EXAMENSARBETE
Hur ser en regional nyhetssändning ut?
En undersökning av SVT Nordnytts 21:45-sändningar sett ur ett nyhetsvärderings- och semiotiskt perspektiv
Johanna Ejdefur Dick Kardell
2014
Filosofie kandidatexamen
Medie- och kommunikationsvetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen fö konst, kommunikation och lärande
Hur ser en regional nyhetssändning ut?
- en undersökning av SVT Nordnytts 21:45-sändningar sett ur ett nyhetsvärderings- och semiotiskt perspektiv
Dick Kardell och Johanna Ejdefur Filosofie kandidatexamen Medie- och kommunikationsvetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande Handledare: Patrik Häggqvist
2013-12-20
2
Sammanfattning
SVT Nordnytt är Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för Norrbotten.
Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på hur sändningarna har nyhetsvärderats, hur de har sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv och hur de fungerat på teven som medium, utifrån SVT Nordnytts nyhetssändningar som gått 21:45 på vardagar.
Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys för att kunna svara på hur nyhetsvärderingen gått till och hur sändningarna fungerat på teven som medium. Vi använde oss även av en kvalitativ analys utifrån ett semiotiskt perspektiv, då vi analyserade de fyra högst
nyhetsvärderade inslagen utifrån denotation och konnotation. Detta för att ta reda på hur sändningarna sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv.
Vår slutsats var att SVT Nordnytt värderar nyheter om politik högst och att de följer den traditionella nyhetsvärderingen som vi har använt oss av i denna uppsats. De når även ut till publiken genom identifikation, men det är något SVT Nordnytt skulle kunna arbeta mer med.
Genom att titta på vår undersökning utifrån ett semiotiskt perspektiv kom vi fram till att mycket av det som visas kodas på sådana sätt att bara ett visst kulturellt kollektiv kan förstå sändningarna. Sändningarna fungerar, utifrån formeln för nyhetsvärdering och sett ur ett semiotiskt perspektiv på teven som medium.
Abstract
SVT Nordnytt is Sveriges Televisions (Swedish television) regional news program in northern Sweden.
The purpose of this essay was to find out how the news value has been done, how the news broadcasting looked from a semiotic perspective, and how the broadcasts have been working on the TV as a news media, based on SVT Nordnytts broadcasts on weekdays at 21:45.
First, we used a qualitative content analysis to answer the question of how the news value has been done and how the broadcasts works on the TV as a media. Then, we used a qualitative analysis from a semiotic perspective, in which we analyzed some of the newscasts from a connotative and denotative perspective. We did this to find out how the broadcasts looked from a semiotic perspective.
3 What we discovered was that the newsroom at SVT Nordnytt values news about politics mostly and that they follow the traditional news values that we have highlighted in this essay.
They also reach its audience by identification, but that can be improved. From a semiotic perspective, and the formula for news values, we also know that the broadcasts are working, on the TV as a media. We also discovered that some of the news limited to certain cultural collectives understanding. From what we can tell from the news values and the semiotic perspective, the broadcasts work well on TV as news medium.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.2 Bakgrund ... 5
2. Syfte och frågeställningar ... 6
2.2 Syfte ... 6
2.3 Frågeställningar ... 6
3. Empirisk bakgrund... 7
4. Tidigare forskning ... 8
5. Form på tv-inslag ... 11
6. Teori ... 13
6.2 Nyhetsvärdering ... 13
6.3 Det semiotiska perspektivet ... 14
6.4 Teven som medium ... 16
7. Metod ... 19
7.2 Metod för uppsatsen ... 19
7.3 Innehållsanalys ... 21
7.4 Analys ur ett semiotiskt perspektiv ... 22
8. Material ... 23
9. Analys ... 25
9.2 Nyhetsvärdering ... 25
9.3 Analys av bilderna utifrån ett semiotiskt perspektiv ... 29
9.3.2 Denotation ... 30
9.3.3 Konnotativ analys ... 35
9.3.4 Analys av sändningarna utifrån ett semiotiskt perspektiv ... 36
9.5 TV som medium ... 38
10. Slutsats ... 40
11. Diskussion ... 42
12. Vidare forskning ... 45
13. Referenslista ... 47
5
1. Inledning
1.2 Bakgrund
Varje vardagskväll kl. 21.45 på SVT2 är det dags för en uppdatering av vad som hänt eller händer i regionerna runt om i Sverige. Vad är det viktigaste som hänt? Med vilka bilder berättas dessa nyheter? Hur fungerar de på teven? I Norrbotten levererar SVT regionala nyheter i form av SVT Nordnytt. Vi forskare har flera vardagskvällar suttit framför teven för att få en uppdatering av vad som hänt i Norrbotten. Under dessa kvällar dök några av dessa frågor upp; hur nyhetsvärderar SVT Nordnytt de nyheter de sänder, hur ser sändningarna ut ur ett semiotiskt perspektiv och hur fungerar dessa nyhetssändningar på TV som medium?
Nyheter har alltid intresserat oss författare, just för att man håller sig uppdaterad om vad som händer runt omkring en. Det lokala är något som vi finner mer intressant än rikssända nyheter, då detta ligger närmre den omgivning där vi själva lever och verkar. Det var även anledningen till att vi ville undersöka SVT Nordnytt eftersom det är de regionala nyheterna som sänts i Piteå, där vi studerar och bor.
I denna uppsats analyserar vi fyra olika 21:45-sändningar från SVT Nordnytt som sänts på vardagar. Det genom tre olika områden; hur SVT Nordnytt nyhetsvärderar sina nyheter, hur de ser ut utifrån ett semiotiskt perspektiv och hur sändningarna har fungerat på teven som medium. Det vi upplevt när vi läst tidigare forskning var att vi inte fann någon forskning kring alla de tre delarna: nyhetsvärderingen, semiotiken och teven som medium i samma uppsats. Därav är det en kunskapslucka som vi nu med denna uppsats vill fylla. Eftersom vi som forskare är intresserade av journalistik och nyheter har även skrivandet av uppsatsen varit väldigt lärorikt och roligt. Under arbetets gång har vi haft en jämn arbetsfördelning och det har hela tiden varit viktigt för oss att tillsammans komma fram till en så bra uppsats som möjligt. Både det, men även att stötta varandra när vi mött motgångar.
6
2. Syfte och frågeställningar
2.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka nyheter som värderats högst, hur de sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv och hur sändningarna har fungerat på teven som medium i SVT Nordnytts sändningar 21:45 på vardagar.
2.3 Frågeställningar
Vilka nyheter och nyhetsämnen prioriteras i SVT Nordnytts sändningar?
Hur ser sändningarna ut ur ett semiotiskt perspektiv?
Hur fungerar dessa sändningar på teven som medium?
