Sekt eller samfund?
Läroböckers skildringar
av Jehovas vittnen
En komparativ och
kvalitativ litteraturstudie
Sect, cult or
denomination? The
schoolbooks’ depictions
of Jehovah's Witnesses
A comparative and
qualitative literature study
DELKURS: Seminarieuppsats med opposition, 15 hp
KURS: Religion, 61–90, 30 hp
PROGRAM: Ämneslärarprogrammet, 300 hp (Hi/Re)
FÖRFATTARE: Hanna Svensson
EXAMINATOR: Jennie Ahlgren
Sammanfattning
Hur religion och andra livsåskådningar framställs i läroböcker är ett nödvändigt fält att vetenskapligt forska om. Vi lever i ett digitaliserat samhälle och kontinuerligt emottar ny information; sålunda har religionsämnet tillfallit att bli ett ytterst relevant läroämne. Detta grundar sig i att Statens läroboksnämnd SIL (Statens institut för läromedelsinformation), vars uppdrag var att granska centrala läromedel lades ned 1992. Därefter instiftades Skolverket och den granskningen av läromedel som fanns tidigare upphörde. I dagens skolväsende har
läroboken en stark ställning som dels anger vilken riktning som lämpar sig för kommande undervisningsupplägg och som dels är kunskapsgaranterande. Det massmedia skildrar kan böcker antingen validera eller bestrida, sålunda är det väsentlig att granska den inställning och bild som presenteras i svenska läroböcker.
Studiens syfte är att granska hur Jehovas vittnen skildrats och framställts i läroböcker utarbetade i enlighet med Lgr 11 och Lgy 11. Sedermera åskådliggöra hur de olika
framställningarna skiljer sig och problematisera detta. Materialet till detta arbete innefattar totalt nio läroböcker där fem av dessa inriktar sig på högstadiet och resterande fyra för
gymnasiet. Utifrån väl avgränsat material och den teoretiska utgångspunkten granskas det hur Jehovas vittnen framställs i läroböckerna. Ramverket grundar sig på islamologen Jonas Otterbecks forskning kring läromedelsanalyser där han utformat en matris som fungerar som ett analysverktyg. Det verktyg som Otterbeck konstruerat har omarbetats för att bättre lämpa sig till denna undersökning. Den teoretiska utgångspunkten utgår ifrån att läroböckers beskrivningar har en benägenhet att vara tendentiösa i sitt urval, onyanserade, väsentlig information utelämnas och sålunda har olika religioner eller livsåskådningar framställts ofördelaktigt.
Efter granskning av materialet synliggörs det att läroböckernas framställningar är stundom tendentiösa, förenklade och att grundläggande information har utsorterats. Rörelsen framställs som emellanåt homogen, att Jehovas vittnen allenast knackar dörr och förkastar
födelsedagsfiranden. Största skillnaden mellan läroböckerna är att gymnasieböckerna tenderar att vara mer detaljrika i sina skildringar, men kan dock bero på att författarna har fått ett större utrymme. För att motverka att den stereotypa bilden av Jehovas vittnen kvarstår är det sålunda essentiellt att skolundervisningen förmedlar en saklig och korrekt skildring av rörelsen.
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1 Jehovas Vittnen ... 2
2.1.1 Begynnelsen ... 2
2.1.2 Organisationsstruktur... 4
2.1.3 Veckoschema ... 6
2.1.4 Vägen in och vägen ut ... 7
2.1.5 Äktenskap ... 8
2.1.6 Högtidsfiranden ... 9
2.1.7 Treenighetsläran och bibeln ... 9
2.1.8 Lucifer och Gudsriket ... 9
2.1.9 Blodtransfusion och blodmat ... 10
2.1.10 Alkohol, tobak och kaffe ... 10
2.2 Tidigare forskning ... 10
2.2.1 Jehovas vittnen ... 10
2.2.2 Nyreligiösa rörelser och ”sekter” ... 12
2.2.3 Läromedel ... 15
2.3 Varför valet av Jehovas vittnen? ... 17
3. Tillvägagångssätt ... 21
3.1 Metod ... 21
3.1.1 Innehållsanalys ... 21
3.2 Material och avgränsning... 21
3.3 Litteraturpresentation ... 22 3.4 Teoretiskt ramverk ... 26 3.4.1 Teoretisk utgångspunkt ... 26 4. Resultat ... 28 4.1 Läroböcker för högstadiet, Lgr 11 ... 28 4.1.1 Delsammanfattning ... 32
4.2 Läroböcker för gymnasiet, Lgy 11 ... 33
4.2.1 Delsammanfattning ... 38
5. Jämförande analys ... 40
5.1 Lgr 11 ... 40
5.2 Lgy 11 ... 41
5.3 Läromedlens framställningar i jämförelse ... 42
6. Diskussion ... 44
1. Inledning
Religion kan betraktas som ett av de mest kontroversiella ämnena i vår tid. Oberoende av den sekularisering som fortgår idag, är religion likväl mer eller mindre väsentligt för en tallös mängd människors syn samt uppfattning av omvärlden. Till följd av att dagens samhälle utvidgar en blandad religiositet expanderar sålunda religionskunskap att bli ett ämne som är mer aktuellt än någonsin – speciellt i skolväsendet.
Jehovas vittnen är en internationell religiös rörelse med amerikansk bakgrund och bildades på 1870-talet. Enligt Jehovas vittnen grundar sig deras på Bibeln, men divergerar i flertalet avseenden ifrån den bibeltolkning som företräds av de dominerande kristna riktningarna. En religiös rörelse vill i regel inte associeras med symbolbeteckningen ”sekt”, vilket bottnar sig i att preciseringen är genomsyrad av en synnerligen förringande och pejorativ
andrahandsbetydelse. En rörelse som gängse tituleras som ”sekt” är just Jehovas vittnen.1
I religionsundervisningen anser jag att en fundamental uppgift läraren förfogar över är att förläna en neutral handledning och undervisning; därmedelst ska läraren inte suggerera elever att tycka och tänka på ett visst sätt. Följaktligen ska eleverna få möjlighet att alstra egna perspektiv samt synsätt med initialläge i korrekt kunskapsstoff. Massmedia karakteriserar gemenligen Jehovas vittnen som en ”sekt” och således framställs rörelsen som förkastlig2; fördenskull kan religionsundervisningen i detta faktum endera bejaka eller negera den föreställning media skildrar. – Med skäl av dessa bevekelsegrunder är det enkannerligen relevant att granska vilken inställning som föreläggs i svenska läroböcker av Jehovas vittnen.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete är att systematiskt synliggöra för, samt granska hur Jehovas vittnen skildrats och framställts i läroböcker för högstadiet och gymnasiet.
För att kunna besvara det ifrågavarande syftet fordras det problemformuleringar: • Hur skildras och presenteras Jehovas vittnen i läroböcker publicerade efter och i
enlighet Lgr 11 och Lgy 11?
• På vilket sätt skiljer framställningarna i böckerna mellan Lgr 11 och Lgy 11? 1 Wilson. Bryan R. (1990). The social dimensions of sectarianism. Clarendon, Oxford s., 2
Nationalencyklopedin. Jehovas vittnen. www.ne.se [2020-04-05]
2 Wiik Birgitta L. (2020). Suvi lämnade sekten: Jag förlorade allt. www.allas.se,
Snöbohm, Joel. (2019). Kristine, 23, offrade allt – sen lämnade hon Jehovas vittnen. www.expressen.se, Petterson, Anne. (2019). Hon bröt sig ur Jehovas vittnen: Offrar barn för Guds heder. www.folkbladet.se, [Samtliga hämtade 2020-05-27]
2
2. Bakgrund
2.1 Jehovas Vittnen
Instundande sekvens kommer att klarlägga en historisk kontext till studien, detta för att förläna en elementär uppfattning gällande Jehovas vittnen som religiös rörelse. Bakgrunden utgör underlaget till studiens granskning och denna kunskap krävs om det ska vara möjligt att kritiskt undersöka läroböckernas innehåll och framställningar. Det urval och de aspekter som framläggs i denna bakgrund fodras sålunda för studiens innehållsgranskning.
