Den viktiga hälsoresan
En kritisk diskursanalys av hur en hälsosam livsstil konstrueras på Instagram
Av: Nathalie Björklund
Handledare: Daniel Wojahn
Södertörns högskola | Institutionen för kultur och lärande Kandidatuppsats 15 hp
Svenska C | Vårterminen 2021 Kommunikatörsprogrammet
Abstract [SV]
Människors strävan efter att leva hälsosamt är inget nytt fenomen och många söker antingen själva efter information eller så får de motta hälsobudskap via media. I takt med att människor använder fler sociala medier framför traditionella medier, flyttas också mer ansvar för att producera innehåll till den enskilda individen. Instagram är ett community där människor samlas och där normer och värderingar om bland annat hälsa konstrueras och reproduceras. Mot denna bakgrund syftar denna studie till att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, undersöka hur en hälsosam livsstil språkligt och visuellt konstrueras på Instagram. Metodologiskt görs detta genom en kritisk diskursanalys av 44 Instagraminlägg som hämtats från #hälsosamlivsstil. De centrala teorier och metoder studien utgår ifrån är socialkonstruktivistism och kritisk diskursanalys tillsammans med språkvetenskapliga metoder för text- och bildanalys. Studien kommer bland annat fram till att användarna som delat inläggen, gärna väljer att inta ”expertpositioner”
eller dela ”expertinformation” i samband med att en hälsosam livsstil konstrueras. De återkommande teman och diskurser som är framträdande i denna konstruktion är konsumtion, moral, moderskap, viktnedgång och utseende. Språkligt konstrueras en hälsosam livsstil bland annat som att äta på ett visst sätt, känna träningsglädje eller göra en viktresa. Den visuella analysen visar bland annat att de
människor som porträtteras varken äter eller motionerar på bilderna. Vidare är bilder på människor antingen ”selfies” eller kvinnor i tajta träningskläder med spända muskler. Övriga bilder syftar till att visa hur mycket man gått ner i vikt eller hur många kalorier man bränt. De normer och värderingar som framträder i studien visar främst på vad användarna själva anser är en hälsosam kost genom att benämna den som bra eller dålig. Det finns även normer för hur man bör se ut – ha synliga muskler och lite kroppsfett. Men även om konstruktionen ibland skiljer sig åt, visar studien på ett homogent material där en gemensam syn finns om vad som är en hälsosam livsstil enligt användarna under #hälsosamlivsstil.
English title: The heavy Healthjourney – A critical discourse analysis of how a healthy lifestyle is constructed on Instagram
Nyckelord: Kritisk diskursanalys, hälsa, hälsosam livsstil, Instagram, sociala medier, hälsoism
Keywords: Critical discourse analysis, health, healthy lifestyle, Instagram, Social media, healthism
Författare: Nathalie Björklund | Handledare: Daniel Wojahn | Svenska C | Vårterminen 2021
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Studiens syfte och forskningsfrågor ... 2
2. Tidigare forskning... 3
2.1 Hälsa i traditionell media... 3
2.2 Hälsa i Sociala medier ... 4
2.3 Hälsoism ... 5
3. Teoretiskt ramverk ... 6
3.1 Socialkonstruktivism ... 6
3.2 Kritisk diskursanalys (CDA) som teori ... 6
3.3 Självpresentation och positionering ... 8
4. Metod... 10
4.1 Kritisk diskursanalys (CDA) som metod ... 10
4.2 Positionering ... 10
4.3 Benämningar och värderingar ... 11
4.4 Verktyg för visuell analys ... 12
5. Material ... 13
5.1 Urval av material ... 13
5.2 Etiska överväganden ... 14
6. Resultat och analys... 15
6.1 Inläggens avsändare... 15
6.1.1 Subjektspositioner ... 15
6.1.2 Användarens syfte med Instagram-kontot ... 17
6.1.3 Sammanfattning av inläggens avsändare ... 20
6.2 Benämningar av en hälsosam livsstil i inläggen... 20
6.2.1 Den viktiga viktresan ... 20
6.2.2 Det är hälsosamt att äta på ett visst sätt ... 21
6.2.3 Träningsglädje och positiva tankar ... 22
6.2.4 Sammanfattning av benämningar av en hälsosam livsstil i inläggen ... 23
6.3 Framträdande visuella resurser i bilderna... 23
6.1.1 Dekontextualiserade matbilder ... 24
6.1.2 Selfies ... 25
6.1.3 Aktiva och starka människor ... 26
6.1.4 Dokumentering av viktnedgång och kaloriförbrukning ... 28
6.1.5 Sammanfattning av bildanalysen ... 29
6.4 Sammanfattning av resultat och analys ... 29
7. Slutsats och diskussion ... 31
7.1 Slutsats ... 31
7.2 Diskussion ... 32
7.3 Reflektioner om studien samt förslag på vidare forskning ... 35
8. Referenser ... 37
Tabell- och figurförteckning
Tabell 1, sammanställning av subjektspositioner ……….……….. 15
Tabell 2, sammanställning av syftes-och bakgrundsbeskrivningar ……….…………... 17
Tabell 3, sammanställning av benämningar i inläggen ……….…………. 20
Tabell 4, sammanställning av bildteman ……….…………... 23
Figur 1: Användarprofil ……….………. 14
Figur 2: Exempel på matbilder ……….………. 24
Figur 3: Exempel på selfies ……….…... 25
Figur 4: Exempel på avbildade människor ……….… 26
Figur 5: Exempel på dokumentering av viktnedgång och kaloriförbrukning ……… 28
1. Inledning
Människors strävan efter att leva hälsosamt är inget nytt fenomen. Framför allt har de senaste tre decennierna präglats av hälsans betydelse i vardagen och ett antagande om att ”hälsa måste uppnås”
(Crawford 2006, s. 402). Det personliga ansvaret för hälsa är framträdande och många söker antingen själva efter kunskap och information eller så får de motta budskap om vad som är hälsosamt eller inte via media (ibid.). Synen på hälsa och vad som är hälsosamt förändras dock över tid. Den kulturella tolkningen av hälsa i Sverige har till exempel fått en snävare inriktning under slutet av 1900-talet och i början av 2000-talet där dels talet om hälsa brett ut sig, medialiserats och kommersialiserats, dels har betydelsen av hälsan snävats in och kommit att fokusera mer på individen och dennes kropp
(Tolvhed 2019). Definitionen av hälsa skiljer sig också åt. Nationalencyklopedin (u.å.) definierar hälsa som ett ”svårdefinierbart begrepp vars betydelse är vidare än frihet från sjukdom” medan
Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande” (Folkhälsomyndigheten 2019).
