Av de ovan visade resultaten förefaller det alltså vara möjligt att med en god ledningsstrategi genomföra en organisationsförändring utan att de anställdas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön försämras. Att värna arbetsmiljöfrågorna tycks dock kräva ett stort arbete som då måste få sin plats i det totala förändringsarbetet. Ledaren tycks också behöva ta hjälp av fler för att kunna se arbetsmiljöfrågorna ur många perspektiv och finna lösningar.
Att informanterna från Svenska kyrkan, utöver de viktiga arbetsmiljöfaktorer som även tidigare forskning nämner, också framhåller betydelsen av att se positiva vinster och få känna glädje och mening i förändringsprocessen kan inbjuda till reflektion över sambandet mellan arbetsmiljö och kyrkans identitet. Som en informant berörde handlar flera av kyrkans centrala begrepp om förändring. Dessa begrepp, t.ex. ”omvändelse”, ”frälsning” och ”upprättelse”, kan ses som uttryck för kyrkans tro och identitet och används vanligen i positiv betydelse, d.v.s. att något förändras till det bättre. Kanske finns det därför ett särskilt behov hos kyrkans anställda att även i ett förändringsarbete få tro att något ska bli bättre? Kanske behöver anställda i Svenska kyrkan få känna mening i sin arbetssituation för att kunna möta
människors frågor om mening? Kanske behöver anställda själva få känna ett hopp om de ska förmedla ”Närvaro, öppenhet och hopp” som är Svenska kyrkans kärnvärden (Svenska kyrkans kommunikationsplattform, 2004)?
Kanske skulle också meningen med fusioner behöva framhållas tydligare både av de styrande som i de lokala enheterna föreslår sammanläggningar och av de styrande i stiften som tar besluten. I denna intervjuundersökning framkom att tankarna kring varför
strukturförändringar sker var väldigt olika även bland dem som hade stor enighet kring hur strukturförändringar kan genomföras på ett bra sätt. Några såg det som en helt nödvändig utveckling p.g.a. att intäkterna redan minskat och troligen kommer att minska ännu mer i framtiden. Andra ifrågasatte om ekonomin verkligen blir bättre i större enheter och menade att de ekonomiska vinsterna är särskilt svåra att se då sammanläggningarna åtminstone inledningsvis istället kostar väldigt mycket att genomföra, såväl i pengar som i arbetstid.
Även då det gällde arbetsmiljö fanns det olika inställningar till om de större enheterna verkligen innebar förbättringar för arbetsmiljön. Några menade att strukturella faktorer, som större arbetsgivarenheter med fler specialister, tydligare ansvarsfördelning och större
möjlighet att omplacera anställda, gav förutsättningar för en bättre arbetsmiljö. Andra menade att arbetsmiljöproblem oftare har personliga och psykologiska orsaker och därför kan kräva andra typer av lösningar. Kanske skulle därför fler samtal om varför strukturförändringar behövs göra det lättare för anställda att känna mening med förändringarna?
Inför de kommande beslut som tas om strukturförändringar i Svenska kyrkan vore det även angeläget att undersöka hur fler anställda, utöver de som tillfrågades i Selin & Ränkesjös (2010) studie, upplever de förändringar som skett. I denna studie undersöktes
sammanläggningar och arbetsmiljö endast övergripande och generellt utifrån erfarenheterna hos några få intervjupersoner som förmedlade sin upplevelse av hur anställda upplever förändringarna. I vilken omfattning deras upplevelse överensstämmer med de anställdas
71
upplevelse vet vi dock inte. Då sammanläggningsprocesserna i Svenska kyrkan nu berör så många vore det därför angeläget att göra fler undersökningar där man direkt frågar de anställda om deras upplevelse.
Det föreföll, enligt informanternas erfarenhet i denna studie, vara möjligt att med en god ledarstrategi genomföra sammanläggningar i Svenska kyrkan utan att det medför försämrad arbetsmiljö eller märkbara konflikter. En församling som nyligen bildats genom en noga förberedd sammanläggning beskrevs enligt flera informanter fungera väl och sakna påtalade arbetsmiljöproblem. Hos några informanter skymtade dock en oro inför vad
sammanläggningar kan innebära på längre sikt. Denna oro hade i flera fall kopplingar till Svenska kyrkans lokala närvaro och kontakt med människor. Oron gav också uttryck för att det är viktigt för många anställda i Svenska kyrkan att känna och vara nära de människor kyrkan finns till för. Kan man som anställd inte ha denna lokala koppling och närhet till människor kan det också bli ett arbetsmiljöproblem om man upplever att arbetet blir mindre meningsfullt och arbetsinsatsen får sämre kvalitet. Som informanterna nämnde skulle detta kunna beröra personal som alltmer sällan har gudstjänster i vissa kyrkor, musiker som flyttas runt och personal som tidigare haft kombinerade tjänster för att möta behoven i en viss kyrka.