2.1.1 Begynnelsen
För kunna förstå progressen av Jehovas vittnen bör omvärlden inledningsvis beaktas. Vid 1800-talets första skede finns det ett stort intresse för eskatologin3 i både Nordamerika och Storbritannien, men ävenledes på den europeiska kontinenten4. I samverkan med denna väckelse fanns det därmed vanligen krav på samhällsreformer och det förekom protester som var mer eller mindre uttalade mot de gamla kyrkorna, dessa hade i regel nära förbindelser och kontakter med makthavarna. Detta var förvisso inte den enda bevekelsegrunden till de nya religiösa rörelserna, utan flerfaldigt var det en återverkan mot den ”ateistiska revolutionen” som var inspirerad av Charles Darwins idéer samt de vetenskapliga förtecken som expanderas i den gryende industrivärlden5. Civilisationen och samhället befann sig i en slags brytningstid, det förekom lågkonjunktur, olika samhällsproblem exponerades vid industrialiseringen och religiösa lösningar (på sociala orättvisor) hade legitimitet.6
Jehovas vittnen – Bibelsällskapet Vakttornet, växer fram i början av 1870-talet under ledning av amerikanaren Charles Taze Russell (1852–1916). Russel initierar en bibelstudiegrupp i Pittsburgh, Pennsylvania, USA. Huvudsyftet för bibelstudenterna kan beskrivas som att i grupp eftersträva att utveckla sig andligt och personligt7. Vidare börjar Russels egna
tolkningar spridas genom förmedling av tidskriften Zions Vakttorn och förkunnare av Kristi
närvaro8som publicerades för första gången i juli 1879. Russel tar senare avstånd från
3 ”Läran om de yttersta tingen”. Begreppet etablerades 1804 av Karl G. Bretschneider (1776–1848) i syfte att
vara ett uttryck för den kristna läran om världens undergång, Jesus återkomst, uppståndelsen och den yttersta domen* Nationalencyklopedin. Eskatologi. www.ne.se [2020-05-25]
4 Lindén, Ingemar (1983) Adventismen vid skiljevägen. [Eget förlag] Rimbo.
5 Harvie, Christopher (1984) “Revolution and the Rule of Law”. I: E.L. Woodward (red.) Oxford History of
Britain, 13, the Age of Reform. Oxford University Press, Oxford.
6 Liedgren, Pernilla. (2007). Att bli, att vara och att ha varit om ingångar i och utgångar ur Jehovas vittnen i Sverige. Media-Tryck, Lunds universitet
7 Penton, James M. (2002/1997). Apocalypse Delayed. University of Toronto Press, Toronto. s.,27
8 Den kristna tidskriften utges av Jehovas vittnen och ederas (2015) på över 200 språk och medelupplagan är
approximativt 45 miljoner exemplar. I Sverige är upplagan uppskattningsvis 125 000 exemplar. Tidskriften utdelas kostnadsfritt i informations- samt missionssyfte vid förslagsvis hembesök.*
treenigheten9 (Fadern, Sonen och den Helige anden) och fastslog att bibelstudenterna skulle vara ett predikande brödraskap. 1881 bildas ”Zion’s Watch Tower Tract Society” och inregistreras som organisation 1884. Namnet ”Jehovas vittnen” etableras inte förrän 1931.10
Charles Russel influerades av adventistiska uppfattningar, att Kristus snart skulle återkomma närmare bestämt 1914. Russels budskap sprids från USA till Europa och 1890 når den nyreligiösa rörelsen Sverige medelst emigranter som skriver brev hem beträffande deras nyvunna tro. Troligvist var evangelisten Charles Seagrin den första svensken som kom i kontakt med Bibelsällskapet, som det hette före 1931. 1882 hade Seagrin, i USA, läst några av Russels skrifter och började därefter predika för svenska emigranter. Senare under 1898 berättar Jehovas vittnen att en man vid namn August Lundborg11 förvärvat de två första banden av Millennii dagning12, läst Russells två publikationer där han varpå blivit absolut säker om att detta var den sanna rätta läran. I december samma år skriver Lundborg brev till Russel där han begär tillåtelse att få bli kolportör, förkunnare och sprida läran på heltid. 1899 börjar en liten grupp av meningsfränder att mötas reguljärt i Stockholm och den första
studiegruppen har nu etablerats. Följande år växer församlingen och anhängarna i Sverige ökar. 1909 flyttar Bibelsällskapet Vakttornet sitt högkvarter till Brooklyn i New York, där det än idag är beläget. 1916 går Charles Russel ur tiden och avlöses av Joseph Franklin
Rutherford (1869–1942) som sällskapets president. Det är Rutherford som företrädesvis ger rörelsen den framtoning och struktur som den än idag har. Ytterligare presidenter har tillträtt därefter, men i närvarande tid består ledningen av ett råd, verksamt i Brooklyn. Dessa män, alldenstund kvinnan inte betraktas som lämplig, får sina lärdomar och gnosis ledsagade av Gud. Rådet stipulerar därförutom vad som ska avfattas i tidningen Vakttornet och Vakna som ederas av Jehovas vittnen.13
9 Russel menade att Gud – Jehova – är en enda Gud och att sonen, Jesus Kristus, är gudomlig, men inte
jämbördig med Gud. Sedan hävdades även att den heliga anden inte var en person, utan är Guds aktiva kraft. Nationalencyklopedin. Jehovas vittnen. www.ne.se [2020-05-15]
10 Liedgren, Pernilla. (2007). s., 34
Huvudredaktör: Partridge Christopher; svensk redaktion: Beskow, Per & Johansson Lars. (2005) Nya religioner:
en uppslagsbok om andliga rörelser, sekter och alternativ andlighet. Bokförlaget Libris, Örebro. 11 25-årig kapten i Frälsningsarmén*
Liedgren, Pernilla. (2007). s., 36
12 En serie på sju böcker författade av Charles. T. Russel. De två första banden heter The Divine Plan of the Ages
och The Time is at Hand. Bokserien går även under namnet Studies in the Scriptures.
13 Nationalencyklopedin. Jehovas vittnen. www.ne.se [2020-05-27]
Liedgren, Pernilla. (2007). s., 34-36
4
Huvudkontor,
Betel, Brooklyn,
New York
Område
Krets
Församling
Bibelstudiegruppen
Familjen/Individen
Tabell, utarbetad av Pernilla Liedgren*Pernilla Liedgren, universitetslektor i socialt arbete14, publicerade avhandlingen Att bli, att vara och att ha varit – om ingångar i och utgångar ur Jehovas vittnen i Sverige, 2007. Liedgren beskriver att omkring 6,7 miljoner personer är aktiva vittnen, och 16,4 miljoner är ”hangarounds”15. Hon betonar att det är omöjligt att ådagalägga hur många som är endera avhoppare eller uteslutna från Jehovas vittnen, emedan det inte finns statistiska rapporter, något som är i hennes mening, paradoxalt. Detta eftersom den nyreligiösa rörelsen förrättar ingående statistiska redovisningar i övrigt.16
Vidare återger nationalencyklopedin att Jehovas vittnen har etablerat sig i 239 länder och deras uppgifter framhåller att det rör sig om 7,5 miljoner aktiva förkunnare (2012). Rörelsen har under en lång tid haft en global expansion, men det är under senare år som ökningen stagnerat i både Västeuropa och Nordamerika. I stater där islam, buddhism och hinduism dominerar har Jehovas vittnen emellertid inte resultatrikt rotat sig i någon större omfattning.17
På Jehovas vittnens officiella webbplats, jw.org , klarlägger rapporten för 2019 att antalet vittnen är exakt kalkylerat till 8 683 117. Enligt deras hemsida grundar sig denna uträkning i det antal som predikar om ”de goda nyheterna” och vittnena individuellt ska hålla reda på hur mycket de predikar. Månadsvis ska de meddela detta till deras församling, men det betonas att detta görs frivilligt. Värt att understryka är att vittnena som sympatiserar, men inte predikar är inte medräknade i medlemsantalet, dock markerar jw.org att ”de självklart är välkomna när vi träffas i våra församlingar”18. Jehovas vittnen gör stor skillnad mellan att vara inaktiv och att vara utesluten; inaktiv kan man vara för att man inte orkar gå i tjänst och utesluten blir man om man har begått en stor synd19.
2.1.2 Organisationsstruktur
Familjer samt enskilda individer är anslutna i församlingar om uppskattningsvis 100 aktiva Jehovas vittnen. För att betraktas som ett aktivt vittne ska individen vara döpt och dessutom månadsvis rapportera sina totala timmar i tjänsten; detta innebär att vittnena ska eftersträva att värva nya medhållare till organisationen. Storleken på församlingarna kan variera dock, om det inte finns tillräckligt med vittnen blir församlingen
14 MDH Eskilstuna Västerås. Pernilla Liedgren. www.mdh.se [2020-05-27] 15 ”Hangarounds” är de personer som tror på läran och firar Åminnelsen årligen,
men engagerar sig inte mer än detta.Liedgren, Pernilla. (2007). s., 16
16 Ibid.
17 Nationalencyklopedin. Jehovas vittnen. www.ne.se [2020-05-27]
18 Jehovas vittnen. (2019). Hur många Jehovas vittnen finns det världen över? jw.org [2020-05-27] 19 Liedgren, Pernilla. (2007). s., 48
Tabell 1. Jehovas vittnens organisationsstruktur i enlighet med Liedgrens utarbetade modell.
till följd därav allenast mindre. För att tillerkännas som äldstebröder bör mannen vara ett aktivt vittne, han bör sålunda: ”gå i tjänsten”, missionera i ringaste utsträckning tio timmar varje månad, assistera församlingen, ha varit ”biträdande tjänare” samt ett Jehovas vittne mer än ett år och slutligen vara erfaren och upplyst i bibeltexterna. Äldstebröderna har yttermera handräckning av en grupp män, vanligen yngre, som benämnas ”biträdande tjänare”, och omsider ska attribuera som äldstebröder.20
Äldstebrödernas elementära uppdrag är att ”finnas till hands”, som Liedgren uttrycker det, de ska hålla ordningen på församlingen och de medlemmar som bryter beteendereglerna.
