7. Slutsats och diskussion
7.1 Diskussion
Vid högläsning och individuell läsning ska det vara böcker som tar upp elevnära och vardagliga händelser. Det ska även finnas en igenkänningsfaktor som fångar elevers intresse enligt lärarna. Lärarna är därför av liknande åsikter som Chambers (2014), Ross (2017) och Brink (2009) som lyfter fram betydelsen av att välja böcker utefter elevers erfarenheter och livsvärld. Valen tycks utgå från elevers intressen både sett till individen och gruppen. Det som framkom vid intervjuerna var att det vanligaste är att lärarna väljer böcker vid högläsning då de oftast har en tanke med boken. De menade dock att de har elevgruppen i tankarna då valen görs. Chambers (2014) menar att elever så ofta som möjligt ska få vara med och välja ut böcker till klassrummet vilket Brink (2009) också framhåller.Dock menar Brink att det är relevant att ligga ett steg före sina elever och veta vad som är bra läsning men samtidigt med en professionell hållning lyssna på sina elevers förslag. Det tycks lärarna i vår studie göra då de vid tillfällen väljer böcker som elever rekommenderar och väljer böcker som LasseMajas detektivbyrå som de vet intresserar eleverna. I läroplanen nämns inget om vilka författare eller illustratörer som undervisningen ska beröra. Det som nämns är att elever ska få kunskap om några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer (Skolverket, 2019). I Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (Skolverket, 2017) beskrivs att det inte förekommer någon kanon i kursplanerna, utan det är upp till läraren att i samråd med elever välja författare och verk. Enligt Cremin et al. (2008) behövs kunskap om författare för att väcka elevers intresse för olika författare och det visar sig att det oftast är samma författare som nämns. I läroplanen nämns inga specifika författare men trots det tycks Astrid Lindgren vara framträdande av informanterna. Detta är i linje med vad Brinks (2009) tidigare forskning visat, Astrid Lindgren har visat sig ha en stark ställning som dessutom stärkts på senare år. Läraren Hanna nämner i vår studie, att hon tycker Astrid Lindgren är lika viktig som att lära sig nationalsången. Det tyder på att Astrid Lindgren har ett starkt kulturellt arv att bidra med. Frågan är om arbetet med Astrid
37
Lindgren egentligen utgår från eleverna och deras livsvärld. Valen tycks vara utifrån lärarnas egna preferenser och vad de anser att elever inte får gå miste om, det kanske kan bli svårt för elever att känna igen sig i en sådan kultur och identiteter som inte utgår från elevers livsvärld. I kanondebatten menar en del att betydande författare och verk är kulturarv som inte får förbises av skolan. Dock menar Kåreland (2013) att det finns forskare och lärare som hävdar att en litterär kanon inte hade fungerat i skolan. Då elever är olika och deras läsvanor varierar. Vi ser både för- och nackdelar med en kanon men vi tror på det fria valet. En kanon anser vi i så fall borde vara i form av en riktlinje och frivillig att följa, vi som lärare känner våra elever bäst och borde få avgöra vad som passar vår elevgrupp. Ross (2017) och Brinks (2009) forskning visar också att lärare väljer bok utefter favoriter och det som de själva präglats av som barn. Dock hävdade Brink att lärare menar att de försöker förnya sig och ta in nya författare och verk, vilket även vår analys tyder på. Det tycks finnas en ambition att belysa en större mångfald men utbudet av böcker kan även påverka valet.Chambers (2014), Brink (2009) samt Ross (2017) menar att tillgången av böcker i biblioteket är avgörande vid val av böcker. Greta blir ett tydligt exempel, hon är inte nöjd med skolans utbud vilket kan göra att hennes bokval påverkas. Det blir inte lika uppdaterade böcker som passar elevers intressen så som hon önskat. Detta är problematiskt, hennes ambition att spegla en större mångfald och möta elevers intressen kan påverkas av skolans utbud. Brinks (2009) studie visar att bibliotekarien är en viktig resurs vid tips på böcker till både lärare och elever. Detta menar de flesta lärarna i vår studie att bibliotekarien är, då deras kompetens kan bidra med värdefulla tips på böcker i undervisningen.
