Arbetets syfte var att få förståelse för de föreställningar personal i fritidshem har om funktionshinder. Syftet var även att undersöka uppfattningar hos yrkesverksam personal om elevers särskilda behov i fritidshem. Undersökningen visade att bilden av
funktionshinder huvudsakligen associeras till fysiska funktionsnedsättningar och en bild av en elev som sitter i rullstol togs upp som exempel i flera intervjuer. Bilden av
särskilda behov kopplas snarare till psykiska funktionsnedsättningar. Intervjupersonerna pratade om diagnoser som ADHD och autism samt utåtagerande barn och barn med koncentrationssvårigheter. Vi menar att detta kan ha ett samband med
intervjupersonernas tendens att fokusera på skolverksamhet när man talar om särskilda behov. Intervjupersonerna talade om att eleverna i skolan förväntas sitta stilla,
koncentrera sig och vara tysta vilket blir mer problematiskt för en elev med diagnosen ADHD än en elev som har en hörselnedsättning. Tidigare har fritidshemmet inte haft samma krav på måluppfyllelse som skolan, fram till sommaren 2016 då kapitel 4 i läroplanen, fritidshemskapitlet, publicerades (Lärarförbundet 2016; Skolverket 2016). Att skolvärlden historiskt främst fokuserat på måluppfyllelse i skola framför fritidshem menar vi går i linje med (skol)världen som socialt konstruerad. Vi menar att historiens avsaknad av måluppfyllelsekrav på fritidshem kan ha samband med att personal på fritidshem upplever att det heller inte finns krav på att möta särskilda behov på fritidshemmet. Särskilda behov kopplas därför till hinder som uppstår i skolan, främst psykiska funktionsnedsättningar, istället för att se de särskilda behov som kan uppstå i mötet med fritidshemsmiljön.
Vi intresserade oss även för att undersöka huruvida ett kategoriskt eller ett relationellt synsätt dominerade i samtal om funktionshinder samt elevers särskilda behov på fritidshemmet. Analysen av den insamlade empirin visade att trots en stor medvetenhet hos intervjupersonerna rörande funktionsnedsättningar och särskilda behov dominerades samtalen av den kategoriska modellen av funktionshinder. En del intervjupersoner pratade om att inte se hinder, att förstå och lära känna det unika barnet, att anpassa verksamheten efter alla elevers behov och deras många personliga erfarenheter rörande funktionsnedsättningar av olika slag. Trots detta talade samtliga intervjupersoner mer eller mindre om funktionshinder som något inom eleven och som något normbrytande. Intervjupersonerna talade om elever med särskilda behov som någon som behövde
37
hjälpas, någon som inte möter en önskvärd norm eller som ett problem, vilket tyder på ett synsätt präglat av den kategoriska modellen. Vi finner likheter med artikeln av Hodkinson (2012) som undersökte hur bilden av funktionsnedsättningar framställs genom bild och text där resultat visade att funktionsnedsättningar framställdes som en skada eller en sjukdom och att dessa personer skulle tyckas synd om.
Intervjupersonerna visade stor medvetenhet om fritidshemmets värdegrund - att alla är lika värda, att ingen ska diskrimineras och att identifiera alla elevers behov (Skolverket 2017, s. 7). Att exkludera eleven från gruppen på grund av att hen inte klarar av
aktiviteten och att förflytta ansvaret till en resursperson som förväntas lösa problemet tyder dock på den kategoriska modellen av funktionshinder. Vi menar att detta blir problematiskt i förhållande till fritidshemmets värdegrund då den kategoriska modellen inte uppfyller fritidshemmets mål att inkludera alla elever i verksamheten efter elevens förutsättningar. En intervjuperson pratade om att hitta alternativa aktiviteter till elever med funktionsnedsättningar som inte klarar av en planerad aktivitet på fritidshemmet. Detta tyder på ett kategoriskt synsätt vilket vi menar blir problematiskt i ett
inkluderingsperspektiv. Den kategoriska modellen av funktionshinder kan således påverka huruvida elever med särskilda behov inkluderas i verksamheten, vilket påvisar yrkesrelevansen av vår undersökning.