Generellt ska de även vara till reds när någon behöver samtala kring bekymmer och att rådgivning kan förlänas. Det röra sig om att en anhängare har syndat till följd av att
exempelvis ha rökt, varit otrogen eller bedrivit onani. Äldstebrödernas åliggande är att åhöra samt ge råd och vägledning till medlemmen så att han eller hon kan kontrollera beteendet. Det kan gälla att förmedla ett bibelcitat eller understundom utdela en bestraffning.
Fortsättningsvis predikar de i sin egen församling, men även i andra församlingar. Äldstebröderna och likaså biträdande tjänare verkar som ledare i bibelstudiegrupper som anordnas veckovis. Dessa grupper omfattar vanligen mellan 10-20 vittnen. Oaktat ett
fordrande schema ska äldstebrodern därtill försörja sig själv samt sin familj och samtidigt som de vanligen arbetar heltid.21
Inom församlingarna förekommer det att anhängare för en viss tid åtar sig uppdraget vara pionjärer eller hjälppionjärer. En pionjär ska vara i tjänst 70 timmar i månaden och en hjälppionjär 40 timmar i månaden. Uppdraget kan förslagsvis realiseras genom
dörrknackning, som till synes är det mest välkända för allmänheten konstaterar Liedgren. Medlemmarna har dessutom alternativet att söka samtal med medmänniskor på offentliga platser, ringa eller förkunna budskapet medelst internet. Liedgren uppmärksammar att för omkring tio år sedan har uppfattningen inom rörelsen varit att anhängarna enskilt kan besluta hur många timmar de vill rapportera. En kvart per månad kan accepteras för att en följare ska få kunna betraktas som ett aktivt vittne, dock gäller detta snarast äldre och funktionshindrade som i förekommande fall har svårigheter att röra sig. Övervakningen av församlingarna utgörs av ”kretstillsyningsmannen”. I nivån ovan församlingen finns ”kretsen”22, denna krets består
20 Liedgren, Pernilla. (2007). s.,48
Beskow, Per & Johansson Lars. (2005). s., 40-41
21 Liedgren, Pernilla. (2007). s.,26-27
6
av uppskattningsvis 20 församlingar. Observationen av kretsarna verkställs av
”Områdestillsyningsmannen” som tjänstgör vid områdeskontoret, det så kallade Betel. Områdestillsyningsmannen är talesman vid kretssammankomster samt kretsmöten. Ett ”område” är vanligen synonymt med ett land (förutsatt att landet inte är litet) och Betel är således avdelningskontoret i respektive land. Avdelningskontoret i Sverige återfinns i Arboga sedan 1980. Vidare förrättar ”zontillsyningsmannen23” granskning av områdena.
”Gileadskolan”, som ligger i Brooklyn, New York, handleder missionärer som ska resa i världen (på organisationens bekostnad) och försöka förmedla och sprida Jehovas vittnens budskap. I Gileadskolan tränas ungdomarna att rekrytera nya anhängare. Kvinnan kan bli en missionär, men det fordras att hon är gift med en missionär och under missionen får makarna inte skaffa barn.24
2.1.3 Veckoschema
Medlemmar i Jehovas vittnen har uppgjorda veckoschema, och har sammanträde tre gånger i veckan. En kväll ska de träffas för bibelstudier (tisdag eller torsdag) och då ska de ha studerat Bibeln med utgångspunkt i den utgivna skriften Vakttornet. De ska i förväg ha förberett svaren på frågorna som kommer att lyftas under studiet. En andra kväll i veckan (tisdag eller torsdag) träffas de anhängarna för att tillsammans studera i den teokratiska skolan25. De instrueras och handleds i att: skärpa sina argument, tala inför möjliga proselyter (potentiella konvertiter), men också i att parlera inför församlingen. Det tredje sammanträdet i veckan är när hela församlingen möts (lördag) för att åhöra en äldstebröders föreläsning. Den text som vittnena studerar under bibelstudierna är analog i alla församlingar globalt (översatt till det aktuella språket). Sammanträdena på tisdag, torsdag samt lördag är internationellt fastställda. Någon eller några kvällar i veckan samlas vanligtvis en grupp medlemmar en stund innan de ska missionera, en annan kväll är det möjligt att de spelar innebandy med bekanta i
församlingen. Träffarna är inte formella möten, men uppmuntras av rörelsens organisation.26
23 Enligt Liedgren är titeln ”oklar till sin innebörd och används av de olika områdestillsyningsmännen när de på
huvudkontorets initiativ ges i uppdrag att besöka ett område.”
24 Liedgren, Pernilla. (2007). s.,28
25 I den teokratiska skolan utbildas förkunnare i att kunna predika och undervisa De samlas i Rikets sal vilket är
rörelsens möteslokaler*
26 Ibid. s., 30, 32-33
2.1.4 Vägen in och vägen ut
En central rekryteringsbas till Jehovas vittnen betraktas i praktiken vara vänner, släktingar eller arbetskamrat till anhängarna. Det hör istället till undantagen att en medlem lyckats värva människor genom sin mission i hem eller på andra offentliga platser. I såväl
värvningskampanjer som predikningar accentueras vanligen kontrasterna mellan förhållandet i den stora respektive lilla världen, den sistnämnda utgörs av Jehovas vittnen. Den stora världen skildras i ordalag som: krig, sjukdomar, svek och girighet och utvägen från denna problematiska värld är att ansluta sig i Jehovas vittne. Den potentiella medlemmen får i sällskap med bibelstudieledaren studera Bibeln med hjälp av en introduktionsbok som
organisationen konstruerat. Det är vanligen två personer som leder bibelstudiet, detta på grund av att de kan komplettera varandras kunskaper. Ledarna byts emellanåt ut ibland och skälet är att parera personliga bindningar eller attraktion som händelsevis kan leda till att vittnen avstöts. Ett ytterligare motiv är att den intresserade ska få lära känna fler vittnen utöka de olika sociala banden. Efter hand, om proselyten visar fortsatt intresse, tillhandahålls individen att delta i ett möte med församlingen. Om han eller hon accepterar detta får personen träffa flertalet glada och vänliga vittnen som önskar hen mycket välkommen. Den intresserade stimuleras och uppmuntras att successivt delta en större del i församlingslivet och närvara vid fler möten. I sinom tid erbjuds den presumtive medlemmen att ”gå med i tjänsten”, vilket innebär att i sällskap med ett erfaret vittne och sprida läran gemensamt.27
Vid detta stadie kommer även personen inom kort att vidtalas om hen vill döpa sig. Har intresse för detta uppvisats ska tre test genomföras som vardera tar approximativt en timme. Testerna anförs av tre olika äldstebröder och orsaken grundar sig i att de gemensamt ska kunna avhandla om aspiranten ska beviljas ett dop. Testerna innefattar frågor gällande fundamental kunskap om Bibeln, organisationen samt de villkor organisationen ställer på ett döpt vittne: inga droger, rökning, snusning, eller sexuella relationer utanför äktenskapet, ”förbud” mot att fira jul samt födelsedagar, betydelsen av att inte emottaga blod och
signifikansen av att gå i tjänst etcetera. Enligt Pernilla Liedgren är dessa tester en relativt ny företeelse inom organisationen och tidigare har det varit betydligt enklare och allenast räckt med ett yttrande om viljan att låta döpa sig. Vidare implementeras dopet vid en större
sammankomst och Jehovas vittnen har flertalet större sammanträden årligen. Exempelvis äger en områdessammankomst rum i Strängnäs och då samlas alla vittnen i Sverige, mötet varar i
27 Stark, Rodney & Iannaccone, Laurence R. (1997). “Why the Jehovah’s Witnesses Grow so Rapidly: A Theoretical Application”. Journal of Contemporary Religion, 12, (2): 133–157.
8
tre dagar. Kretssammankomsten pågår i två dagar och kretsmötet en dag. Vid dopet, som tillskrivs ”att personen symboliserar”, låter denna sig sänkas under vattnet, ett bevis på att personens gamla liv dör och föds på nytt – som ett Jehovas vittne. När medlemmen är döpt förväntas han eller hon att gå i tjänst och frälsa andra individer till Jehovas vittnen. Som tidigare nämnts, måste vittnena gå i tjänst varje månad för att i organisationens statistik räknas som Jehovas vittnen.28
De finns två sätt att gå ur Jehovas vittnen och det första alternativet är inaktivitet.
