Beträffande mitt syfte och mina problemformuleringar anser jag att jag fått svar på dem genom mitt resultat. Min slutsats kring detta är att studie- och yrkesvägledare genom sin utbildning får en grundläggande kompetens med sig för att kunna arbeta som internanställd inom bemanningsbranschen. När det gäller personalansvarigas uppfattning om att det inom branschen finns ett behov av samtals- och intervjuteknik är slutsatsen att det finns ett sådant behov men graden av det tycks variera beroende på vilket verksamhetsområde det handlar om.
Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer och en begränsad
enkätundersökning. Syftet med denna undersökning har varit att utifrån det perspektiv
personalansvariga på bemanningskontor har, ta reda på om studie- och yrkesvägledare genom sin utbildning får kompetens för att arbeta inom bemanningsbranschen. Med utgångspunkt från personalansvarigas perspektiv har personliga intervjuer varit relevant som metod då intervjuerna fokuserar på de personalansvariga och deras uppfattning. Dessa två har inte haft möjlighet att ställa upp på intervju av tidsmässiga skäl och har därför erbjudit sig att svara på mail istället. Eftersom jag har börjat bli medveten om att mitt deltagarantal skulle bli alltför lågt har jag efter att ha konsulterat med min handledare valt att inkludera dessa svar då de har mycket gemensamt med övriga respondenters svar. Med tanke på att intervjuundersökningen inte har gått som det var tänkt har jag även arbetat fram ett enkätformulär för genomförande av en enkätundersökning. Detta eftersom jag har insett att intervjuundersökningens resultat kan få svårigheter att ses som relevant, och för att de svar som kommit fram ur nämnda undersökning ur mitt perspektiv som blivande arbetssökande studie- och yrkesvägledande tyder på positivt resultat för studie- och yrkesvägledare på arbetsmarknaden.
Detta examensarbete har resulterat i en upptäckt att bemanningsbranschen mycket väl, beroende på hur verksamheten och dess mål ser ut, kan fungera som en alternativ
arbetsmarknad för studie- och yrkesvägledare. Vår kompetens ser ut att kunna ”matcha” branschens önskemål av kompetens för sina interanställda, åtminstone sett utifrån intervjurespondenternas svar.
Min utgångspunkt när jag satte igång det här examensarbetet har varit att undersöka om studie- och yrkesvägledare genom sin utbildning får kompetens för att arbeta som
internanställd på ett bemanningskontor. Efter genomförandet av undersökningen visar det sig att studie- och yrkesvägledare har större kompetens för detta än vad jag hade väntat mig. Att vår kompetens skulle vara brukbar inom omställning och liknande har jag väntat mig eftersom detta kan innebära stöttning och coachning av olika slag och min egen erfarenhet från
utbildningen säger mig att de kunskaper vi tar till oss genom utbildningen skulle kunna hjälpa människor i omställningssituationer. Resultatet från intervjuerna visar också att
samtalsfärdigheter som aktivt lyssnande, empati och frågeteknik som vi lär oss under studie- och yrkesvägledarutbildningen är eftertraktade även av mina respondenter. De ser samtalet som mycket viktigt, i vissa fall till och med som en grundförutsättning för att lyckas i rekryteringar osv.
Det visar sig genom intervjuerna att intervjurespondenterna efterfrågar ett intresse för yrken, näringsliv och yrkesliv hos sina internanställda. Jag förutsätter att det hos de personer som väljer att utbilda sig till studie- och yrkesvägledare finns ett intresse för studier och yrken då titeln på yrket mycket tydligt talar om att utbildningen handlar om att vägleda människor i val av studier och yrke (www.mah.se, 2007-10-26, 18:45). Min uppfattning är vidare att
färdigutbildade studie- och yrkesvägledare har med sig både ett intresse och kunskaper om yrken och studier och jag kan inte se att undersökningen pekar på att denna kompetens inte skulle vara användbar eller icke eftertraktad i bemanningsbranschen. Det som jag kan se saknas är specifika kunskaper om näringsliv och att studie- och yrkesvägledare inte tänker utifrån ett vinstintresse när de arbetar. Detta är något som bör tas i beaktande för studie- och yrkesvägledare som söker sig till bemanningsbranschen.