”Närvaro” är ett av Svenska kyrkans kärnvärden. En av informanterna i denna studie framhöll lokal närvaro som helt grundläggande för kyrkan. Den lokala närvaron måste alltid finnas oavsett om de som arbetar i församlingen är många eller få. Som denna uppsats författare tror jag att denna fråga om lokal närvaro är synnerligen angelägen att fortsätta att reflektera kring och även bearbeta i samband med församlingssammanläggningar. Den lokala närvaron är betydelsefull för att kyrkan ska kännas levande. Kontakten mellan anställda och
församlingsbor är också mycket viktig för att det ska upplevas som meningsfullt och gott att arbeta i kyrkan.
72
Referenser
Artiklar, litteratur och rapporter
Allen, J., Jimmison, N. L., Bordia, P. & Irmer, B. E. (2007). Uncertainty during
Organizational Change: Managing Perceptions through Communication. Journal of Change Management, Vol. 7, 187-210.
Arbetsmiljöverket. (2001). Systematiskt arbetsmiljöarbete: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
[Elektronisk version]. (Arbetsmiljöverkets författningssamling 2001:1). Solna:
Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket (2004). Religiösa samfund: Korta sifferfakta. Nr.4 [Elektronisk version].
Solna: Arbetsmiljöverket.
Arnetz, B. B. (2006). Stress – Why Managers Should Care [Elektronisk version]. In B. B.
Arnetz & R. Ekman (Eds.), Stress in Health and Disease (ss. 92-120). Weinheim: WILEY-VCH Verlag.
Bolman, L. G., & Deal, T. E. (2005). Nya perspektiv på organisation och ledarskap (A.
Holmqvist, övers.). Lund: Studentlitteratur (Originalarbete publicerat 2003).
Bordia, P., Hobman, E., Jones, D., Gallois, C. & Callan, V. J. (2004). Uncertainty During Organizational Change: Types, Consequences, and Management Strategies [Elektronisk version]. Journal of Business and Psychology, Vol. 18, No. 4, 507-532.
Bruhn, A., Lind, M. & Svensson, L. (2005). Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete i Svenska kyrkan: En fallstudie. (Arbetsrapport 11, 2005). Örebro universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen – Sociologi.
Colquitt, J. A., Conlon, D. E., Wesson, M. J., Porter, O. L .H. & Ng, K. Y. (2001). Justice at the Millennium: A Meta-Analytic Review of 25 Years of Organizational Justice Research.
Journal of Applied Psychology, Vol. 86, No. 3, 425-445.
Cooper, C. L., & Cartwright, S. (1994). Healthy Mind: Healthy Organization – A Proactive Approach to Occupational Stress. Human Relations, Vol.47, No. 4, 455-471.
Dzemidzic, D. & Jakupovic, J. (2009). Försäkringskassan under förändring – En av vår tids största förändringar inom en offentlig verksamhet: En studie av hur medarbetarna inom Försäkringskassan påverkas av en omorganisering. Kandidatuppsats, Södertörns högskola, Institutionen för företagsekonomi.
Frostemark Pålsson, J. (2005). Kultur, förändring och delaktighet inom sjukvården – sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning av en organisationsförändring.
Magisteruppsats, Lunds universitet, Pedagogiska institutionen.
Gabinus Göransson, H., Nordlöf, C. & Garpe, B. (2008). Arbetslagstiftning. Lagar och andra författningar som de lyder 1 juli 2008. Stockholm: Nordstedts Juridik.
73
Grahn-Hinnfors, G. (2010, 5 maj). Arbetsmyra till Hisingen: Torleif Larsson vill ge alla möjlighet att forma sina liv. Göteborgsposten, s.10.
Göransson, S., Näswall, K., & Sverke, M. (2009). Work-related health attributions: Their impact on work attitudes. International Journal of Workplace Health Management, Vol. 2, No.1, 6-21.
Göransson, S. (2009). Seeking Individual Health and Organizational Sustainability: The implications of Change and Mobility. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
Hanberger, S. (2005). Den psykosociala arbetsmiljöns inverkan på arbetstillfredsställelse – en studie av arbetsmiljön i Svenska kyrkan. C-uppsats, Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen.
Hansson, A.-S. (1999). Kyrkan som arbetsplats – ett utvecklingsprojekt om psykosocial arbetsmiljö i Svenska kyrkan. (IPF-rapport Nr 42, november 1999). Uppsala: Institutet för personal och företagsutveckling.
Hansson, A.-S. (2006). The Psychosocial Work Environment in the Church of Sweden: An Explorative Study [Elektronisk version]. Nonprofit Management & Leadership, Vol. 16, No.
