Metoddiskussion
Om vi i efterhand skall diskutera examensarbetets metod och metodgenomförande, vad finns då att diskutera? Om man väljer att diskutera urvalet, som tidigare nämnts bestod av årskurs- 1 och 2 elever från det naturvetenskapliga programmet i Västervik samt Malmö. Vad hade skett om urvalet med både skolor och/eller andra program varit annorlunda? Det är svårt att säga på förhand att det blir ett annorlunda resultat om två andra städer hade valts ut i urvalet eller om man exempelvis hade lagt till en till skola i en tredje stad, eller helt enkelt använda sig av flera program för att göra undersökningen ännu bredare.92 Detta då skolor runt om i
Sverige har olika geografiska, ekonomiska och sociala förutsättningar för att bedriva en likvärdig undervisning. I detta fall valdes det att ej lägga till en tredje skola då arbetet hade blivit för stort och kanske ej genomförbart.
Om man tittar till elevdeltagarna var det 203 elever som deltog i enkätundersökningen och det var till stor del fulla klasser förutom en klass med knappt 20 elever på plats, dock genomförde alla närvarande elever enkätundersökningen. Utav alla dessa 203 elever var det enbart en elev som identifierade sig som hen. Det hade varit intressant att fått fler hen deltagare i
undersökningen för att kunna skapa en djupare och bredare bild utifrån deras upplevelser av undervisningen kring könsmönster, normer och kroppsideal. Att ha fått in resultat av elever från flera olika program exempelvis humanistiska, bygg, estet hade också varit intressant för en eventuellt jämförande analys.
De idrott och hälsalärare som var med vid intervjutillfällena var samtliga män. Detta då det inte finns någon kvinnlig lärare på någon av skolorna, det vill säga 7/ (4 intervjuade) lärare är män och 0 kvinnor. Det hade även här varit intressant att kunna få ett resultat från kvinnliga idrotts- och hälsolärare för att sedan kunna jämföra och analysera det gentemot resultatet från de manliga lärarna. Att även haft intervju(er) med en/flera queerlärare som själva har en flytande identitet hade eventuellt kunnat gett ett annorlunda resultat.
41
Själva undersökningsgenomförandet gick smidigt till, detta pga. ett smidigt samarbete med lärare, mentorer och rektorer. Enkäterna var i pappersform vilket valdes för att undvika
eventuella tekniska problem vid genomförande och efterarbete. I efterhand hade nog en digital enkät varit att föredra både då det tog lång tid att sammanställa enkätresultatet samt försöka utläsa elevcitat som var slarvigt skrivna.93
Något annat som framkom vid sammanställandet av elevresultatet var att det hade varit intressant att även intervjua vissa utvalda elever från vardera skolor. Detta då det som tidigare nämnt uppkommit flera intressanta upplevelser som hade kunnat utvecklats ännu mer vid ett intervjutillfälle.94 Samtidigt var det för tidskrävande att intervjua elever utifrån den angivna
tidsram som getts i samband med examensarbetet och därav valdes det bort.
Resultatdiskussion
Har de tidigt ställda frågorna kring problemområdet blivit besvarade? Ja samtliga frågor har blivit besvarade i examensarbetets resultat och analyskapitel. Frågorna var följande:
• Hur tolkar och arbetar lärare med könsmönster, normer och kroppsideal i undervisningen i Västervik och Malmö?
• Hur upplevs möjligheter/utmaningar i undervisningen kring könsmönster, normer och kroppsideal ur ett lärarperspektiv?
• Hur upplever eleverna lärarens undervisning kring könsmönster, normer och kroppsideal?
Lärares tolkning och arbete
I resultatkapitlet kan man se att samtliga lärare tolkar mål/förmåga 6 kring könsmönster, normer och kroppsideal på olika sätt och att de olika skolorna har valt att utgå från olika arbetssätt för att komma åt mål/förmågan. På gymnasieskolan i Malmö arbetas det mer aktivt och övergripande samt fördjupande i ett visst arbetsområde medan gymnasieskolan i
Västervik arbetar mer generellt och övergripande. Samtliga lärare anser att mål/förmågan är
93 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011.