Utifrån Bourdieus teori om habitus anser jag att en människas personliga kompetens i hög grad formas av hennes sociala ursprung, att detta påverkar vilka attityder och förhållningssätt hon kommer att ha i sociala miljöer i det vuxna livet och hur hon kommer att hantera
relationer med andra människor. Därför tror jag också att studie- och yrkesvägledares
och är en del av vårt habitus. Men samtidigt tror jag att beroende på hur vårt habitus ser ut så är vi mer eller mindre mottagliga för att utbildningen ska påverka vår personliga kompetens i olika riktningar. Huruvida vi har den personliga kompetens såsom flexibilitet och
vinstdrivande förhållningssätt som bemannings- och rekryteringsföretagen enligt mina intervjurespondenter efterfrågar, beror nog dock till stor del på individens tidigare erfarenheter och sociala ursprung.
Lindblom och Oudhius (2002) skriver att bemanningsföretagen i framtiden kommer att få en allt mer central roll i den framtida arbetsmarknaden. Författarna skriver att
bemanningsföretagen kan betraktas som privata arbetsförmedlingar. Utifrån hur Lindblom och Oudhius (2002) ser på detta tolkar jag det som att branschen kan betraktas som en alternativ arbetsmarknad för studie- och yrkesvägledare. Den kompetens som vi bör få med oss från utbildningen i forma av färdigheter i att vägleda och informera människor om karriärutveckling och deras val av yrken och studier, bör rimligtvis vara relevant för den förmedling och rekrytering av arbetskraft som bemanningsföretagen enligt Lindblom och Oudius (2002) bedriver. Kombinationen av studie- och yrkesvägledares kunskaper om yrken och studier och dess kunskaper inom psykologi, sociologi och pedagogik skulle möjligen vara lämpade för att bistå bemanningsbranschen i deras arbete med att hitta rätt kompetens till rätt arbetskraft. Jag tror att kunskaper inom beteendevetenskap är nyttig i alla arbeten där man kommer i kontakt med och ska hantera olika människor. Kunskaper kring yrken och studier bör vara nyttigt om man arbetar i en bransch som förmedlar arbetskraft till olika arbetstagare. En bransch som dessutom börjar få en betydande funktion på den svenska arbetsmarknaden. Utifrån vad Lindblom och Oudhius (2002) rapport visar om bemanningsföretagens framtida funktion på arbetsmarknaden har studie- och yrkesvägledare en framtid i denna bransch.
Vad gäller förslag till framtida forskning vore det intressant om det forskades mer kring hur arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare egentligen ser ut. Min uppfattning är att det strömmar upp nya utbildningar och nya yrken överallt och trender kring arbete och arbetsliv verkar skifta snabbt. Med anledning av detta tror jag att det blir allt svårare för individen att välja studier eller yrke. Inte bara under de obligatoriska skolåren utan även senare i yrkeslivet. Människor i arbete kan behöva hjälp med karriärval och även företag kanske behöver extra hjälp vid urval av arbetskraft om denna blir allt mer specialiserad på grund av olika
också kommer att ändras och därför vore det intressant om det forskades kring vilka alternativa arbetsmarknader som studie- och yrkesvägledaryrket skulle kunna utövas och bidra med kunskaper i.
Utifrån den nya kunskap jag förvärvat om bemanningsbranschen genom detta examensarbete föreslår jag också mer forskning kring internanställdas uppgifter på bemanningsföretagen. Då det är dessa som sköter förmedlingen och matchningen mellan arbetskraft och arbetstagare vore ökad kunskap om vilka dessa ”förmedlare” är, önskvärt. Det är min tolkning att det är deras kompetens som till stor del påverkar matchningen och dess konsekvenser.