I fråga 15 i enkäten ställdes frågan om eleverna upplever att ämnet genus, normer och
kroppsideal är lätt eller svårt att prata. Det man kan utläsa ur det ovanstående diagrammet (4) är att en majoritet av eleverna tycker att det är ett lättpratat ämne. Dock kan man vidare i diagram 4 utläsa att det är en skillnad emellan städerna i elevernas uppfattningar. I Malmö är eleverna mer bekväma och tycker att ämnet är lättare att diskutera i jämförelse med eleverna i Västervik. Dock lyfter elever i båda städerna fram att diskussionen lätt spårar ur från att vara objektiv till att bli subjektiv och att konflikter lätt uppstår:
”Det är svårt att diskutera och samtala med feminister”- (årskurs-1 kille Västervik.) En senare och öppnare fråga (17) till eleverna var ” Hur tycker du att idrott och
hälsaundervisningen kan bli bättre både (A) allmänt och (B) just kring normer, ideal och genus?” I svaren på denna fråga uppkom det både en del positiva och upplyftande förslag. Exempelvis lyfter många elever i Malmö fram att de inte fått besök av en gästföreläsare men att de gärna hade velat få det. Eleverna anser att en föreläsare som själv har egna upplevelser och kan hjälpa till med att skapa en större bild av området. Eleverna lyfter både i
kommentarer och i enkätfråga 12 det faktum att de inte haft någon gästföreläsare tidigare i idrott och hälsaundervisningen inom det aktuella området. Samtidigt lyfter eleverna fram att
36
de vill ha mer diskussioner och ett öppnare klimat kring normer, genus och kroppsideal. I Västervik vill eleverna ha diskussioner då de ej behandlat ämnet i en större utsträckning medan eleverna i Malmö vill ha ännu mer djupare diskussioner med fler perspektiv samt fler tillfällen att påvisa sina kunskaper i ämnet.
” Genom att diskutera normer öppet i klassrummet och aktivt arbeta mot det i undervisningen”- (årskurs-2 tjej Malmö)
Samtidigt fanns det elever som har en negativ syn på ämnet genus, normer samt ideal och som lyfte fram en del negativa kommentarer kring hur undervisningen kan förbättras. Uteslutande lyfts dessa negativa kommentarer fram av killar, främst killar ifrån Västervik till ca 90%. De vanligaste kommentarerna av elever i både Malmö och Västervik anser att ämnet är irrelevant att ta upp i idrotts- och hälsaundervisningen.
” Att skita i normer och genus under idrotten och ta det i samhällskunskapen istället”- (årskurs-2 kille Västervik)
Andra killar främst ifrån Västervik anser att det är ett jobbigt ämne pga. de rådande
samhällsdebatterna kring metoo etc som handlar om att uppmärksamma sexuella trakasserier, och övergrepp inom olika fält i samhället. Andra anser bara att det är ett tråkigt och larvigt ämne som de absolut inte vill eller orkar slösa sina tankar på. Det citatet som stuckit ut mest i undersökningen och som snart skall analyseras kom även härifrån och under fråga 17 som var hur man kan förbättra undervisningen kring genus, normer och kroppsideal.
” Bygga ett omklädningsrum för transvestiter”- (årskurs-2 kille Västervik)
Det skall förtydligas att detta ovanstående citat var ett av flera negativt menade citat av en och samma elev.
37
Analys
Hur kommer det sig då att hälften av de tillfrågade lärarna inte aktivt undervisar gentemot könsmönster, normer och kroppsideal trots att de lyfter fram att eleverna har förkunskaper och vill diskutera ämnet? Varför anser majoriteten av dem att det är ett svårt ämne att diskutera kring? Lärarna själva upplever att ålder och kunskap spelar en stor roll. Detta överensstämmer med både genusforskning samt det tidigare presenterade genusperspektivet som belyser att lärare med en större osäkerhet och mindre ämneskunskap kring könsmönster och normer aktivt väljer att undvika att undervisa i området.84 Om man väljer att analysera utifrån
Bourdieus kultursociologiska teori kan man även se att lärarna som är osäkra inom ämnet undervisades i sin tur knapphändigt på lärarutbildningen och de har inte getts tillräckligt med kompetensutveckling inom området. Detta försvårar för att lärarna skall kunna överföra sina kunskaper inom fältet könsmönster och normer till idrott och hälsa-fältet. Detta gör att dessa lärares habitus inte heller har utmanats och eller förändrats i någon större utsträckning under deras tid som lärare.85 Det är enligt den tidigare forskningen inte ovanligt att lärare ej ges de förutsättningar de behöver för att kunna bedriva en högkvalitativ undervisning kring
könsmönster och normer.86 Detta kan i sin tur leda till att en viss typ av kunskap (dvs det fysiska kapitalet/fysisk kunskap) värdesätts inom fältet idrott och andra kunskaper som i detta fallet kring könsmönster och normer nedvärderas av lärarna 87
Lärarna lyfter fram att de idag inte har någon form av samverkan med andra lärare, pedagoger samt skolpersonal kring könsmönster, normer och kroppsideal trots att de anser att det är bra med samverkan kring komplexa områden. Vad kan detta bero på? Det kan bero på att det finns många individer som har olika personliga erfarenheter och syn på ämnet och hur
84 Hirdman, Yvonne, Genus: om det stabilas föränderliga former, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2003.