7
3. Empirisk bakgrund
SVT Nordnytt är Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för norra Sverige. SVT är ett public service-företag som “gör TV om alla, för alla” (http://www.svt.se/ 131101). Vi har, innan vi började arbeta med denna uppsats, genomfört intervjuer på SVT Nordnytt för att få en tydligare bild av dess redaktionella verksamhet och nyhetsproduktion. Då intervjuades två olika anställda (den ansvarige utgivaren samt en nyhetsredaktör) och vi fick då veta mer om vad SVT Nordnytt erbjuder tittarna, bland annat att de har tre sändningar som går under kvällstid, 18:10, 19:15 och 21:45. SVT Nordnytt är en av de 19 regionala nyhetskanalerna som SVT har (http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ 131015). Deras sändningar når norra Norrland, mer bestämt följande kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Piteå, Luleå, Boden, Kalix, Haparanda, Överkalix, Övertorneå, Jokkmokk, Gällivare, Pajala och Kiruna (http://www.svt.se/svts/article1213402.svt/binary/SVT_Regionalindelning.pdf 131015).
I det nu gällande sändningstillståndet står det att SVT måste sända program i hela landet och
“att sända rikstäckande program innebär rätt att dela upp sändningen i regionala sändningar”
(http://www.svt.se/omsvt/fakta/public-
service/article122887.svt/binary/S%C3%A4ndningstillst%C3%A5nd%20fr%C3%A5n%2020 10 131015).
I denna uppsats har vi använt oss av fyra olika sändningar från SVT Nordnytt, som sändes klockan 21:45 måndag 8:e april, onsdag 10:e april, tisdag 14:e maj och torsdag 16:e maj, samtliga 2013. Klippen vi valde att titta på fanns först att tillgodogöra sig för på SVT Play (http://www.svtplay.se/) vilket är SVT:s hemsida där man kan titta på serier och program både direkt och i efterhand. SVT Nordnytts nyhetssändningar ligger bara på hemsidan i en vecka, så efter det vi fick vända oss till SVT Nordnytts redaktion i Luleå och hämta sändningarna fysiskt från deras databas.
8
4. Tidigare forskning
I Rapporten “Vid Nyhetsdesken” skriven av Bengt Johansson (2008) undersöktes hur
nyhetsvärderingen går till på ett antal svenska nyhetsredaktioner. De som han undersökte var Rapport, Dagens Eko och Svenska Dagbladet och hur själva processen med
nyhetsvärderingen där går till, vad man väljer att ha med och vad som går bort. Fokuset ligger främst på själva urvalsprocessen, de olika nivåerna på redaktionen som till slut bestämmer vilka händelser som blir nyheter. Han följde arbetet på plats, en vecka på varje redaktion och kompletterade sedan med intervjuer med reportrar och nyhetsansvariga. Enligt Johansson (2008) finns det både likheter och olikheter mellan de olika redaktionerna han undersökte när det gäller hur de arbetar under en nyhetsdag. En sak som enligt honom är lika är möten, som morgonmöten mellan både redaktionschefer, nyhetschefer, redaktörer och
redaktionssekreterare, men även möten där de olika journalistiska uppdragen läggs ut på reportrarna. Det som enligt honom skulle vara olikt mellan redaktionerna är att det är olika organisering, men även att de olika redaktionerna har egna produktionsvillkor. Det Johansson (2008) kommer fram till i sin rapport är att valet av nyheter görs på många olika nivåer och är en komplex process. Även att nyheterna ska vara viktiga och/eller intressanta och att det har blivit allt mer viktigt att de ska fånga publiken. Just vad som är viktigt och intressant har vi tagit upp i denna uppsats och undersökt kring de olika nyheterna som är med i de sändningar vi analyserat. I jämförelse med denna uppsats undersökte Johansson (2008) vad som händer bakom, själva tankegången på redaktionen. Den här uppsatsen har däremot som syfte att undersöka det som till slut har sänts ut och visats på tv. Det blir som en fortsättning på hans rapport där han undersöker själva urvalet medan denna uppsats analyserar materialet som valts ut och till slut publicerats i form av en nyhet i SVT Nordnytts sändning.
En annan tidigare forskning kring nyhetsvärdering vi valde att använda oss av var Håkan Hvitfelts studie “På första sidan - En studie i nyhetsvärdering”. Studien är från 1985, men kändes ändå relevant för vår uppsats, eftersom den bland annat behandlar det som han beskrev i sitt huvudsyfte: “att strukturera det mest relevanta i hittills utförd forskning om nyhetsvärderingen och dess villkor” (Hvitfelt, 1985, s. 9). Vidare skrev Hvitfelt (1985) även att han med sin studie ville ta fram en teoretisk ram för studier av och utveckla väl
underbyggda hypoteser om nyhetsvärdering. Hvitfelts rapport från 1985 gick ut på att med en kvantitativ innehållsanalys undersöka sex olika dagstidningars förstasidor i Sverige under en viss period. Ytterligare en del som Hvitfelt (1985) beskrev som teoretisk fick han fram med
9 hjälp av tidigare teorier och undersökningar. Hvitfelt drog även sina slutsatser och
resonemang från intervjuer med journalister i olika yrkesroller. Hvitfelt (1985) menade i sin studie att nyhetsvärdering som begrepp inte har någon självklar förklaring. Den används som en vardaglig beteckning på hur nyhetsmedierna gör ett urval av händelser och processen dit.
Vidare beskrev Hvitfelt (1985) att man emellanåt använder det när man analyserar dessa processer, just nyhetsurvalet i press, radio och tv. Det är just detta vi gjort i vår uppsats, analyserat det som har sänts från SVT Nordnytt för att komma fram till hur de nyhetsvärderar olika ämnen. I sin studie kom Håkan Hvitfelt (1985) bland annat fram till en formel för nyhetsvärdering gällande förstasidesartiklar, som vi kunde applicera på SVT Nordnytts nyhetssändningar. Främst på den nyhet som de valt att lägga först i sändningen då vi såg det som en förstasida för deras nyhetssändning. Det var också de nyheter som ligger först i varje sändning som analyserades utifrån ett semiotiskt perspektiv.
Den formeln säger följande:
“Sannolikheten för att en nyhetsartikel ska produceras, publiceras och placeras på första sidan och där bli huvudartikel ökar ju mer den behandlar
1. politik, ekonomi, samt brott och olyckor
2. och om det är kort geografiskt eller kulturellt avstånd 3. till händelser och förhållanden
4. som är sensationella och överraskande, 5. handlar om enskilda elitpersoner 6. och beskrivs tillräckligt enkelt 7. men är viktiga och relevanta,
8. utspelas under kort tid men som en del av ett tema, 9. samt har negativa inslag
10. och har elitpersoner som källor” (Hvitfelt, 1985, s. 216).
Självklart bar vi med oss att nyhetsvärderingen kan ha utvecklats en del sedan 1985, samtidigt tar Fichtelius (2008) upp Hvitfelts studie i sin bok “Nyhetsjournalistik”, som används av många studerande journalister. Det ansåg vi vara ett tecken på att Hvitfelts formel fortfarande var högst aktuell som en bra grund kring nyhetsvärdering. Att Hvitfelts formel handlar om förstasidor på tidningar och vi använde formeln till SVT Nordnytts tv-inslag ansåg vi vara som att vår uppsats tar vid där Hvitfelt slutade. Eftersom hans studier handlade om
nyhetsvärdering, vilket vi också undersökte även om det är i två olika medier, ansåg vi att det
10 blir en naturlig fortsättning på den studie Hvitfelt gjorde, precis som vi ansåg med Johanssons studie som vi presenterat tidigare.
