Diskussion

I följande kapitel diskuteras studiens syfte och forskningsfrågor ur ett bredare perspektiv. Diskussionen lyfter upp huruvida en digital byrå kan konkurrera med en fysisk revisionsbyrå. Vidare diskuteras hur kompetensbehovet kommer att förändras samt intressentteorin och den institutionella teorins betydelse när det gäller implementeringen av AI inom revisionsbranschen.

Som framkom ovan i analysen kommer AI spela en allt större roll inom revisionsarbetet. Enligt PwC (2020) är AI en maskininlärd programvara som kan ta rationella beslut med hjälp av algoritmer och styrs inte av känslor. Då blir en relevant fundering hur detta dels kommer påverka revisorn och revisionsbolagens legitimitet, men även revisionsbolagens roll och funktion. Med legitimitet menas ’’omvärldens acceptans på olika grunder, exempelvis moraliska, kognitiva eller utifrån eget intresse” (Frostenson & Prenkert 2015, s. 78). En intressant aspekt utifrån det är huruvida en digital byrå skulle kunna hota en traditionell fysisk byrå när branschen nått ersättningsfasen. Analysen visade att revisionsbranschen just nu befinner sig i kompletteringsfasen och att revisorerna ser det som något positivt, då de får mer tid till kvalificerad rådgivning. Den aspekten kommer därmed lyftas ur ett legitimitetsperspektiv, där en diskussion förs kring huruvida tjänsterna värderas när kontakten uteblir men revisionen blir mer träffsäker. Vidare kommer kompetensbehovet att lyftas i en diskussion då även det visade sig i analysen att det kommer förändras när delar i revisionsprocessen automatiseras.

Med intressentteorin menas att en organisation har flera aktörer runt sig som bildar olika intressegrupper och som har samma eller liknande intressen för hur bolaget utfört sitt arbete (Deegan & Unerman 2011). Det empiriska resultatet inriktar sig mot kunderna som intressenter men i och med att ett företag har fler aktörer runt sig som påverkas och som bildar olika intressegrupper, kommer även det att lyftas upp i en diskussion.

Institutionell teori förklarar varför företag tenderar att efterlikna varandra (Eriksson-Zetterquist 2009). Analysen visade att det är viktigt att revisorerna hänger med i den tekniska utvecklingen ur ett legitimitetsperspektiv, då kunderna kräver det. Därför är det intressant att diskutera huruvida den institutionella teorin kommer att vara avgörande om revisionsbolagen följer samhällets normer för att upprätthålla sin legitimitet och följa branschens utveckling.

6.1. Digital byrå med hjälp av AI

Revisorerna ser den nya teknologin, AI, som något positivt när revisionsprocessen förändras och de kan fokusera mer på rådgivning och ge mer träffsäkra analyser och resultat. Något de inte nämner är hur det skulle påverka dem som revisionsbolag om den konstgjorda intelligensen skulle ersätta deras arbete helt. Resultatet av empirin visar att det även finns kunder som vill ha revision enbart på grund av att det är lagstadgat och är inte intresserade av att bygga relationer. Där blir det då intressant att diskutera huruvida kunderna kommer att se på en digital kontra en fysisk byrå utifrån ett legitimitetsperspektiv. Enligt Magri och Baldacchino (2004) byggs legitimitet främst upp genom kvalitet medan resultatet av empirin visar att kundkontakten är nyckeln till legitimitet. Resultatet av empirin stämmer mer överens med Grönroos (1996) som beskriver att kundkontakten bygger upp legitimitet och inte får försummas. Om AI utvecklas tillräckligt mycket kan branschen bli hotad av digitala byråer som sköts av AI och en digital byrå kommer även vara konkurrenskraftig genom en kostnadseffektiv revision för de kunder som enbart vill ha en kvalitativ och korrekt revision.