Artikeln av Lundgren Willén och Karlsudd (2014) använder, liknande vår
undersökning, ett kategoriskt och relationellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Undersökningen visade dock hur studenter talade om fritidshemmet och dess möjlighet att stötta elevers särskilda behov till skillnad från vår undersökning som visade hur pedagoger i fritidshem talade om eleven och dess särskilda behov i fritidshemmet. Resultatet visade att studenterna pratade utifrån ett relationellt synsätt på
funktionshinder samt upplevde fritidshemmet som en möjlig arena för en relationell praktik. Vår analys visade dock att då personal i fritidshem pratar om funktionshinder och elever med särskilda behov präglas samtalet av ett kategoriskt synsätt. Kanske kan denna skillnad bero på att deltagarna i Lundgren Willén och Karlsudds undersökning var studenter som i utbildningen problematiserade läraruppdraget, till skillnad från deltagarna i vår undersökning som arbetat i fritidshem under ett antal år och därmed inte präglats av samma utbildning. Samtliga intervjupersoner i vår undersökning nämnde
38
nämligen avsaknaden av undervisning angående funktionsnedsättningar och särskilda behov i deras utbildning.
Som vi nämner i inledningen skriver Reiser (2012) att synsätt och fördomar mot människor med funktionsnedsättningar förstärks genom språket. Att medvetandegöra för personal i fritidshem hur vi pratar om funktionsnedsättningar kan resultera i att stereotyper kring funktionsnedsättningar suddas ut samt att normer uppmärksammas. Att normer uppmärksammas kan leda till att diskriminerande synsätt angående funktionsnedsättningar reduceras. I skolans värdegrund står det att de som arbetar i skolan ska “aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper [...]” (Skolverket 2017, s. 12). Hur personal i fritidshem konstruerar bilden av funktionsnedsättningar blir därför yrkesrelevant för att ge alla elever samma
förutsättningar.
7.1 Studiens begränsningar
Vi gjorde fyra kvalitativa intervjuer varav två intervjuer gjordes på stadsskolor och två på byskolor. I vårt urval ville vi ha intervjupersoner som jobbade i både
socioekonomiskt starka och svaga områden. Detta är en punkt som vi inte uppfyller och är medvetna om då vi enbart intervjuade personal som arbetade i socioekonomiskt starka områden. Vi tror att detta kan påverka resultatet i undersökningen då kontext kan påverka vilka elever som uppfattas ha särskilda behov. Detta nämner även några
intervjupersoner i undersökningen.
Vi upplevde även en utmaning med att använda begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning i vårt arbete då begreppen på senare år varit omdiskuterade. Svenska socialstyrelsens terminologiråd reviderade 2007 begreppen där
funktionshinder, istället för att vara synonymt med funktionsnedsättningar, definierades som en begränsning hos en person i relation till omgivningen (Socialstyrelsen u.å). Begreppen diskuterades även i en normkritisk serie av Sveriges Radio (2016) där ordet funktionsvariation används istället för funktionshinder och funktionsnedsättning då de senare begreppen kan upplevas som negativt värderande. Andra skriver att begreppen ersätter varandra och inte medför någon förändring (Dagens Samhälle 2016), vilket kan liknas med det vi skriver om kategorisering i inledningen av vårt arbete.
39
Funktionsvariation är ett relativt nytt begrepp och idén kring begreppet är att alla människor har en funktionsvariation. Funktionsvariation tyder på att alla människor har en viss uppsättning förmågor men förmågorna varierar från individ till individ
(Nationalencyklopedin u.å.c). Utifrån de teorier vi använt i arbetet har det dock lämpat sig att använda begreppen funktionshinder och funktionsnedsättningar. I arbetet valde vi att utgå från Nationalencyklopedins definition av begreppen funktionshinder och
funktionsnedsättning men utifrån de teorier vi använt i arbetet har vi tvingats använda begreppet funktionshinder både efter den kategoriska och relationella modellen av funktionshinder.