Traditionella medieföretag har länge varit aktiva opinionsbildare i konstruktionen av en hälsosam livsstil. I svenska hälsomagasin och dags-och kvällstidningar får vi motta hälsobudskap som syftar till att vi ska konsumera, träna eller äta på ett visst sätt eller så visas det hur våra kroppar bör se ut
(Sandberg 2014; Tolvhed 2019). I takt med att sociala medier används mer än traditionella medier, flyttas också mer ansvar för att producera innehåll till den enskilda individen (Weubull, Wadbring &
Ohlsson 2018, s. 185, 193). Instagram är det sociala medium som ökat mest vad gäller daglig
användning och används dagligen av 70% av svenskar över 16 år (Internetstiftelsen 2020, s. 105, 140).
Syftet med plattformen är att sprida olika budskap genom att dela foton och videos samt interagera med andra människor (Facebook 2020). Det i sin tur kan skapa olika budskap, definitioner och
konstruktioner av hälsa och en hälsosam livsstil.
I det svenska samhället pågår en intimisering där sociala medier är en bidragande faktor (Gillberg 2014, s. 35). Denna intimisering tillsammans med sociala medier gör att människor i både sina yrkesroller och privat, förväntas dela med sig av sina personligheter, vara interaktiva och tillgängliga för de som följer dem (ibid.). Instagram är ett community där människor samlas och där normer och värderingar om bland annat hälsa konstrueras och reproduceras. I en kultur där hälsa värderas högt, definierar människor sig själva delvis genom hur väl de lyckas eller misslyckas med att anpassa sig efter gemensamma normer och viljan till att anamma ett hälsosamt beteende – och de bedömer sedan andra människor enligt dessa
kriterier (Crawford 2006, s. 402). Mot denna bakgrund undersöker jag i denna studie hur användare med hjälp av Instagram som plattform, konstruerar en hälsosam livsstil – och då i en svensk kontext. Detta eftersom tidigare forskning varit fokuserad på influencers konstruktion av hälsa, medan mitt intresse istället är att undersöka hur en hälsosam livsstil allmänt konstrueras av användare på plattformen.
1.1 Studiens syfte och forskningsfrågor
Syftet med denna studie är att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, undersöka hur en hälsosam livsstil språkligt och visuellt konstrueras på Instagram. Metodologiskt görs detta genom en kritisk diskursanalys av 44 Instagraminlägg som hämtats från (hashtagen) #hälsosamlivsstil.
För att uppfylla syftet med studien ämnas följande forskningsfrågor att besvaras:
• Hur positionerar sig avsändaren av inläggen i relation till en hälsosam livsstil under
#hälsosamlivsstil på Instagram?
• Hur används visuella och språkliga resurser i samband med att dessa användare konstruerar en hälsosam livsstil?
• Vilka normer och värderingar kring en hälsosam livsstil framställs i inläggen?
Den övergripande metoden för analysen är kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Faircloughs tredimensionella boxmodell. För att kunna besvara studiens tre forskningsfrågor används olika analysverktyg för text och bild. Texterna analyseras genom att undersöka subjektspositioner, substantiviska benämningar, metaforer och adjektiv. För bilderna används visuell analys där bildkonnotation, kameravinklar, blickriktningar är viktiga visuella resurser. Teorier och metoder förklaras närmare i kapitlen 3. Teoretiskt ramverk och 4. Metod.
2. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer jag att redogöra för den forskning kring hälsa som kan komplettera eller stärka denna studie. Här används tidigare forskning kring hälsa i traditionell media tillsammans med forskning kring hälsa i sociala medier. Den forskning som finns gällande hälsa i sociala medier verkar ofta ha syftat till att undersöka hur vissa makthavare konstruerar den. Makthavare i det här fallet är influencers men skulle också kunna vara företag som sponsrar eller gör reklam via dem. Denna studie kan fylla en lucka kring hur användare allmänt konstruerar en hälsosam livsstil på Instagram.
2.1 Hälsa i traditionell media
Det finns mycket forskning kring hälsa där material hämtats från traditionell media såsom kvälls-och dagstidningar samt hälsomagasin. Här har ett visst fokus funnits på konstruktionen av hälsa, hälsosam mat, träning och vikt. Eftersom traditionell media historiskt varit och fortfarande är högst delaktiga i konstruktionen av en hälsosam livsstil, är fynd från dessa studier även relevanta för denna studie.
Madden och Chamberlain (2004) undersöker den diskursiva konstruktionen av mat och hälsosam kost i tidningar riktade mot kvinnor. De kommer bland annat fram till att tidningarna presenterar rätt
komplexa konstruktioner av näringshälsa och identifierar diskurser om moral, feminin skönhet och moderskap. De drar bland annat slutsatsen att budskapen i tidningarna erbjuder ett konflikterbjudande för kvinnor att positionera sig som både goda mödrar och hälsosamma ätare (Madden & Chamerlain 2004, s. 583). Vad gäller den moraliska diskursen så är mat ett återkommande tema vilken konstrueras som antingen bra eller dålig (ibid. s. 585). Således menar de att kostvanor potentiellt kan vara
problematiskt såvida inte kvinnor kan legitimera att de förtjänar att njuta av ”mindre hälsosam mat”.
Moral återkommer ofta när det gäller konstruktionen av hälsa i media. I den populärvetenskapliga boken Hälsohets skriven av Sundström (2015, s. 22–23), beskrivs att det förekommer en hälsohets där hälsa, träning och mat ses som måsten och där individer känner skam eller dåligt samvete om det inte uppfylls.
