Metoden består av en innehållsanalys av materialet, och det var en bra metod för att komma fram till svaret på våra frågeställningar. I grunden baseras metoden på att vi ställer frågor till materialet, som i sin tur ger oss svaret på våra frågeställningar. Det är ett säkert sätt för att få fram just det vi ville i materialet och bara fokusera på de frågor vi ville få fram. Om vi inte hade använt oss av detta tillvägagångssätt hade det varit svårt att få grepp om materialet och gjort det svårare för oss att veta vad vi skulle titta på. Eftersom vi tittat på sändningarna väldigt många gånger och transkriberade hela materialet hade vi innan själva analysen stor kontroll på materialet. Något som även det gjorde det lättare att genomföra analysen. Något som skulle kunnat vara en nackdel med metoden var att eftersom vi enbart tittade på det som vi frågade efter fick vi inte fram något utanför dessa frågor. Det skulle kunnat vara att vi stött på något nytt som skulle kunnat svara på någon ytterligare fråga, som i sin tur kunnat leda till ny information för uppsatsen. Samtidigt fick vi svar på de frågeställningar vi har och är nöjda med vad den valda metoden ger oss.
I de fyra sändningar vi tittade på är det två nyheter med i löpet och enligt Hvitfelt ska det ju vara de viktigaste nyheterna, som vi skrev om tidigare. Men ofta är det så att den ena av nyheterna från löpet kommer direkt och den andra långt senare i programmet, vilket helt motsätter Hvitfelts teori. Samtidigt går det reflektera kring det som Johansson (2008) menade med viktigt och intressant som vi skrev om i teorin. De nyheter som låg högst upp i löpen passade in i Johanssons “viktigt”, där det främst var nyheter kring politik som visades.
En sak som skulle kunna bidra till att en nyhet som var med i löpet, men som kommer först senare i sändningen, var att den var mer intressant för tittarna och skulle bidra till att tittarna vill sitta kvar och titta på hela sändningen. Till exempel nyheten i sändning 4 kring kvinnor som tagit hand om igelkottar i Luleå var med i löpet, men är den sista nyheten som visades i den sändningen. Det kan ses som en lite intressant, “rolig och annorlunda” nyhet som valts att lyftas fram i löpet av SVT Nordnytt, just för att tittare ska vänta och se just den nyheten och på det sättet får de tittarna att stanna kvar. Nyhetsvärderingen i själva sändningen stämmer bra överrens med Hvitfelts formel som vi har använt oss av i vår analys. SVT Nordnytt lägger till exempel nyheter om politik högst i sina sändningar, något som Hvitfelt påpekar i sin formel.
Om man ska jämföra med det vi skrev i teoridelen om att vi skulle se om det följer den traditionella nyhetsvärderingen eller har en helt egen, vill vi säga att de använder sig av en väldigt traditionell värdering. Något som vi nu inser var att det kan vara ganska svårt att få
43 fram en generell bild av hur SVT Nordnytt nyhetsvärderar genom att analysera endast fyra sändningar. Samtidigt har vi dock fått fram en bra överblick hur fyra vanliga
vardagssändningar kan nyhetsvärderas.
I alla de sändningar som vi har undersökt har det varit genomgående manliga programledare.
Hur detta har påverkat sändningarna vet vi inte då vi bortsett från vilket kön programledaren haft. Då genusfrågan är ständigt aktuell hade detta varit intressant att undersöka. Påverkar en manlig respektive en kvinnlig programledare vad man tycker om sändningen? Får inslag som mest innehåller män ligga tidigare i sändningarna än de med kvinnor eller tvärtom? Vi har diskuterat angående genus och kön och om vi skulle ha med det som en tung faktor i det här arbetet men valde bort det, dels till följd att vi ju faktiskt inte vill undersöka ur ett
genusperspektiv, dels hade det blivit en mycket större uppsats med ännu mer arbete som det inte fanns tid till inom den tidsram vi arbetade i. Vi har även känt att vi ville lägga mer krut på att se hur nyhetssändningen i sig ser ut och inte göra några jämföranden.
I den här undersökningen valde vi att ställa nyhetsvärderingen som en egen teori och det semiotiska perspektivet som en egen del. Med dessa två olika aspekter fick vi fram ett svar på hur en sändning kan se ut. En tanke som dykt upp under arbetet med uppsatsen är dock hur det skulle se ut om vi kopplade samman det semiotiska perspektivet mer med
nyhetsvärderingen. Vi tror inte på rak arm att det skulle vara någon större skillnad, men det är iallafall en tanke som har dykt upp. Vi kan se att det finns en problematik angående det kulturella kollektivet. Vi författare till denna uppsats kommer från liknande gemenskaper, men har ändå samlat på oss olika erfarenheter. Vi har dock försökt lägga detta åt sidan och försökt titta på sändningarna med så objektiva ögon som möjligt och undvika privata associationer så gott det går.
Redan under tidigare forskning och teori beskrevs hur viktig identifikationen är och därför känner vi att det vore bra om SVT Nordnytt skulle använda sig ännu mer av
identifikationsfaktorn för att nyhetsvärdera med för att eventuellt locka till sig en ännu större publik, genom att fler i samhället känner igen sig.
Som vi skrev under tidigare forskning tittade vi på Johanssons (2008) forskning och att vi ansåg denna uppsats vara en naturlig fortsättning på det han undersökte. Han tittade på hur arbetet med urvalsprocessen såg ut och den här uppsatsen tittade mer på vad det är som
44 faktiskt har sänts. Vi tycker även att vi lyckades bra med det men känner att det skulle vara intressant att jämföra alla Johanssons resultat med de som vi kom fram till.
45