85Bourdieu, Pierre, Chamboredon, Jean-Claude & Passeron, Jean Claude, The craft of sociology:
epistemological preliminaries, Walter de Gruyter, Berlin, 1991.
86Skolverket, På pojkarnas planhalva? Ämnet idrott och hälsa ur ett jämställdhets- och
Likvärdighetsperspektiv, Stockholm: Skolverket, 2010.
87 Bourdieu, Pierre, Chamboredon, Jean-Claude & Passeron, Jean Claude, The craft of sociology:
38
undervisningen skall bedrivas.88 Detta kan vara en förklaring men en annan kan vara att lärare faktiskt inte vill samarbeta med annan skolpersonal samt skolaktörer.
Om man analyserar elevernas enkätsvar och kommentarer kan man se att eleverna är
splittrade. De elever som getts en aktiv undervisning i könsmönster, normer och kroppsideal är mestadels positiva och uppskattar den undervisningen medan de elever som ej getts en aktiv undervisningen visar mer motstånd mot ämnet. Vad kan detta bero på? Något som tydligt går att utläsa är att Västervikseleverna är osäkrare än Malmöeleverna kring att prata om ämnet då de tycker det är svårare. Detta kan enligt ett genusperspektiv förklaras utifrån att de inte fått den undervisningen som behövs för att göra de mer kompetenta och säkra kring ämnet.89
” Bygga ett omklädningsrum för transvestiter” Det citatet är från en av flera kritiska
kommentarer av elever, främst från Västervik. Det eleverna lyfter fram i frågan kring vad som kan förbättras i undervisningen att de anser att ämnet kring könsmönster, normer och
kroppsideal är tramsigt, tråkigt och löjligt. Detta kan man utifrån ett genusperspektiv förklara genom att elevernas föreställningar och fördomar ej utmanats och att de har lett till bristande ämneskunskaper. Risken är hög för att könsmönster, normer och föreställningar som ovan beskrivits förstärks istället för att utmanas ifall man inte undervisar kring området.90
Eleverna lyfter fram i båda skolorna att de anser att ämnet idrott och hälsa innehåller alldeles för mycket teori och därav finns det i vissa fall ett motstånd och negativa tankar mot teori kring könsmönster, normer samt kroppsideal. Detta kan analyseras och förklaras utifrån att eleverna kommer från en tidigare undervisning som mest bestått av praktiskt kunnande och där fysiskt kapital enhälligt premierats av läraren inom fältet. Detta gör att eleverna som tidigare stött på ytterst lite teori i idrott och hälsaundervisngen i grundskolan anser att det enbart är ett praktiskt ämne. Detta kan göra att elever upplever kursen idrott och hälsa 1 som ytterst teoritungt fast den i realiteten inte egentligen är så tung. Utifrån sina habitus har
88 Carlgren, Ingrid, Kunskapskulturer och undervisningspraktiker, Daidalos, Göteborg, 2015.
89 Hirdman, Yvonne, Genus: om det stabilas föränderliga former, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2003. 90 Ibid.
39
elevernaantingen en positiv eller negativ syn och smak på ämnet idrott och hälsa som något enbart fysiskt och därav finns det ett elevmotstånd som tar tid att utmana och förändra.91
Summering
För att summera resultat och analyskapitlet har resultat från både lärare och elever
presenterats där man kan se att lärares och elevers upplevelser överensstämmer. De lärare som arbetar mer aktivt gentemot könsmönster, normer och kroppsideal får också mer positiva omdömen och kommentarer av sina elever. I analysdelen kan man se att resultatet går att analyseras och tolkas utifrån Bourdieus kultursociologiska teori samt ett genusperspektiv.
91 Bourdieu, Pierre, Chamboredon, Jean-Claude & Passeron, Jean Claude, The craft of sociology:
40