Vad gäller hälsa och träning har det blivit ett större fokus på att forma kroppen istället för att träning ska vara lustfyllt. Vidare menar Sundström på att mediernas fokus på ”jakten efter den välsvarvade kroppen och den nyttigaste dieten leder till att människor mår dåligt” och gör hälsa till något som antingen kan vara rätt eller fel (ibid.).
Tolvhed (2019) har undersökt tidningen Hälsa mellan 1960 och 2010 vars resultat visar på en
förskjutning i talet av hälsa. Denna undersökning visar på en hälsodiskurs som gått från att inkludera miljö-och samhällsfrågor såsom miljögifter, tobak, djurhållning och jordbruk till att idag fokusera på
fetma – en analys av vikt”. Här redogörs för konstruktionen av män och kvinnors hälsa i media mellan åren 1997–2001 som ofta reduceras till ”framgångsberättelser” där individer visas upp före och efter en omfattande viktnedgång. Sandberg (2004, s. 184) hittar också motsägelser i budskap där vi å ena sidan ska äta mindre och å andra sidan vill livsmedelsindustrin att vi ska konsumera mer. Sandberg (2005, s.
29) beskriver också att det pågår en överbelastning av hälsobudskap i media av många gånger bristfällig kvalitet vilket gör att människor hamnar på villovägar. Utbudet av alla budskap gör det svårare för människor att sovra och skilja på vad som är god eller dålig hälsoinformation, även om det finns många fördelar med att människor idag är pålästa och kan ta del av viktig hälsoinformation och i sin tur fatta bra beslut kring sin egen hälsa.
Avslutningsvis lyfter Sandberg (2004, s. 184) att medias makt inte bör överdrivas och att det är viktigt att undersöka andra opinionsbildare. Detta tar denna studie fasta på när användare på Instagram kan ses som potentiella opinionsbildare i samband med att de konstruerar en hälsosam livsstil.
2.2 Hälsa i sociala medier
Den tidigare forskning kring sociala medier som refereras till i denna studie har använt bloggar eller Instagram som material i sina undersökningar. Likt traditionell media är kost ofta i fokus när hälsa konstrueras på sociala medier. Pilgrim och Bohnet-Joshko (2019) undersöker hur fitness-influencers på Instagram kommunicerar om dieter och träning. De menar på att hälsa reducerats till att framför allt handla om att marknadsföra produkter. I deras resultat är det tydligt att träning ses vara en stor del av fitness-influencers dagliga rutin som kopplas till fettreducering, att bygga muskler samt att visa upp sponsrade figurnära träningskläder (Pilgrim och Bohnet-Joshko 2019, s. 4–5). Vidare skriver de att kroppen och träningskläderna är i fokus i bilderna och 90 % av alla porträtterade människor har någon bar kroppsdel som syftar till att visa sina synliga muskler. Bilderna i deras material visar även att 70 % vill visa upp och gör reklam för företag som säljer produkter relaterade till diet eller träning.
Avslutningsvis redogör de för fitness-influencers mål med kommunikationen som syftar till att antingen positionera sig själva som ”experter” eller att dela med sig av ”expertinformation” kring hälsa,
alternativt dela personliga erfarenheter (ibid.).
Bak och Prinski (2020) har också genomfört en studie av influencers som skriver om hälsa på
Instagram. Författarna undersöker ett stort antal Instagraminlägg med hjälp av olika hashtags som ger ett slags fågelperspektiv över vilka teman som kommuniceras i samband med hälsa. De fyra övergripande teman som redogörs för är: ”fitness”, ”wellnes”, att göra reklam för sig själv eller andra samt skönhet.
Förutom att redogöra för teman kring hälsa, hoppas denna studie även kunna konkretisera genom att hitta benämningar och värderingar kring en hälsosam livsstil. Avslutningsvis inspireras den här studien också av den analys Veum och Undrum (2018) gör av ”selfies” eftersom liknande resonemang i denna studie förs om bland annat selfiens syfte, budskap och interaktion.
2.3 Hälsoism
Denna studie genomförs med analytisk inspiration från hälsoism (healthism). Robert Crawford (1980, s.
366) myntade begreppet och beskriver hälsoism som en ideologi som förespråkar ökad medvetenhet kring den egna hälsan tillsammans med personlig kontroll och förändring. Crawford menar att det finns en upptagenhet av att prioritera den egna hälsan och att sätta upp mål som främst ska uppnås med modifiering av ens livsstil (ibid.). Vidare förklaras att hälsoism innefattar både ”holistisk hälsa” och
”egenvård”. Med holistisk hälsa ses sjukdom och hälsa inte bara som en fysisk fråga, utan också som emotionell, mental och andlig. Det är snarare ”ett sätt att vara” – det ska vara hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande där personen och inte sjukdomen behandlas (ibid.). Hälsoism syftar alltså till egenvård och att minska individers beroende av läkare, istället ersätts och överförs medicinsk
kompetens till individen. Avslutningsvis redogör Crawford (1980, s. 365) för att i och med denna ”nya”
syn, har hälsa blivit en klassfråga och är därför inte till för alla. Det krävs nämligen att människor ska både ha tid och råd att kunna prioritera sig själva och sin hälsa.
3. Teoretiskt ramverk
I följande kapitel redogörs för de teoretiska ramverk som ligger till grund för denna studie. Dessa fungerar som en slags ”lins” att titta igenom när jag analyserar materialet som valts ut. Detta gäller även för de slutsatser som dras tillsammans med den diskussion som förs i slutet av denna studie.
Inledningsvis redogörs för socialkonstruktivism, följt av kritisk diskursanalys som både utgör teori och den övergripande metoden för den här studien. Avslutningsvis redogörs för teori om självpresentation som är central i konstruktionen av en hälsosam livsstil på Instagram.
3.1 Socialkonstruktivism
Denna studie har utgångspunkt i en socialkonstruktivistisk språksyn. Detta innebär bland annat att olika identiteter som exempelvis kön eller ålder byggs genom interaktioner mellan människor. Med en socialkonstruktivistisk språksyn innebär det att ingenting tas förgivet utan man istället ”frågar sig alltid hur något är konstruerat” (Hornscheidt & Landqvist 2018, s. 23). För denna studie innebär det
konstruktionen av en hälsosam livsstil på Instagram samt vilka normer och värderingar som existerar kring denna livsstil. Det är viktigt att påpeka att det inte pågår en ständig konstruktion av allt, utan vissa saker behöver behandlas som ”naturliga” eller ”normala” för att vi människor ska kunna fungera socialt (Hornscheidt & Landqvist 2018, s. 23). Den konstruktivistiska idéen är därför att det som uppfattas som naturliga identiteter eller handlingsmöjligheter egentligen är en del av en större social process (ibid. s.
