Lärarnas arbetssätt

Olika arbetsformer som nämns av lärarna är boksamtal, läsloggar, diskussionsgrupper, boktillverkning och gestaltning. En del kommer in på metoder som En läsande klass och

Bornholmsmodellen. Vingböckerna nämns också, där det redan finns bestämda böcker i olika

nivåer som elever får i läsläxa samt arbetar med i skolan. I följande delar beskrivs boksamtal, boktillverkning och gestaltning.

6.5.1 Boksamtal

Alla lärare menar att de har boksamtal vid högläsning och Doris beskriver hur de kan gå tillväga. Doris, lärare i årskurs 1: ...vi kommer jobba med ett material som heter Ving, och då kan det vara att jag kanske läser högt någon gång och kanske barnen läser för varandra, det kan se väldigt olika ut. Sen utifrån det att man har ett boksamtal utifrån den boken då, alla har samma bok.

Lärarna beskriver att de använder sig av olika frågor beroende på elevgrupp. Molloy (2008) beskriver att det ska planeras specifikt för vilken elevgrupp som undervisas för att besvara vem- och hur-frågorna. Gällande boksamtal beskriver lärare i undersökningen att de använder sig av olika sätt och frågor för att föra boksamtal. En tolkning vi gör är att de besvarar hur- och vem- frågorna när de väljer att använda sig av olika strategier i olika årskurser och anpassa sina frågor till vilka elever de har. Hanna som har en årskurs 3 beskriver vad hon har för stödstrukturer vid boksamtal.

Hanna, lärare i årskurs 3: I boksamtalen så har jag olika stödstrukturer till exempel vad står på raderna och vad står bortom raderna och hur kan du applicera det här på dig själv, det kan vara att man bara tänker såhär att det här har jag upplevt, det här har min kompis upplevt och vad har vi upplevt gemensamt med den här huvudpersonen, så det finns olika strategier. Sen har jag stödfrågor på boksamtal också som vi utgår mycket från det här med En läsande klass.

Boksamtal är det vanligaste arbetssättet som lyfts och som lärarna pratar mest om i vår studie. Det är väldigt få som talar om läsloggar. Det kan indikera på att boksamtal är mer vanligt förekommande än att bearbeta text genom läsloggar, vilket kanske kan göra att elever som inte

33

kommer till tals vid samtal inte känner sig sedda eller hörda. Alla elever är olika och därför kan olika arbetssätt bidra med något som passar för olika individer.

6.5.2 Boktillverkning

Ett annat arbetssätt som var framträdande var tillverkning av egna böcker. Det var dock inte lika vanligt som boksamtal. I tidig ålder beskriver några lärare att det är mycket gemensamt arbete samt arbete med händerna.

Cajsa, lärare i årskurs 1: Det blir mer gemensamt arbete i förskoleklass, och man kanske mer har den här målande bilden, att man gestaltar det i en uttrycksform som att rita också. Vi vill ju att skrivandet ska komma mer i ettan och sedan ska man utveckla sina meningar mer i tvåan trean så att det blir en progression, det är viktigt så att barnen blir stimulerade i sitt läsarbete.

Sedan menar fyra av lärarna att det finns flera sätt att bearbeta en bok och fånga elevernas läsintresse, det kan vara genom att göra en egen bok. Anna beskriver hur boktillverkning med hennes elever kan se ut.

Anna, lärare i förskoleklass: Utefter böcker vi har läst kan de tillverka egna böcker om berättelsen. Syftet är då att återberätta. Man viker ett A4 och sen beroende på hur långt fram de är kan de få olika många sidor, sen en snygg färgad pärm. Sen hänger vi upp böckerna på krokar, så kan de gå där och titta i sina böcker. Det är ett väldigt roligt och spännande sätt för att få dem att reflektera. Lite spännande att få visa upp det för föräldrarna också. För att öppna upp intresset för läsning. Jag tycker de lär sig väldigt mycket på det och eleverna tycker det är roligt. De som kan får skriva annars kan man rita. Jag tycker att många barn idag inte reflekterar och kan inte tänka vad har jag gjort nu utan de går bara rakt fram. Har jag upplevt. Lärarna blir viktiga förebilder där.

Anna tycks vara medveten om Varför? eleverna får tillverka egna böcker, syftet är att reflektera och återberätta. Det är även ett arbetssätt som anpassas efter eleverna och deras intressen som kan bidra med att skapa ett intresse för läsning. Det framgår att det är de lärare som är verksamma i de yngre åren som nämner tillverkning av något slag utifrån lästa böcker.

34

6.5.3 Gestaltning

Tre lärare nämner att de gestaltar texter genom varierande former. Anna beskriver hur hon arbetar med skönlitteratur.

Anna, lärare i förskoleklass: Man kan ju faktiskt också spela teater, man kan dramatisera det. Använda sig av handdocker. Man kan göra hur mycket som helst av en berättelse.

Doris menar att det finns många sätt att arbeta med böcker och att rollspel är en av dem.

Doris, lärare i årskurs 1: ...vi jobbar med det på alla håll och kanter, det här med att dra egna slutsatser och läsa mellan raderna, kopplat till skrivandet att skriva egna slut till boken och köra rollspel, det finns mycket man kan göra utifrån en och samma bok.

Det framgår att det även är de lärare som är verksamma i de yngre åren som nämner gestaltning som arbetssätt. I de äldre åren nämner lärare arbetssätt som till exempel bokrecensioner men framförallt boksamtal genom olika strategier. Lärarnas svar indikerar att deras förhållningssätt till de didaktiska frågorna förändras (Molloy, 2008). Utifrån lärarnas svar indikerar det att arbetssätten förändras och anpassas efter dem desto äldre elever blir. Arbetet med skönlitteratur som lyfts generellt av de intervjuade lärarna är att det framförallt är språkutvecklande och att skönlitteraturen bidrar med mycket till eleverna.

Anna, lärare i förskoleklass: Genom skönlitteratur har man fantasin och att skapa sig fantasibilder, det är viktigt genom hela livet. För det gör man för att överleva på något sätt. Sen är det språket, framförallt.

Greta beskriver vad hon anser att skönlitteratur bidrar med till eleverna.

Greta, lärare i årskurs 3: Man lär sig mycket genom skönlitteratur. Allt, skulle jag säga. Man lär sig hur världen fungerar, man lär sig hur det har sett ut förr i tiden om man läser en gammal bok, man lär sig hur språket har förändrats, ordspråk, man lär sig att hantera ett språk överlag. Både hur man talar, hur det grammatiska ser ut, hur man stavar ord. Men du lär dig också med känslor, tankar och idéer. Du kan lära dig om andra kulturer. Man lär sig väldigt mycket om allmänbildning också om man läser olika sorters böcker.

35

Sammanfattningsvis menar lärare att skönlitteratur bidrar med mycket nödvändig kunskap. Lärarna tycks vara medvetna om Varför? de läser skönlitteratur för sina elever. Det är svårt att säga om lärarnas Vad?, Vem? och Hur? stämmer överens med varandra, som alla finns under den övergripande frågan Varför?. Utifrån lärarnas utsagor tycks de ha elevgruppen i åtanke när skönlitteratur bearbetas, arbetssätten förändras och anpassas med elevernas ålder. Lärarna tycks ha ett bakomliggande syfte med deras val av arbetssätt.

36