Hur kommer revisionsprocessen förändras på grund av artificiell intelligens? . 51

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur AI kommer att påverka revisionsbolagens legitimitet. För att få ökad förståelse bör forskningsfrågan huruvida revisionsprocessen förändras besvaras. Studien visar på att AI påverkar revisionsprocessen positivt. Med hjälp av AI kommer manuella moment och standardiserade arbetsuppgifter att minska, vilket kommer att leda till en mer effektiv arbetsprocess.

AI kommer att förändra revisionsprocessens planering- samt granskningsfas på det sättet att revisorerna kommer att få möjlighet att analysera hela set med fördel istället för statiska urval av transaktioner, utan att det blir en dyrare revision för kunderna. Det kommer leda till att det blir både kostnads- och tidseffektivt utifrån kundernas och revisorernas perspektiv. Revisionsrisken kommer att minska då revisorerna kommer att ha större möjlighet att finna felen i granskningen när de har möjlighet att granska samtliga transaktioner. AI kommer att ersätta flera olika moment i revisionsprocessen vilket kommer att leda till att revisorerna bör inrikta sig mer mot konsulttjänster som exempelvis rådgivning, och därmed är det av stor vikt att fokusera mer på kundrelationerna. Branschen närmar sig mer och mer implementeringen av AI. Inom ett par år förutspås det att AI kommer att förändra revisionsprocessen till det positiva genom en mer effektiv process. Studien tyder även på att i framtiden kan det finnas potential för en digital revisionsbyrå att ta över revisionsprocessen.

7.2. Hur kommer revisionsbolagens legitimitet påverkas av artificiell intelligens?

Införandet av AI i revisionsbolag kommer att leda till mer träffsäkra och kvalitativa analyser, vilket kommer att leda till ökad legitimitet då kvalitet är den övervägande faktor för att nå och upprätthålla legitimitet. Analysarbetet kommer även att gå snabbare, vilket kommer leda till att revisorerna

faktorn för att uppnå ökad legitimitet och därmed kommer en fysisk revisionsbyrå att kunna öka sin legitimitet genom att erbjuda mer rådgivning och kontakt med kunderna.

AI kommer inte kunna skapa samma relation, förtroende och trygghet till en kund som en människa kan. Det är där en fysisk revisionsbyrå kommer ha fördel gentemot en digital byrå, då de fortfarande kommer att kunna erbjuda den tryggheten kombinerat med mer träffsäkra analyser med hjälp av AI. Det kommer även vara revisorernas jobb att bygga upp ett förtroende för AI gentemot kunden, vilket innebär att revisorerna i början kommer behöva sitta och förklara och gå igenom siffrorna som tas fram av AI. Detta kommer i sin tur resultera i mer kundkontakt och bättre relation till deras kunder, vilket leder till ökad legitimitet. Studien tyder även på att kompetensbehovet hos revisorerna kommer att förändras i framtiden för att kunna uppfylla de nya kraven som ställs.

Studien visar att AI kommer att öka revisionsbolagens legitimitet och det är revisorernas uppgift att få kunderna att förstå och acceptera utvecklingen. Det är därmed mer en tidsfråga när detta kommer ske och när AI kommer kunna bidra till att öka revisionsbolagens legitimitet. Avslutningsvis har en sammanfattande modell tagits fram för att visa hur AI antas kommer att öka revisionsbolagens legitimitet. Modellen visar att den nya yttre faktorn AI påverkar revisionsprocessen som i sin tur leder till ökad legitimitet i denna studie. Hänsyn har tagits till intressentteorin och den institutionella teorin som har en viss påverkan i skapandet av legitimiteten, genom att studera de från ett helikopterperspektiv.

7.3. Studiens bidrag och förslag till vidare forskning

Studien bidrar med en ökad förståelse för hur AI kommer att påverka revisionsbolagens legitimitet. Studien visar att med hjälp av AI kommer granskningsarbetet för revisorerna minska. Det innebär att revisorerna redan nu bör inrikta sig på deras kundrelationer och rådgivning för att behålla sina kunder. Detta på grund av att de skall vara konkurrenskraftiga även om en digital byrå skulle etableras. Vidare förs en diskussion kring för- och nackdelar med AI vilket kan vara till hjälp för revisionsbolag vid deras övervägande av implementering av AI. Slutligen är det ett aktuellt ämne och revisionsbyråerna närmar sig implementeringen i branschen och de bör vara redo att investera i AI.