24). Till exempel när människor konstruerar en hälsosam livsstil kan det vara naturligt att kost, träning och välmående är återkommande teman, men man måste ändå vara nyfiken och inte ta något förgivet.
Ett antagande att det som existerar naturligt i vår värld är ett resultat av de sociala normer som
föreskriver det, likaså värderingar, känslor och tankar som ofta bestäms av sociala förväntningar (ibid.).
Ytterligare ett viktigt antagande är att konstruktioner är viktiga och betydelsefulla för oss när vi
organiserar våra liv och vi behöver både kulturella och sociala konstruktioner för att skapa mening och gemenskap (ibid.). Avslutningsvis går det enligt detta perspektiv inte att meningsfullt tala om en verklighet utan språket – språket fungerar som en slags lins som får oss att se saker på ett visst sätt (Bergström & Boréus 2018, s. 27).
3.2 Kritisk diskursanalys (CDA) som teori
För denna studie används kritisk diskursanalys (CDA) som övergripande teori och metod. Med diskursanalysen intar forskaren ett perspektiv där samhällsfrågor är centrala och där forskaren genom språkliga uttryck, studerar samhällets normer, värderingar, förgivettaganden och strukturer (Lind Palicki
2015, s. 195). CDA kan betraktas som ett paraply där forskaren med vissa gemensamma utgångspunkter använder verktyg från språkvetenskapen för att analysera texter och diskurser, till exempel metaforer och annat bildspråk, ord, kategorier etcetera (Boréus & Seiler Brylla 2018, s. 305). Förutom att
analysera texten så är det även viktigt att analysera texternas sammanhang (Lind Palicki 2015, s. 197).
Det kritiska i CDA handlar framförallt om att granska innehåll i texter och diskurser som behöver sättas in i ett socialt sammanhang för att avslöja samhälleliga maktrelationer (Boréus & Seiler Brylla 2018, s.
308). Diskurser kan kortfattat definieras som de olika sätt att förhålla sig till och prata om världen (Englund & Svensson 2003, s. 77). Inom CDA kan diskurser även förklaras som sociala praktiker vilka är de representationer som en grupp har gemensamt. Gruppens representationer och sätt att se på världen identifieras utifrån vilken kunskap som ses som ”självklar”, till exempel hur vissa begrepp används och vilka gemensamma värderingar som finns (Nord 2011, ss. 162–163). Seiler Brylla, Westberg och Wojahn (2018, s. 15) skriver att ”diskursbegreppet tydliggör att språk inte bara är ett medel för
kommunikation, utan snarare ett system av praktiker som sätter upp ramarna för vårt tänkande”. Vidare förklarar de att kritiska analyser inte bara syftar till att beskriva dessa diskursiva praktiker, utan även förklara hur diskurser skapas. Bland annat genom maktrelationer och hur de påverkar sociala identiteter, kunskapssystem och kollektiva världsuppfattningar. Diskurser är alltså kopplade till ideologier och makt och gör att vi får berättat för oss hur verkligheten ser ut. Diskursanalyser är viktiga eftersom de kan hjälpa till att säga något om samhället och genom det kritiska perspektivet blottlägger vi exempelvis maktstrukturer i samhället.
Norman Fairclough är en central person inom den kritiska diskursanalytiska forskningen. Englund och Svensson (2003, s. 77) beskriver Faircloughs teorier där han bland annat tar fasta på diskursens roll för (åter)skapandet av makt i samhället och att diskurser skapas och begränsas av sociala strukturer såsom klass och andra sociala relationer på en övergripande samhällelig nivå. Ajagán-Lester, Ledin och Rahm (2003, ss. 218–219) fortsätter och diskuterar Faircloughs tredimensionella modell vilken forskare kan använda för sin analys. Enligt denna modell görs först en detaljerad analys på textnivå genom en
språkvetenskaplig textanalys, följt av en analys på diskursiv nivå av texters produktion och konsumtion.
Eftersom det saknas tillräckligt med information om avsändaren och mottagaren i den här studien kan inga vidare resonemang föras kring den diskursiva nivån och den utelämnas därmed. Den tredje nivån innebär en övergripande analys av den sociokulturella praktiken. Den kan förklara varför något är som det är, till exempel genom det som framställs som normalt i en text eller vilka värderingar som
framträder. För den här studien analyseras alltså nivåerna för text och sociokulturell praktik.
Boréus och Seiler Brylla (2018, s. 309) redogör för Faircloughs motivering till varför diskursanalysen är en viktig teori och metod. Han framhåller bland annat att diskurser ”gör” saker med oss och samhället, bland annat att de uttrycker föreställningar om hur något är eller hur det borde vara och de bidrar till att bestämda relationer etableras mellan olika grupper. Till exempel användare och följare på Instagram.
Avslutningsvis är det bra att ha i åtanke att det finns kritik mot diskursanalysen som forskningsgren.
Kritiken riktar sig framförallt mot att forskarens tolkning har en allt för avgörande roll för analysen (Billig 1999, s. 544). Det är därför viktigt att som forskare vara självkritisk, objektiv och försöka se arbetet utifrån.
3.3 Självpresentation och positionering
För denna studie är teori om självpresentation och positionering viktigt eftersom människor i samband med att de konstruerar en hälsosam livsstil, delar med sig av information om sig själva. Baumeister och Hutton (1987, ss .71–72) beskriver självpresentation som ett beteende där människor försöker förmedla viss information om sig själv eller en bild av sig själv till andra människor. Vidare menar de att det går att urskilja två typer av motiv till självpresentation där en är att tillfredsställa en ”publik” genom att matcha sin egen presentation till publikens förväntningar och preferenser. Den andra syftar till att matcha sin egen självpresentation med sitt eget ”ideala jag”. Motivet varierar mellan olika situationer eftersom vi ger olika versioner av oss själva beroende på vem vi kommunicerar med (ibid.). Det ger i sin tur inkonsekventa eller motstridiga självpresentationer mot olika grupper. Dock skiljer sig
självpresentationen i sociala nätverk på internet åt, jämfört med hur vi presenterar oss själva i det
”verkliga livet”. Här behöver vi ge både bekanta och främlingar samma självpresentation samtidigt.