I uppsatsen A Citizen-Eye View of Television News Source Credibility skriven av Miller och Kurpius (2010) skrev författarna att många innehållsanalyser kommit fram till att både tryckta medier och etermedier använder sig av en mycket högre andel officiella eller elitpersoner som källor. Detta kan jämföras med Hvitfelts nummer tio i hans formel. Att många källor eller medverkande är elitpersoner, något som vi även tar med oss till vår innehållsanalys som beskrivs under metod. Eftersom det är elitpersoner, som många känner till så kan även det leda till att fler pratar om det, för ett samtal kring det och känner identifikation. Det kan bli en person som talar i ens ställe på nyheterna, istället för att en själv ska föra fram sin åsikt, eller någon som beskriver motsatsen mot vad man själv tycker och även då kan bidra till samtal.
Jonathan Bignell (1997) har tidigare undersökt på hur man kan titta på media utifrån ett semiotiskt perspektiv. Han menar att i den tid vi lever så har begreppet media fått en väldigt bred innebörd och därför är det viktigt att försöka förstå den. Bignell (1997) undersökte tv- nyheter från BBC (brittiskt public service-företag) då han jämförde två olika
nyhetssändningar. Det han kom fram till var att det finns vissa saker som definierar tv- nyheter; att det till exempel finns en dresscode och att nyheterna som presenteras inte är en lista med fakta utan snarare ett narrativt händelseförlopp. Bignell (1997) menade också att tv- nyheterna inte är unika i sin form, utan “a genre of television whose codes draw on the
viewer’s knowledge of other genres of programme” (Bignell, 1997, s. 114). Här syftar han till exempel på hur tv-nyheter påminner om sportsändningar. Han skiver även att “the meanings of TV news derive from some codes which are borrowed from social life in general, and from codes used in the TV medium” (Bignell, 1997, s. 114). Bignell (1997) menar här att för att förstå vissa koder så krävs det ibland en viss förförståelse från publiken.
11
5. Form på tv-inslag
Några av de begrepp som har använts i den här uppsatsen kommer det här en förklaring på.
Förklaringarna kommer dels från de bakgrundsintervjuer vi gjort men också från egna erfarenheter:
Vinjett - Den inledande intromelodin med tillhörande grafik som talar om att nu börjar/slutar sändningen. Slutvinjetten är den melodi som hörs i slutet av sändningen för att markera att programmet är över.
Löp - Presenterar i korthet några nyheter som kommer under sändningen och ska locka tittaren att se sändningen. Kan jämföras med det löp som tidningar använder sig av på
förstasidan för att förmedla vissa nyheter under dagen. Det är också den nyheten som kommer upprepas mest hos tittaren, eftersom de får se den en gång i löpet och sen en gång i själva sändningen.
Studio - När vi säger att programledaren är i studion så menar vi när hen står ensam och pratar till publiken, eventuellt med bilder på sidan av hen. Studion är det sändningen utgår från och återvänder till efter inslagen och vädret.
Programledare - Personen som håller i sändningen, läser telegrammen, hälsar välkommen och hejdå samt presenterar inslagen.
Inslag - Inslaget är en video som visar en nyhet på plats. Om det till exempel är en
tågurspårning så är det i inslaget vi får veta mer från platsen, där det intervjuas människor och reportern ger information.
Reporter - Personen som producerar inslagen och hörs berätta fakta under inslaget.
Telegram (TGM) - Kortare nyheter som presenteras av programledaren i studion.
Puff - När man säger att programledaren “puffar” för något så menar man att hen berättar kort om något mer, till exempel när morgondagens sändning börjar eller att man kan hitta mer information på deras hemsida.
12 De sändningar vi har tittat på ser ut på samma sätt. Först och främst är det en vinjett och ett löp presenteras. Programledaren hälsar sedan välkommen till sändningen och startar den första nyheten, ett inslag som hen själv introducerar och sen går över till reportern och själva inslaget. Sändningen varvas med telegram och inslag tills det är dags för vädret, där
programledaren presenterar den delen av sändningen. Efter vädret är det tillbaks till
programledaren i studion där hen tackar av för kvällen och talar om när nästa sändning är eller att det finns mer nyheter på deras hemsida.
13
6. Teori
6.2 Nyhetsvärdering
Häger (2009) beskrev en nyhet med att det är något som tidigare inte publicerats och som är intressant för läsekretsen. Vidare beskrev Häger (2009) också att det är ett sätt att få folk att ha något att prata om på kafferasten och att nyheten fungerar som en grund för diskussioner i livet och att nyheter ger argument för de diskussionerna.
Om nyhetsvärdering skrev Hadenius, Weibull & Wadbring (2008) att det var Walter
Lippmann, en amerikansk journalist som var en av de första till att ge sig på ett försök att ge en generell definition av det västerländska nyhetsbegreppet. Det som Lippmann förklarade som det viktigaste kring definitionen redan 1924 var att journalisten trodde att det fanns respons för nyheten hos allmänheten. Vidare beskrev Hadenius et al. (2008) vad kraven för en nyhet var, och då beskrev de det i två delar; först och främst skulle nyheten väcka känslor hos mottagaren och det andra var att nyheten ska erbjuda läsaren en möjlighet till identifikation.
Hadenius, Weibull och Wadbring (2008) menar att studier visat att de händelser som blir nyheter ofta handlar om följande områden: ekonomi, politik och brott. Då handlar det oftast om en elitperson som är källa eller medverkande inom just det området det handlar om. De säger även att när det finns brist på fakta så är det lätt för nyhetsförmedlarna att bjuda in experter till studion för att fylla ut med diskussion.
Medieforskaren Håkan Hvitfelt (1985) talar om nyhetsvärdering och om tio punkter i en formel som påverkar mediernas utbud och innehåll, vilket vi beskrev i tidigare forskning.
Genom att använda oss av dem i analysen, kan vi få fram om SVT Nordnytt följer den traditionella nyhetsvärderingen, eller om de har en egen nyhetsvärdering som sticker ut. Om det blir stor skillnad kan vi få fram vilka ämnen och händelser som prioriteras just i SVT Nordnytts sista sändningar. Nyheten som SVT Nordnytt kommer att lägga först i sändningen värderade vi högre eftersom vi ser det som en tidnings förstasida, likt den modell Hvitfelt beskrev i sin undersökning från 1985, som vi skrev om under tidigare forskning. Där undersöktes förstasidor på sex olika dagstidningar och Hvitfelt (1985) menar att den största anledningen till att just förstasidorna och huvudartiklarna valts att analyseras handlar om att de nyheterna oftast gått igenom flest moment i nyhetsvärderingsprocessen. Vidare menar Hvitfelt (1985) att de nyheterna bedömts hårdast och därför borde egenskaper som utmärker nyhetsvärderingens slutresultat synas tydligast där. Johansson (2008) skrev att det är viktigt
14 att skilja på nyhetsvärdering och nyhetsurval. Nyhetsvärdering behandlar frågan om vad det är som karaktäriserar en nyhet så att den överhuvudtaget är nyhetsmässig, medan
nyhetsurvalet istället handlar om andra faktorer än själva värderingen som påverkar produktionen av nyheter. Nyhetsvärderingen har i huvudsak två styrfält menar Johansson (2008), där det första handlar om vad publiken vill ha, det vill säga vad man tror publiken är intresserad av. Det andra handlar om vad publiken bör ta del av, det som är viktigt. Olika nyhetsgenrer styrs av dessa två styrfält, där politik och ekonomi har en benägenhet att ses som viktiga och ses som information som publiken borde ta del av. Brott och olyckor ses istället som nyhetsgenrer som intresserar publiken. Förutom dessa två styrfält finns en
marknadsmässig aspekt, där nyheter ger ny information, avviker från publikens situation och vad de förväntar sig. Vidare menar Johansson (2008) att människor ska kunna identifiera sig med det som hänt och att det som ligger nära geografiskt och kulturellt intresserar
människorna mer. Johansson (2008) beskrev att det är viktigt att påpeka att nyhetsvärderingen inte ofta ifrågasätts av journalister, då de ofta tas för given, man förlitar sig på en tyst kunskap kring nyhetsvärdering som sitter i väggarna.
