Syftet med studien var att genomföra en läromedelsgranskning kring hur Jehovas vittnen framställts i läroböcker. I avsnitten bakgrund, tidigare forskning och teoretiskt ramverk presenterar jag väsentlig information som utgör grunden till arbetet. Som tidigare nämnts har Kjell Härenstam gjort flera läromedelsanalyser där han ville undersöka hur islam framställts, resultatet indikerar på att flertalet läroböcker inrymmer tendensiöst urval. Det han uttrycker är att skildringarna är betingade av individens egna värderingar som han eller hon möjligtvis är ovetande om. Vidare påträffar Göran Larsson ett liknande resultat, att islam och muslimer frekvent projiceras på ett ofördelaktigt vis, något som min studie kring Jehovas vittnen också visar. Jonas Otterbeck hävdade att hypotetiskt sett bör det rimligtvis finnas brister i
framställningar av andra religioner i läroböcker också, sålunda är det inte endast
beskrivningen av islam som är problematisk utan det berör även vid andra religioner eller livsåskådningar. De granskade läroböckerna för högstadiet har en benägenhet att i större utsträckning förenkla och antyda rörelsen som homogen. Dock förevisar samtligt granskat material att skildringarna är stundom förenklade.
Studiens resultatet, precis som Härenstams och Otterbecks forskning ådagalägger, belyser att texterna utelämnar central information och inte förklarar de ämnesspecifika begreppen. Trots att texterna ofta är objektivt skrivna är de ändå lika frekvent ofördelaktigt författade. För att motverka denna generaliserade bild av Jehovas vittnen kvarstår, är det essentiellt att
undervisningen förmedlar en rättvis och korrekt skildring av organisationen. Är detta möjligt att uppnå om skolböckerna som används vid undervisningen framstår som stundtals
tendentiösa? Å andra sidan framhåller Otterbeck – vad kan man begära?
Efter att SIL upphörde är det numera essentiellt att läromedelsgranskningar genomförs för att lyfta fram problematiken som fortfarande existerar i aktuella läroböcker. Det krävs att det finns en läromedelsgranskning emedan vi inte kan sanktionera att läromedelstexter validerar den negativa och stereotypa bild som massmedia skildrar av Jehovas vittnen. Enligt
Skolvärlden menar de att åtta av tio lärare inte har tid till att granska allt material vilket är ett ytterst stort problem. Tolererar vi detta slår vi rot för en större omfattning av fientlighet till olika religioner, rörelser och i detta fal, Jehovas vittnen.
Det finns mycket forskning att tillgå kring definitionen nyreligiösa rörelser och vad det innebär, men det är sällan att läroböcker tillämpar denna benämningen. Preciseringen ”nyreligiös rörelse” introducerades för att ordet ”sekt” är ett oerhört starkt laddat begrepp,
45
men varför tillämpar författarna ändå ordet ”sekt” och inte ”nyreligiös rörelse? Henrik Bogdan belyser exempelvis genom att bruka ordet ”sekt” är särdeles problematiskt när en person ska fördjupa sig i en rörelse. Flertalet andra presenterade forskare påpekar också detta. Peter Åkerbeck tydliggör att begreppet är associerat med något mycket negativ – och då är ytterst kufiskt att läroböcker tillämpar denna benämning. Massmedia porträtterar vanligen Jehovas vittnen som missgynnsamt och läroböckerna kan endera bestrida eller validera bilden som de ger. Resultatet av granskningen visar att bilen stundom validerar medians skildringar. Problematiken är att tillsammans med pressen och läroböckernas framställningarna kan i hög grad färga eleverna och inverka på deras synsätt.
Åter igen till Otterbeck – vad kan man begära? Vi kan konstatera att samtliga böcker är emellanåt förenklade och i många fall otydliga och värderande. På grund av att läroböckernas avsnitt om Jehovas vittnen är mycket korta är sannolikt författarna rent av tvingade av att göra grova urval. Detta är uppskattningsvis orsaken till att texterna är tendentiösa, det finns inte mycket utrymme att tillgå och beskrivningarna tenderar att bli förenklade. Hur mycket kan böckerna kritiseras när utgångsläget är på detta sätt? Trots att utrymmet inte är stort, är ändå lärarens uppgift att förläna en objektiv undervisning vilket är problematiskt när
framställningarna är generaliserande; med anledning av dessa motiv erfordras ett institut som realiserar läromedelsgranskningar.
6.1 Avslutande diskussion
Denna studie har grundat sig i att belysa hur Jehovas vittnen framställts i läroböcker.
Granskningen åsyftar till att uppmärksamma hur framställningarna skiljer sig och hur texterna står i relation med den religionsvetenskapliga forskningen. Det hade varit intressant att endera utvidga materialet eller undersöka en mer omfattande tidsrymd, för närvarande är denna studie allenast en skrapning på ytan. Följaktligen är arbetet tämligen snävt och skäligen avgränsat. Som tidigare nämnts eftersträvar inte den genomförda studien att vara uttömmande, men att bidra till en utökad beskrivning av hur Jehovas vittnen framställts utifrån ett
religionsdidaktiskt perspektiv. Breddas studien kan en genomgripande föreställning om hur Jehovas vittnen framställts erhållas. En annan intressant synvinkel är hur Jehovas vittnen framställs i andra länder. Är skildringarna mer eller mindre negativt laddade? Finns entusiasm kring läroböckersskildringar och Jehovas vittnen inte är framstår som tillräckligt
46
Referensförteckning
Läroböcker
Berlin, Ingrid & Ring, Börge. (2019). SOS Religion 7-9. Liber, Malmö.