Med en digital byrå kan det antas att kunderna kan erbjudas en digital tjänst med hjälp av AI och därmed få mer exakta analyser och resultat, men den mänskliga kontakten med en revisor som kan tolka resultaten kommer att utebli. En fysisk byrå kommer däremot att kunna använda sig av AI och erbjuda träffsäkra analyser, samtidigt som de kommer kunna erbjuda den mänskliga kontakten och bidra med sin kompetens genom att tolka resultaten och analysera förbättringsmöjligheter. Det kan antas att en digital byrå tar fram korrekta siffror men att den inte kommer att kunna se alla företagens utveckling- och förbättringsmöjligheter. Enligt analysen kan det antas att en fysisk byrå istället kommer ta betalt för värdet av den mänskliga kontakten och deras kompetens. Det kan dock innebära att de hotas av att förlora de kunder som nöjer sig med den revision en digital byrå kan ta fram. Kundernas preferenser kommer därför att spela en stor roll i framtiden när de värdesätter de olika tjänsterna. Det kommer vara avgörande huruvida de nöjer sig med en korrekt revision eller om de även vill ha den löpande kontakten med en kvalificerad rådgivare. Analysen visar att detta kan leda till att revisorerna får en helt annan roll mot vad de har idag då AI kommer att sköta analysdelen. Därmed är det intressant att diskutera huruvida kompetensbehovet kommer att förändras inom revisionsbranschen.

6.2. Kompetensbehovet efter införandet av AI

Enligt diskussionen ovan kan revisorns roll komma att förändras, och därmed kommer kompetensbehovet inom revisionsbolagen att förändras. Enligt Raphael (2017) kommer revisorerna behöva bli mer bekväma med att arbeta med digitala verktyg och även respondenterna var eniga om att det kommer bli större krav på revisorerna att kunna hantera den nya teknologin. Det innebär dels att de kommer behöva bli mer inriktade mot IT för att kunna hantera den nya tekniken, men även att en fysisk revisionsbyrå kommer kräva mer kompetens kring hur de kan skapa starka kundrelationer när de istället tar betalt för värdet de levererar.

Revisorerna tror själva att deras arbete kommer att minska när det gäller de mer standardiserade arbetsuppgifterna som idag förknippas med en revisorsassistents arbete. Detta kan antas leda till att revisionsbyråerna kommer anställa färre nyexaminerade och därmed kan det även antas att kompetensbehovet hos nya revisorer kommer förändras (Issa et al. 2016). En följd av detta kan innebära att det kommer ställas högre krav på nyexaminerade revisorer. Det kan även innebära att utbildningen på universitet måste förändras på grund av att de inte kommer få den utbildningen de får idag som nyanställd revisorsassistent på en revisionsbyrå. Enligt empirin behöver universiteten förändra utbildningen för att förbereda studenterna bättre. Idag har kraven sänkts för att bli revisor, dels har det sänkts när det gäller antal högskolepoäng i juridik, företagsekonomi samt att de gamla kraven innehöll IT och dataanalys, vilket ofta låg integrerat med andra ämnen som statistik (Revisions Inspektionen 2020). Detta leder till en problematik när universiteten sänker kraven samtidigt som det kommer att krävas mer kunskap för att ta sig an den nya rollen som revisor i framtiden. Studien visar på att universitet behöver utbilda studenterna mer i IT, inte mindre. Respondenterna anser även att utbildningen på universitet skulle kunna innehålla praktik hos revisionsbolagen. Detta skulle gynna revisionsbolagen kostnadsmässigt när det gäller utbildning samt att kompetensbehovet skulle fyllas ut direkt och därav vidhålla legitimiteten som företaget ständigt strävar efter att erhålla. Enligt Freidson (1986) har en revisor specifik kunskap som kunderna måste ha tillit till för att revisorerna skall erhålla legitimitet. Denna kunskap måste uppdateras efter behov för att anpassas efter den specifika kunskap som krävs.

6.3. Intressenternas påverkan av AI

Kunderna är en gren i intressentmodellen, och revisionsbolagen har därmed fler viktiga intressenter att förhålla sig till när det gäller att skapa och upprätthålla legitimitet (Eriksson-Zetterquist 2009). Det innebär att det möjligtvis inte bara är kunderna som kommer påverkas av implementeringen

av AI. Ägarna är ytterligare en intressent som kan antas vara intresserade av AI och hur det kommer påverka företagets resultat. Ägarnas avkastning är beroende av bolagets resultat och därmed är de mån om hur bolaget arbetar framåt för att nå samhällets krav för att erhålla legitimitet. Samhället i sig är även en viktig intressent och det kan antas att det väcks frågor kring moraliska dilemman och etiska principer när AI fattar beslut som har en direkt eller indirekt påverkan på samhället. Ett rådande moraliskt dilemma kring införandet av AI är vem som bär ansvaret när någonting går fel. Det diskuteras idag kring självkörande bilar och vilka moraliska beslut som skall tas, skall bilen köra in i en bergvägg eller köra över en barnfamilj vid ett övergångsställe? (Awad et al. 2018).