6.3 Det semiotiska perspektivet
Bignell (1997) skriver att när vi går nerför gatan, får vi massor av meddelande skickade i vår väg, till exempel trafikljus, skyltar utanför affärer och affischer, vad människorna vi möter har på sig och hur deras frisyrer ser ut. Enligt Bignell (1997) är allt detta en vid definition av media, och att detta ska vara så viktigt i den tid vi nu lever i, att det både är användbart och intressant att försöka förstå hur denna media är värdefull för oss. “Semiotics or semiology is a way of analyzing meanings by looking at the signs (like words, for instance, but also pictures, symbols etc.) which communicates meanings” (Bignell, 1997, s. 1).
“Semiotik är namnet på den vetenskap som handlar om kunskapen om tecken, hur de fungerar och är uppbyggda” (Johansson & Malmsten, 2009, s. 130). Vidare skrev Johansson &
Malmsten (2009) att från början handlade det om tecken som kroppen utgav vid sjukdom, senare om det skrivna språket och texter. Ytterligare en del som det i efterhand har utökats till är även studier av bilder, målningar men även rörliga bilder som film och tv. Förenklat handlar semiotik om tre delar. Första delen om det enskilda tecknet, olika typer av tecken och vad det består av. Den andra delen handlar om hur tecken ska förstås genom koder, vilket betyder system av tecken. Den tredje delen handlar om de kulturer som koderna används i (Johansson & Malmsten, 2009).
15 Fiske (2003) skriver om de två mest inflytelserika betydelsemodellerna och två av
semiotikens grundare. Den första är logikern och filosofen C. S Peirce och den andra är lingvisten F. de Saussure. Vidare beskriver Fiske (2003) att C. S. Peirce använde sig av en triangel för att beskriva tecknets betydelse. Grundpunkterna i den triangeln var tecknet själv, den andra interpretanten (den mentala föreställningen hos tecknets användare) och tredje objekt (användarens erfarenhet). Han menade att varje term bara kan förstås i relation till varandra och att ord har olika betydelse för olika människor beroende på tidigare erfarenheter.
Fiske (2003) menar att Peirce var först och främst intresserad av personens förståelse av omvärlden och sina erfarenheter, medan Sassure främst var intresserad av språket. Fiske (2003) beskriver att Sassure såg tecknet som ett fysiskt föremål med en betydelse, eller som beskrivs i boken att ett tecken består av ett betecknande och en betecknad. “Det betecknande är tecknets utseende såsom vi uppfattar det - markeringar på ett papper eller ljud i luften, medan det betecknade är den mentala föreställning till vilken det hänvisar. Den mentala föreställningen är i stort sett gemensam för alla medlemmar i en kultur som använder samma språk” (Fiske, 2003, s. 66). Förutom detta beskriver Fiske (2003) att det även finns tre teckenkategorier, som Pierce presenterat. Ikon, symbol och index. Med ikon menar Fiske (2003) att objektet liknar tecknet, som ett fotografi. Vad det gäller symbol så finns det inga likheter eller samband mellan objektet och tecknet, då det är något som vi människor kommit överens om vad det ska stå för, som till exempel en vägskylt. Index menar Fiske indikerar på något, exempelvis är rök “ett index för eld” (Fiske, 2003, s. 71).
Ytterligare ett begrepp inom semiotiken tar Bignell (1997) upp, och refererar till Roland Barthes, en fransk kritiker, som menar att vi använder tecken till att beskriva och tolka världen, och därför använder vi endast tecken till att syfta på någonting, att märka det.
Denotationer är det man ser, utan att sätta egna värderingar på det. En Rolls-Royce är en bil.
Konnotationer däremot är en funktion som beskriver mer; Rolls-Royce är inte längre bara en bil, utan en viss sorts bil som bara människor med en viss livsstil har råd med. Även Fiske (2003) tar upp Barthes som en efterföljare till Sassure. Barthes konstruerade en systematisk modell, som går ut på att analysera bilden i två steg, denotationen och konnotationen. Fiske (2003) beskriver Barthes denotation och konnotation som att denotation är objektets
mekaniska återgivning på film, det som kameran är riktad mot. Medan konnotation är urvalet vad som ska finnas på bilden, den mänskliga delen av processen. “Denotation är vad som
16 fotograferas, konnotation är hur det fotograferas” (Fiske, 2003, s. 119).
Gripsrud (2011) förklarar begreppen denotation och konnotation med hjälp av ett ånglok. Om vi ser ett ånglok i en film så ser vi det i två steg; först att det är ett ånglok och sen att vi förbinder detta med gamla tider. Dessa två delar uppfattar vi som regel samtidigt. Det första är denotation, som är den första direkta betydelsen, och sen konnotation som är den andra indirekta betydelsen (vilket ordagrant betyder medbetydelse). Gripsrud (2011) skriver vidare att det som är en viktig skillnad mellan denotation och konnotation är att tecknens innehåll varierar mellan tid och rum. Vissa konnotationer som en gång tolkats som positiva kan idag tolkas som negativa. “En kod är en regel som förbinder ett uttryck med ett innehåll”
(Gripsrud, 2011, s. 158). Enligt Gripsrud (2011) så är både konnotativa och denotativa betydelser reglerade av koder som förbinder uttryck med innehåll. Gripsrud (2011) menar att konnotativa koder är knutna till kultur, därför kan vissa tv-program tolkas olika beroende på vem som tittar på dem. Han beskriver detta som ett kulturellt kollektiv - att det är en
gemenskap baserad på gemensamma koder. Det tar ett tag att lära sig koderna i andra gemenskaper, andra kulturella kollektiva koder. Gripsrud (2011) trycker också på att
konnotation och associationer inte är samma sak. Medan konnotationer är kulturellt etablerade och kodifierade så är associationer personliga. Enligt Gripsrud (2011) så är också det att känna till koder ofta direkt knutet till faktakunskaper.
Det finns inom semiotiken flera olika begrepp och delar, men vi har valt att fokusera på den denotativa och den konnotativa betydelsen.
Vi har genomfört analysen baserad på de betydelserna eftersom vi ansåg att det var intressant och mest relevant då det handlar om gemenskaper och kulturella kollektiv, något som
påverkar hur vi uppfattar saker beroende på vilka vi är och var ifrån vi kommer. De nyhetssändningar vi analyserade är regionala vilket kan göra att sändningarna kan vara begränsade till vissa gemenskaper.