Gillberg (2014, s. 85) beskriver att självpresentationer i en virtuell miljö påverkas av att användare riktar sig mot en diversifierad publik av personer och roller som vanligtvis hålls åtskilda och därför gör att ”en lagom personlig persona kommuniceras och görs tillräckligt öppen för att tillåta olika läsningar och tolkningar”. Denna nya typ av självpresentation har också gjort individen ansvarig för att skriva och regissera sin egen biografi där uppdateringar om vad en gjort för dagen, haft på sig för kläder och vad som funnits på tallriken är den nya verkligheten (ibid.).
Gillberg (2014, s. 10) definierar ett uppmärksamhetssamhälle där alla förväntas vara sitt eget personliga varumärke, ansvara för att framhäva sig själv och nätverka med andra. Här spelar profilen en stor roll, både för representationen och som plats för interaktion. Profiler som användare skapar på exempelvis Instagram, gör att användarna behöver ta ställning till och utforma en självpresentation. Denna ”nya”
typ av självpresentation i uppmärksamhetssamhället tenderar att bli ens identitet och där antalet gilla- klick och kommentarer speglar den egna självbilden (Gillberg 2014, s. 87). I profilerna kan också olika subjektspositioner intas av användaren och det finns alltid vissa givna positioner i diskurser som subjekt kan inta (Bergström & Ekström 2018, s. 264). Subjektspositioner kan ses som grunden för människors handlingsutrymme som antingen kan begränsas eller möjliggöras utifrån den position som intas (ibid.).
Individen besitter alltid flera subjektspositioner samtidigt som kan kombineras, till exempel kan man positionera sig som kostrådgivare, trebarnsmamma, skåning och miljöpartist samtidigt. Alltså är subjektspositioner de roller individen väljer att själv inta, alternativt tilldelas eller erbjuds av andra. En analys av subjektspositioner möjliggör förståelsen för människors tolkningar och syn på omvärlden och till viss del också synen på sig själv.
Slutligen har både konsumtion och kroppen blivit en viktig del av individers självpresentationer. Vad gäller konsumtion så är det i alla olika val som den enskilda individen blir till och positionerar sig enligt samhällets värderingar och idéer (Gillberg 2014, s. 87). Till exempel i valet av ekologiska grönsaker, träningsformer eller dieter. Kroppen kan istället förstås som ett formbart fenomen som kräver konstant övervakning och arbete. Det innebär även att kroppens utseende är öppet för förändring enligt ”ägarens”
preferenser och önskemål (Wiken Halvorsen 2015).
4. Metod
I följande kapitel redogörs för den metod och de verktyg som används i den här studien. Studien är kvalitativ och syftar till att förklara och beskriva ett mindre material – 44 Instagraminlägg. Som beskrivits under kapitel 3. Teoretiskt ramverk, används en kritisk diskursanalys som övergripande metod. Detta kapitel inleds med en kort presentation av hur den kritiska diskursanalysen används som metod, därefter redogörs för hur subjektspositioner, metaforer, benämningar och bilder analyseras vilka alla är verktyg som används för att kunna göra den kritiska diskursanalysen.
4.1 Kritisk diskursanalys (CDA) som metod
Som tidigare förklarats är studiens övergripande metod kritisk diskursanalys (CDA). Utgångspunkten ligger i Faircloughs tredimensionella boxmodell som går ut på att analysera textproduktion som är både skrift och bild i den här studien, textkonsumtion (diskursiv praktik) som syftar till att förstå avsändarens intention eller mottagarens förståelse av texten, följt av den sociala praktiken där ett vidare
samhällsperspektiv intas. Som också nämnts tidigare har den diskursiva praktiken uteslutits i denna studie eftersom det inte finns tillräcklig kunskap om användarna eller mottagarna.
Seiler Brylla, Westberg och Wojahn (2018, s. 26) menar att med hjälp av diskursanalys kan man visa hur betydelseskapande val på textnivå samspelar med ideologiska intressen och sociala strukturer.
Metoden kan användas för att säga någonting om någonting annat, exempelvis om samhället, om social organisation eller kultur (Johansson & Karlsson 2017, s. 69). CDA som metod för den här studien anses därför passa bra eftersom den både inkluderar en närläsning av texter som kan kopplas till sociala strukturer. Med hjälp av nivåerna i den tredimensionella boxmodellen, vill jag dels undersöka vilka språkliga och visuella resurser som används i samband med att en hälsosam livsstil konstrueras på Instagram, dels se vilka normer och värderingar som konstrueras och reproduceras i dessa inlägg. För att kunna utföra analysen, används flera olika språkvetenskapliga verktyg som redogörs för i de kommande avsnitten 4.2, 4.3, och 4.4.
4.2 Positionering
Inledningsvis analyseras avsändarnas användarnamn och användarprofiler i syfte att kunna besvara den första forskningsfrågan: ”Hur positionerar sig avsändaren av inläggen under #hälsosamlivsstil på
Instagram?”. Först analyseras subjektspositioner vilket kan förklaras som de olika roller som människor själva intar som kan möjliggöra eller begränsa hur de agerar i olika diskurser och man besitter alltid
flera subjektspositioner samtidigt (Bergström & Ekström 2018, s. 264). Denna analys möjliggör för att förstå människors tolkningar och syn på omvärlden. För att illustrera ett exempel kan en användare både positionera sig som kostrådgivare och mamma samtidigt. När användaren intar dessa positioner kan hon möjliggöra sitt handlingsutrymme i samband med att hon konstruerar en hälsosam livsstil, till exempel om hon vill beskriva och argumentera för vad som är hälsosamt för barn utifrån positionen ”mamma”
eller hur man bör äta utifrån positionen ”kostrådgivare”. Hennes positionering kan alltså ge mer legitimitet i samband med att en hälsosam livsstil konstrueras.