För att bygga upp etik och moral i en robot redogör Chao (2019) för två olika idéer: top-down och bottom-up-metoden. Den första metoden går ut på att roboten skall programmeras utifrån allmänna etiska principer och den andra metoden genom att en robot skall ställas inför specifika etiska och moraliska dilemman och lära sig vart eftersom i en inlärningscykel. Det kan även antas att roboten aldrig är bättre än dess lärare, det vill säga programmeraren. Empirin visar att när fel uppstår vill människor ofta ha någon som kan stå till svars och bära ansvaret för det som hänt. En respondent menar att om en AI gjort hela revisionen och det skulle uppstå flera fel, vill människor ha någon att skylla på. Då blir det en relevant fundering kring vem som verkligen bär ansvaret för en robots olika handlingar kring rätt och fel, etik och moral. Problematiken blir då huruvida det är robotens lärare, revisorerna eller vem det kan tänkas vara som står som ansvarig för robotens agerande och beslut när det blir fel. Ett vidare dilemma blir även vad som anses rätt och fel, då människor har olika värderingar och intressenterna förväntar sig olika resultat och därmed olika ageranden.

6.4. Institutionell teori och AI

Idag efterliknar företag varandra på grund av påtryckningar från samhället och med stöd av den institutionella teorin kommer organisationer att förändras och efterlikna varandra (Eriksson-Zetterquist 2009). Revisorerna beskriver att de ur ett legitimitetsperspektiv måste följa samhällets förändringar för att inte anses omoderna samt vara med och konkurrera på marknaden. Dowling och Pfeffer (1975) redogör för att företag som inte följer branschens utveckling riskerar dess fortlevnad, medan Grönroos (1996) argumenterar för att samtidigt som de efterliknar andra företag genom att följa den digitala utvecklingen för fortlevnad är det viktigt att de inte försummar deras kundrelation så att de förlorar dess legitimitet mot deras kunder.

Om ett revisionsbolag implementerar AI i revisionsprocessen och det visar sig vara en positiv utveckling kommer det att bli accepterat i samhället och därmed kommer fler revisionsbolag att gå i samma riktning för att öka effektiviteten och bibehålla legitimitet. Meyer och Rowan (1977) diskuterar även att det är just normer och antaganden som blir accepterade av samhället som gör att företag tenderar att likna varandra och därmed följer den institutionella teorin. AI kommer enligt empirin innebära mer kostnadseffektiva revisioner och därmed finns det inte någon fördel för en kund att anlita en omodern revisionsbyrå ur ett kostnadseffektivt perspektiv. Empirin visar även att den yngre generationen kommer att acceptera den nya teknologin fortare ur ett legitimitetsperspektiv och därmed bör det enbart vara en tidsfråga innan samtliga revisionsbolag styrs och utgår utifrån AI.

6.5. Sammanfattning av diskussion

Resultatet av diskussionen visar att det kommer ligga stor vikt av vad kunderna kommer att efterfråga i framtiden och huruvida de värderar olika tjänster. Legitimitet antas idag erhållas genom kvalitet och kundkontakt. En digital byrå kommer kunna erbjuda kvalitet och en fysisk byrå kommer kunna erbjuda både kvalitet och kundkontakt. Därmed kommer legitimitet kunna uppnås genom båda tillvägagångssätten, men en fysisk byrå kommer att förlora de kunderna som enbart vill ha revision på grund av lagar och regler. Vidare visar diskussionen att kompetensbehovet kommer att förändras inom revisionsbolagen och det tyder på att även universiteten kommer att behöva bli inblandade för att ändra om kursplanen. Slutligen lyfter diskussionen att både intressentteorin och den institutionella teorin har stor betydelse när det gäller implementeringen av AI inom revisionsbranschen och att det enbart är en tidsfråga innan samtliga revisionsbolags styrs och utgår ifrån AI.