7.2 Vidare forskning
Vårt förslag till vidare forskning är att undersöka sambandet mellan hur personal i fritidshem talar om funktionshinder samt elevers särskilda behov och hur de bemöter dessa elever i praktiken. Vi tycker att det hade varit intressant att se om det finns ett samband mellan vilka föreställningar personal har och hur de agerar. Vi föreslår även forskning som undersöker hur personal i fritidshem från olika socioekonomiska områden konstruerar bilden av funktionshinder samt elevers särskilda behov.
40
8. Referenslista
Bamu, Beryl Ndongwa & Van Hove, Geert (2017). Community perceptions of people with disabilities in the North West region of Cameroon: what is the impact on their access to services?. Disability & Society, 32(1), ss. 56-68. doi:
10.1080/09687599.2016.1265915
Barlebo Wenneberg, Søren (2010). Socialkonstruktivism: positioner, problem och
perspektiv. 2. uppl. Malmö: Liber.
Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Blyth, Eric; Burr, Vivian & Farrand, Abigail (2008). Welfare of the child assessments in assisted conception: A social constructionist perspective. Journal Of Reproductive and
Infant Psychology, 26(1), ss. 31-43. doi: 10.1080/02646830701691301
Burr, Vivien (2015). Social constructionism. Third edition. London: Routledge.
Dagens Samhälle (2016). ”Nonsensord gör mig inte mindre funktionshindrad”. https://www.dagenssamhalle.se/debatt/nonsensord-goer-mig-inte-mindre- funktionshindrad-26237 [2018-03-07].
Dittrich, Winand H & Tutt, Rona (2008). Educating children with complex conditions:
understanding overlapping and co-existing developmental disorders. London: SAGE.
Downs, Samantha. J.; Knowles, Zoe. R; Fairclough, Stuart. J; Heffernan, Natalie; Whitehead, Sarah; Halliwell, Sofie. & Boddy, Lynne. M. (2014). Exploring teachers’ perceptions on physical activity engagement for children and young people with intellectual disabilities. European Journal Of Special Needs Education, 29(3), ss. 402- 414. doi: 10.1080/08856257.2014.906979
41
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB. ss. 13-37
Gaspar, Tania; Bilimória, Helena; Albergaria, Francisca & Matos, Margarida. G. (2016). Children with Special Education Needs and Subjective Well-being: Social and Personal Influence. International Journal Of Disability, Development & Education, 63(5), ss. 500-513. doi:10.1080/1034912X.2016.1144873
Haegele, Justin. A. & Hodge, Samuel (2016). Disability Discourse: Overview and Critiques of the Medical and Social Models. Quest, 68(2), ss. 193-206. doi: 10.1080/00336297.2016.1143849
Hall, Alice. H. & Niemeyer, Judith. A. (2000). Inclusion of Children with Special Needs in School-Age Child Care Programs. Early Childhood Education Journal, 27(3), ss. 185-190.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och
förhandling om normalitet i den svenska skolan. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Hodkinson, Alan (2012). Inclusive education and the cultural representation of disability and disabled people within the English education system: the influence of electronic media in the primary school. Journal Of Research In Special Educational
Needs, 12(4), ss. 252-262. doi: 10.1111/j.1471-3802.2011.01208.x
Justesen, Lise & Mik-Meyer, Nanna (2011). Kvalitativa metoder - från vetenskapsteori
till praktik. Lund: Studentlitteratur.
Kellett, Mary (2015). Special educational needs in context - a historical overview. I Matheson, David (red.) An introduction to the study of education. London: Routledge. ss. 321-333.
42
Kleinert, Harold; Miracle, Sally & Sheppard-Jones, Kathy (2007). Including Students With Moderate and Severe Disabilities in Extracurricular and Community Recreation Activities. Teaching Exceptional Children, 39(6), ss. 33-38. doi:
10.1177/004005990703900605
Kvale, Steinar (2007). Doing interviews. California: Sage Publications.
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning.
Lundgren Willén, Berit & Karlsudd, Peter (2014). SPECIAL NEEDS EDUCATION PERSPECTIVES IN THE PRACTICE OF LEISURE-TIME CENTRES. Problems Of
Education in the 21St Century, 62, ss. 51-61.
