenhet.
15
3.5. Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet är centrala begrepp och ett mått på studiens trovärdighet. Enligt Björklund (2003) anger reliabilitet hur tillförlitlig en mätning är där resultatet efter upprepade mätningar ska vara detsamma. Det ska dock inte spela någon roll vem som utfört dessa mätningar utan resultatet ska ändå vara detsamma. Validitet däremot anger om mätningen verkligen mätte det som skulle uppmätas från början och kan stärkas genom att använda fler metoder när mätningen utförs. Resultatet av denna studie grundar sig på litteraturstudie samt intervjuer med respondenter som arbetar inom byggbranschen. För att reliabiliteten ska kunna stärkas i denna studie ska dessa två moment kunna upprepas och resultatet ska ändå bli detsamma. Eftersom litteraturstudien är utförd och grundar sig på befintliga dokument och rapporter går detta moment att upprepa oberoende på vem som utfört det. Genom att intervjuerna har utförts med samma frågor inom de olika
arbetsområdena samt utan att ha varit ledande kan reliabiliteten även här stärkas. Eftersom det har varit samma frågor som inte varit ledande går även detta moment att upprepa och även att utföras av vem som helst.
3.6. Författarens bakgrund
Författaren studerar sista året på utbildningen civilingenjör arkitektur och väg- och vattenbyggnad vid Luleå tekniska universitet. I programmet arkitektur är inriktningen mot husbyggnad och i väg- och vattenbyggnad är inriktningen mot byggande. Frånsett studierna har även författaren erfarenhet från en sjumånaderspraktik samt feriearbete som utfördes i produktionen hos Skanska Väg och
anläggning Norr.
Genom studierna på civilingenjörsnivå samt från de praktiska erfarenheterna från Skanska och kontakt med handledare har detta lagt grunden och inspirationen för examensarbetet och dess utformning.
16
4. Resultat och analys
Efter intervjuer med både NCC och Skanska visade det sig att båda företagen använder smartphones och surfplattor på deras arbetsplatser ute i byggproduktionen. Eftersom detta fortfarande är väldigt nytt är det bara på vissa projekt samt vissa personer som har tillgång till surfplatta. Tanken är att användandet av smartphones och surfplattor kommer öka på byggarbetsplatserna runt om i Sverige. I nuläget ser det ut som att de flesta projekt där dessa hjälpmedel används är belägna mer i de södra delarna av Sverige.
I dagsläget används främst Apples surfplatta Ipad som hjälpmedel ute på byggarbetsplatserna men inom en snar framtid kommer även Windows-baserade surfplattor att kunna användas. Många av de mjukvaror som används av dessa två företag i dagsläget är endast kompatibla med Ipad och kräver en konvertering för att kunna fungera på exempelvis Windows-baserade surfplattor.
4.1. Intervjuade respondenterna
Nedan följer en kortfattad beskrivning om vad de intervjuade respondenterna har för befattning samt dess arbetsuppgifter.
4.1.1. Respondent 1 - Arbetsmiljösamordnare, NCC
Arbetsmiljösamordnaren på NCC har sin tjänst på 75 % medan den resterande tjänsten på 25 % är övergripande inom hälso- och säkerhetsfrågor. Arbetsmiljösamordnarens huvudfokus är tidiga skeden där det undersöks om de produkter och arbetssätt som används eller ska utföras kan innebära någon risk för personalen på byggarbetsplatsen. Privat använder arbetsmiljösamordnaren både smartphone och surfplatta och anser sig vara en aktiv användare av applikationer som rör dessa verktyg.
4.1.2. Respondent 2 - BIM-koordinator, Skanska
BIM-koordinatorn på Skanska arbetar med informationshantering och mobilitetsfrågor ur
byggproduktionens synvinkel och försöker förbättra dessa moment och verktyg. BIM-koordinatorn är med i utvecklingen av att kunna utföra skydds- och miljöronder via surfplatta samt håller på att förbättra detta moment. Privat använder BIM-koordinatorn både smartphone och surfplatta och anser sig själv som en aktiv användare av applikationer till dessa verktyg.
4.1.3. Respondent 3 - Platschef, NCC
Platschefen på NCC håller i dagsläget i ett husprojekt där en skola byggs. Detta projekt är beläget i södra Sverige där de använder smartphone och surfplattor i det dagliga arbetet till moment som skydds- och miljörond, dagbok och ritningshantering. Platschefen använder både smartphone och surfplatta privat och anser sig vara en aktiv användare av applikationer.
4.1.4. Respondent 4 - Projektledare för verksamhetsutveckling, NCC
Projektledaren för verksamhetsutveckling på NCC utbildar, leder och implementerar nya verktyg och hjälpmedel för personalen inom NCC i Sverige. Projektledaren är med och tar fram färdiga lösningar till olika moment med mera. Privat använder projektledaren både smartphone och surfplatta väldigt ofta och ser sig själv som en aktiv användare av applikationer till dessa verktyg.
