I detta kapitel sammanfattar och diskuterar vi arbetsprocessen och de resultat vi kommit fram till. Vi behandlar även hur vi kan använda undersökningen i vår framtida yrkesroll som KME- pedagog. Vi har även valt att skriva om förslag till fortsatt forskning då vi anser att det finns för lite forskning som stödjer samtalet kring barns musikanalys.
5.1 Sammanfattande diskussion
När vi startade detta projekt var vi väldigt nyfikna på hur text i barnlåtar behandlas i förskolan. Hur samtalar pedagoger med barn kring texten i barnlåtar? Våra erfarenheter från vår verksamhetsförlagda tid under utbildningen, säger att diskussion kring estetiska uttryck inte är något ovanligt i förskolan. Pedagoger samtalar med barnen kring vad barnen har målat, och analyserar val av motiv och så vidare. I dramatiseringen är det heller inte ovanligt att en diskussion förs om vad vi har upplevt. Men av någon anledning samtalar pedagoger inte kring vad som nyss sjungits om i sångstunden, speciellt inte kring de traditionella sånger som så ofta förekommer.
Under intervjun med en av pedagogerna i vår undersökning framgick det att låttexten ofta behandlas oreflekterat. En snabb genomgång av texten fungerar som introduktion till låten. På det här sättet ska barnen exempelvis förstå vilken låt de ska sjunga, eller vad en ny låt kommer att handla om. Denna typ av diskussion kring låttext är alltså vanlig i de förskolor vi undersökt, men inte ett givet inslag i sångstunden. Det finns sällan någon mer ingående och analytisk diskussion med barnen kring texten, i framför allt när det handlar om traditionella sånger.
En pedagog hävdade att traditionella låtar sjungs på ren automatik. De är ofta sammanknutna med traditioner och sjungs vid högtider etc. för att det sedan länge varit så, vilket gör att texten
inte blir viktig och att lite fokus läggs på vad det är man egentligen sjunger. En pedagog berättade om en femåring som på ren imitation lärt sig texterna som sjungs vid Lucia. Femåringen kunde texterna eftersom han år efter år sjöng dem vid högtiden, men förstod ej innehållet. Med exemplet vill vi visa hur det musikaliska språket blir en lustfylld upplevelse, vilket är värdefullt. Men vi anser att det också är viktigt att barn bör sträva efter ett analytiskt förhållningssätt, då barn bör reflektera över innehållet i låtarna. Detta styrker Hammershøj (1995), han menar att vuxna bör tänka igenom och analysera vad barnen skall lära sig, varför och
när de skall lära sig det.
I intervjun med Bengt (s.28), framgick det att sången vid högtider är förankrat i en kultur som innebär att traditionella barnlåtar ska föras över från generation till generation. Om texten i låtarna inte innehåller allt för obscena, eller inaktuella ord och handlingar anses det inte finnas någon anledning att mer ingående reflektera kring texten. Underlag för detta påstående fick vi under en av intervjuerna där Bengt märkte att det finns ord i vissa traditionella barnlåtar som han inte uppmärksammat tidigare, eller som han inte förstått. Detta trots att Bengt sjungit låten otaliga gånger. Under intervjun kom det även fram att det för cirka 15 år sedan var tabu att sjunga ”skjuter” i låten ”Tomten och haren”, ordet ”skjuter” ansågs då vara för obscent för barnen.
5.1.1 Kritisk granskning av arbetet
Vi är medvetna om att undersökningsunderlaget endast berör två förskolor, vilket inte ger en representativ bild av hur till exempel förskolorna i landet, eller hur förskolorna i Skåne, arbetar. Resultatet av arbetet är istället en inblick i hur just dessa två förskolor arbetar med musikanalys. Vi valde också att inte jämföra de båda förskolorna med varandra. En jämförelse sinsemellan hade gett en klarare bild av de olikheter de båda förskolorna har. Dock bygger vårt arbete på att synliggöra hur förskolor arbetar med musikanalys med barnen, och hur barnen uppfattar texten i musik. Den bygger inte på att konstatera hur förskolorna skiljer sig. Vi hade även varit i kontakt med andra förskolor, men nekades. Vi anser att resultatet hade kunnat bli annorlunda och mer djupgranskat om vi besökt fler förskolor. Dock menar vi att våra observationer samt intervjuer är en stadig grund för de resultat vi fick fram
.
Pedagogerna var inför intervjun oförberedda på vad som skulle hända, samt vilka frågor som skulle ställas under intervjun. Detta gav oönskad effekt eftersom många av frågorna kräver stor eftertanke, som vi tror resulterade i att svaren i vissa fall blev förhastade. En fråga kring hur musiken knyts an till läroplanen, upplevde pedagogerna som komplicerad och svår att svara på. Om pedagogerna hade fått ta del av intervjufrågorna i god tid innan intervjun, tror vi att en del av frågorna hade besvarats smidigare och med större säkerhet. I övrigt anser vi att intervjuerna var väl utförda och gav oss värdefull kunskap.
Låten ”Herr Plätt” innehåller dubbla budskap. Det ena budskapet (”han har ingenstans att bo”) framgick, enligt observationerna, tydligt till barnen. Men det andra budskapet (”han har ett hus”) var inte lika betonat i låten, och strofen kan vara svårare att uppfatta. Låtens syfte var att undersöka hur barnen reagerade på dessa dubbla budskap, och en kritisk granskning av låten visade att det andra budskapet borde ha framgått tydligare, eller lika mycket som det första, för att barnen skulle uppfatta det. Dock pekade resultatet på att barnen ändå reagerade på det andra budskapet.