3, 329-343.
Hansson, A.-S., Arnetz, B. B. & Anderzén, I. (2006). Riskfactors for stress-related absence among health care employees: a bio-psychosocial perspective. Associations between self-rated health, working conditions and biological stress hormones [Elektronisk version]. Italian Journal of Public Health, Vol. 3, No. 3-4, 53-61.
Hansson, A.-S. (2008). Determinants of Individual and Organizational Health in Human Service Professions. Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Medicinska fakulteten.
Hansson, A.-S. & Anderzén, I. (2009). Goal clarity as an instrument for improved
organizational wellbeing in the Church of Sweden [Elektronisk version]. Work, 33, 53-59.
Hansson, A.-S., Vingård, E., Arnetz, B. B. & Anderzén, I. (2008). Organizational change, health, and sick leave among health care employees: A longitudinal study measuring stress markers, individual, and work site factors [Elektronisk version]. Work & Stress, Vol. 22, No.
1, 69-80.
Hansson, P. (2001). Svenska kyrkans organisationskultur. Stockholm: Verbum.
Holm, B. (2009). Låt pastorala skäl styra strukturfrågorna. Kyrkfack, 6, s. 3.
Håkansson, K. (1995). Förändringsstrategier i arbetslivet. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Sociologiska institutionen.
Härenstam, A., Rydbeck, A., Karlkvist, M., Waldenström, K., Wiklund, P. & the MOA Research Group (2004). The significance of Organisation for Healthy Work: Methods, study design, analysing strategies and empirical results from the MOA-study [Elektronisk version].
(Arbete och hälsa 2004:13). Solna: Arbetslivsinstitutet.
74
Härenstam, A., Marklund, S., Berntson, E., Bolin, M. & Ylander, J. (2006). Understanding the organisational impact on working conditions and health [Elektronisk version]. (Arbete och hälsa 2006:04) Solna: Arbetslivsinstitutet.
Johannisson, K. (2006). Morden Fatigue: A Historical Perspective [Elektronisk version]. In B.
B. Arnetz & R. Ekman (Eds.), Stress in Health and Disease (ss. 3-19). Weinheim: WILEY-VCH Verlag.
Johansson, K. & Strömmer, C. (2009). Lägga eller slå samman? Om indelningsändringar av församlingar. Magisteruppsats, Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
Kyrkoordning för Svenska kyrkan med angränsande lagstiftning. (2009). Stockholm: Verbum.
Lennéer-Axelson, B. & Thylefors, I. (1989). Arbetsgruppens psykologi: Om den psykosociala arbetsmiljön - gruppdynamik, relationer, arbetsroller, kommunikation, ledarskap, olikheter i personlighetsdrag och arbetssätt. Stockholm: Natur och kultur.
Liljegren, M. (2008). Health at Work: The Relationship between Organizational Justice, Behavioral Responses, and Health [Elektronisk version]. Doktorsavhandling, Linköpings universitet, institutionen för medicin och hälsa.
Liljegren, M. & Ekberg, K. (2009). The Associations between Perceived Distributive, Procedural, and Interactional Organizational Justice, Self-rated Health and Burnout
[Elektronisk version]. Work – Journal of Prevention Assessment and Rehabilitation, Vol. 33, 43-51.
Luleå stift. (2002). Handbok för förändringsarbete. En bok som öppnar nya perspektiv.
Strukturförändringar i Luleå stift [Elektronisk version]. (K. Wuopio textbearbetning). Luleå:
Stiftskansliet i Luleå.
Lundgren, C. (2008). En “ändamålsenlig”indelning: Stiftens tolkningar av sitt uppdrag i strukturfrågor. Magisteruppsats, Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
Parker, S. K., Chmiel, N. & Wall, T. D. (1997). Work Characteristics and Employee Well-Being Within a Context of Strategic Downsizing [Elektronisk version]. Journal of
Occupational Health Psychology, Vol. 2, No. 4, 289-303.
Pettersson, P. (2000). Kvalitet i livslånga tjänsterelationer: Svenska kyrkan ur tjänsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv. Stockholm: Verbum.
Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Teologiska institutionen.
Schneider, B., Brief, A. P. & Guzzo, R. (1996). Creating a Climate and Culture for
Sustainable Organizational Change [Elektronisk version]. Organizational Dynamics, Vol. 24, Issue 4, 6-19.
Selin, M. & Ränkesjö L. (2010). Svenska Kyrkan – En organisation i förändring: En organisationsanalys av sammanläggningen av XXX och YYY församlingar i Stockholm.
Examensarbete, Umeå universitet, institutionen för Kultur och Medier.
75
Svedberg, L. (2007). Grupp-psykologi: Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur.