4.1.5. Respondent 5 - Arbetsledare, Skanska
Arbetsledaren på Skanska ansvarar för skydds- och miljöronder samt miljökontroller av grund- och ytvatten på byggprojektet. Surfplatta används för att dokumentera dessa moment medan
17
smartphone används till bland annat mail. Arbetsledaren använder smartphone privat men anser sig inte vara en aktiv användare av applikationer.
4.1.6. Respondent 6 - Projektledare för arbetsmiljö, Skanska
Projektledaren för arbetsmiljö på Skanska har en tjänst på 50 % där säkra arbetssätt och arbetsmiljö är i fokus medan den andra tjänsten på 50 % fokuseras på IT-hjälpmedel för arbetsmiljö.
Projektledaren för arbetsmiljö använder smartphone privat och endast surfplatta när det kommer det arbetsrelaterade moment.
4.1.7. Respondent 7 - Platschef, NCC
Platschefen på NCC arbetar på hussidan och håller i dagsläget i ett byggprojekt där en skola byggs om. Denna skola är beläget i norra Sverige och på detta byggprojekt används varken smartphone eller surfplatta till moment som exempelvis skydds- och miljörond, dagbok, kontroller och ritningshantering. Platschefen använder smartphone privat men anser sig inte vara en aktiv användare av applikationer.
4.1.8. Respondent 8 - Platschef, Skanska
Platschefen på Skanska arbetar på Väg och anläggningssidan i norra Sverige och håller i dagsläget i ett broprojekt där stambanan ska förstärkas. På detta projekt används inte smartphones eller surfplattor till något av momenten skydds- och miljörond, dagbok, kontroller eller ritningshantering. Privat använder platschefen endast smartphone men anser sig själv som en aktiv användare av applikationer.
4.2. Forskningsfråga 1
Hur utförs skydds- och miljörond i dagsläget i byggprojekt?
- Utförs dessa moment via traditionellt sätt eller via smartphones och surfplattor?
- Ökar antalet utförda skydds- och miljöronder då de utförs via smartphones och surfplattor?
- Blir det någon skillnad i tidsåtgång samt i kvalitet då de utförs via smartphones och surfplattor?
- Sker det någon förändring av användandet av smartphones och surfplattor ute på byggarbetsplatser?
4.2.1. Arbetsmiljösamordnare och projektledare för arbetsmiljö
Under intervjuerna med arbetsmiljösamordnare samt projektledare för arbetsmiljö visade det sig att det fortfarande är väldigt vanligt att utföra skydds- och miljörond på traditionellt sätt. Med
traditionellt sätt menas att skydds- och miljörond genomförs via ett protokoll i pappersformat som antecknas och dokumenteras med penna. Det är dock väldigt sällan som bilder tas och läggs in i protokollet. Efter ronden renskrivs protokollet och anslås i boden för att alla ska kunna ta del av denna. Vissa projekt har tagit redovisning av protokollet ett steg till och går igenom detta på veckomötet. Det ger en klarare bild för dem som arbetar på byggprojektet vad det finns för risker samt vad som ska åtgärdas. Efter att protokollet har gåtts igenom och anslagits i boden sparas protokollet även i en pärm alternativt i en projektmapp på datorn. Detta är för att lätt kunna gå tillbaka och granska om det till exempel skulle hända en olycka eller ett tillbud. I Figur 4 visas Skanskas skydds- och miljörondsprotokoll då ronden utförs via traditionellt sätt.
18
De båda företagen har krav på att skydds- och miljörond ska utföras minst varannan vecka och detta är något som upprätthålls. Under vissa intensiva skeden i ett byggprojekt görs dock skydds- och miljörond oftare när det till exempel är ett kritiskt moment som inträffar, moment som är riskfyllda, eller när det är många fordon och mycket personal på byggarbetsplatsen. Enligt projektledaren för arbetsmiljö är det bara bra om skydds- och miljöronden utförs oftare än varannan vecka, tre till fyra gånger i månaden är en bra målsättning. Det är även viktigt att kontrollera vissa punkter på
protokollet mer noggrant eftersom vissa punkter innebär fler och allvarligare risker än andra. Bland annat är ordning och reda på ett byggprojekt väldigt viktigt då majoriteten av alla olyckor är kopplade till detta. Det är större risk att till exempel någon snubblar då det är ostädat och saker står i vägen. Även fallrisker samt tunga lyft är punkter som behöver kontrolleras extra. De intervjuade
arbetsmiljösamordnare samt projektledare för arbetsmiljö anser att varannan vecka är en bra miniminivå för skydds- och miljörond samt att det fungerar väldigt bra.