Vidare analyseras hur användarna beskriver sig själva eller sitt syfte med kontot. Här analyseras alltså inte subjektspositioner, utan vilka lexikala val och metaforer som används för att presentera sig själv och Instagram-kontot. Dessa val bidrar också till förståelsen för hur användarna positionerar sig i förhållande till en hälsosam livsstil. Till exempel om en användare beskriver sitt konto som en plats för inspiration om hälsosam matlagning. I denna typ av beskrivning ges en presentation som tydliggör att användaren specifikt vill skriva om kost och mat i samband med att en hälsosam livsstil konstrueras.
4.3 Benämningar och värderingar
För att kunna besvara nästa forskningsfråga: ”Hur används språkliga och visuella resurser i samband med att dessa användare konstruerar en hälsosam livsstil?” analyseras texterna i inläggen med
inspiration av Riesigl och Wodaks (2006, ss. 93–94) diskurshistoriska ansats. Enligt deras verktyg och analysschema kan en diskursanalytiker orientera sig mot att identifiera hur personer, fenomen och handlingar konstrueras språkligt. Här har jag valt att titta på hur en hälsosam livsstil som fenomen benämns genom att identifiera substantiviska benämningar. Återkommande benämningar från studien är bland annat kost, viktresa och träningsglädje. Vidare beskriver Riesigl och Wodak att en analys görs av de olika attribut, egenskaper och särdrag som tillskrivs dessa personer, fenomen och handlingar. Här tittar jag på vilka adjektiv som används som också kan visa på vilka värderingar användarna har i konstruktionen av en hälsosam livsstil. Till exempel om något ses som ”bra” eller ”dåligt”, ”nyttigt”
eller ”onyttigt”.
De metaforer som förekommer i materialet ingår även i analysen. De beskriver något i termer av något annat som det inte är och överför då en betydelse från ett område till ett annat (Boréus & Seiler Brylla 2018, s. 314). Metaforer är något vi alla människor använder oss utav och för att kunna urskilja en metafor kan man testa om uttrycket kan förekomma i en annan situation eller i bokstavlig mening. En metafor som illustrerar detta är i studiens rubrik ’hälsoresa’. Kontexten bidrar med förståelsen att en
hälsoresa i det här fallet inte handlar om att åka iväg någonstans och leva hälsosamt, utan likställs med att bli mer hälsosam. Resan blir en metafor för förändring eller förvandling och skulle kunna vara tillfällig eller bara vara till en bättre plats.
4.4 Verktyg för visuell analys
För att se vilka visuella resurser som används i konstruktionen av en hälsosam livsstil analyseras
bildernas denotation, konnotation och interaktiva funktioner. Inledningsvis görs en övergripande analys på denotativ nivå vilket innebär en undersökning av vad som avbildas i bilderna och hur det avbildas.
Detta för att få en första uppfattning om bildernas innehåll. Därefter följer en analys av bildernas
konnotation. Vad gäller konnotativa noteringar och iakttagelser analyseras de förmodade intentioner och kontexter i samband med att fotografiet togs och lades upp. Med förmodade intentioner menas de
potentiella avsikter – medvetna eller omedvetna – som ligger bakom en utsaga (Lindgren & Nordström, 2009, s. 72–73). När bildernas konnotation analyseras går det alltså att se vilken vidare mening eller syfte som finns med bilden (Ledin & Machin 2018, s. 48–49). Analysen omfattar bland annat vilka objekt som finns i bilderna tillsammans med färgsättning som båda är viktiga resurser (ibid.) Objekten synliggör vad som är framträdande i bilderna, till exempel kläder som illustrerar att en person ska träna eller ett kök där en måltid lagas. Objekten bidrar till att skapa betydelser. Vidare till färg som kan användas för att sammanlänka olika element eller för att skapa kontraster. Till exempel en bild på en tallrik som visar grönsaker i en mängd färger för att symbolisera att färgrik mat är detsamma som hälsosam mat.
Vad gäller bildernas interaktiva funktioner använder jag inspiration från den multimodala
diskursanalysen där viktiga antaganden är att ”det finns potential för symbolisk interaktion mellan de avbildade och den som ser på bilden” och att ”i de flesta relationer mellan människor finns makt närvarande, och så är också fallet vid symbolisk interaktion genom text” (Björkvall 2018, s. 362).
Analysen inkluderar bildhandlingar vilka antingen erbjuder betraktaren något alternativt kräver något.
(Björkvall 2019, s. 37). Vidare analyseras engagemang, attityder och distans genom att undersöka avbildade människor och deras blickriktningar, hur de är beskurna i bilden samt i vilken vinkel en bild tagits i. Är till exempel en människa avbildad på nära avstånd med en blickriktning mot betraktaren, så upplevs bilden krävande och kontaktsökande. Avslutningsvis analyseras också bildprocesser, mer specifikt narrativa processer som visar på hur avbildade personer aktivt gör något i bilden. Till exempel om någon äter maten på bilden eller utför en träningsaktivitet.
5. Material
I detta kapitel presenteras det material som ligger till grund för denna studie. Inledningsvis presenteras materialurvalet som även inkluderar förklaringar av viktiga begrepp, därefter redogörs för de etiska överväganden som gjorts i samband med att materialet samlats in.
5.1 Urval av material
För att uppnå studiens syfte har 44 inlägg från plattformen Instagram valts ut från (hashtagen)
#hälsosamlivsstil. Genom att direkt exkludera andra potentiella hashtags och endast utgå från denna i urvalet, tar studien del av innehåll som användarna explicit uttrycker ingår i deras hälsosamma livsstil.