6.4 Teven som medium
Hadenius, Weibull & Wadbring (2008) skrev om när televisionen introduceras och att det främst under 1960-talet ökade i hushållen i Västeuropa. Det gick från 14 tv-apparater per 1000 invånare 1955 till 300 tv-apparater per 1000 invånare 1980. I USA var siffran ännu högre med cirka 600 tv-apparater per 1000 invånare. Vidare skrev Hadenius et al. (2008) att det fördes en diskussion i slutet av 1940-talet och början av 1950-talet om det var lämpligt att
17 över huvudtaget ha tv-mediet i Sverige. Opinionsbildare och ledande politiker menade att det var en typisk USA-produkt, även många andra i Sverige menade att det skulle vara
kvalitetssänkande jämfört med radion. Samtidigt var det många som var för det och då främst reklambärare som såg det som ett bra reklammedium. Till slut 1954 kom de första
försökssändningarna igång och 1956 beslutade den socialdemokratiska regeringen en utbyggnad av televisionen. Hadenius, Weibull & Wadbring (2008) menar att det tidigare behövdes hörlurar för att lyssna på radio, något som inte behövdes när teven kom, utan då kunde man tillsammans samlas framför teven hemma hos någon och titta, eller gå till skyltfönster hos tv-handlarna i stadens centrum. Vidare menar Hadenius et al. (2008) att i början när tv-apparaten köptes in till hemmen var den centralmöbeln, och allt annat anpassades efter den.
Hvitfelt och Nygren (2005) menar att om ska man jämföra dåtidens enande av folket framför teven så ser det annorlunda ut idag, då det är hårdare konkurrens kring publikens intresse, just med nya mönster för användning av medierelaterad teknologi. Det blir en uppdelning av publiken som beskrivs som en följd av ett stort utökat medieutbud. Hvitfelt & Nygren (2005) menar att ny teknik gör att publiken själva kan välja sina medier beroende på intressen, musiksmak och social bakgrund, vilket leder till att den gamla masspubliken är på väg bort.
Nu menar de att publiken istället delas upp utifrån etnisk bakgrund och ålder. Vidare skrev Hvitfelt och Nygren (2005) att när hela Sverige samlades framför tv-apparaterna 1958 för att titta på fotbolls-VM i Sverige, så slåss idag medieproducenterna om att nå publiken, eftersom vi idag kan på ett annat sätt välja vad vi vill se på, och när. Att det idag finns så mycket att välja på i utbudet har gjort publiken mer attraktiv. Det är svårare för alla enskilda producenter att locka just dig, därför krävs det idag en anpassning till publiken som inte fanns för 55 år sedan. Hvitfelt och Nygren (2005) ansåg att i och med mediakonvergensen som finns idag, där flera olika medier utnyttjar varandra, är det svårt för ett medie att hålla kvar den stora massan som publik. Hvitfelt och Nygren menar att de istället måste se mer till individens intresse och därför bland annat dela upp publiken efter ålder och intresse. Man måste se mer till individens intresse och delar därför bland annat upp publiken efter ålder och intressen.
Igen, vi samlas inte framför en fotbollsmatch idag. Du ser på ett visst program utifrån vissa förutsättningar, som innefattar ålder, intresse och etnisk bakgrund. Därför måste
producenterna också producera för dessa särskilda grupper.
18
“Massmediernas kraft att göra samhällen enhetliga ersätts av ett mediesystem som skiljer människor i olika grupper. Med detta växer också klyftor i information, kunskap och makt mellan olika sociala grupper” (Hvitfelt & Nygren, 2005, s. 23).
“TV är inte bara ett bildmedium, utan använder två av våra sinnen: syn och hörsel” (Marling, 1998, s. 64). Marling (1998) menar att ljudet har ett underläge i förhållande till bilden och att bilden alltid vinner. Vi ser och förstår det vi ser på TV mycket snabbare än vi hinner höra och ta in vad det är vi faktiskt hör. “Bilden vinner alltid. Bilden känner tittaren igen omedelbart bland hundratusentals andra, den blir fort utnött” (Marling 1998, s. 65). Den journalistiska formen handlar inte bara om det som sägs, utan även om det som visas. Marling (1998) fortsätter även med att berätta hur örat är selektivt medan “ögat däremot selekterar inte, utan tar in allt och väljer inte bort någonting (…). Ögat avspanar hela synfältet. Hjärnan tar in allt det sedda, och aktiveras omedelbart genom att ställa en rad frågor till bilden, till det som ögon och syncentra registrerat” (Marling, 1998, s. 65). Oavsett vad vi ser, så har vi sett det och det går snabbt. Det som sägs i tv-nyheter måste vara förklarande till bilderna, så att vi kan ta in hela sammanhanget. Enligt Marling (1998) spelar alltså bilderna och det vi hör stor roll, och om man jämför med det Hvitfelt säger i sin nyhetsformel om att det är mer innehållet som spelar roll, så blir det viktigt att vi i vår analys även tar upp det vi ser och inte bara den information vi får.
19
7. Metod
Vi valde att dela upp analysen i två olika delar. Den första delen tittar på sändningarna utifrån ett semiotiskt perspektiv. Den andra delen analyserar sändningarnas nyhetsvärdering och hur de fungerat på teven som medium. De fyra sändningar som vi valde att analysera på sändes måndag 8 april, onsdag 10 april, tisdag 14 maj och torsdag 16 maj, alla under 2013, kl. 21.45.
Anledningen till att vi valde nyhetssändningar från vardagar beror dels på att SVT Nordnytt under helger har andra sändningstider, men också för att vi inte ville ha sändningar som låg vare sig för nära varandra eller för långt ifrån varandra ur en tidsaspekt. Hade vi tittat på fler nyhetssändningar som kommit nära varandra så skulle risken för sammanfallande nyheter i sändningarna varit större. Vi tittade på sändningarna dels tillsammans, för att se vad vi hade att göra med, men också enskilt för att kunna titta djupare på vad det var vi egentligen tittade på. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att kunna undersöka det specifika i SVT Nordnytts sena sändning, vad gäller innehållet och den bakomliggande
nyhetsvärderingen. Detta för att sedan kunna analysera formen på inslag och hela sändningen.
Jarlbro (2000) menar att en kvalitativ metod brukar ha syftet att söka efter den kvalitet som är utmärkande för en specifik företeelse. För att vi lättare skulle kunna förstå vårt material så började vi med att transkribera de sändningar som vi hade valt att titta närmare på. Vi transkriberade två var, detta för att underlätta ett arbete som tog ca 90 minuter per sändning.
Sedan läste vi noggrant igenom varandras transkriberingar för att se till att vi båda hade samma uppfattning av sändningarna. När det var klart sammanställde vi en tabell för att på så sätt lättare få en överblick av vilka nyheter som presenterades, i vilken ordning och hur de presenterades i sändningen. Därefter ställde vi samman våra huvudfrågor och utifrån dem valde vi också frågor som vi ville ställa till texten för att få fram svaren till huvudfrågorna. Vi ville också för att ordentligt kunna se på hur en nyhetssändning kan se ut, verkligen titta på det från ett semiotiskt perspektiv. Vilka tecken finns det och vad förväntas det av publiken för att kunna sätta ihop detta till en helhet?