Lärarna i studien menar att deras val kan grundas i om det händer något påtagligt i samhället eller om en bok passar in i ett temaarbete, vilket är i linje med vad Ross (2017) studie visar. Värdegrundsarbetet tycks vara i fokus av samtliga lärare i vår studie. Detta område har omdebatterats i samhället då mycket fokus tycks läggas på värdegrundslitteratur av lärare (Thente, 2019). Ella nämner i vår studie att man kanske förmildrar svordomar och liknande i texter för att det ska bli bra för eleverna. Frågan är hur ”bra” det blir för eleverna att förmildra skönlitteraturen. Det kan bidra till att elever endast får ta del av den ”rätta” versionen, vilket kan leda till att problematiska skildringar inte blir framträdande. Eleverna får då kanske aldrig möta olika och kritiska perspektiv som kan bidra till fördjupad förståelse och kritiskt tänkande.
38
Chambers (2014) Jönsson (2007) och Eckeskog (2013) framhåller boksamtalens betydelse för fördjupade tankar om det lästa. Då alla lärarna i studien menar att de använder sig av boksamtal med olika slags frågor indikerar det att detta är en viktig del i arbetet med skönlitteratur. Andra arbetssätt som nämns av lärarna är boktillverkning och gestaltning som bidrar med mycket till eleverna. Detta är i linje med vad Chambers (2014) menar, elever anser att det blir roligare samt mindre hämmande. Läsloggar beskrevs som ett viktigt inslag i bearbetning av text av Jönssons (2007) tidigare forskning. Det är ytterst få som nämner läsloggar i vår studie. Ett större fokus riktas mot boksamtal. Den individuella boken tycks därför inte bearbetas lika frekvent som högläsningsboken gör. Förståelsen och glädjen med läsning kanske kan påverkas om det inte finns några tydliga stödstrukturer för den individuella läsningen. Något vårt resultat belyser men som inte uppmärksammats i tidigare forskning är att mer fokus verkar läggas på val av bok och arbetssätt vid högläsning, än vid individuell läsning. I vår kommande profession tar vi med oss detta. Det finns inte lika många studier kring val av skönlitteratur och arbetssätt med fokus på elever i de yngre åren som det gör för elever i de senare åren. Därför anser vi att vår undersökning bidrar med fokus på årskurs F-3.
Det har varit inspirerande att höra olika lärares tankar om hur de tänker kring val och arbetssätt. En del tankar kommer vi ta med oss och ha i åtanke inför vår kommande profession. Något vi kommer tänka på är att även om vi utgår från elevers intressen måste vi även utmana eleverna och tänka på böckers innehåll, för att hjälpa elever vidare i deras tankar och inte enbart stanna i sådant som de känner igen sig i. Skolverket (2017) framhåller att litteraturen ska bidra med att elever utvecklar nya kunskaper och intressen samt bidra med nya perspektiv. Genom genomtänkta högläsningsböcker kan elever inspireras till att läsa vidare på egen hand och lära sig vad de gillar och inte gillar för böcker för att sedan kunna göra egna aktiva val. Vi tror att det är av betydelse att göra genomtänkta val av böcker och arbetssätt för att inspirera elever till lustfylld läsning. Precis som Anna nämnde i vår studie, man kan vägleda och visa elever hur det går till vid val av böcker. Ur ett långtidsperspektiv kan grunden till att lära elever välja böcker med omsorg, bidra till att fler känner en glädje med läsning. Anna nämner också att elever inte reflekterar idag, de går bara rakt fram utan att tänka efter vad som precis hände. Vi som lärare blir värdefulla i att vägleda elever och ge dem rätt verktyg för att reflektera och göra egna aktiva och kritiska val. Skönlitteraturen kan bidra med mycket som understrukits av lärarna i vår studie.Det är ett viktigt ämne som rör upp många känslor för vilken litteratur som borde läsas och hur det borde gå till. Grunden enligt
39
oss borde alltid vara goda relationer till sina elever för att kunna göra val sett till den enskilda individen och elevgruppens bästa.
7.2 Slutsatser
Studiens syfte har varit att besvara frågorna “På vilka grunder menar lärare att deras val av skönlitteratur sker?” och “Hur säger sig lärare arbeta med skönlitteratur i klassrummet?”. Vi
kommer först att besvara vår första frågeställning, följt av den andra. Slutsatserna dras med utgångspunkt i resultat- och diskussionsavsnitten.