5.2 Slutsats
Under vår undersökning har vi kommit fram till att förskolebarn hör en ny låt som en prosodisk helhet. Då det finns upprepande ord eller fraser (exempelvis en refräng), memorerar barnen dessa som en koppling till låten som helhet. Ett utmärkt exempel på detta var i låten ”Herr Plätt”. Den upprepande refrängen ”han har ingenstans att bo”, etsade sig fast i barnens uppfattning om låten. Vidare använder barnen deras fantasi och kreativitet för att utveckla låtens innehåll och vad det kan leda till (se kapitel 4.4). Vi tror att pedagoger i förskolan för ett samtal kring vad låttexten handlar om. Dock inte ingående vilket budskap det förmedlar, vilket vi anser inte heller alltid är en nödvändighet. Vi tycker att musiken skall vara lustfylld och rolig, vilket vi tror kan försvinna om samtalet kring låttexten blir alltför ingående.
Pedagogerna svarade att de samtalar kring låtinnehållet främst för att förbereda barngruppen på vilken låt de skall sjunga. Samtalet handlar inte om att informera om vad texten handlar om, utan att bygga upp en förväntansfull stämning för att göra låten mer lustfylld. Vi observerade att det oftast sker oreflekterat. Vi tyckte att det skulle vara intressant om ett barn i gruppen hade fått
presentera låten på liknande vis som pedagogerna. Vidare anser en av pedagogerna att barngruppen lär sig icke- traditionella låtar lättare och reflekterar över innehållet mer än vid traditionella.
Under observationerna och samtalen med barnen framgick det att de registrerade de upprepande stroferna i låten. Dessa strofer utgjorde sedan underlag för dem när de skulle tolka låtens innehåll och budskap. Barnens tolkning av texten utgick också från deras fantasi. De svarade till exempel att ”Bä, bä, vita lamm” handlade om paket. Barnens svar stödjer Vygotskijs samband om att fantasin är uppbyggd av tidigare händelser hämtade från verkligheten, då barnen kopplade lammets utdelning av presenter till julen som var en tidigare upplevelse. Om nu ett barn skulle presentera låten ”bä, bä, vita lamm”, och sagt att den handlade om ett paket, hade då resten av gruppen förstått vilken låt det handlade om? Förmodligen inte, då alla har egna föreställningar och reflektioner till paket och dess innebörd. Det kunde lika gärna vara en födelsedagssång som ”Vi gratulerar”.
Änggård (2006) menar att barns sjungande ger uttryck för sådant som intresserar dem. Vidare utvecklar Adolfson (1990) att om det finns en melodi till sången kan detta väcka lusten till att lyssna och genom upprepning förankras kunskapen. Det är alltså melodin som förstärker textens budskap. Vår tredje frågeställning (Vad, i texten, uppfattar barn när de hör en ny låt) behandlades under besöken, då vi spelade en låt barnen aldrig hört, nämligen ”Herr Plätt”. Under samtalen med barngrupperna var det den upprepande refrängen som barnen ansåg lade grunden till låtens budskap, vilket stärker det Adolfson skriver, nämligen att melodin utgör grunden för att förstå det talade ordet i texten.
5.3 Förslag till vidare forskning
Då vi sökt information om musikanalys anser vi att det inte har gjorts tillräcklig forskning om barns musikanalys med fokus på texten. Vi vill att ämnet ska vara förankrat i lärarutbildningen, med fokus på det huvudämne som vi själva läst, nämligen Kultur, medier och estetik. Vi vill att det skall föras diskussioner för att göra studenter mer medvetna om en kritisk granskning av barnlåtar. På det här sättet kan blivande pedagoger utveckla musikanalysen i undervisningen, vilket vi anser främjar barnets analytiska förhållningssätt till låtar.
5.4 Avslutande diskussion
Examensarbetet har skapats ur ett intresse från vår sida eftersom vi är genuint intresserade av allt som berör musik på förskolan. Musiken har en otroligt viktig roll då den fungerar som ett multimodalt redskap i förskolan. Genom musiken finns det en möjlighet för barnen att utvecklas, såväl språkligt som socialt. Detta är något som vi har uppmärksammat genom vårt huvudämne som handlar om språkutveckling genom estetiska uttryck. Den undersökning vi utfört, och de insikter vi fått, kommer vi att bära med oss in i en framtida yrkesroll då vi kommer att kontinuerligt arbeta med musik och behandla det syfte som genomsyrat vårt arbete.
Vi anser att vårt arbete tar upp ett ämne som är viktigt att behandla i förskolan nämligen att ställa sig kritiskt till, och ifrågasätta de handlingar vi som pedagoger utför. Det är viktigt som pedagog att aldrig stagnera i tidigare förhållningssätt, utan att ständigt ifrågasätta varför man gör som man gör. Med vår undersökning vill vi ge en inblick i hur förskolan behandlar musiken i den dagliga verksamheten, men samtidigt ge användbara råd om hur man kan förbättra den. Exempelvis kan pedagogen låta barnen återberätta låten i en gestaltning och samtala kring resultatet. Häftet (bilaga 3) hoppas vi kan ge råd till pedagogen och barngruppen, då de tillsammans diskuterar låttexterna tillsammans. Kanske skapar det en lust till att formulera om textinnehållet i någon låt till mer förståelig?