19
I stort sett har alla tjänstemän på dessa två företag gått över till smartphones men använder den oftast endast till mail och samtal. Än så länge är det bara på vissa projekt där surfplattor och smartphones används till ritningar, dagbok, skydds- och miljörond, kontroller och dokumentering. Det senaste året har användandet av surfplattor ute på byggprojekt ökat men det är långt ifrån alla byggprojekt som har surfplattor idag. När ett projekt börjar använda smartphones och surfplattor får användarna gå en slags utbildning för att lära sig de olika funktionerna samt hur den fungerar. Detta är en interaktiv utbildning för att användarna lättare ska lära förstå tekniken och applikationerna. Det utses även en person i varje distrikt som går en speciell utbildning för att vara ett stöd och hjälpa användarna när de stöter på problem.
När en skydds- och miljörond utförs via smartphone eller surfplatta görs det i princip på samma sätt som när det genomförs på traditionellt sätt. Skillnaden är att protokollet finns digitalt där
observationer knappas in och noteras. Det är enkelt att fota och lägga in bilder direkt i protokollet samt skriva en kort beskrivning. I Figur 5 visas ett exempel på hur två stycken
observationer ser ut i ett skydds- och miljörondsprotokoll som är utfört via en surfplatta.
Figur 5 Skydds- och miljörondsprotokoll utfört via surfplatta. (Skanska Sverige AB, 2014)
Ett sådant protokoll kan utföras både med och utan nätverksanslutning för att tillgodose alla olika typer av byggarbetsplatser. Arbetsmiljösamordnaren tycker att det är ett enkelt sätt att rapportera in observationer på.
”Majoriteten, eller det mesta är bara väldigt positivt. Det är enkel rapportering,
det är lätt att ta bilder när man går skyddsrond också kan du komplettera med
någon notering när man väl kommer in till datorn.”
– Arbetsmiljösamordnare
Efter att en skydds- och miljörond har utförts via en smartphone eller surfplatta skrivs protokollet ut direkt från smartphone eller surfplattan alternativt från datorn och anslås i boden. Dock så ser protokollet samt utformningen lite olika ut för de olika företagen men resultatet blir densamma.
20
Genom att protokollet redan finns digitalt är det enkelt att spara det i en projektmapp så att de berörda personerna har tillgång till det.
Arbetsmiljösamordnaren menar att det troligtvis inte kommer ske någon skillnad i ökat antal skydds- och miljöronder efter att den har börjat utföras via smartphone eller surfplatta. Eftersom det finns redan strikta krav på hur ofta skydds- och miljörond ska göras ute på byggarbetsplatserna kommer det troligtvis inte öka i antal. Däremot finns det skillnader i kvalitet när skydds- och miljörond utförs via smartphone eller surfplatta jämfört med traditionellt sätt. Protokollen blir mer utförliga då det går snabbt att få in i systemet samt att det är enkelt att fotografera och lägga in en bild i protokollet. Eftersom en bild förklarar och beskriver observationen mycket bättre än en text gör är det lättare att förstå vad som ska åtgärdas. Det blir även enklare att följa upp om observationen har åtgärdats eller inte. Det är lätt att gå in i skydds- och miljöronden via en smartphone eller surfplatta och meddela att åtgärden är utförd och om den inte är utförd så hamnar observationen per automatik i nästa skydds- och miljörondsprotokoll.
4.2.2. BIM-koordinator och projektledare för IT-hjälpmedel/verksamhetsutveckling
BIM-koordinatorn och projektledaren för IT-hälpmedel anser att smartphone och surfplattor är ypperliga verktyg att använda för till exempel informations- och dokumenthantering samt
dokumentspecifika tillämpningar som t ex skydds- och miljörond och kvalitetskontroller. Smartphone och surfplattor är verktyg som är bra i två aspekter, ta emot information och skapa information. Detta är två olika aspekter och där båda två är lika viktiga. Det ska vara enkelt att ta emot
information och samtidigt ska det vara lika enkelt att skapa information så som dokument, skydds- och miljörondsprotokoll.
De användningsområden som personalen ute på byggarbetsplatserna använder mest på smartphone och surfplatta är dagbok, kontroller, ritningar och handlingar. Det finns även information om varje projekt samt kontaktuppgifter till alla inblandade samlat på smartphonen och surfplattan. Detta är saker som de aktiva användarna använder dagligen och är till stor hjälp ute på byggarbetsplatserna. Om det till exempel upptäcks att en kvalitetskontroll måste utföras innan nästa moment startas behöver inte arbetsledaren springa in till boden utan kan med lätthet plocka upp smartphonen eller surfplattan och utföra kontrollen direkt. I Figur 6 visas NCC’s applikation där dagbokshantering, kontroller och dokumenthantering kan utföras via smartphones och surfplattor.