Studien är begränsad genom att revisorer har studerats och deras tankar ligger till grund för studien, huruvida de tror att kunderna kommer att påverkas och hur legitimiteten påverkas från ett kundperspektiv. Därför är det svårt att generalisera hur legitimiteten kommer att påverkas inom revisionsbolagen. Det skulle vara intressant att studera och samla in empiri från kunderna för att se om det skulle skilja sig. Studien visar att AI även kommer att stå inför flera olika moraliska och etiska dilemman. Det är därmed intressant att studera andra intressenter och se vad de anser om problematiken och vem som skall stå som ansvarig för fel som uppstår på grund av AI. I framtiden när AI är etablerat och accepterat inom branschen skulle det även vara intressant att göra om studien och se om legitimiteten för en digital byrå skiljer sig från en fysisk byrå och vilken av de som är mest fördelaktig ur ett kundperspektiv.

Källor

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Banker, R. D., Chang, H. & Kao, Y. (2002). Impact of information technology on public accounting firm productivity. Journal of Information Systems, 16(2), 209–222. doi.org/10.2308/jis.2002.16.2.209

Bierstaker, J. L., Burnaby, P. & Thibodeau, J. (2001). The impact of information technology on the audit process: An assessment of the state of the art and implications for the future.

Managerial Auditing Journal, 16(3), 159-164. doi.org/10.1108/02686900110385489

Bruzelius, L. H. & Skärvad, P. O. (2009). Integrerad organisationslära. 9. uppl. Lund: Studentlitteratur. Bryman, M & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska Forskningsmetoder. 1:2. Uppl. Malmö: Liber.

Carrington, T. (2014). Revision. 2. uppl. Malmö: Liber.

Cravens, K. S., Flagg, J. C. & Glover, H. D. (1994). A Comparison of Client Characteristics by Auditor Attributes: Implications for the Auditor Selection Process. Managerial. Auditing

Journal, 9(3), 27-36. doi.org/10.1108/02686909410054754

David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. DeAngelo, L. E. (1981). Auditor Size and Auditor Quality. Journal of Accounting and Economics, 3(3),

183-199. doi.org/10.1016/0165-4101(81)90002-1

Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. 2. uppl. McGraw-Hill Higher. Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 3:1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

DiMaggio, P. & Powell, W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological. doi: 10.2307/2095101 Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975). Organizational Legitimacy: Social Values and Organizational

Behavior. The Pacific Sociological Review, 18(1), 122-136. doi: 10.2307/1388226

Ekengren, A.M. & Hinnfors, J. (2014). Uppsatshandbok: Hur du lyckas med din uppsats. 2:3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori : idéer, moden, förändring. 1:1. uppl. Malmö: Liber.

FAR (2006). Revision: En praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag AB.

Freidson, E. (1986). Professional powers: A study of the institutionalization of formal knowledge. Chicago: University of Chicago Press.

Frostenson, M., Prenkert, F.(2015). Företagsekonomi - i praktik och princip. 1. uppl. Stockholm: Utbildning AB.

Ghasemi, M., Shafeiepour, V., Aslani, M. & Barvayeh, E. (2011). The impact of Information Technology (IT) on modern accounting systems. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 28, 112–116. doi:10.1016/j.sbspro.2011.11.023

Han, S., Rezaee, Z., Xue, L. & Zhang, J.H. (2016). The association between information technology investments and audit risk. Journal of Information Systems, 30(1), 93-116. doi.org/10.2308/isys-51317

Hanson, J.D. (2014). A Call to Action for Future Auditors. The CPA Journal, 84(8), 6-9.

Houston, R. W., Peters, M. F. & Pratt, J. H. (1999). The audit risk model (ARM), business risk and audit planning decisions. The Accounting Review, 74(3), 281-298. doi.org/10.2308/accr.1999.74.3.281

Issa, H., Sun, T. & Vasarhelyi, M. A. (2016). Research ideas for artificial intelligence in auditing: The formalization of audit and workforce supplementation. Journal of Emerging Technologies

in Accounting, 13(2), 1–20. doi:10.2308/jeta-10511

Janvrin, D., Bierstaker, J. & Lowe, D. J. (2008). An examination of audit information technology use and perceived importance. Accounting Horizons, 22(1), 1-21. doi: 10.2308/acch.2008.22.1.1

Kempe, M. (2013). Framtidens rådgivning, redovisning och revision - en resa mot år 2025. Kairos Future,

FAR.

