Diskussion

Tidigare forskning kring hälsa och sociala medier verkar ofta ha syftat till att undersöka hur influencers konstruerar en hälsosam livsstil (Pilgrim & Bohnet-Joshko 2019; Bak & Prinski 2020). Även om jag

inte tagit hänsyn till hur många följare användaren har, är tidigare forskningsresultat både intressant och relevant för den här studien. När fitness-influencers kommunikation har analyserats visar det sig att en ”expertroll” eller en roll av att informera om ”expertinformation” intagits (Pilgrim & Bohnet-Joshko 2019, s. 4–5). Den självpositionering som undersökts i denna studie har också visat på att användare gärna intar positioner som experter och då i form av certifierade kostrådgivare eller personliga tränare etcetera. De beskrivningar som ges kring en hälsosam livsstil kan också syfta till att ge någon form av ”expertinformation” till exempel när en användare uppmanar och beskriver hur viktigt det är för människor att äta fett.

Dieter har varit framträdande i tidigare forskning när traditionell media konstruerat en hälsosam livsstil. Där har läsarna uppmanats att äta på ett visst sätt och av olika anledningar (Madden & Chamerlain 2004; Sundström 2015). Förutom fokus på dieter är mat ett återkommande tema i tidningsartiklar, vilken konstrueras som antingen bra eller dålig (Madden & Chamerlain 2004, s. 585). Hälsa och hälsosam mat verkar också läggas på kvinnor där budskapen i tidningarna erbjuder kvinnor att positionera sig som både goda mödrar och hälsosamma ätare. I mitt material positionerar sig många som mödrar i sin användarprofil, däremot saknas denna position i inläggen. Det går därför inte att urskilja hur kvinnorna själva positionerar sig som goda mödrar i samband med att en hälsosam livsstil konstrueras. Tidigare forskning som Sandberg (2004, s. 184) gjort visar även på motsägelser i budskap där vi å ena sidan ska äta mindre och å andra sidan vill livsmedelsindustrin att vi ska konsumera mer. I den här studien benämns maten sällan som en diet. Det är möjligt att användarna undviker att benämna något som diet för att istället använda benämningen hälsosam kost. Eller som en användare uttrycker det genom #jagbantarinte fastän hen samtidigt använder Viktväktarna som ju är en form av diet. Dessutom ett kommersiellt företag som tar betalt för sina tjänster.

Vikt har visat sig vara ett centralt tema i studiens material. Vikt har historiskt varit ett dominerande tema när hälsa konstrueras i traditionell media och då har fokus ofta hamnat på människors utseende. Det visar bland annat i forskning av hälsomagasin och i kvällstidningar (Tolvhed 2019; Sandberg 2004). I Sandbergs (2004) forskning redogörs för konstruktionen av män och kvinnors hälsa i media mellan åren 1997–2001 vilket ofta reducerats till ”framgångsberättelser” där individer visas upp före och efter en omfattande viktnedgång. I den här studien finns bara en bild som påminner om detta, tillsammans med ett par bilder som visar antal kilon användaren gått ner. Det förekommer desto mer i skrift där vikt både återkommer i användarprofiler och benämningar. Det är tydligt att användarna vill gå ner i vikt och samtidigt visa upp hur hela processen fungerar kring viktnedgången. I den hälsodiskurs som Tolvhed

(2019) identifierat i tidningen Hälsa mellan perioden 1960 och 2010, visar att hälsa den senaste tiden främst fokuserat på skötseln av den egna kroppen. Det är tydligt även i detta material från Instagram där det finns ett fokus på att med hjälp av visuella resurser, visa synliga muskler. Kropp och träningskläder hamnar också i fokus i fitness-influencers bilder där 90 % av alla porträtterade människor har någon bar kroppsdel i syfte att visa synliga muskler (Pilgrim & Bohnet-Joshko 2019, s. 4–5). Bilderna som dessa influencers lägger ut visar även på att 70 % visar upp och gör reklam för företag som säljer produkter relaterade till diet eller träning. Likaså visar resultatet av de teman som Bak och Prinski (2020) identifierat i sitt material av infleuncers. I mitt material uttrycks det aldrig att reklam görs, däremot så blir det indirekt reklam när olika företag nämns språkligt eller visas upp visuellt. Till exempel märken på olika träningskläder, dieter eller när olika matkasse-företag nämns. När makten nu hamnat hos ”privatpersoner” på Instagram som producerar sitt eget innehåll, så är det tydligt att kommersiella företag ändå får utrymme och ibland utan att behöva ge någon ersättning. Majoriteten av användarna i denna studie tycks nämligen inte vara influencers som tar betalt för samarbeten.

De resultat som den här studien kommit fram till vad gäller dominerande teman och diskurser kan varken ses som chockerande eller oväntade. Som förklarats i studiens inledning definieras hälsa olika och när nu makten ligger hos nya opinionsbildare i form av användare (ofta privatpersoner) på Instagram, känns det självklart att olika konstruktioner av hälsa och en hälsosam livsstil också träder fram. Men även om det finns olika teman är det intressant att resultatet ändå är så pass homogent. Det är ingen större variation i de teman som framträder när en hälsosam livsstil konstrueras, inte heller någon motstridig förståelse av hälsa i denna konstruktion. Det går också att ställa sig kritisk till att

konstruktionen av hälsa verkar ha reducerats till att framförallt handla om vikt och viktnedgång samt att uppleva skam kring mindre hälsosam mat. Detta eftersom hälsa skulle kunna vara så mycket mer, till exempel att inte konsumera tobak eller alkohol, att ha en god tandhygien eller att inte behöva känna ensamhet. Det påminner mycket om den hälsohets Sundström (2015, s. 22–23) redogör för där kroppen och utseende är i fokus och där många människor känner skam kring mat. Det syns dessutom tydliga spår av hur traditionell media historiskt konstruerat hälsa och vilka normer och värderingar som de haft i det som nu reproduceras av användarna under #hälsosamlivsstil.

Avslutningsvis är det tydligt att en hälsosam livsstil och hälsa inte är synonymer enligt studiens resultat. Som redogjorts för i inledningen kan hälsa bland annat definieras som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande” (Folkhälsomyndigheten 2019). En hälsosam livsstil enligt användare på Instagram, tycks ha blivit ett eget community där en delad syn om vad som är hälsosamt

och inte tycks finnas. Studiens resultat visar delvis på att människor prioriterar sitt fysiska välbefinnande men då ofta kopplat till utseende. Vad gäller det psykiska och sociala välbefinnandet är det inte lika tydligt. Det är snarare ett individuellt ansvar som står i fokus, även om användarna uppmanar till att inspireras och motiveras av andra. Allt som allt kan en övergripande sammanfattning och diskussion landa i att spår av den hälsoism Robert Crawford redogjorde för på 1980-talet i högsta grad lever idag 2021. Vi ska ta hand om vår hälsa för att undvika att bli sjuka, genom att äta hälsosamt, träna med glädje och tänka positiva tankar. Gärna med en personlig tränare eller certifierad kostrådgivare i

bakgrunden som berättar för oss hur vi ska gå tillväga för att uppnå den perfekta hälsosamma livsstilen.