7.2 Metod för uppsatsen
Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys där vi anpassar frågorna efter de teorier och perspektiv vi beskrivit i teoridelen. På så sätt delades analysen upp i tre delar; 1.
Nyhetsvärdering, 2. Det semiotiska perspektivet 3. Teven som medium. Detta för att få fram hur olika ämnen och händelser prioriterades och med vilka bilder de presenterades med.
20 Frågorna vi ställde till texten var: Vilka nyheter ligger först i sändningen? Hur prioriteras olika nyhetsämnen i sändningen? Vilka bilder har nyheterna presenterats med?
Østbye, Knapskog, Helland, och Larsen (2003) menar att det borde vara självklart som medieforskare att reflektera över mediets egenart. Att medierna inte har samma kännetecken när det gäller distributionsform, teknik och receptionsform. Därför ställde vi även frågorna:
Hur passar dessa nyhetssändningar i tv? Vad säger bilderna till tittaren som inte andra medier kan förmedla?
För att få en tydligare överblick i den semiotiska analysen av bilderna så gjorde vi ett kodschema i den denotativa delen. Kodschemat svarar på de frågor vi behöver få svar på gällande det semiotiska perspektivet. Carlsson och Koppfeldt (2008) menar att genom att använda sig av en bildanalys tränar man sig i att diskutera och betrakta bilder och då på ett metodiskt sätt. Först tar man emot bilden, betraktar den, sen beskriver man den kortfattat och därefter diskuterar man vad bilden kan säga och tolkar den.
Gert Z. Nordström (1984) skriver att för att kunna analysera bilder så krävs det att man ställer intressanta frågor till bilderna. Först måste man titta på de denotativa beskrivningarna av bilderna; vad syns, hur ser det ut etc. Sedan måste man även titta på de konnotativa
beskrivningarna av bilden, alltså vad den konnoterar; är det en bild på en man, en kvinna och två barn (denotation) eller ser vi en kärnfamilj (konnotation).
Något vi även undersökte i analysen är textens kontext. “Texter ingår i sammanhang eller kontexter av olika slag. Det är vanligare att skilja mellan en närmare och en vidare kontext”
(Østbye, Knapskog, Helland, och Larsen, 2003, s. 74). Om program i TV skriver de om en närliggande kontext som är de program som ligger precis före och efter programmet och frågor vi då har ställt är inspirerade av de förslag som finns i boken. Hur presenteras
nyhetssändningen? Var är den placerad? För att kunna placera sändningen i en vidare kontext beskrev Østbye et al. (2003) att man bestämmer var och när texten konsumerades och
producerades, alltså plats och tid som inbegriper sociala, kulturella och geografiska aspekter.
Vad var sammanhanget att den producerades? Har texten någon social funktion?
Østbye et al. (2003) berättar även att det är viktigt att göra en grundlig beskrivning av texten för att kunna göra en analys. Det som ska framhävas i beskrivningen är enligt dem själva problemställningen, som är fokuserad på det medie- och textspecifika i texten där relevanta teoretiska begrepp är belysta. Det är just det som vi gjorde i under material (7.), där vi beskrev
21 sändningarna kring de teoretiska begrepp vi använde oss av i analysen på ett enkelt och
övergripligt sätt.
7.3 Innehållsanalys
Johansson (1994) beskrev den kvalitativa innehållsanalysen som kommer användas i
uppsatsen, som att det inte är någon enhetlig metod. Det Johansson (1994) menade var att det är ett samlingsnamn för många olika texttolkningstraditioner. Att man ofta slår samman olika textanalyser och på så sätt får fram en innehållsanalys. Därför beskrivs nu vidare olika
textanalysmetoder som tillsammans bildar den innehållsanalys som gör det möjligt att analysera materialet och se vad de säger, så vi kommer fram till svaret på de frågeställningar uppsatsen ämnar besvara.
Ekström och Larsson (2010) menade att det är motsägelsefullt att skapa en modell för
textanalys. Det handlar främst att närma sig en text förutsättningslöst, att man prövar sig fram.
De nämner det som att man öppnar en dörr, och ställer en fråga till texten, och gör en
iakttagelse kring det, som man sedan väljer att undersöka vidare. Efter det går man vidare från ett annat håll och som Ekström och Larsson (2010) benämner det öppnas en ny dörr och där kan man testa vidare och ser därefter eventuellt ett mönster. De menar att det kan få en begränsad effekt om man skapar en struktur i detta närmande av texter. Vidare menar
Ekström och Larsson (2010) att det därför inte finns en modell för alla texter, alla texter är för olika i det avseendet. I boken “Metodbok för medievetenskap” skriven av Østbye, Knapskog, Helland och Larsen (2003) menar de att text inte bara betyder skriven text, utan när det används i medievetenskapliga sammanhang handlar det om olika uttrycksformer, som rörliga bilder, ljud, stillbilder och musik. Vidare beskrev Østbye et al. (2003) textanalysen liknande den som Ekström och Larsson beskrivit, att man måste ställa frågor till texten, men även att den som genomför analysen måste ha ett intresse och vilja veta något om den text som ska undersökas. Just intresse gör att man sedan ska kunna ställa bra frågor till texten och kunna plocka isär den, för att sedan sätta ihop den igen och få ökad förståelse för den, både för den som analyserar och för den som sedan läser analysen. "Textanalys kan omfatta både
kvantitativa och kvalitativa studier och för det finns olika metoder: dialogisk analys, kritisk diskursanalys, retorisk analys, bildanalys, filmanalys och samtalsanalys (de senare tre med ett utvidgat textbegrepp dock) och varje teoretisk tradition (semiotisk, retorisk, narratologisk etc.) ställer frågor till texten utifrån sina teoretiska begrepp och perspektiv" (Ekström och Larsson, 2010, s.155).
22
7.4 Analys ur ett semiotiskt perspektiv
Enligt Gripsrud (2011) så uppfattar vi i regel denotationen och konnotationen samtidigt. För att kunna analysera materialet ska vi försöka särskilja dessa och först titta på denotationen och sedan konnotationen. Vi val väl medvetna om att det fanns en problematik i och med att vi som personer bar med oss olika uppfattningar sedan innan, utifrån den kultur som vi vistas i.
Detta var också något som vi på ett både medvetet och omedvetet plan kunde vi ta med oss in i analysen och vi har strävat efter att få en så pass objektiv undersökning av denotationen som möjligt. När det kommer till konnotationen så tittade vi på den med relativt lika ögon. Vi är i samma ålder, studerar på samma lärosäte och vi har samma sorts utbildning. Dock har vi tidigare växt upp och bott på olika platser i Sverige och utomlands och har olika erfarenheter.