Medlemmen kan sluta gå i tjänsten, missionera, närvara vid sammanträden och successivt dra sig från församlingslivet. Personen kan då inte längre räknas som ett Jehovas vittne i
organisationens egen statistik. Dock kommer personen fortfarande betraktas som en medlem av organisationen, men som för närvarande är försvagad i sin tro. Därmed kommer
ansträngningar att få personen aktiv igen vidtas kontinuerligt. En viss tillsyn finns emellertid kvar, oansett om den inte är särskilt påtaglig. Skulle det däremot uppdagas att en inaktiv person exempelvis firar jul eller födelsedagar riskerar hen att bli exkluderad, vilket konkret implicerar att vittnen undandra sig för den som uteslutits. Det andra sättet att gå ur
organisationen är sålunda att bli utesluten. Det kan realiseras medelst grov försyndelse, till exempel otrohet eller återkommande mindre omständigheter (såsom mycket festande), något som inte är helt osedvanligt i kretsen av ungdomar i organisationen. Till sist kan även en medlem själv begära att få bli utesluten.29
2.1.5 Äktenskap
Inom Jehovas vittnen håller de mycket starkt på ”löftet”, som makarna vid giftermålet ger varandra inför Gud. Äktenskapet, från samtida samhällsperspektiv, är en patriarkalisk institution. Det är mannen som bestämmer och kvinnan ska foga sig därefter. För kvinnorna, även för de som vars make inte är medlem i Jehovas vittnen, gäller det att kvinnorna under samtliga omständigheter ska lyda sin make. Firar maken jul, enligt familjetradition, ska hustrun arrangera med julfirandet för hennes familj, men varefter dra sig tillbaka. I Liedgrens avhandling, som tidigare nämnts, skildras flera berättelser från den intervjustudie som hon genomfört. Skildringarna beskriver hur misshandlade kvinnor uppmanas av äldstebröderna att vara ytterligare tillmötesgående och goda gentemot sina makar som misshandlar dem.30
28 Liedgren, Pernilla. (2007). s., 30-32 29 Ibid. s., 33
2.1.6 Högtidsfiranden
”En sann tro utgår från ande och sanning, genuin kärlek till Gud, underkastelse till hans ord och kärlek till medmänniskorna31”, detta medför att Jehovas vittnen inte använder symboler (såsom kors) eller ritualer och av samma skäl firar de inte jul eller födelsedagar. Ytterligare motiv är att Jehovas vittnen uppfattar dessa högtider som hedniska sedvänjor, beskrivna endast i Bibelns berättelser om Farao och Herodes. Enligt jw.org skriver de ”Vi tycker att det är tydligt att Gud inte vill att vi ska göra det […] De kristna har bara blivit uppmanade att högtidlighålla en årsdag – och det var inte någons födelsedag, utan Jesus dödsdag.32”. Minneshögtiden, även kallad Åminnelsen, är den enda högtid som de firar. Detta inträffar en gång om året och på olika platser över hela världen träffas vittnena. Högtiden är mycket viktig högtid och till minne av Jesus död.33
2.1.7 Treenighetsläran och bibeln
Jehovas vittnen erkänner inte treenighetsläran som den konstrueras av andra samfund. De tror att Gud, Jehova, är en enda Gud och att Sonen, Jesus Kristus, är gudomlig, men inte jämlik Jehova34. Jw.org menar att ”Gud beskrivs faktiskt aldrig som en del av en treenighet i Bibeln35”
2.1.8 Lucifer och Gudsriket
Jehovas vittnen tror inte på ett helvete, fastän de tror på en ond makt. Enligt Jehovas vittnen var Djävulen liksom Jesus, Guds son, men skapades dock senare än Jesus. Sedan Lucifer gjorde uppror mot Gud blev han istället de onda andarnas furste. En del änglar följde honom i fallet och Jehova ändrade hans namn till Satan. Vidare har Jehovas vittnen inte några jordiska ledare utan de är teokratiskt styrda vilket menas att de är styrda direkt av Gud. De deltar varken i det politiska arbetet, eller röstar i kommun- och riksdagsval, de har ett eget alternativ, Guds rike. Guds rike är den regering som ska införa det förnämsta styret för det mänskliga samhället och den rådande världsordningen kommer att få ett slut vid slaget Harmageddon där en utvald skara (144 000 personer) ska få regera med Jesus i himlen.36
31 Liedgren, Pernilla. (2007). s., 29
32 Jehovas vittnen. Varför firar inte Jehovas vittnen vissa högtider? jw.org [2020-05-27] 33 Nationalencyklopedin. Jehovas vittnen. www.ne.se [2020-05-27]
Liedgren, Pernilla. (2007). s., 121
Jehovas vittnen. Högtid till minne av Jesus död. jw.org [2020-05-27]
34 Beskow, Per & Johansson Lars. (2005). s., 41 35 Jehovas vittnen. Är Gud treenig? jw.org [2020-05-27]
36 Gustafsson, Ingmar. (1983). Nyreligiösa rörelser i Sverige. Gothia fortbildning, Göteborg s., 35-36
10
2.1.9 Blodtransfusion och blodmat
Ett Jehovas vittne tar under alla omständigheter inte emot blodtransfusion, de menar att blodet är en symbol för livet och heligt. I Bibeln står det att en kristen inte ska äta eller förtära blod, och i Moseböckerna om hur livet rinner ut när någon förlorar sitt blod. Detta är motivet till att Jehovas vittnen vägrar ta emot blod från någon annan och att de inte heller äter blodmat.37
2.1.10 Alkohol, tobak och kaffe
Vittnena förkastar inte vin eller alkohol, men de påbjuder en måttlighet av denna konsumtion. Det är inte tillåtet att en medlem i Jehovas vittnen röker, dels för att det är förorenande och att det skadar människan. De fördömer heller inte kaffe, även om koffein betraktas som osunt.38
2.2 Tidigare forskning
Nedan följer en forskningsgenomgång av tidigare forskning inom fyra fält som arbetet rör sig inom. Den forskning som är sammanfattad anses vara av relevans för denna uppsats och den bemöter även problematiken gällande definitionen ”sekt”. Den forskning som presenteras kring Jehovas vittnen tenderar att utgå från kvalitativa studier såsom intervjuer med tidigare medlemmar. Avsnittet redogör för forskning kring Jehovas vittnen, definitionerna
”nyreligiösa rörelser” och ”sekter”, och läromedelsgranskningar. På tidigare forskning har det forskats i stor omfattning i angränsade områden, men föga om Jehovas vittnen39, av denna anledning kommer de läroboksgranskningarna som lyfts kretsa kring hur islam framställts.
2.2.1 Jehovas vittnen
James A. Beckford, brittisk religionssociolog, har skrivit flera publikationer och artiklar om nya religiösa rörelser, däribland Jehovas vittnen. I sin doktorsavhandling The Trumpet of Prophecy: A Sociological Study of Jehovah's Witnesses undersöker Beckford
sekulariseringsteorier kompilerade av Peter L. Berger, Thomas Luckman, Larry Shiner samt Bryan R. Wilson; detta för att sedermera utröna om organisation kan sammanlänkas till deras teorier. Beckford återger hur Jehovas vittnen över generationer emotstått omdaningar i organisationen och att samhällets sekularisering inte har påverkat dem. Han menar att organisationen snarare har framställt andra kristna samfund som åtlöje och hävdat att de är under Satans ledning. Vidare framhåller Beckford att skulle vi utgå från Berger och
Luckmanns teorier, att somliga gemenskaper kan undgå sekularisering, går det att observera
37 Nationalencyklopedin. Jehovas vittnen. www.ne.se [2020-05-27]
Ståhl, Bo R. (1970). s., 61
38 Liedgren, Pernilla. (2007). s., 27, 31
39 Holden, Andrew. (2002). Jehova´s Wittnesses. Portrait of a contemporary religious movment. Routledge,
11
sekulariseringen inte haft inverkan hos Jehovas vittnen. Dock understryker han att denna universella konklusion inte kan dras, emedan organisationen är global. Jehovas vittnen vill ta avstånd från världen omkring, men ändock inte fullständigt, i takt med att de aspirerar
förkunna fler människor gällande deras tro.40
Andrew Holden, sociolog och professor vid Bedfordshire universitet, realiserade en
omfattande sociologisk studie kring 1990-talet, där Holden under flera år både umgåtts med, samt intervjuat medlemmar i ett antal olika samfund. Han är väl förtrogen med organisationen och har bland annat publicerat Jeehovah´s Witnesses – Portrait of a Contemporary Religious Movement. Holden kartlägger Jehovas vittnens relation till det moderna och sekulariserande samhället. Han bedömer att organisationen tar avstånd från det moderna samhället i många aspekter, men betonar att Jehovas vittnen inte fullständigt tar avstånd från det moderna samhället. Teknologin har en väsentlig roll för att organisationen ska kunna förmedla sin lära. Holden använder sig av samma teorier som Beckford, och ernår likartade slutsatser.41
Pernilla Liedgren, universitetslektor i socialt arbete och tidigare presenterad, framlägger i sin avhandling, Att bli, att vara och att ha varit – om ingångar i och utgångar ur Jehovas vittnen i Sverige, de omständigheter som utmynnar i att någon går med eller går ur organisationen. Liedgren har dels granskat om det föreligger specifika omständigheter eller erfarenheter som kan resultera i att en människa är mer receptiv för Jehovas vittnens budskap, men också vad det är inom organisationen som är tilldragande och attraktivt som gör att människor ansluter sig. Avhandlingen bygger på återkommande intervjustudier, härvidlag tio avhoppare