94 Justesen, Lise & Mik-Meyer, Nanna, Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik, 1. uppl.,
42
oerhört komplex och svårtolkad och lyfter fram olika åtgärder för detta. Dock lyfter lärarna själva fram att de idag inte arbetar aktivt utifrån ett normkritiskt och/eller könsneutralt förhållningssätt. Detta ligger i linje med den tidigare forskningen som påvisar att lärare är medvetna men samtidigt har problem med att arbeta normkritiskt.95
Lärares upplevelser
Lärarna har lyft fram att de upplever att det finns möjligheter då eleverna idag har större ämneskunskaper och generellt sett ett större intresse för ämnet. De lyfter även fram att det finns speciellt utbildad skolpersonal och skolaktörer kring området ifall läraren vill ha ett samarbete. Dock lyfter flera av lärarna fram att de saknar grundutbildning och i vissa fall vidareutbildning i ämnet vilket gör att deras kompetens inom området är begränsat och att det i sin tur begränsar deras undervisning. Detta är något som även ligger i linje med den tidigare forskningen som lyfter fram att lärare behöver få möjlighet till kompetensutveckling kring området.96
Elevernas upplevelser
Man kan även se att elevernas upplevelser överensstämmer med lärarnas till en nästan identisk grad. De elever som går på gymnasieskolan i Västervik upplever en avsaknad av undervisning kring könsmönster, normer och kroppsideal. Gymnasieeleverna i Malmö upplever å andra sidan en undervisning men som går att göra ännu bättre. Samtidigt upplever elever på båda håll att teoretiska moment tar stor plats i undervisningen och att det är något som påverkat eleverna.
Stämmer då den tidigare forskningens resultat överens med examensarbetets resultat eller går resultatet emot forskningen? Resultatet stämmer i hög grad överens med den tidigare
forskningen där man kan utläsa exempelvis den roll lärarens ålder, habitus och kunskaper om ämnet har för densammes undervisning.97 Hade det funnits fler skolor med en större
blandning av elever hade resultatet kanske blivit annorlunda men det är svårt att säga helt säkert.
95 Larsson, Håkan, Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2016.
96Skolverket, På pojkarnas planhalva? Ämnet idrott och hälsa ur ett jämställdhets- och
Likvärdighetsperspektiv, Stockholm: Skolverket, 2010.
97 Engström, Lars-Magnus, Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör, Stockholms
43
Något annat som kan diskuteras är om man kan kalla det för ett problem att lärare i hög grad inte undervisar gentemot mål/förmåga 6? Elevernas enkätsvar påvisar en hög grad av nöjdhet kring sin undervisning och vissa av eleverna tycker ju att ämnet kring könsmönster, normer och kroppsideal är trams, och ett onödigt ont? Det är enligt den tidigare forskningen ett problem då det i gymnasieskolans läroplan finns en tydlighet i att lärare är skyldiga att undervisa med könsmönster, normer och kroppsideal, detta eftersom:
”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och
manligt.” 98
Det som riskerar att hända ifall idrottslärare väljer att undvika från och/eller kringgå sitt ansvar kring att undervisa om ämnet är att eleverna går ur sin skolgång med sina habitus fulla av stereotypa föreställningar, normer och osunda kroppsideal från sin skolgång ut i sitt vuxna liv.99 Detta kan leda till att traditionella och stereotypa könsmönster förstärks istället för att
utmanas, normer reproduceras istället för att utmanas, och osunda kroppsideal leder till ohälsa.100
Samtidigt är det faktiskt viktigt att förstå att det i denna undersökningen undersöks endast hur idrott och hälsalärarna arbetar gentemot målet kring könsmönster, normer och kroppsideal. Examensarbetet i sig säger inget kring hur kompetenta lärarna är i allmänhet samt kvalitén på deras övriga idrott och hälsaundervisning. Det finns annars en risk att man som oinvigd lätt pekar finger utan att ha en större förståelse själv för problematiken och det är viktigt att poängtera.101 Det skall också nämnas att kroppsideal inte tagit lika stor plats som
könsmönster/genus samt normer i detta examensarbete som var förväntat. Kroppsideal finns med och diskuteras och presenteras men är samtidigt mer nedtonat då det inte framkom lika mycket empiriskt material i undersökningen kring kroppsideal kontra genus och normer.
98 Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Stockholm,
2011.
99 Bourdieu, Pierre, Chamboredon, Jean-Claude & Passeron, Jean Claude, The craft of sociology:
epistemological preliminaries, Walter de Gruyter, Berlin, 1991.
100 Fagrell, Johannes, Gymnasieelevers föreställningar kring manligt, kvinnligt och neutralt inom idrott och
fysisk aktivitet, Högskolan DalarnaFalun, 2010.
101 Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.), Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring,
44
Slutsats
De slutsatser som går att dra av detta examensarbete är att problemområdet är komplext och att det inte finns några enkla svar och lösningar. Lärarna själva och forskningen pekar både på att lärare behöver mer ämneskunskaper och i vissa fall mer samverkan med andra skolaktörer för att kunna möta eleverna och på ett annorlunda sätt och för att få pendeln att fortsätta svänga i rätt riktning. Att få alla lärare runtom i Sverige att använda sig av ett normkritiskt och könsneutralt förhållningsätt i sin undervisning är något som (om det ens är möjligt) kommer ta tid då all förändring tar mer eller mindre tid. Examensarbetet säger samtidigt inte allt om hur samtliga idrott och hälsalärare arbetar runtom i Sverige men samtidigt går det ändå att göra en generalisering utifrån det material och resultat som framkommit, presenterats, analyserats och diskuterats av de två skolorna i denna uppsats.