Lärarförbundet (2016). Förskoleklass och fritidshem får nya avsnitt i läroplanen. https://www.lararforbundet.se/artiklar/forskoleklass-och-fritidshem-faar-nya-avsnitt-i- laroplanen-9da406d4-613f-4e34-932e-bbafd4e17711 [2018-03-08].
Nationalencyklopedin (u.å.a). Funktionshinder.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/funktionshinder [2018-02- 26].
Nationalencyklopedin (u.å.b) Funktionsnedsättning.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/funktionsneds%C3%A4ttnin g [2018-02-26].
Nationalencyklopedin (u.å.c). Funktionsvariation.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/funktionsvariation [2018-03- 07].
Paju, Birgit; Räty, Lauri; Pirttimaa, Raija & Kontu, Elina (2015). The School Staff's Perception of Their Ability to Teach Special Educational Needs Pupils in Inclusive Settings in Finland. International Journal Of Inclusive Education, 20(8), ss. 801-815. doi: 10.1080/13603116.2015.1074731
43
Rees, Kirstie (2017). Models of disability and the categorisation of children with severe and profound learning difficulties: Informing educational approaches based on an understanding of individual needs. Educational & Child Psychology, 34(4), ss. 30-39.
Rieser, Richard (2012). The Struggle for Disability Equality. I Cole, Mike. Education,
Equality and Human Rights: Issues of Gender, ‘Race’, Sexuality, Disability and Social Class. Abingdon: Routledge. ss. 159-189.
Shimoni, Ma’ayan; Engel-Yeger, Batya & Tirosh, Emanuel (2010). Participation in Leisure Activities among Boys with Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Research
In Developmental Disabilities: A Multidisciplinary Journal, 31(6), ss. 1234-1239. doi:
10.1016/j.ridd.2010.07.022
Skolverket (2016). Fritidshemmet - lär känna läroplanen.
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3729 [2018-03-08].
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Reviderad 2017. https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3813.pdf%3Fk%3D3813 [2018-03-08].
Socialstyrelsen (u.å.). Frågor och svar om funktionsnedsättning och funktionshinder,
användning av begreppen.
http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio#anchor_2 [2018-03-09].
Sveriges Radio (2016). Funk i P1 – en ny normkritisk serie om funktionsvariation. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2938&artikel=6441069 [2018-03- 07].
44
Taylor, Jennifer & Joonkoo, Yun (2012). Factors Influencing Staff Inclusion of Youth with Disabilities in After-School Programs. Therapeutic Recreation Journal, 46(4), ss. 301-312.
Tidström, Annika & Nyberg, Rainer (2012). Beskriv material och metoder. I Nyberg, Rainer & Tidström, Annika. (red.) Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och
avhandlingar. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 115-138.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [2018-02-27].
45
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
Intervjupersonen Namn Ålder Utbildning Antal verksamma år inom fritidshem
Befattning - Flera uppdrag?
- Hur arbetar du under skoltid vs fritidstid?
Har du alltid jobbat på denna skolan eller har du arbetat på olika skolor? Vart (stad)?
Fritidshemmet
Antal elever inskrivna
Hur mycket personal finns? Är personalen utbildad?
Antal klasser? Åldersintegrerat?
Hur ser verksamheten ut? (Teman, planerade aktiviteter, återkommande aktiviteter)
Hur mycket planeringstid får du för fritidshemmet? Finns det någon gemensam planeringstid med övrig fritidspersonal? Har ni någon ställtid etc?
o Hur ser lokalerna ut? Är det samma lokaler skolundervisning bedrivs? Finns det många rum att vara i?
Särskilda behov
Vad har du för erfarenheter av elever med särskilda behov? Är det något som är aktuellt för dig idag?
o Tycker du att elevers särskilda behov skiljer sig i skolan mot fritidshemmet? Varför? Vad beror det på tror du?
Vilka möjligheter ser du för fritidshem att stötta elevers särskilda behov?
Vilka hinder ser du för fritidshem att stötta elevers särskilda behov?