Svensen, E., Neset, G. & Eriksen, H. R. (2007). Factors associated with a positive attitude towards change among employees during the early phase of a downsizing process.
Scandinavian Journal of Psychology, Vol. 48, Issue 2, 153-159.
Svenska kyrkans utredningar 2008:1. Styra och leda. Samverkan och ansvarfördelning i Svenska kyrkan: Slutbetänkande av den av Kyrkostyrelsen tillsatta utredningen om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. Uppsala: Svenska kyrkan.
Sverke, M., Hellgren, J., Näswall, K., Göransson, S. & Öhrming, J. (2008). Employee participation in organizational change: Investigating the effects of proactive vs. reactive implementation of downsizing in Swedish hospitals [Elektronisk version]. German Journal of Human Resource Research, 22, 111-129.
Trevor, C. O. & Nyberg, A. J. (2008). Keeping your headcount when all about you are losing theirs: Downsizing, voluntary turnover rates, and the moderating role of HR practices
[Elektronisk version]. Academy of Management Journal, Vol.51, No. 2, 259-276.
Vahtera, J., Kivimäki, M., Pentti, J., Linna, A., Virtanen, M., Virtanen, P., et al. (2004).
Organisational downsizing, sickness absence, and mortality: 10 town prospective cohort study. British Medical Journal, Vol. 328, 555-558.
Vinberg, S. (2006). Health and Performance in Small Enterprises: Studies of Organizational Determinants and Change Strategy. Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet,
Avdelningen för industriell produktionsmiljö.
Vinberg, S. (2008). Workplace health interventions in small enterprises – a Swedish longitudinal study [Elektronisk version]. Work, 30, 473-482.
Referenser internet
Arbetsmiljöverket – Arbetsmiljölagen – Kapitel 3. Hämtad 21 maj, 2010, från Arbetsmiljöverket. www.av.se/aml/Kapitel03.aspx
Fackförbundet ST (2009). Vad händer med Försäkringskassan?. (Rapport 2009-01-26).
Referens R. Syrén. Hämtad 5 maj, 2010, från Fackförbundet ST.
www.st.org/currentSite/public/files/4875/Vad_hander_med_Forsakringskassan_jan_09.dok
Kjölsrud, B.-M. & Svärd, E. (2007). Tillsyn av Svenska kyrkans arbetsmiljö: Rapport 2007:3 [Elektronisk version]. Arbetsmiljöverket. Hämtad 29 september, 2010, från
Arbetsmiljöverket.
www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2007_03.pdf
Svenska kyrkan. (2009). Kyrkomötet 2009, Styrning och ledning. Hämtad 18 maj, 2010, från Svenska kyrkan. (www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=309392
76
Svenska kyrkan. (2009). Kyrkostyrelsens skrivelse (KsSkr) 2009:5 Styrning och ledning m.m.
Hämtad 18 maj, 2010, från Svenska kyrkan. www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=262590 Svenska kyrkan. (2004). Svenska kyrkans kommunikationsplattform. Hämtad 28 september, 2010, från Svenska kyrkan. www.svenskakyrkan.se/pdf-filer/svk_arsredovisning2004.pdf Svenska kyrkan. Statistik. Hämtad 9 april, 2010, från Svenska kyrkan.
www.statistik.svenskakyrkan.se/statistik/dokument/Medlemmar_folkmangd_forsamling_200 9.pdf
TTELA. (2010). Fackklubbarna kunde öppna skumpan. Hämtad 29 september, 2010, från ttela. http://ttela.se/ekonomi/saab/1.743433-fackklubbarna-kunde-oppna-skumpan
Zygmunt, T. (2006). Kyrkans arbetsmiljö undersökt. Ledare. FÖR, 1:2006. Hämtad 3 maj, 2010, från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.
www.forsamlingsforbundet.se/ArticlePages/200703/06/20070306142129_Admins011/dbp.as p
Zygmunt, T. (2009). Finanskrisen ger kyrkan stora budgetproblem 2011. Ledare. FÖR, 1:2009. Hämtad 3 maj, 2010, från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.
www.forsamlingsforbundet.se/ArticlePages/200902/17/20090217142943_FF956/FOR_ledare
%201_2009.pdf
Övriga otryckta källor
Alenäs, S., Dahlgren, C., & Selander, S.-Å. (2008). Utvärdering av sammanläggningar av församlingar i Lunds stift. November 2008 [Elektronisk version]. Lunds stift.
Björk, S. (2009) Strukturutvärdering: Delrapport 1 20091116 [Elektronisk version].
Göteborgs stift.
Hansson, Ann-Sophie (2009-03-07). Föreläsning, Magisterprogram i ledarskap, Uppsala universitet.
Hansson, Per (2009-04-17). Föreläsning, Magisterprogram i ledarskap, Uppsala universitet.