respektive tio aktiva medlemmar i Jehovas vittnen, men även informella dialoger med aktiva och före detta medlemmar. Hennes empiriska resultat indikerar att ett medlemskap kan alstra en stark trygghet, styrka och glädje, men kan även förorsaka ett starka utanförskap, ångest och existentiella svårigheter som en utgångsprocess medför. Liedgrens belyser att de individer som ingått i organisationen erfordrar att vara öppna för rörelsens budskap, och de som anslutit sig till Jehovas vittnen har på motsvarande sätt varit öppna för inverkan under skedet de värvades. Hon menar att det är en sammansättning av mottaglighet samt religiösa och sociala aspekter som verkställt ingångprocessen som realiserbar. Liedgrens studie har givit mig god bakgrundsinformation om Jehovas vittnen.42
40 Beckford, James A. (1975). The trumpet of prophecy: a sociological study of Jehovah's witnesses. Blackwell,
Oxford. s., 216-218
12
2.2.2 Nyreligiösa rörelser och ”sekter”
Preciseringen ”Ny religiös rörelse” introducerades Eileen Barker, brittisk religionssociolog, av anledning att undvika starkt laddade begrepp som ”kult” eller ”sekt” Barker konstaterar att det inte är möjligt att generalisera nya-/alternativa religiösa rörelser emedan det enda dessa har gemensamt är att de etiketteras som nya-/alternativa religiösa rörelser eller sekter, men att organisationerna sedan avviker på flera andra sätt i bland annat: tro, traditioner, ursprung, ledarskap, livsstil och organisation.43
Författaren Henrik Bogdan, professor i religionsvetenskap, tydliggör i boken Det
mångreligiösa Sverige att tillämpningen av värderande begrepp som ”sekt ”eller ”kult” är särdeles problematiskt när en person ska fördjupa sig i en rörelse. Detta med anledning av att dessa definitioner kan ha en starkt negativ betydelse, att det är destruktivt eller formligen farligt. Vanligtvis betraktar de nya religiösa rörelserna inte sig själva som ”nya” utan hävdar att de är uråldriga rörelser. Till exempel menar Jehovas vittnen och Mormoner att de
representerar en genuin och ursprunglig kristendom.44
I antologin Nya religioner tecknar Christopher Partridge, professor vid Lancaster University, en gränslinje mellan begreppet ”sekt” och ”nya religiösa rörelser”. ”Nya religiösa rörelser” tillämpas synonymt med ”alternativa religioner/rörelser” och ”marginella religioner/rörelser”. Partridge konstaterar att det är problematiskt eller rentav omöjligt att kategorisera nyreligiösa grupper emedan grupper som möjligtvis betraktades som sekt, kan likväl framöver bli ett trossamfund. Partridges precision av ”sekt”, definierar han som godvilliga organisationer som kännetecknas av att de ställer mycket hög fordran på medlemmarna, har auktoritet och
upprätthåller isolation. Mäter medlemmarna inte upp till de krav som erfordras kan detta resultera i exkludering.45
En ytterligare studie kring ”Nya religiösa rörelser” har Liselotte Frisk, professor i religionsvetenskap, realiserat. Frisk, i sin avhandling Nya religiösa rörelser i Sverige: Relation till samhället/världen, anslutning och engagemang, har analyserat nyreligiösa rörelser utifrån religionssociologiska och socialpsykologiska problemformuleringar. Hennes empiriska material omfattas av intervjuer med 237 personer från sex olika rörelser:
43 Bogdan, Henrik. (2009). New Age och nya religiösa rörelser – ökad mångfald och alternativa svar. Ur: Det mångreligiösa Sverige. – Ett landskap i förändring. 2 uppl. Lund. Studentlitteratur. s., 540
Wilson Bryan & Cresswell, Jamie. (2001). New Religious Movements: Challenge and Response. Routledge: Florence, USA. s., 20
44 Bogdan, Henrik. (2009). s., 541-542
13
HareKrishna-, Osho-, Siddha Yoga- och Transcendental Meditation rörelsen, Scientologi-kyrkan och antroposofi. Intervjuerna avser organisationers anslutningsprocesser och där Frisks frågor syftar till att synliggöra medlemmars bakgrunder och hur de olika
anslutningsprocesserna utfaller. Frisks slutsats är att anslutningen till nyreligiösa rörelser inte medföra någon drastisk skillnad för de individuella personerna. Flertalet av de intervjuade påstår att de heller inte gjort några radikala avsteg från deras tidigare liv. Medlemskapet har därmed inte inneburit en genomgripande brytpunkt med deras tidigare liv. Fortsättningsvis påpekar Frisk att anslutningen till de nya religiösa rörelserna inte kan sammanlänkas till att de intervjuade ska ha upplevt någon vändpunkt, kris eller depression i anknytning till
anslutningsprocessen.46
Peter Åkerbäck, doktor i religionshistoria, klarlägger som många andra, i sin avhandling De obeständiga religionerna att begreppet ”sekt” är associerat med något mycket negativt. Han poängterar att definitionen förknippas med något helt annat än religion och understryker att i medial koherens tillskrivs sekter med stereotypa attribut och skillnaderna som finns
osynliggörs.47
Forskning med fokus på ”sekter” är mångfaldig, och mer eller mindre accepterade idéer gällande sekter och deras medlemmar har anträffats. Föregående teorier har både
manipulation och hjärntvätt presenterats som tillvägagångssätt för värvning av nya anhängare, men också givits som skäl till att de stannar kvar i sekten. Synsättet att sekter var sjukliga och att avprogrammering var erforderligt för att återställa avhopparna till det normala var utspritt i samhället. Samhällets uppfattning kring nyreligiösa religioner och sekter har framställts genom skildringar med negativ karaktär från avhoppare De tillrättavisande teorierna angående sekter som sjukliga har dock kritiserats baserat på andra forskningsresultat. James Lewis, religionsvetare, påstår att tidigare medlemmar från sekter som påtvingats avprogrammering uppvisade en mer samstämmighet med antikultrörelsens ståndpunkter kring hjärntvätt och sjuklighet av sekter, gentemot en avhoppare som självmant lämnat sällskapet och inte ingick i avprogrammeringen. Tidigare medlemmar som frivilligt lämnat sekten hade påvisat en mer öppensinnad inställning till rörelsen än de som ofrivilligt lämnat.48
46 Frisk, Liselotte. (1993). Nya religiösa rörelser i Sverige: relation till samhället/världen, anslutning och engagemang. Nya Doxa, Nora. s., 4, 101-129, 284-286.
47 Åkerbäck, Peter. (2008). De Obeständiga religionerna, Om kollektiva självmord och frälsning i Peoples Temple. Stockholms universitet, Stockholm. s., 46- 47
48 Lewis James & Bromley, David. (1987). Leaving Cults: The Dynamics of Defection. Society for the Scientific
14
Detta bekräftas även av Stuart Wright, professor i sociologi. Han menar att de tidigare
medlemmarna givit uttryck till ambivalens i sina känslor emot sekten. Wright förklarar att det är avhopparnas invändning att rationalisera en komplex serie av erfarenheter, företeelser och emotionella band som utgör grunden för ambivalensen. De starka känslobetonade banden en före detta ansluten kan känna för medlemmarna kommer inte per automatik avvisas som ogiltiga trots om de har ideologiska skiljaktigheter. För den frivillige före detta medlemmen blir evalueringen av sekten en bearbetning där erfarenheter och företeelser istället åtskiljs. Detta åsamkar att den före detta medlemmen blir obunden att beskydda somliga aktiviteter inom sekten. När jämförelser av religiösa sekter med före detta medlemmar och medlemmar vidtas, kan det stundom förekomma avvikelser mellan sekterna som orsakar att
likhetsgranskningen inte blir pålitlig. En före detta medlem i en religiös sekt behöver inte per automatik vara och agera sammalunda som en före detta medlem från en annan.49
I artikeln ”Reconceptualizing cult coercion and withdrawal: A comparative analysis of divorce and apostasy” av Stuart Wright, upptäcks ett samband mellan de känslor som en tidigare sektmedlem bearbetat och gått igenom, med en individ som tagit sig ur en skilsmässa. Wright konstaterar att båda utsätts för likartade känslofyllda svårigheter. Gängse svårigheter i ömse fallen är: depression, sinnesstämning av förlust av mening med livet och vänner, men också samvetskval över förkommen tid. Vad som förorsakar de känslomässiga svårigheterna för avhopparna framgår dock inte i studien; men enligt Michael Langone, amerikansk
psykolog, omfattar ”post-sekt symtom” av ”floating”, nämligen att oavsiktligt återger till den föregående världsförståelsen, liknande ”flashbacks”, koncentrationssvårigheter,
undergivenhet, minnesförlust, ångest, samvetsnöd och rädsla. Langone menar att detta dels bottnar sig i av vad de lärt sig av sekten och vad som kommer att ske med avhopparna.50
49 Wright, Stuart A. (1984). Post-involvement attitudes of voluntary defectors from controversial new religious movements, Journal for the scientific study of religion, vol 23 (2). s., 172-173.