Hade studien utgått ifrån andra hashtags hade också egna föreställningar om vad som är hälsosamt kunnat påverka urvalet. Vidare valdes inlägg ut från kategorin ”senaste” som visar de senaste inläggen som postats och som innehåller #hälsosamlivsstil. I skrivande stund finns där 125 845 inlägg och de inlägg som blev utvalda är postade antingen den 21 mars eller 22 mars 2021. Inledningsvis sparades 100 inlägg ner från användare som har en så kallad ”öppen profil”, det vill säga att de inte har ett privat konto där tillstånd behövs för att följa dem. Därefter reducerades materialet ner efter att ha gått igenom språket där inlägg skrivna på svenska och engelska valdes ut. Vidare gjordes en grov tematisering som visade att materialet blev mättat efter totalt 44 inlägg. Det innebar att inga nya teman kom fram av de 100 inlägg som valts ut och att analysen och de slutsatser jag drar kan bli någorlunda rättvisa. Inläggen som analyseras innehåller både bilder, ”captions” som beskriver bilden samt hashtags som kategoriserar inläggen och ger en större möjlighet till spridning. Allt innehåll ingår i analysen, men i de fall ett inlägg har flera bilder, väljs endast den första av dem ut. Vad gäller antal ord varierar det – det inlägg som innehåller minst antal ord i captions och hashtags har nio och de med flest antal har 243. I inläggen förekommer även emojis, det vill säga figurer och ”smileys” som kan ersätta ett ord eller förstärka ett budskap med en känsla. Dessa analyseras inte, men i de fall de ersätter ett ord skrivs det ut enligt följande: *hamburgare*.
Av de 44 inläggen som analyseras är fyra användare återkommande, det innebär att det totalt är 38 olika användare i materialet. För att kunna besvara studiens frågeställning om användarens position i relation till en hälsosam livsstil, inkluderas även användarnas användarprofiler till materialet. I figur 1 visas ett exempel på en användarprofil. Allt material har blivit anonymiserat genom att inte skriva ut namn (i de fall det förekommer) eller användarnamn samt att jag har ”blurrat” ansikten.
Exempel på användare
Figur 1: Användarprofil
5.2 Etiska överväganden
Denna studie använder andra människors personliga bilder som hämtats från Instagram. Bilderna har sparats ner från öppna konton som också använder olika hashtags som kan syfta till att få inläggen att spridas. Denna eventuella önskan om att få spridning skulle i viss mån kunna ses som att inläggen och bilderna är offentliga, men även om denna eventuella önskan finns hos användarna har de inte
uttryckligen godkänt att bilderna får användas i forskningssammanhang. Eftersom den här studien inte finner ett intresse av att se hur en enskild person konstruerar en hälsosam livsstil, utan snarare hur det som fenomen konstrueras på Instagram, har en anonymisering gjorts av användarna. Detta genom att dölja namn och användarnamn samt ”blurrat” alla ansikten. Allt för att någon inte ska kännas igen.
Som forskare finns ett särskilt ansvar gentemot de människor som medverkar eller indirekt medverkar eller påverkas av ens forskning (Vetenskapsrådet 2017). Här är det viktigt att bedriva en forskning utan att skada människor (ibid.). Vad gäller material som hämtas från Internet faller mycket på forskarens eget omdöme (Ahteensuu 2020). De urval som gjorts i den här studien tillsammans med anonymisering av människor, anser jag uppfylla dessa etiska aspekter. Jag har också ställt mig själv frågan om
användaren skulle välja att radera sitt konto, alternativt göra det privat efter att studien har gjorts, men jag anser även där att den anonymisering som gjorts av namn och avbilade människor är tillräcklig.
Bild borttagen i digital version av upphovsrättsliga skäl.
6. Resultat och analys
I detta kapitel presenteras resultatet från analysen av inläggen som utgör studiens empiriska material.
Totalt är det 44 inlägg från Instagram under #hälsosamlivsstil som analyseras. Analysen har gjorts i tre steg och utgör även resultatdelens disposition. Först undersöks hur användare som lägger upp inlägg under #hälsosamlivsstil positionerar sig själva i relation till en hälsosam livsstil. I steg två analyseras inläggens texter för att identifiera hur användarna språkligt konstruerar en hälsosam livsstil och i steg tre analyseras inläggens bilder för att se hur användarna visuellt konstruerar en hälsosam livsstil. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultatet.
6.1 Inläggens avsändare
Under denna rubrik presenteras analysen av inläggens avsändare för att kunna besvara studiens första forskningsfråga "Hur positionerar sig avsändaren av inläggen i relation till en hälsosam livsstil under
#hälsosamlivsstil på Instagram?”. Analysen görs genom att gå igenom subjektspositioner och bakgrundsbeskrivningar i respektive användarprofil. Genom att analysera de subjektspositioner
användarna intar, har jag fått en större förståelse för hur en hälsosam livsstil kan förstås och tolkas, men även hur de väljer att konstruera sig själva. I bakgrundsbeskrivningarna väljer vissa användare att beskriva syftet med kontot vilket också bidrar med förståelse för konstruktionen av en hälsosam livsstil på Instagram. Den som är delaktig i denna konstruktion bidrar med föreställningar, normer och
värderingar kring vad som är hälsosamt (och inte). Inledningsvis redogörs för resultatet av den analys som gjorts av subjektspositioner, därefter den analys som gjorts av användarnas bakgrundsbeskrivningar i sina användarprofiler.
6.1.1 Subjektspositioner
19 användare (50 %) väljer att inta en eller flera subjektspositioner i profilen, det vill säga olika roller som de väljer att tillskriva sig själva i samband med att de konstruerar en hälsosam livsstil. Vilka olika positioner användarna intar presenteras i tabell 1. Resultatet har kategoriserats utifrån genererade teman.