Resultatet visar att lärare grundar sina val vid högläsning och individuell läsning på om det är elevnära böcker som intresserar eleverna och ger dem möjlighet att känna igen sig. Valen kan grundas i var eleverna befinner sig på för kognitiv mognadsnivå.Val utefter en kanonprincip kan vara en utgångspunkt. Astrid Lindgren tycks vara vanligt vid högläsning för de flesta lärarna, vilket kan tyda på att det finns en tyst kanon. Bibliotekets utbud har en påverkan på valet, det kan begränsa lärares ambitioner om utbudet inte är tillräckligt. Bibliotekariernas kompetens och tips nämner de flesta lärare har en påverkan på deras val vid högläsning och individuell läsning. En av grunderna vid val av bok visade sig vara utifrån temaområden och värdegrundsarbete. Alla lärare i studien säger sig arbeta med skönlitteratur genom boksamtal och några lärare nämner även boktillverkning som sker vid både högläsning och individuell läsning. Bokrecensioner nämns av några lärare som bearbetning vid individuell läsning av skönlitteratur. Vid högläsning framkom det av några lärare att gestaltning används som arbetssätt, det nämns framförallt som arbetssätt i förskoleklassen. Den individuella boken tycks inte få samma fokus vid bearbetning av skönlitteratur som högläsningsboken får.
7.3 Metoddiskussion
Studiens syfte var att undersöka utgångspunkten för lärares val av skönlitteratur i undervisningen, samt hur lärare säger sig bearbeta det lästa i klassrummet. Med studiens syfte i åtanke valdes därefter en kvalitativ metod, då Alvehus (2013) framhåller att intervjuer är en väsentlig metod när syftet är att undersöka hur personer tänker, känner och resonerar. Urvalet av informanter skedde utefter ett bekvämlighetsurval och kan därför anses som en brist. Bryman (2011) framhåller också
40
detta då det inte är möjligt att generalisera resultaten när det bara skett ett stickprov, utan resultatet står för de personer som var tillgängliga. Intervjuerna i studien som gjorts har följt Bryman (2011) och Alvehus (2013) rekommendationer för att vara väl förberedda. I efterhand insåg vi att vi hade kunnat be informanterna vidareutveckla sina svar ännu mer och ge fler följdfrågor för djupare förståelse. Trots detta tycker vi att intervjuerna gett oss svar på våra frågeställningar. En brist i vår studie är också det låga antalet informanter, som gör att vårt resultat inte kan generaliseras. Enligt Alvehus (2013) går det inte generellt att säga vad lärare grundar sina val i och har för arbetssätt då endast åtta intervjuer skett. Observationer hade även gjort att vårt resultat stärkts, och blivit mer tillförlitligt. Genom att observera hade det synliggjorts om det lärarna säger stämmer överens med det som faktiskt sker i klassrummen. Det hade varit intressant att observera när lärarna gör sina val och följa hela arbetsprocessen, från det att valen görs till hur arbetet med böckerna avslutas.
7.4 Vidare forskning
Till framtida forskning skulle en intressant aspekt vara att undersöka bokval och arbetssätt utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Skillnader och likheter hade kunnat undersökas mellan olika skolor med olika förutsättningar. Frågeställningen hade då kunnat vara: Hur påverkar skolors olika
förutsättningar bokval och arbetssätt? Kanondebattens påverkan kan då också inkluderas och
undersökas närmare. Enligt Skolverket (2017) är en av utgångspunkterna för elever i de tidigare åren att de ska kunna göra enkla kopplingar mellan elevnära texters budskap samt egna erfarenheter. Detta har då väckt vår nyfikenhet gällande vilken påverkan kanon har på elever. För att ta reda på detta skulle intervjuer och observationer kunnat användas som metod. Urvalet av informanter hade kunnat vara lärare och elever, för att få ett bredare perspektiv utifrån olika synvinklar. Sedan skulle intervjuer kunnat kompletteras med observationer för att se om det som görs stämmer överens med det som sägs. Därefter hade en jämförelse kunnat göras mellan skolor för att se vilka likheter och skillnader som blir framträdande.