Även detta är en viss problematik. För att kunna analysera utifrån ett semiotiskt perspektiv så gjorde vi en kvalitativ analys av de bilder som syns. För att kunna göra detta, så delade vi upp analysen i en denotativ del och en konnotativ del. I den denotativa delen så beskriver vi vad som syns i inslaget och kort vad det handlar om. I den konnotativa delen så analyserar vi hur det ser ut och de koder som finns utifrån den kulturella gemenskap som tittarna av detta program befinner sig i. Sedan använde vi dessa två delar, tillsammans med
nyhetsvärderingen, för att kunna presentera hur en nyhetssändning från SVT Nordnytt ser ut.
23
8. Material
För att vi lättare skulle kunna hålla reda på sändningarna så döpte vi dem till sändning 1 (måndag 8:e april), sändning 2 (onsdag 10:e april), sändning 3 (tisdag 14:e maj) och sändning 4 (torsdag 16:e maj). Beroende på i vilken form nyheten hade presenterats i sändningen har de fått olika färger. Alla sändningarna inleds med samma vinjett och avslutas med en
avslutningsvinjett.
Sändning 1 Sändning 2 Sändning 3 Sändning 4
Vinjett Vinjett Vinjett Vinjett
Löp: 1. Jämställdhet bland enhetschefer,
2. SVT Norrbotten fyller 50 år.
Löp: 1. Eventuell framtida kommunalråd i
Luleå, 2. Tjautjas medelålder på 30 år och
fler unga flyttar in
Löp: 1. Om arktiska rådet, 2. Elever i Piteå vill ha enskilda
duschrum
Löp: 1. Godståg som har spårat ur, 2.
Tagit hand om igelkottar i Luleå
Inslag: Jämställdhet bland enhetschefer
Inslag: Två kommuner samarbetarbetar över
länsgräns
Inslag: Om arktiska rådet
Inslag: Godståg som har spårat ur
TGM+bild:
Biljettsläpp av finalmatcher i
hockey
Inslag: Eventuell framtida kommunalråd i
Luleå
Inslag: Islossning i Torne-älven
TGM+bild:
Bostadspriser fortsätter att öka
Inslag:
Jägarbataljonen och utlandstjänster och
utbildning inom militären
TGM+bild: Piteå- och Överkalix kommun får högst på kunskapstest
TGM+bild:
Rättegång med dödsfall
TGM+bild: Brist på arbetskraft och
bostäder i gruvkommunerna
TGM+ill: Samiskt band med jojk som
TGM+bild: Läkares ökade komptid, inte vill
TGM+bild: Brand i Haparanda
Inslag: Allt yngre barn börjar förskola,
24 spelat på kulturens
hus
eller kan ta ut
Inslag: SVT Norrbotten fyller 50
år
Inslag: Garanterat jobb efter
omsorgsprogrammet i Kiruna Kommun
Inslag: Tjejer som vill arbeta i gruvan
TGM+Bild:
Hockeyspelare säger upp sitt avtal
TGM+bild: Luleå, hockeyspelare som
missar SM-finaler
Inslag: Tjautjas medelålder på 30 år och
fler unga flyttar in
Inslag: Elever i Piteå vill ha enskilda
duschrum
Inslag: Tagit hand om igelkottar i Luleå
Väder Väder Väder Väder
Avslut, puff om kommande dags
sändningar
Avslut, önskar god natt Avslut med puff om webben
Avslut med puff om webben och morgonsändning Avslutningsvinjett Avslutningsvinjett Avslutningsvinjett Avslutningsvinjett
Genom denna schematiska överblicksbild i tabellform kan vi se att de nyheter som ligger först och därför har värderats högst är: jämställdhets bland enhetschefer, kommuner som
samarbetar över länsgränser, om arktiska rådet samt den nyheten om godstågen som spårade ur. De fyra första nyheterna som presenteras kommer därför nu analyseras i den denotativa och konnotativa betydelse-analysen.
25
9. Analys
För att kunna analysera sändningarna har vi dels gjort ett kodschema över analysen av bilderna men också ställt frågor direkt till texten som vi besvarat utifrån den teori vi har använt. Vi börjar med analysen av hur nyhetsvärderingen sett ut, för att sedan analysera dem utifrån ett semiotiskt perspektiv och till sist analysera hur sändningarna har fungerat på teven som medium.
9.2 Nyhetsvärdering
Vilka nyheter ligger först i sändningen?
Först och främst presenteras två nyheter i varje sändning i löpet. Det är nyheter som SVT Nordnytt på något sätt valt att lyfta fram innan själva sändningen börjar. I sändning 1 är det till exempel jämställdhet bland enhetschefer och att SVT Norrbotten fyller 50 år. Under tidigare forskning och teori beskrev vi att Johansson (2008) använde sig av begreppen,
viktigt/intressant, och det vi kan se just i löpet är att de nyheter som är med där passar in i den definitionen. Jämställdhet bland enhetschefer kan ses som viktigt, men att SVT Norrbotten fyller 50 år tillhör mer kategorin intressant. Det är inte livsviktigt att veta att SVT Norrbotten fyller 50 år, men kan intressera tittaren. Samtidigt som att jämställdheten bland enhetschefer mer kan ses som viktigt eftersom Johansson (2008) beskrev nyhetsämnen om ekonomi och politik som viktiga och brott och olyckor som intressanta. Så enhetschefer är kring politik och räknas därför som en viktig nyhet. I de övriga löpen är två av de andra som ligger först också om politik och där av “viktiga”, men i sändning 4 faller då nyheten om godståget som spårat ur in under “intressant” nyhet, eftersom det handlar om en olycka. Samtidigt borde nyheten som kommer efter i sändning 4, med kvinnorna som tagit hand om Igelkottar vara
“intressant”, eftersom den inte heller är viktig för tittarna att veta. Det gäller alla de nyheter som kommer på andra plats i löpet, att de är intressanta snarare än viktiga. Det som är gemensamt med de nyheter som är med i löpet är att de nyheter som ligger först också
återkommer högt upp i själva sändningen, medan de nyheter som presenteras som andra nyhet i löpet återkommer långt ner i själva sändningen. Det är bara i sändning 2 som nyheten kring eventuellt framtida kommunalråd inte ligger som första nyhet i själva sändningen. I de andra sändningarna är samma nyhet först i löpet och också först i själva sändningen. Nyhet två som presenteras i löpet återkommer i samtliga sändningar som sista inslag i själva sändningen, vilket kan vara anmärkningsvärt. Varför väljer man att visa en nyhet i löpet som inte kommer förrän sist i sändningen? Det går emot Hvitfelts teori om att de viktigaste och högst
prioriterade ligger först. Samtidigt så är ju löpet en förhandsvisning vad som kommer vara
26 med i programmet och då troligtvis också mest till för att locka tittarna att se sändningen. Där av har de bland annat valt att ta upp nyheten med igelkottarna då det kan tänkas tittare att vilja se just den nyheten, den är ju även intressant i det perspektiv som vi beskrev att Johansson tittat på. Sammanfattningsvis om löpen så nyhetsvärderar SVT Nordnytt nyheter som är viktiga högre än de som är intressanta, samtidigt som de har med fler nyheter som är
“intressanta” än “viktiga”.
De nyheter som presenteras först i själva sändningarna de fyra dagarna vi valt att analysera är:
Sändning 1: ett nyhetsinslag kring jämställdhet bland enhetschefer i Norrbotten.
Sändning 2: ett nyhetsinslag om två kommuner som ska samarbeta över länsgränser.