Förslag på fortsatt forskning inom fältet kring detta problemområde kan vara att man väljer ut fler svenska skolor med en större geografisk, ekonomisk och social spridning. Man ser även till att intervjua både manliga och kvinnliga idrott och hälsalärare samt gör elevintervjuer utöver enkäter.Utifrån det kan man skapa en ännu bredare och djupare nationell bild kring problemområdet. Min första tanke med detta examensarbete var att göra undersökningen på en svensk och en tysk gymnasieskola. Tyvärr gick den tänkta undersökningen inte att genomföra pga. logistiska och tidsmässiga aspekter.Om man då vill fördjupa och bredda problemområdet ännu mer utifrån andra tidsmässiga och logistiska förutsättningar kan man göra en likadan studie i ett utländskt land (europeiskt som icke europeiskt) för att senare kunna göra en internationell jämförelse.
De resultat, analyser och diskussioner som framkommit i detta examensarbete har enligt min mening en stor relevans för min och andras framtida yrkesutövning på fältet. Vi lärare har historiskt haft, har fortfarande idag och kommer i framtiden ha en central roll och en stor påverkan på våra elever för att de i slutändan skall kunna bli goda samhällsmedborgare och medmänniskor. Det är därför viktigt att vi lärare själva har rätt kunskaper kring ämnet könsmönster, normer och kroppsideal för att ge alla elever likvärdig och högkvalitativ idrott och hälsaundervisning.
45
Referenser
Alsarve, Daniel, Helgesson, Jens & Jakobsson, Johan, Idrottsundervisning och
maskulinitetens hegemoni: Genus och inflytande i gymnasieskolans ämne ”Idrott och hälsa”, Scandinavian Sport Studies Forum, (2017), 197.
Alvehus, Johan, Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2013.
Aspelin, Jonas, Sociala relationer och pedagogiskt ansvar, 1. uppl., Gleerup, Malmö, 2010. Berg, Paivi., & Lahelma, Elina. Gendering Processes in the Field of Physical Education. Gender and Education, 22(1), (2010): 31-46.
Boelskift, Mariette. Omklädningsrummet och elevers deltagande på idrotten, Examensarbete, Avdelningen för utbildningsvetenskap: Högskolan i Gävle, 2016. Bourdieu, Pierre, Chamboredon, Jean-Claude & Passeron, Jean Claude, The craft of sociology: epistemological preliminaries, Walter de Gruyter, Berlin, 1991.
Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.), Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala, 2010.
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011. Carlgren, Ingrid, Kunskapskulturer och undervisningspraktiker, Daidalos, Göteborg, 2015. Clement-Guillotin, Corentin, Cambon, Laurent, Chalabaev, Aina, Radel,Remi, Michel, Sophie, & Fontayne, Paul, Social value and asymmetry of gender and sex categories in physical education, European Review Of Applied Psychology-Revue Europeenne De Psychologie Appliquee, (2013), 63(2), 75-85.
Dornelles, Priscila Gomes, & Dal’Igna, Maria Cláudia. Gender, sexuality and age: Heteronormativy in pedagogical practices of Physical Education in schools, Educação e Pesquisa, 41(spe), (2015): 1585-1599.
Engström, Lars-Magnus, Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör, Stockholms universitetsförlag, Stockholm, 2010.
46
Fagrell, Johannes, Gymnasieelevers föreställningar kring manligt, kvinnligt och neutralt inom idrott och fysisk aktivitet, Högskolan Dalarna, Falun, 2010.
Hill, Joanne, Girls’ active identities: navigating othering discourses of femininity, bodies and physical education, Gender & Education, 27(6), (2015): 666-684.
Himmelstrand, Ulf, Sociala normer, sociala identiteter och socialt avstånd, Sociologisk forskning, (2), 52, 2009.
Hirdman, Yvonne, Genus: om det stabilas föränderliga former, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2003.
Hugo, Martin, Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2011.
Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne, Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd: viktigare än diagnos, 1. utg., Natur & kultur, Stockholm, 2013.
Justesen, Lise & Mik-Meyer, Nanna, Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011.
Jönsson, Kutte, Idrottsfilosofiska introduktioner: nio kapitel om idrott och sport, moral och etik, kultur och kritik, kön och genus, politik och ideologi, kropp och teknologi, 1. uppl., idrottsforum.org, Lärarutbildningen, Malmö högskola, Malmö, 2007.
Larsson, Håkan, Idrottens genus: en forskningsgenomgång, Kvinnovetenskaplig tidskrift. (2005(26):1, s. (27–39).
Larsson, Håkan, Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2016. Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (red.), Idrottsdidaktiska utmaningar, 2. uppl., Liber, Stockholm, 2012.