41
Referenslista
Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Braun, Virginia. & Clarke, Victoria. (2006). Using thematic analysis in psychology, Qualitative
Research in Psychology, 3:2, 77-101. Hämtad 2020-02-13 från:
http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Brink, Lars. (2009). Skönlitteraturens väg till klassrummet – om läsarkarriär, skolkanon och verklighetsanpassning. I: Kåreland, Lena (red.) Läsa bör man- ?: den skönlitterära texten i skola
och lärarutbildning. 1. uppl. Stockholm: Liber
Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Chambers, Aidan. (2014). Böcker inom och omkring oss. ([Ny utg.]). Stockholm: Gilla böcker.
Christoffersen, Line. & Johannessen, Asbjørn. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Cremin, Teresa., Mottram, Marilyn., Bearne, Eve., & Goodwin, Prue. (2008). Exploring teachers’ knowledge of children’s literature. Cambridge Journal of Education, 38(4), 449–464. Hämtad 2020-03-25 från: https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/03057640802482363
Eckeskog, Helena (2013). Varför knackar han inte bara på? en studie om arbete med läsförståelse
i åk 1-2. Umeå: Umeå universitet. Hämtad 2020-03-25 från:
42
Englund, Axel. (2016). Skönlitteraturen får oss att ifrågasätta. Dagens Nyheter 2016-07-18. Hämtad 2020-01-22 från: https://www.dn.se/debatt/repliker/skonlitteraturen-far-oss-att- ifragasatta/
Eriksson, Jessica., Grönvall Fransson, Camilla. & Johansson, Annelie. (2017). Kreativ
grammatikundervisning: från förskoleklass till åk 6. (Andra upplagan). Ingarö: Columbus förlag.
Jonsson, Stefan. (2006). Folkpartiet på svenskjakt. Dagens Nyheter 2006-07-26. Hämtad 2020-02- 17 från: http://www.dn.se/kultur-noje/folkpartiet-pa-svenskjakt
Jönsson, Karin. (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-3. Diss. Lund: Lunds Universitet, 2007. Malmö. Hämtad 2020-02-21 från: http://muep.mau.se/bitstream/2043/4089/1/Avhandling.pdf
Kåreland, Lena. (2013). Barnboken i samhället. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Mannerheim, Filippa. (2019). Värdegrundslitteratur och manisk textproduktion har förstört svenskämnet. Skrivateljén. 2019-10-02. Hämtad 2020-03-25 från: http://www.skrivateljen.se/2019/10/02/vardegrundsfragor-och-formalia-har-infiltrerat-
svenskamnet/
Melin, Lars. (2016). Skönlitteratur hjälper inte unga till framgång. Dagens Nyheter 2016-07-18. Hämtad 2020-01-22 från: https://www.dn.se/debatt/skonlitteratur-hjalper-inte-unga-till- framgang-i-livet/?fbclid=IwAR2UFWmjz4YxKhb1ZFmMOny8iUGBQpu_6RGFaI6P0-
SFCGgGgRQ-Jwq3XBg
Molloy, Gunilla. (2008). Reflekterande läsning och skrivning. (2., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Molloy, Gunilla. (2007). Skolämnet svenska: en kritisk ämnesdidaktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
43
Nationalencyklopedin. (2020). Kanon Hämtad 2020-03-05 från: http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kanon-(litteraturvetenskap)
Regeringen. (2013). Proposition 2013/14:3. Läsa för livet. Hämtad 2020-03-05 från: https://www.regeringen.se/49bb92/contentassets/675c756728834af198bcd7a093cc3d84/lasa-for- livet-prop.2013143
Regeringskansliet. (2018). Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället [Elektronisk
resurs]. Hämtad 2020-01-25 från:
https://www.regeringen.se/49f088/contentassets/39759a0cb5234aa08340c7243e371908/barns- och-ungas-lasning--ett-ansvar-for-hela-samhallet-sou-201857.pdf
Riksdagen. (2008). Motion 2008/09:Ub236. Litterär kanon. Hämtad 2020-03-06 från: https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/motion/litterar-kanon_GW02Ub236
Ross, Rachael L. (2017). Exploring Teachers' Read-Aloud Book Selections: What Drives the
Decision. Diss. Clemson: Clemson University. Hämtad 2020-02-11 från:
https://tigerprints.clemson.edu/all_dissertations/2049
Skogstad, Isak. (2019). Svensk skola behöver en litteraturkanon. Smedjan 2019-04-24. Hämtad 2020-02-17 från: https://timbro.se/smedjan/svensk-skola-behover-en-litteraturkanon/
Sverige. Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (reviderad 2017)
[Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket
Sverige. Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Thavenius, Jan. (1999). Modersmålet – redskap eller bildningsmedel?. I: Thavenius, Jan. (red.)