50 Wright, Stuart. A. (1991). Reconceptualizing cult coercion and withdrawal: A comparative analysis of divorce and apostasy. Social Forces. Vol. 70, No. 1
Langone, Michael D. (1993). Recovery from cults: help for victims of psychological and spiritual abuse. W.W. Norton, New York.
15
2.2.3 Läromedel
Ett läromedel avser pedagogiska hjälpmedel som används vid utbildning. Läroböcker, arbetsböcker och läseböcker är tre exempel på tryckta läromedel som är klassiska.
I läseböcker kan både elever och lärare inhämta information och studera det ämne som kursen behandlar. Tryckta läromedel är likväl det vanligaste läromedlet och något vi bör värna om.51
Läroböckers betydelse och granskningar
En central uppgift läraren förfogar över är i hur stor grad undervisningen är neutral och som tidigare nämnts – läraren ska inte influera eleven att tycka och tänka på ett visst sätt. Eleven ska få möjlighet att alstra egna perspektiv, dock med utgångsläge i korrekt fakta. Det är därför ytterst relevant att granska inställningen som framläggs i svenska läromedel, och i detta fall läroböcker. Den föreställning som förmedlas kommer eleven att ta med sig och sålunda är det principiellt att läraren kontemplerar den informationen som tilldelas. Boel Englund, professor i pedagogik, har i artikeln ”Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande” efterforskat kring läromedel och läromedelsstyrning. Englunds resultat ådagalägger att läroboken har en stark ställning vid utbildning och anger de riktningar som lämpar sig för stundande kursupplägg, detta emedan boken i stor omfattning täcker det material som är centralt för kursens
innehåll.52
Eftersom det tidigare inte har gjorts några större läromedelsgranskningar kring specifikt Jehovas vittnen, kommer således andra läromedelsgranskningar att lyftas i följande segment.
Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, debatterar i rapporten Rasism och
främlingsfientlighet i Sverige angående innebörden av läroböckers framställningar om islam, med andra ord, hur det påverkar uppfattningen kring islamofobi. Larsson motiverar att vid granskningar av läroböcker är det obestridligen aktuellt att vara insiktsfull om att läroböckers utförande regleras samt avgränsas av samhällets, skolans och marknadens krav. Beträffande hur islam och muslimer skildrats i svenska läromedelstexter konstaterar Larsson att de frekvent projiceras på ett ofördelaktigt vis.53
51 Personlig kommunikation: Maria Kjörning-Bertheau; Universitetsadjunkt religionsvetenskap, HLK –
Jönköping University. (2018). Läromedelsteori och läromedelsanalys, föreläsning. Nationalencyklopedin. Läromedel. www.ne.se. [2020-05-27]
52 Löfstedt, Malin. (2016). Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Studentlitteratur, Lund. s., 114
Englund, Boel. (1999). ”Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande” i Pedagogisk Forskning i Sverige, årg. 4 nr. 4. s., 330-342
16
Den största läromedelsgranskningen är genomförd och författad av Kjell Härenstam, emeritus i religionsvetenskap; han avhandlar hur islam och muslimer framställts i svenska skolböcker genom en kvalitativ och komparativ litteraturstudie. Han ville ta reda på hur islam framställts i läroböcker och därav erfordras en komparativ litteraturstudie som inriktar sig på att vara kvalitativ snarare än kvantitativ. Härenstam belyser att det är essentiellt att observera djupet i texterna och därmed studera dem noggrant, istället för att bara skrapa på ytan på flertalet böcker. Studien konkretiserar att religionsböcker inrymmer tendensiöst urval som generellt frambringar en negativ syn på islam.54
Vidare poängterar Härenstam att läroböcker reflekterar den tid och den kultur i vilken den författats i. Läromedelsförfattare har ett limiterat utrymme att framlägga det som betraktas vara väsentliga fakta. Böckerna inrymmer merendels samtliga världsreligioner och här blir det problematiskt. Härenstam ifrågasätter det faktum att mest sannolikt är att författaren inte är fackman inom samtliga områden som boken faktiskt handlägger. Avslutningsvis uppfattar jag Härenstams resonemang som att den som presenterar något redan har en föreställning av det som ska redovisas – det som uttrycks är betingat av individens egna värderingar som han eller hon möjligtvis är ovetande om.
Kjell Härenstam har även genomfört en mer aktuell granskning på uppdrag av Skolverket där han sammanställde en underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” I denna studie observerar Härenstam att skildringen av islam i läroböckerna har blivit relativt öppnare än vad tidigare forskning belyst, även om den fortfarande inte är helt okontroversiell. Fortsättningsvis uppmärksammar Härenstam att skildringen av islam
omdanats på ett påtagligt sätt, mot det bättre. Han menar att inställningen och bilden av islam är mer nyanserad och smärre stereotyp. Härenstam påstår att skälet till denna
förändringsprocess grundar sig i att läromedelsproducenter begär upplysning från fackmän eller specialister inom fältet innan böckerna publiceras och trycks. Sammanfattningsvis kan vi fastlägga att läroboken har en väsentlig influens på hur eleven uppfattar omvärlden och
samhället. Det som skiljer det här arbetet ifrån Härenstams, är att Jehovas vittnen i läroböcker, publicerade efter 2011, ska granskas.55
54 Härenstam, Kjell. (2000). Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik om konsten att välja kunskap.
Studentlitteratur, Lund. s., 129
Härenstam, Kjell. (1993). Skolboks – islam: analys av bilden av Islam i läroböcker i religionskunskap. Vasastadens bokbinderi, Göteborg. s., 10-48
55 Härenstam, Kjell. (2006). ”Religion/trosuppfattning” i Rapport 285, I enlighet med skolans värdegrund.
17
2.3 Varför valet av Jehovas vittnen?
Relativt frekvent kan vi läsa om Jehovas vittnen i diverse nyhetsblad eller veckotidningar, och i allmänhet är det idel kritiska reportage. Varierande rubriker lyder:
”Suvi lämnade sekten: Jag förlorade allt”,
”Mordmisstänkta kvinnan växte upp i Jehovas vittnen” ”Kristine, 23, offrade allt – sen lämnade hon Jehovas vittnen” ”Anna lämnade Jehovas vittnen: Varje dag är en kamp”
”Hon bröt sig ur Jehovas vittnen: Offrar barn för Guds heder”56
När någon möter ordet ”sekt”, presumerar vi att merparten associerar det med en grupp individer som lever nära varandra och är underkastade av en karismatisk ledare. Utifrån detta förhållningssätt kan det förefalla kufiskt att benämna Jehovas vittnen, med sina 7-8 miljoner medlemmar – en ”sekt”. Jag har i detta arbete valt att tala om Jehovas vittnen som en ”ny religiös rörelse”, ”organisation” och ”rörelse”. Jag försöker i möjligaste utsträckning undvika definitionen ”sekt” med anledning av att det är ett begrepp som är genomsyrat av en
synnerligen förringande och pejorativ konnotation. Vidare kan det betraktas som paradoxalt, att en internationell organisation som leds från en ett högkvarter i Brooklyn, New York likväl lyckas ha en stark influens över sina medlemmar, att avhoppare är i behov av att inrätta stödgrupper för att kunna hantera avskiljandet från organisationen. En organisation som gängse rubriceras som ”sekt” är just Jehovas vittnen.57
I takt med att det rådande samhället utvidgar en heterogen religiositet artar sig följaktligen religionskunskap att bli i mer essentiellt än någonsin och särskilt i skolväsendet. I
religionsundervisningen är lärarens elementära uppdrag att tillhandahålla en neutral
kunskapsförmedling och det problemkomplex som härvidlag tar form är de icke granskade läroböckerna. Fram till 1992 fanns ett institut för läromedelsgranskning (SIL), men det upphörde när skolverket introducerandes, därmedelst finns det ingen central institution som granskar läromedlen58. När massmedium gemenligen karakteriserar Jehovas vittnen som ”sekt” och således skildras som fördömlig, kan läromedlen endera validera eller bestrida medians framställanden.
56 Wiik Birgitta L. (2020). Suvi lämnade sekten: Jag förlorade allt. www.allas.se,
Ölander, Micke. (2020). Mordmisstänkta kvinnan växte upp i Jehovas vittnen. www.aftonbladet.se, Snöbohm, Joel. (2019). Kristine, 23, offrade allt – sen lämnade hon Jehovas vittnen. www.expressen.se, Silfverberg, Charlotte. (2019). Anna lämnade Jehovas vittnen: Varje dag är en kamp. www.allas.se, Petterson, Anne. (2019). Hon bröt sig ur Jehovas vittnen: Offrar barn för Guds heder. www.folkbladet.se, [samtliga hämtade 2020-05-27]
18
Skolverkets uppdrag är att kontrollera att statens intentioner följs genom att detaljgranska verksamheten och det ansvar som en läroanstalt idkar. Läromedel i form av tryckta böcker har en central funktion i läroverkets arbete, i regel är det dessa böcker som är den allenarådande litteraturen och är sålunda en grundläggande kunskapskälla. Det blir fördenskull relevant att dessa läromedel upprätthåller hög kvalité, garanterar att de följer läroplanens intentioner och att de inte förlänar vilseledande eller partisk information.59
Enligt Lgy 11 och Lgr 11 uttrycker skolverket att det centrala innehållet är: Centralt innehåll: religionskunskap 2, 50p
• Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till
världsreligionerna.