Berg, Leif & Rundblom Gunilla. (2014). SOL 4000 Stadiebok 7-9. Natur & Kultur, Stockholm. Björlin, Ola & Jämterud, Ulf. (2013). Under samma himmel. Sanoma Utbildning, Stockholm Eriksson Leif & Flennegård Malin M. (2014). Söka svar. Liber, Stockholm.
Högberg, Ole & Sundqvist, Mats. (2017). PRIO Religion 7-9. Sanoma Utbildning, Stockholm Molund, Mats. (2016). Religion B åk 7-9. Interskol Förlag, Malmö.
Olofsson, Hans & Uppström Rolf. (2014). Utkik 7-9 Religion. Gleerups, Malmö. Ring, Börge. (2013.) Religion och sammanhang 1 och 2. Liber, Stockholm. Ring, Börge. (2016). Religion och andra livsåskådningar. Liber, Stockholm.
Elektroniska källor
Englund, Boel. (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande i Pedagogisk Forskning i Sverige, årg. 4 nr. 4. Tillgänglig: https://open.lnu.se/index.php/PFS/issue/view/86
Härenstam, Kjell. (2006). En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker. Tillgänglig: www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a8/155396164 6011/Religion.pdf [2020-05-27]
Jehovas vittnen. (2019). Hur många Jehovas vittnen finns det världen över? Tillgänglig: www.jw.org/sv/jehovas-vittnen/faq/jehovas-vittnen/ [2020-05-27]
Jehovas vittnen. Högtid till minne av Jesus död. Tillgänglig: www.jw.org/sv/jehovas- vittnen/minnesh%C3%B6gtiden/ [2020-05-27]
Jehovas vittnen. Varför firar inte Jehovas vittnen vissa högtider? Tillgänglig: www.jw.org/sv/jehovas- vittnen/faq/f%C3%B6delsedagar/ [2020-05-27]
Jehovas vittnen. Är Gud treenig? Tillgänglig: www.jw.org/sv/vad-bibeln- l%C3%A4r/fr%C3%A5gor/treenigheten/ [2020-05-27]
Larsson, Göran. (2005). Islamofobiska yttringar i Sverige, i Rasism och främlingsfientlighet i Sverige, Integrationsverkets rapportserie. Tillgänglig: www.mkcentrum.se/wp-content/uploads/2019/05/2005- 02.pdf. [2020-05-27]
Lööw, Maj-Lis. (1992/93). Läromedelsgranskning. Tillgänglig: www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/motion/laromedelsgranskning_GG02Ub433 [2020-05-27]
Nationalencyklopedin. Eskatologi. Tillgänglig:
www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/eskatologi [2020-05-25] Nationalencyklopedin. Jehovas vittnen. Tillgänglig: Tillgänglig:
www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jehovas-vittnen [2020-04-05] Nationalencyklopedin. Läromedel. Tillgänglig:
www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/l%C3%A4romedel. [2020-05-27] Nationalencyklopedin. Läromedelsgranskning. Tillgänglig:
47
Nationalencyklopedin. Vakttornet. Tillgänglig:
www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vakttornet [2020-05-15]
Otterbeck, Jonas. (2004). Vad kan man egentligen begära? Läromedelstexter om islam, Didaktikens forum, Årgång 1 – nr 1. Tillgänglig: lup.lub.lu.se/search/publication/80ce1e8c-93d5-414d-aae5- 434685d83582.
Otterbeck, Jonas. (2005). What is Reasonable to Demand? Islam in Swedish Textbooks, Journal of Ethnic and Migration Studies, 01 July 2005, Vol.31(4). Tillgänglig:
www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13691830500110066
Petterson, Anne. (2019). Hon bröt sig ur Jehovas vittnen: Offrar barn för Guds heder. Tillgänglig: www.folkbladet.nu/2019-03-31/hon-brot-sig-ur-jehovas-vittnen
Silfverberg, Charlotte. (2019). Anna lämnade Jehovas vittnen: Varje dag är en kamp. Tillgänglig: www.allas.se/relationer/anna-lamnade-jehovas-vittnen-varje-dag-ar-en-kamp/137043
Snöbohm, Joel. (2019). Kristine, 23, offrade allt – sen lämnade hon Jehovas vittnen. Tillgänglig: www.expressen.se/premium/nyheter/kristine-23-offrade-allt-sen-lamnade-hon-jehovas-vittnen/, Skolverket. (2006). Läromedlens roll i undervisningen, Rapport 284. Tillgänglig:
www.studentportalen.uu.se/uuspfileareatool/download.action?nodeId=935142&toolAttachmentId=179 862
Stridsman, Sofia. (2014). Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel. Tillgänglig: www.skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-laromedel
Wiik Birgitta L. (2020). Suvi lämnade sekten: Jag förlorade allt. Tillgänglig: www.allas.se/relationer/suvi-lamnade-sekten-jag-forlorade-allt/230081
Ölander, Micke. (2020). Mordmisstänkta kvinnan växte upp i Jehovas vittnen. Tillgänglig: www.expressen.se/kvallsposten/mordmisstankta-kvinnan-vaxte-upp-i-jehovas-vittnen-/
Otterbeck, Jonas. (2001). Stereotyper styr vår bild av islam, Pedagogiska magasinet, nr 4. Tillgänglig: www.lu.se/lup/publication/dae35b04-3c54-4dc3-837b-b8c5ad33d0e8
Litteratur
Beckford, James A. (1975). The trumpet of prophecy: a sociological study of Jehovah's witnesses. Blackwell, Oxford.