Larsson, Håkan., Quennerstedt, Mikael., & Öhman, Marie. Heterotopias in physical education: towards a queer pedagogy? Gender & Education, 26(2), (2014): 135-150.
47
Lundvall, Suzanne. Approaching a gender neutral PE-culture? An exploration of the phase of a divergent PE-culture. Sport In Society, 19(5), (2016): 640–652.
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.), Skola i normer, 2. [omarb.] uppl., Gleerup, Malmö, 2014.
Miegel, Fredrik & Johansson, Thomas, Kultursociologi, 2., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2002.
Oliynyk, Inga. Att göra tudelning: om att synliggöra och diskutera ämnet idrott och hälsa för de yngre åldrarna ur ett genusperspektiv. Malmö studies in sport sciences, 2014.
Redelius, Karin, 'Genus och skolframgång i ämnet idrott och hälsa', svensk idrottsforskning, (18):1, s. 42–44. 2009.
Sandahl, Björn, Ett ämne för alla? – Normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning 1962–2002. Stockholm: Stockholms universitet, 2005.
Stormoen, Sidsel., Urke, Helge. Bjørnøy., Tjomsland, Hege. Eikeland., Wold, Bente., & Diseth, Åge. High School Physical Education: What Contributes to the Experience of Flow? European Physical Education Review, 22(3), (2016): 355-371.
Sveriges statistiska centralbyrå, Statistik: Sverige i siffror, 2017. Tillgänglig:
http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i- siffror/#?region1=1280®ion2=0883 (Hämtad 15/5–2018)
Skolverket, bedömningsstöd i idrott och hälsa, 2014. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/idrott-och-halsa(Hämtad (2/5–2018)
Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Stockholm, 2011. Tillgänglig:http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/idr?subjectCode=IDR&courseCode=IDRIDR01&l ang=sv&tos=gy#anchor_IDRIDR01 (Hämtad: 10/4–2018)
Skolverket, Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94: Lpf 94, Utbildningsdep., Stockholm, 1994. Tillgänglig:
48
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/kursplaner-fore-
2011/subjectKursinfo.htm?subjectCode=IDH2000&lang=sv&tos=gy2000 (Hämtad 9/4)
Skolverket, På pojkarnas planhalva? Ämnet idrott och hälsa ur ett jämställdhets- och Likvärdighetsperspektiv, Stockholm: Skolverket, 2010.Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2479.pdf%3Fk%3D2479 (Hämtad 21/4–2018)
Svaleryd, Kajsa, Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2003.
Thor Tureby, Malin & Hansson, Lars (red.), Muntlig historia: i teori och praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2015.
UR Skola, Idrott, hälsa och normer, 2015.Tillgänglig: https://urskola.se/Produkter/189762- Lararrummet-Idrott-halsa-och-normer (Hämtad 9/4)
Vetenskapsrådet, God forskningsed, Stockholm, 2017. Tillgänglig:
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ (Hämtad 12/4)
Wester, Maria, Om normer, normbildning och uppförandenormer, Tidskrift för lärarutbildning och forskning, (1-2), 29, 2004.
Whatman, Susan, Quennerstedt, Mikael, & McLaughlin, Juliana, Indigenous knowledges as a way to disrupt norms in physical education teacher education, Asia-Pacific Journal Of
Health, Sport & Physical Education, 8(2), 115-131, 2017.
Wiker, Madeleine, ”Det är live liksom”: elevers perspektiv på villkor och utmaningar i idrott och hälsa, Diss. Karlstad: Karlstads universitet, Karlstad, 2017.
With - Nielsen, Ninna & Pfister, Gertrud, Gender constructions and negotiations in physical education: case studies, Sport, education & society, 16(5), (2011): 645- 664.
Wrench, A., & Garrett, R, Gender encounters: becoming teachers of physical education, Sport, Education & Society, 22(3), (2017), 321-337.
49
Öqvist, Anna, Aktivitetens betydelse för hur kön görs i skolämnet idrott och hälsa, Svensk Idrottsforskning, 2010. Tillgänglig:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-15734 Hämtad (21/4–2018)
50
Bilaga 1: Intervjufrågor
Inledande frågor
• Hur gammal är du?
• Hur länge har du arbetat som lärare? Var och när utbildade du dig? • Varför valde du att bli lärare?
• Varför valde du att undervisa i Västervik/Malmö? Har du undervisat på någon annan ort?
• Hur arbetar du med ämnet I-H? tematiska uppdelningar? Särskilda områden? • Hur har läraruppdraget förändrats för dig fram till idag?
• Vilka har de största förändringarna inom ämnet för just dig från att du började undervisa till idag?
• När du studerade till och började arbeta som idrottslärare, hur stort utrymme gavs området kring genus normer och ideal? Har det förändrats till idag?