Centralt innehåll: religionskunskap åk 7-9 • Nya religiösa rörelser, nyreligiositet
och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck
Det citerade centrala innehållet för religionskunskap åskådliggör att nyreligiösa rörelser ska ingå i undervisningen, och med anledning av att Jehovas vittnen är en omdiskuterad
nyreligiös rörelse är det relevant att realisera en granskning. Som tidigare nämnts, fanns det en inrättning betitlad SIL, och då skolverket tillträdde minskade läroboksgranskningen kraftigt. Det finns flera läromedelsgranskningar som ådagalagt att läromedel har en särdeles onyanserad och stereotypisk framställning, vilket följaktligen betingar att flertalet elever känt sig förnedrade eller diskriminerade60. Läroböcker genomsyras till exempel av en manlig och heterosexuell normativitet, fixering och osynliggörandet av annan islam, tendensiöst urval och att nationella minoriteter exkluderas eller får otillräckligt utrymme. ”Det är ingen överdrift att säga att läroböcker utgör det viktigaste verktyget i all modern utbildning61”, citationen
understryker lärobokens grundläggande funktion i dagens utbildningssamhälle och konklusionen påvisar att en kvalitativ lärobok är avgörande för elevens studier och
skolundervisning. En artikel i Skolvärden, Lärarnas Riksförbunds medlemstidning, uttrycker att kvantiteten av läromedel har ökat lavinartat och de som bär ansvaret för selektionen av läromedlen samt kvalitetsgranskningen är lärarna. Åtta av tio lärare har inte tid att genomföra en kontroll. Av dessa skäl är det i synnerhet relevant att granska inställningen beträffande Jehovas vittnen som framläggs i svenska läroböcker för religionskunskap.62
59 Skolverket. (2019). Det här gör Skolverket. www.skolverket.se [2020-05-27]
60 Härenstam, Kjell. (2006). En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker.
www.skolverket.se [2020-05-27]
61 Svensson, Ann-Christine (2011). Hur används läroboken? I Ammert, Niklas, red: Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund s., 295.
62 Lööw, Maj-Lis. (1992/93). Läromedelsgranskning. www.riksdagen.se [2020-05-27]
21
3. Tillvägagångssätt
3.1 Metod
I denna studie kommer en komparativ samt kvalitativ litteraturstudie att realiseras, där helheten i skildringarna kommer att åskådliggöras, det vill säga hur Jehovas vittnen
framställts i läroböcker för högstadiet och gymnasiet, samtliga publicerade efter 2011. Den kvalitativa undersökningen åsyftar därmed att förrätta tolkningar. Totalt nio läroböcker inom religionskunskap kommer att studeras, fem böcker för högstadiet och fyra för gymnasiet. Under observationen kommer bland annat framställningarna och utrymmet att noteras, hur stort utrymme får de olika segmenten gällande Jehovas vittnen i böckerna? En djupgående närläsning ska därmed genomföras och minnesanteckningar samt kommentarer antecknas, intentionen är att kunna identifiera framställningarnas särdrag, likheter och skillnader. Detta tillvägagångssätt är lämpligast för det valda sammanhanget, då komparativ metod aspirerar att belysa likheter samt skillnader mellan studieobjekt. Sedermera kommer utslagen att jämföras.
3.1.1 Innehållsanalys
Utifrån det selekterade materialet till studien kommer en utformad innehållsanalys att
tillämpas, läromedelsframställningarna kommer sålunda analyseras och granskas utifrån detta. Jonas Otterbeck, professor i islamologi, har realiserat flertalet läroboksgranskningar och verktyget för innehållsanalysen har konstruerats i enlighet med Otterbecks matris som han tillämpar i sina studier, detta presenteras i ”teoretisk ramverk”. Syftet med verktyget är att det förlänar en helhetssyn.
3.2 Material och avgränsning
Källmaterialet som kommer att undersökas är publicerade läroböcker, totalt åtta till antalet. Utgivningsåren på de valda studieobjekten kommer vara tydligt uppställda då
tidssammanhang eventuellt kan spela stor betydelse. En litteraturpresentation har utformats i nästa avsnitt där samtliga studieobjekt presenteras. Avgränsningar görs vid val av
undersökningsperiod samt studieobjekt. Målet med arbetet är att utifrån disponibel litteratur och avsatt tid, uppnå och eftersträva en så djupgående redogörelse av det valda
forskningsområdet som möjligt; således valde jag att avgränsa litteraturstudien från
läroböcker skrivna efter Lgr 11 respektive Lgy 11. Studiens tillämpade avgränsning grundar sig i att Lgy 11 inte ger nyare religiösa rörelser särskilt mycket utrymme i läroplanen för Religionskunskap, utan närmare besett endast återfinns i det centrala innehållet för
22
Läroböcker enligt Lgr 11
Sidantal Sidantal om Jehovas vittnen & procentsats
Förlag Utgivningsår Författare
Utkik 7-9 Religion 336 3 ≈ 0,89% Gleerups Utbildning 2014 Hans Olofsson, Rolf Uppström
SOL 4000 Religion och liv 7-9 444 1 ≈ 0,22% Natur & Kultur 2014 Leif Berg, Gunilla Rundblom Religion B åk 7-9 168 4 ≈ 2,38% Interskol Förlag 2016 Mats Molund
PRIO Religion Stadiebok 564 3
≈ 0,53% Sanoma Utbildning 2017 Ole Högberg, Mats Sundqvist SOS religion 7-9 362 2 ≈ 0,55%
Liber 2019 Ingrid Berlin, Börge Ring
Läroböcker enligt Lgy 11
Sidantal Sidantal om Jehovas vittnen & procentsats
Förlag Utgivningsår Författare
Under samma himmel 548 2
≈ 0,36%
Sanoma Utbildning
2013 Ola Björlin och Ulf Jämterud
Religion och sammanhang 1 & 2
352 5
≈ 1,42%
Liber 2013 Börge Ring
Söka svar 431 3
≈ 0,69%
Liber 2014 Leif Eriksson, Malin M. Flennegård Religion och andra livsåskådningar 366 2 ≈ 0,55%
Liber 2016 Börge Ring
att även granska läroböcker publicerade för Lgr 11, detta i takt med att läroplanens centrala innehåll för religionskunskap för årskurs 7-9 inrymmer kunskap om religiösa rörelser.
Kortfattat, det fanns en begränsning av kursböcker för religionskunskap 2. och därmed utökas studiens studieobjekt. Vidare behandlar studien endast läroböcker och inte andra läromedel i skolan, i dagens samhälle utmanas läroboken av ett flertal andra undervisningsmaterial i egenskap av digitaliserade eller webbaserade läromedel – men trots det har läroboken en stark ställning i undervisningen63. Urvalet av samtlig litteratur har realiserats efter intentionen att studera representativa läroböcker och framställningar. Något som bör understrykas är att samtliga undersökta läroböcker inte representerar allt befintligt material under
undersökningsperioden, vilket utmynnar i att studien inte pretenderar på att vara uttömmande.
3.3 Litteraturpresentation
Följande segment behandlar vilket källmaterial som kommer att tillämpas i denna studie, och genom detta material kan vi sålunda granska skildringarna av Jehovas vittnen. Ambitionen är att sedan sammanfoga läroböckernas skildringar med den vetenskapliga bakgrunden som tidigare presenterats i arbetet.
23
Läroböcker för högstadiet.
• Titel: Utkik 7-9 Religion
• Författare: Hans Olofsson, Rolf Uppström • Publicerad: 2014
Författarna inleder med att uppmärksamma att en av de grundläggande målsättningarna med religionskunskap är att eleven ska få chansen att utveckla sin förståelse för ”andra människors sätt att tänka och leva64” Utkik 7-9 är uppbyggd utifrån det centrala innehållet i Lgr 11. Sista kapitlet handlar om nya sätt att tro och ger en översikt över några nyreligiösa rörelser. Författarna avslutar med att betona att boken inte kan lyfta fram alla tankar och åsikter, men deras förhoppning är att läroboken ska lunna vara en utgångspunkt för nya upptäckter.