Kokina, J. & Davenport, T. H. (2017). The Emergence of Artificial Intelligence: How Automation is Changing Auditing. Journal of Emerging Technologies in Accounting, 14(1), 115–122. doi: 10.2308/jeta-51730

Krafft, G. & Kempe, M. (2016). Nyckeln till framtiden: framtidens redovisning, revision och rådgivning i det digitala landskapet. Kairos Future, FAR.

Lennox, C. (1999). Are Large Auditors More Accurate than Small Auditors. Accounting and Business

Research, 29(3), 217-227. doi.org/10.1080/00014788.1999.9729582

Lincoln, Y.S. & Guba, E.G. (1985). Naturalistic Inquiry. Newbury Park, CA: Sage Publications. Magri, J. & Baldacchino, P, J. (2004). Factors Contributing to Auditor-Change Decisions in Malta.

Managerial Auditing Journal, 19(7), 956-968. doi: 10.1108/02686900410549466

Mathews, M. R. (1993). Socially Responsible Accounting. 1. uppl. London: Chapman & Hall.

McNair, C. J. (1991). Proper Compromises: The Management Control Dilemma in Public Accounting and Its Impact on Auditor Behaviour. Accounting, Organizations and Society,

16(7), 635–653. doi.org/10.1016/0361-3682(91)90017-9

Meyer, J.W. & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340-363. doi.org/10.1086/226550

Niemi, L. (2004). Auditor Firm Size and Audit Pricing: Evidence from Small Audit Firms. European

Accounting Review, 13(3), 541-560. doi.org/10.1080/0963818042000237151

O'Dwyer, B. (2002). Managerial perceptions of corporate social disclosures: An Irish story.

Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(3), 406-436. doi.org/10.1108/09513570210435898

Otley, D T. & Pierce, B J. (1996). Auditor time budget pressure: consequences and antecedents.

Accounting, Auditing & Accountability Journal, 9(1), 31-58.

doi.org/10.1108/09513579610109969

Porter, B., Simon, J. & Hatherly, D. (2014). Principles of external auditing. 4. uppl. Chichester: Wiley. PwC (2020). AI inom finansbranschen.

https://www.pwc.se/sv/artificiell-intelligens/AI-inom-finansbranschen.html [2020-02-14]

Raphael, J. (2017). Rethinking the audit: innovation is transforming how audits are conducted - and even what it means to be an auditor. Journal of Accountancy, 223(4), 28–32.

Rindang, W. & Synthia, S. (2017). Exploring the use of computer assisted audit techniques and its impact to the transparency and accountability of financial statements. Journal of Theoretical

and Applied Information Technology, 95(24), 7058-7068.

Selznick, P. (1948). Foundations of the theory of organization. American Sociological review, 13(1), 25-35. doi: 10.2307/2086752

Suchman, M. (1995). Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches. The Academy of

Management Review, 20(3), 571-610. doi: 10.2307/258788

Sun, T., Alles, M. & Vasarhelyi, M.A. (2015). Adopting continuous auditing: A cross-sectional comparison between China and the United States. Managerial Auditing Journal, 30(2), 176-204.

Sweeney, B. & Pierce, B. (2004). Management Control in Audit Firms - A Qualitative Examination.

Accounting, Auditing & Accountability Journal, 17(5), 779-812. doi.org/10.1108/09513570410567818

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2:6. uppl. Stockholm: Liber.

Tilling, M.V. (2004). Some thoughts on legitimacy theory in social and environmental accounting.

Social and Environmental Accountability Journal, 24(2), 3-7.

doi.org/10.1080/0969160X.2004.9651716

Trohammar, C.J. (2006). Revision: En praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag.

Widuri, R. & Sari, S.A. (2017). Exploring the use of computer assisted audit techniques and its impact to the transparency and accountability of financial statements. Journal of Theoretical

& Applied Information Technology, 95(24).

Wright, S. & Wright, A. (2002). Information system assurance for enterprise resource planning systems: Unique risk considerations. Journal of Information Systems, 16(1), 99–113. doi.org/10.2308/jis.2002.16.s-1.99

Öhman, P., Häckner, E., Jansson, A.M. & Tschudi, F. (2006). Swedish Auditors' View of the Auditing: Doing Things Right Versus Doing the Right Things. European Accounting Review, 15(1), 89-114. doi: 10.1080/09638180500510475