Om personen arbetat under en längre tid: Upplever du att man pratar på ett
annat sätt idag om barns särskilda behov mot vad man gjorde förr? Kan du se skillnader på nu och då?
Funktionshinder
Hur tänker du när du hör ordet funktionshinder?
Har du några personliga erfarenheter rörande funktionshinder? Minne, personer, läst något om det, i samhället, anpassade verktyg (hiss, ramper etc).
o Om personen har en utbildning: Har du något minne av att man pratade om
46
Kategorisering/diagnostisering
Vilka möjligheter eller positiva sidor ser du med att elever med särskilda behov får en diagnos?
Vilka hinder eller problem ser du med att elever med särskilda behov får en diagnos?
Hur upplever du att denna sortens kategorisering kan påverka eleven? (att man sätter etikett på eleven).
Resurs
o Finns det en speciallärare eller en specialpedagog kopplad till fritidshemmet?
Finns det någon form av möjlighet till stöd för hur ni ska arbeta med elevers särskilda behov på fritidshemmet eller är detta något ni själva får arbeta fram? Vem vänder ni er till?
o Om en elev med särskilda behov har en resursperson under skoltid, följer denna med till fritidshemmet?
Miljö
o Hur skiljer sig miljön mellan skolan och fritidshemmet (organisatoriskt, tid, schema)? Vilka elever upplever du kan gynnas respektive missgynnas av dessa verksamheter?
Upplever du att miljön (rum) kan utgöra hinder för en elev med särskilda behov? Hur?
Upplever du att miljön kan användas som ett verktyg för att stötta elevers särskilda behov i fritidshemmet? Hur?
Slutna frågor
1. Finns det elever på ert fritidshem som är i behov av särskilt stöd? Vilka olika behov finns?
2. Hur arbetar ni med särskilda behov på fritidshemmet? Vilka olika metoder används?
3. Om hen upplever utmaningar med att stötta elevers särskilda behov i
fritidshemmet:
- På vilket sätt kan dessa utmaningar minskas? Vilka åtgärder ser du kan göras i verksamheten?
4. Om personen har arbetat på flera fritidshem: Upplever du skillnader i hur man
arbetar med elevers särskilda behov på olika fritidshem? Miljö, resurs osv. 5. Vill intervjupersonen tillägga något?
47
Bilaga 2
Hej!
Vi heter André Brunlid och Rebecka Hällblad och vi har påbörjat vårt examensarbete på grundlärarprogrammet med arbete mot fritidshem på Malmö Universitet. Vi intresserar oss av hur elevers särskilda behov yttrar sig på fritidshemmet och hur personal på fritidshem arbetar för att möta elevernas olika behov. Målet med undersökningen är att se likheter och skillnader över hur personal på fritidshem uppfattar och arbetar med särskilda behov i fritidshemmet. Examensarbetet kommer sedan publiceras på Malmö Universitets databas MUEP.
För att uppnå målet med vårt arbete söker vi nu personal inom fritidshemmet, utbildad som outbildad, som vill delta i en intervju. Intervjun beräknas ta ca 60 minuter och mötesplats bestäms efter era önskemål. I arbetet följer vi vetenskapsrådets
forskningsetiska riktlinjer1 vilket innebär att intervjuperson och arbetsplats förblir
anonyma i undersökningen samt att du som intervjuas har rätt att avbryta ditt deltagande när du vill. Vid godkännande från intervjupersonen kommer intervjun spelas in för att underlätta efterarbetet samt för att kunna analysera materialet på ett rättvisande sätt. Intervjumaterialet kommer inte användas i annat syfte än till vårt examensarbete. Väljer du att medverka i undersökningen kommer du att kontaktas vidare för att bestämma tid och plats för intervjun. Vid övriga frågor är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare Carolina Martinez.
Med vänliga hälsningar
1 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf André Brunlid andre.brunlid@gmail.com xxxx-xxx xxx Rebecka Hällblad rebeckahallblad@gmail.com xxxx-xxx xxx Handledare: Carolina Martinez carolina.martinez@mah.se