• Titel: SOL 4000 Religion och liv Stadiebok 7-9 • Författare: Leif Berg, Gunilla Rundblom • Publicerad: 2014
SOL 4000 Religion och liv följer kursplanen för Lgr 11, vilket enligt författarna innebär att de historiska bakgrunderna, de centrala tankegångarna och urkunderna inom kristendomen samt de andra världsreligionerna synliggörs. Även etiken får ett stort utrymme i läroboken. ”Först möter vi några ungdomar som berättar om sin syn på livet. Sedan följer avsnitt om
flodkulturerna, antikens värld samt israeliterna och judendomen. Därefter får vi följa
kristendomens utveckling, och sedan titta in i islams, hinduismens, buddhismens samt Kinas och Japans religiösa världar65”
• Titel: Religion B åk 7-9 • Författare: Mats Molund • Publicerad: 2016
Författaren understryker i Religion 7-9 B att läroboken är anpassad till kursplanen för religionsämnet enligt Lgr 11. Målet är att förmedla kunskap om världens religioner, livsåskådningar, kopplingar till olika samhällsfrågor och ge eleven verktyg för att kunna analysera samt reflektera över sin egen identitet och uppfattning om livsfrågor, etik och moral. Flera elevaktiviteter finns integrerat i läroboken, såsom arbetsuppgifter,
begreppsfrågor, diskussionsfrågor och ”fundera på”. Tillsammans med läromedlets förlöpande uppgifter menar författaren att eleverna får möjlighet att nå ämnets syfte och betygsnivåernas kunskapskrav.66
64 Olofsson, Hans & Uppström Rolf. (2014). Utkik 7-9 Religion. Gleerups, Malmö. s., 3
24
• Titel: PRIO Religion Stadiebok 7-9 • Författare: Ole Högberg, Mats Sundqvist • Publicerad: 2017
”Vår so-serie PRIO är ett läromedel som utgår från kursplanernas centrala innehåll och kunskapskraven i Lgr 11. PRIO ger både djup och tydliga översikter”. Varje kapitel i stadieboken innehåller uppslag där tanken är att visualisera texten, reportage som ska väcka intresse och även sammanfattningar av innehållet. ”I PRIO har vi dessutom inkluderat fördjupningsstoff - sådant som du traditionellt hittar i bredvidmaterial”67.
• Titel: SOS Religion 7-9
• Författare: Ingrid Berlin, Börge Ring • Publicerad: 2019
”SOS för en klokare framtid”, frågorna som rör samhället blir allt mer betydelsefulla. Författarna menar att både förstå och tolerera andra människors synsätt på religion förenklar vardagen att leva tillsammans. Med läroboken vill författarna vara uppdaterade och
intressanta för att erbjuda elever bättre möjligheter att kunna bidra till en ”klokare framtid”. Boken ska även ge eleverna chans att reflektera över hur det är att vara människa.68
Läroböcker för gymnasiet.
• Titel: Under samma himmel
• Författare: Ola Björlin och Ulf Jämterud • Publicerad: 2013
Författarna framhåller att ”vi har insett hur viktigt det är att ha grundläggande kunskaper om ”den andres” sätt att tro och leva och hur förmågan att förstå såväl vad som binder oss samman som vad som skiljer oss åt i ett pluralistiskt samhälle, kommer att ha betydelse för hur vi möter framtidens utmaningar”. Vidare nämner de att det är viktigt att presentera och notera mångfalden och variationen inom varje livsåskådning. Boken är tänkt att i första hand användas i undervisningen i gymnasiets religionskunskapsämne, men också kunna användas i andra sammanhang. Förutom klassiska textbokavsnitt innehåller boken möten och samtal med människor inom olika religioner och livsåskådningar. Deras grundtanke är att lyfta fram likheter i människors sökande och efter en hållbar livstolkning.69
67 Högberg, Ole & Sundqvist, Mats. (2017). PRIO Religion 7-9. Sanoma Utbildning, Stockholm 68 Berlin, Ingrid & Ring, Börge. (2019). SOS Religion 7-9. Liber, Malmö.
25
• Titel: Religion och sammanhang 1 & 2 • Författare: Börge Ring
• Publicerad: 2013
Religion och sammanhang 1 och 2 är avsedd för de högskoleförberedande programmen. Ring understryker att diskussionen om mäns och kvinnors ställning är integrerad i respektive kapitel och således berörs genom hela boken. Boken introduceras med ett inledande kapitel som avhandlar frågor om kunskap och verklighet, religiösa samt icke religiösa
livsåskådningar och frågor om identitet. Läroboken avslutas med ett kapitel gällande hur vetenskapen förhåller sig till religioner. Börge ring: ”Det gäller att hitta en stil för varje bok. Tilltalet ska vara personligt utan att bli för privat. Boken får heller inte vara för neutral i tonen. Jag försöker ha mottagaren i huvudet när jag skriver”70.
• Titel: Söka svar
• Författare: Leif Eriksson, Malin M. Flennegård. • Publicerad: 2014
Enligt författarna är Söka svar en modern lärobok i kurs 1 och 2 för religionskunskap. Deras bastexter och uppgifter ska erbjuda eleverna rika möjligheter till både diskussion och
eftertanke. Faktarutornas syfte är att förklara och fördjupa innehållet. I Söka svar ligger accentueringen på vad religionerna har gemensamt och strukturen grundar sig ett utredande och komparativt arbetssätt. De har utformat ett särskilt metodkapitel som ska ge eleven verktyg för dels självständigt arbete, men även textanalys. Vidare vill författarna ge en nyanserad bild av religionerna och livsåskådningarna. Sedan utgår faktaredogörelsen ifrån ett inifrånperspektiv, detta för att leda till möten samt förståelse.71
• Titel: Religion och andra livsåskådningar • Författare: Börge Ring
• Publicerad: 2016
Läroboken lämpar sig för kurs 1 och 2 och enligt skribenten ska denna svara väl mot
läroplanen. Boken ska innehålla reflektionsfrågor samt fördjupningsuppgifter och förklaringar av ämnesspecifika begrepp. Dessa ska begrepp ska bidra till förståelse och främja eleven under diskussioner i klassrummet. Ring betonar också att läroboken lyfter fram att olika religioner och livsåskådningar kan praktiseras på flera sätt beroende på de tolkningar individen eller gruppen ger sin tro.72
70 Ring, Börge. (2013.) Religion och sammanhang 1 och 2. Liber, Stockholm. 71 Eriksson Leif & Flennegård Malin M. (2014). Söka svar. Liber, Stockholm.
26
3.4 Teoretiskt ramverk
Ett teoretiskt ramverk har utformats baserat på Jonas Otterbecks forskning kring
läromedelsgranskningar. Otterbeck har utarbetat en matris som han tillämpar på sin analys av läromedeltexter som behandlar islam. Ramverket utgör sedermera den teoretiska bakgrunden som fordras för att realisera studien och fundamentet till den empiriska datainsamlingen.
3.4.1 Teoretisk utgångspunkt
Huvudfrågan är hur Jehovas vittnen har framställts i läroböcker skrivna i enlighet med Lgr 11 samt Lgy 11. Efter observation av olika läromedelsgranskningar och hur religioner har
skildrats; är det här som uppsatsens teori vuxit fram. Teorin utgår ifrån Jonas Otterbecks observation hur läroböckers skildringar tenderar att utelämna information och att denna utsorteringen blir tendensiös. Jehovas vittnen är en omdiskuterad rörelse i framförallt i media, vilket gör det intressant att granska hur författarna konstruerar och presenterar dem i olika läroböcker. Sammanfattningsvis ligger den teoretiska utgångspunkten i framställningarna av Jehovas vittnen, hur rörelsen skildras och vad författarna väljer att belysa.73
3.4.2 Jonas Otterbeck
Jonas Otterbeck, professor i islamologi, har genomfört flera litteraturstudier inom islam. Ett exempel på en av Otterbecks granskningar är artikeln ”What is reasonable to demand? Islam in Swedish textbooks” i publikationen Journal of ethnic and migration studies. I studien undersöker han ett flertal läromedel som behandlar islam och som har använts i
gymnasieskolan. Otterbeck iakttar att läromedlen har en förenlig struktur där islam
karakteriseras som en homogen religion, med andra ord att samtliga muslimers värderingar eller traditioner är kollektiv. Sedan menar han att det dryftas om islamism och inte islam.74
I artikeln ”Stereotyper styr vår bild av islam” fastställer Otterbeck att islam frekvent gestaltas på ett ogynnsamt sätt75. En tredje studie som han realiserat kan vi läsa om i artikeln ”Vad kan man egentligen begära? Läromedelstexter om islam”. Otterbeck har analyserat sju
lärobokstexter där han synliggöra att flera av texterna är problematiska. I undersökningen identifierade han enkla faktafel, tendensiöst urval och fixering av islamism. Otterbeck menar att hypotetiskt sätt bör det finnas eventuella brister i framställningen av andra religioner i läroböcker också, därmed är det inte allenast framställningen av islam som är problematisk
73 Otterbeck, Jonas. (2004). ”Vad kan man egentligen begära? Läromedelstexter om islam”, Didaktikens forum,
Årgång 1 – nr 1. www.mnd.su.se. s., 56-73.
74 Otterbeck, Jonas. (2005). “What is Reasonable to Demand? Islam in Swedish Textbooks”, Journal of Ethnic
and Migration Studies, 01 July 2005, Vol.31(4). s., 795–812