Sändning 3: ett nyhetsinslag om Arktiska rådet som är i Norrbotten.
Sändning 4: ett nyhetsinslag kring ett godståg som spårat ur utanför Älvsbyn.
Dessa olika nyheter låg alltså som första nyhet i nyhetssändningen, och enligt Hvitfelt (1985) i hans studie om förstasidor av tidningar, är det de nyheterna som genomgått flest moment i nyhetsvärderingen och ska därför värderas högre. Då dessa olika nyheter ligger först så ser vi det alltså som att de är dessa nyheter och ämnen som SVT Nordnytt värderar högst (därav är det också dessa som vi analyserar ur ett semiotiskt perspektiv). Eftersom nyheterna i tre av fyra sändningar antingen handlar om kommuner, landsting eller politik så ser vi det som att ämnen som detta värderas högre än andra. Även händelsenyheter som godståget som spårade ur värderades också högre än de andra nyheterna i sin sändning. Enligt Johanssons
viktigt/intressant-aspekt, prioriterar SVT Nordnytt ämnen som är viktiga högre än de som är intressanta. Det för att tre handlar om politik som Johansson beskrev som viktiga och en, den om godståget som spårade ur ses som intressant då den handlar om en olycka. I Hvitfelts formel från 1985 som vi beskrivit både under tidigare forskning och i teoridelen så ligger politik under punkt ett, precis som SVT Nordnytt har värderat tre av sina nyheter. Därför kan vi konstatera att de följer den nyhetsvärdering som Hvitfelt kommit fram till. Även
händelsenyheterna kring godståget ligger högt upp på Hvitfelts formel. Punkt två i Hvitfelts formel från 1985 säger att en nyhet värderas högre om det geografiska avståndet är kortare till nyhetskonsumenten. Två nyheter som faller in under denna punkt är det urspårade godståget och det arktiska rådets möte. På punkt tre finns just händelsenyheten vilket också godståget passar in under, den passar även in på den del som finns under punkt ett i formeln, vilket är en olycka. Sammanfattningsvis ser vi att alla de fyra nyheter som toppar och kommer först i SVT Nordnytts sändningar nyhetsvärderades enligt Hvitfelts översta tre punkter på formeln över vilka parametrar som krävs för att det ska bli en nyhet och placeras högt upp.
27 Hur prioriteras olika nyhetsämnen i sändningen?
De fyra sändningar vi analyserade har elva stycken punkter som presenteras under material.
Av de fyra sändningarna har varje sändning sex olika nyheter som presenteras. För att få fram vilka ämnen som presenterades och för att sen kunna se hur de prioriterades ställde vi upp alla och numrerade dem efter vilken ordning de kom i sändningen. De nyhetsämnen som
förekommer har vi själva tagit fram för att kategorisera nyheterna:
Sändning 1 och dess nyhetsämnen och placeringar:
1. Jämställdhet bland enhetschefer i Norrbotten (politik) 2. Biljettsläpp av finalmatcher i hockey (sport)
3. Jägarbataljonen och militärtjänster och utbildning inom militären (utbildning) 4. Samiskt band som spelat på Kulturens hus i Luleå (kultur)
5. SVT Norrbotten fyller 50 år (kultur)
6. Hockeyspelare som missar SM-finaler (sport)
Sändning 2 och dess nyhetsämnen och placeringar:
1. Två kommuner samarbetar över länsgränser (politik) 2. Eventuell framtida kommunalråd presenters (politik)
3. Piteå- och Överkalix kommun får högst på kunskapstest bland elever (utbildning) 4. Läkares ökade komptid, inte vill eller kan ta ut (arbete)
5. Garanterat jobb efter omsorgsprogrammet i Kiruna Kommun (utbildning) 6. Tjautjas medelålder på 30 år och fler unga flyttar in (bostad)
Sändning 3 och dess nyhetsämnen och placeringar:
1. Om Arktiska rådet (politik)
2. Islossning i Torne-älven (händelse) 3. Rättegång med dödsfall (brott) 4. Brand i Haparanda (händelse/olycka) 5. Tjejer som vill arbeta i gruvan (arbete)
6. Elever i Piteå vill ha enskilda duschrum (utbildning)
Sändning 4 och dess nyhetsämnen och placeringar:
1. Godståg som har spårat ur (händelse/olycka)
28 2. Bostadspriser fortsätter att öka (bostad)
3. Brist på arbetskraft och bostäder i gruvkommunerna (arbete och bostad) 4. Allt yngre barn börjar förskola, (utbildning)
5. Hockeyspelare säger upp sitt avtal (sport) 6. Tagit hand om igelkottar i Luleå (djur)
De två krav, som vi skrev om i teoridelen för en nyhet, var att den skulle väcka känslor hos tittaren och bidra med identifikation. Om vi jämför dessa två saker med de ämnen som återkommer, är utbildning med fem gånger och politik fyra gånger. Detta är de ämnen som återkommit flest gånger. Som vi såg det ville de med inslagen som rörde politik väcka känslor och reaktioner hos tittaren, medan utbildning mer står för identifikation. Antingen att tittaren själv studerar, eller har ett barn som går i skolan kan man känna identifikation. Att nyheterna handlar om någonting som bara en specifik gemenskap kan känna igen sig i bidrar också till ökad identifikation. Har vi ett jobb med orangea västar kanske vi kan identifiera oss med de människor som har orangea västar i inslaget om det urspårade tåget. Eller så kanske vi brukar åka tåg längs den sträckan och vet andra personer som också gör det och kan identifiera oss med dem också. I sändningarna kan man tydligt se att SVT Nordnytt försöker få tittarna att känna identifikation. Till exempel i de nyheter som handlar om förskolan. Här ser vi att SVT Nordnytt bjuder in till att småbarnsföräldrar ska kunna känna identifikationen till att, antingen jaha, är det såhär nu, när jag själv hade barn så såg det inte ut så här, eller att de som har små barn i den ålder som inslaget handlar om, kan känna identifikation i att jaha, är det såhär situationen kan se ut på vår förskola. I inslaget om igelkottarna i sändning 4 kan tittarna känna identifikationen genom att, antingen ja, jag minns själv när jag tog hand om fågelungen som ramlat ur sitt bo, eller den bortsprungna hunden som hitta hem igen.
De har alltså lyckats väl med hur en nyhet ska vara för att bidra med identifikation inom olika områden. Skillnaden mellan dessa ämnen, politik och utbildning, är att politik placeras högre i sändningarna än utbildning, även om ämnen kring utbildning förekommit oftare. Som vi beskrev i teoridelen är de ämnen som placeras först i sändningen de som bedömts hårdast, och som vi anser att ju tidigare en nyhet kommer i en sändning desto viktigare är den. Därav blir politik det ämne som nyhetsvärderas högst och utbildning blir inte lika starkt eftersom när det är med placeras som tredje, fjärde, femte och sjätteplats i de olika sändningarna. Det är i huvudsändningen precis som i löpen, där nyhetsämnen som anses viktiga kommer först i sändningen och prioriteras högre än de som anses intressanta. De ämnen som var med tre gånger av dessa fyra sändningar var sport, bostad, arbete och händelsenyheter. Dessa ämnen