Bogdan, Henrik. (2009). New Age och nya religiösa rörelser – ökad mångfald och alternativa svar. Ur: Det mångreligiösa Sverige. – Ett landskap i förändring. 2 uppl. Lund. Studentlitteratur.
Frisk, Liselotte. (1993). Nya religiösa rörelser i Sverige: relation till samhället/världen, anslutning och engagemang. Nya Doxa, Nora.
Gustafsson, Ingmar. (1983). Nyreligiösa rörelser i Sverige. Gothia fortbildning, Göteborg.
Harvie, Christopher (1984). Revolution and the Rule of Law. I: E.L. Woodward (red.) Oxford History of Britain, 13, the Age of Reform. Oxford University Press, Oxford
Holden, Andrew. (2002). Jehova´s Wittnesses. Portrait of a contemporary religious movment. Routledge, London.
Huvudredaktör: Partridge Christopher; svensk redaktion: Beskow, Per & Johansson Lars. (2005) Nya religioner: en uppslagsbok om andliga rörelser, sekter och alternativ andlighet. Bokförlaget Libris, Örebro.
Härenstam, Kjell. (2000). Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik om konsten att välja kunskap. Studentlitteratur, Lund.
48
Härenstam, Kjell. (1993). Skolboks – islam: analys av bilden av Islam i läroböcker i religionskunskap. Vasastadens bokbinderi, Göteborg.
Langone, Michael D. (1993). Recovery from cults: help for victims of psychological and spiritual abuse. W.W. Norton, New York.
Lewis James & Bromley, David. (1987). Leaving Cults: The Dynamics of Defection. Society for the Scientific Study of Religion, Washington D.C.
Liedgren, Pernilla. (2007). Att bli, att vara och att ha varit om ingångar i och utgångar ur Jehovas vittnen i Sverige. Media-Tryck, Lunds universitet.
Lindén, Ingemar (1983) Adventismen vid skiljevägen. [Eget förlag] Rimbo.
MDH Eskilstuna Västerås. Pernilla Liedgren. https://www.mdh.se/staff?id=pln09 [2020-05-27] Löfstedt, Malin. (2016). Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Studentlitteratur, Lund.
Otterbeck, Jonas. (2001). Stereotyper styr vår bild av islam i Pedagogiska magasinet, nr 4. s., 39-45 Skolverket. 2011. Läroplan examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket: Fritze distributör
Skolverket. 2011. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket: Fritze distributör
Stark, Rodney & Iannaccone, Laurence R. (1997) “Why the Jehovah’s Witnesses Grow so Rapidly: A Theoretical Application”. Journal of Contemporary Religion, 12, (2).
Ståhl, Bo R. (1970). Kulter, sekter och samfund. Högfeldts tryckeri AB, Solna.
Svensson, Ann-Christine (2011): Hur används läroboken? I Ammert, Niklas, red: Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund.
Penton, James M. (2002/1997). Apocalypse Delayed. University of Toronto Press, Toronto. Wills, Tony. (2007). A People for His Name: A History of Jehovah's Witnesses and an Evaluation. Lulu publishing, North Carolina, USA.
Wilson. Bryan R. (1990). The social dimensions of sectarianism. Clarendon, Oxford.
Wilson Bryan R. & Cresswell, Jamie. (2001). New Religious Movements: Challenge and Response. Routledge: Florence, USA.
Wright, Stuart A. (1984). Post-involvement attitudes of voluntary defectors from controversial new religious movements, Journal for the scientific study of religion, vol 23 (2).
Wright, Stuart. A. (1991) Reconceptualizing cult coercion and withdrawal: A comparative analysis of divorce and apostasy. Social Forces. Vol. 70, No. 1.
Åkerbäck, Peter. (2008). De Obeständiga religionerna, Om kollektiva självmord och frälsning i Peoples Temple. Stockholms universitet, Stockholm.
Muntliga källor
Personlig kommunikation: Maria Kjörning-Bertheau; Universitetsadjunkt religionsvetenskap, HLK – Jönköping University. 2018. Läromedelsteori och läromedelsanalys, föreläsning.