44
Thente, Jonas. (2019). Skolverket vill byta skönlitteraturen mot pekpinnar. Dagens Nyheter. 2019- 10-08. Hämtad 2020-03-25 från: https://www.dn.se/kultur-noje/jonas-thente-skolverket-vill-byta- skonlitteraturen-mot-pekpinnar/?forceScript=1&variantType=large
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-02-11 från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wikström, Cecilia. (2006a). Därför behövs litteraturkanon. Svenska Dagbladet 2006-07-29. Hämtad 20202-02-17 från: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/darfor-behovs- litteraturkanon_339602.svd
Wikström, Cecilia. (2006b). Skapa svensk litteraturkanon. Sydsvenskan 2006-07-22. Hämtad 2020-02-17 från: http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/skapa-svensk- litteraturkanon/
45
Bilaga 1
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION
Samtycke till medverkan i
studentprojekt
Våra namn är Matilda Solvang och Louise Orest och vi är två lärarstudenter som studerar sista terminen vid Malmö Universitet. Till sommaren tar vi examen och är i skrivande stund i full gång med vårt examensarbete. Vi har inhämtat skolans godkännande till att genomföra den kommande studien. Vårt examensarbete handlar om lärares val av och arbetssätt med skönlitteratur i undervisningen. Både när det kommer till högläsning och individuell läsning. Därför är vi intresserade av att höra dina tankar genom en intervju. Materialet kommer samlas in med hjälp av ljudinspelning och kommer förvaras oåtkomligt under arbetets gång. Samtyckesblanketten kommer även att förvaras oåtkomligt på Malmö Universitet. Vår studie utgår från vetenskapsrådets principer.
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer finns tillgängliga på följande länk:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdfVår studie utgår från dessa principer i bl.a. följande avseenden: - Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som
tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad
Kontaktuppgifter:
Matilda Solvang, mobil: 0724 – 521762, mail: tildiis_95@hotmail.com Louise Orest, mobil: 0768 – 604707, mail: louiseorest@gmail.com
Ansvarig handledare på Malmö universitet: Karin Jönsson, mail: karin.jonsson@mau.se Kontaktuppgifter Malmö universitet: www.mau.se, 040-665 700
På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
Samtycke
Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt genom en inspelad intervju samt att personlig information kommer förvaras oåtkomligt under arbetets gång. Jag bekräftar även att jag har tagit del av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som säger att
- medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad Namn: ……….………. Namnförtydligande: ………. Dagens datum: ……….. __________________________ 1
De forskningsetiska principerna kan du läsa mer om i Vetenskapsrådets skrift Forskningsetiska principer inom humanistisk-
47
Bilaga 2
Intervjuguide
Utbildning och behörighet: Antal verksamma år: Nuvarande årskurs:
• Vad är skönlitteratur för dig?
• Hur ser utbudet av skönlitteratur ut på er skola?
• Hur påverkar utbudet dina val av skönlitteratur? - Vid högläsning? - Vid individuell läsning?
• Hur tänker du kring dina val av skönlitteratur? - Vid högläsning? - Vid individuell läsning?
• Har du några kriterier vid urval av skönlitteratur? - Vid högläsning? - Vid individuell läsning?
• Är det du eller eleverna som väljer bok? - Vid högläsning? - Vid individuell läsning?
• Har du bestämda böcker du alltid brukar läsa för dina elever eller du brukar variera dina val?
• Hur skiljer sig valen av bok från förskoleklassen till valen du sedan gör i årskurs 3?
• Hur arbetar du med skönlitteratur i klassrummet? - Vid högläsning? - Vid individuell läsning?
• Vad anser du eleverna lär sig genom ett sådant arbetssätt?
• Skiljer sig arbetssätten åt med skönlitteratur från en förskoleklass jämfört med en årskurs 1, 2 eller 3?
• Vad anser du att eleverna lär sig genom arbetet med skönlitteratur?