Tabell 1: Sammanställning av subjektspositioner
Professionell yrkesutövare Familj och relationer Kosthållning Ålder Ex. på
subjektsposition
Hälsocoach, Cert. Kostrådgivare
Tvåbarnsmamma, Gift, Mum and partner
Flexitarian, Bowls lover
Två ”vanliga” personer i 40-års åldern
Antal benämningar 15 10 5 2
Flera användare väljer att inta en position som ”professionell yrkesutövare”, det vill säga att man positionerar sig främst med sitt yrke. Dessa positioner förekommer totalt 15 gånger i materialet och de vanligaste är ”Certifierad kostrådgivare” och ”Hälsocoach”. Det är vanligt att användarna benämner sig som licensierad, certifierad eller som rådgivare. Genom att använda dessa resurser kan deras argument och beskrivningar av en hälsosam livsstil framstå som mer legitima. Särskilt i jämförelse till den som saknar samma kunskap eller utbildning. Extra tydligt blir det när en användare visar upp att hen har flera certifikat, är licensierad personlig tränare och föreläsare. Vad hen föreläser om står inte, men utifrån kontexten antas det vara inom hälsa. Dock är användare som intar en subjektsposition som professionell yrkesutövare mer än det och intar ibland fler positioner. Det visar bland annat den användare som både intar positionen som ”Mom to a little prince” och ”LICENSIERAD
KOSTRÅDGIVARE”. Även om användaren först i sin beskrivning positionerar sig som en mamma och därefter som en licensierad kostrådgivare, upplevs användningen av versaler visa på att användaren med emfas, vill förstärka positionen. Vad gäller användarens val att positionera sig på engelska kan vara av betydelse om hon vill nå ut till den som inte har svenska som modersmål. Positionen som licensierad kostrådgivare står dock på svenska.
Vidare visar analysen på att tio subjektspositioner som intas är relaterade till familj, relationer och till viss del även en hemvist. Användarna positionerar sig framförallt som mammor, till exempel som ”2- barns mamma i en liten by”. En del användare positionerar sig även som partner, till exempel ”Mum and partner” eller kort och gott som ”Gift”. Även relationer som är avslutade förekommer, till exempel i
”frånskild mamma”. Det förekommer inga pappor utan det är tydligt att det finns en framträdande moders-diskurs i materialet. I media har kvinnor konstruerats som ansvariga för sina barns välfärd och hälsosamma vanor, först då kan hon bli positionerad som en bra mamma (Madden & Chamberlain 2004, s. 592). Studiens material visar att i samband med att en hälsosam livsstil konstrueras, så görs det ofta utifrån positionen mamma. Utifrån kontexten och användarnas övriga beskrivning av sig själva, upplevs det skapa en indirekt positionering som ansvarig för barnens hälsosamma vanor.
Slutligen genererade analysen av subjektspositioner två mindre teman: kosthållning och ålder där den förstnämnda hade fem positioner och den sistnämnda hade två. Inom temat kosthållning intas positionen exempelvis som ”Flexitarian” eller ”Herbalife Seniorkonsult”. Likt de legitimerade kostrådgivarna kan den här typen av positionering skapa ett möjligt handlingsutrymme kring den kosthållning som
diskuteras i samband med en hälsosam livsstil. Vad gäller ”Herbalife Seniorkonsult” är dels dieten
(Herbalife är ett kosttillskott) framträdande, dels positionerar sig användaren som en ”Seniorkonsult”
vilket konnoterar en stor erfarenhet av dieten. Positionen påminner om de professionella yrkesutövarna, men i det här fallet handlar det snarare om en privatperson som är en ambassadör och får ersättning för att marknadsföra en diet. Till sist positionerade sig två användare med sin ålder där en användare sticker ut med positionen ”Två ”vanliga” personer i 40-års åldern”. Det är det enda kontot i materialet som används av två personer samtidigt. Vad de menar med ”vanliga” går dock inte att finna i materialet.
Sammanfattningsvis har analysen av subjektspositioner som användarna direkt tillskrivit sig själva, visat på ett möjliggörande av det egna handlingsutrymmet i samband med att en hälsosam livsstil konstrueras.
Genom att positionera sig som kunnig inom en hälsosam livsstil, möjliggörs handlingsutrymmet och ger mer legitimitet i beskrivningar och argument. Motsatsen skulle kunna vara ”två ”vanliga” personer i 40-års åldern” vars beskrivningar och argument kring en hälsosam livsstil inte nödvändigtvis bör tas som den enda sanningen. De är ju ”bara” ”två ”vanliga” personer” och som kanske inte har samma kunskap som en ”certifierad kostrådgivare”.
6.1.2 Användarens syfte med Instagram-kontot
Analysen av de 38 användarprofilerna visar att 34 av dem (89 %) antingen ger en förklaring till varför Instagram-kontot har startats eller så ges en kort beskrivning av vad de själva identifierar sig med eller verkar anse är viktigt. Beskrivningarna kan skapa en större förståelse för hur användarna konstruerar en hälsosam livsstil och deras förhållande till det. Hur användarna beskriver sitt konto, presenteras i tabell 2 där resultatet kategoriserats utifrån genererade teman.
Tabell 2: Sammanställning av syftes-och bakgrundsbeskrivningar
”Resor” och viktnedgång Mat och kosthållning Träning och motion Erbjuda tjänster
Antal benämningar 17 17 14 8
17 användare ger en bakgrundsbeskrivning eller ett syfte med kontot som handlar om olika kroppsliga eller själsliga resor och har ofta med en viktnedgång att göra. Här kan betraktaren av användarprofilen uppmanas till att vara delaktig eller erbjudas att följa med på ”resan”, se exempel 1.
Exempel 1:
”Här kommer ni kunna följa min viktresa med Viktväktarna där jag kommer ha som mål att gå ner minst 30 kg till att börja med”.
Metaforen ’resa’ indikerar på en förändring eller förvandling som görs under en begränsad period, alternativt ses det som en tillfällig förändring tills ett mål är uppnått. Metaforen kan också tolkas som att resan kommer att leda personen till en bättre plats än vad hen är på just nu. En annan metafor som förekommer i materialet ses i exempel 2 där användaren för en ’kamp’.
Exempel 2:
”Min kamp mot fetma och PCOS för att kunna bli *gravid*. 25 år. Gift. Kost.
Träning. Barnlängtan”
Metaforen ’kamp’ bär spår av en strid och kan ses som att kroppen är en motståndare som användaren behöver slå för att nå en dröm; att bilda familj. Det är tydligt att vikt och viktnedgång samt tillfälliga förändringar är viktiga i konstruktionen av en hälsosam livsstil på Instagram. Det är också tydligt att användarna kan ha olika syften med sin viktnedgång. Vad gäller kvinnor som ska göra viktresor av olika anledningar går det att finna spår av hur media länge framställt överviktiga kvinnor. Här har media rapporterat om övervikt som en försvårande faktor för kvinnors reproduktionsförmåga, till exempel möjligheten att bli gravid, men även explicit uttryckt kvinnans ansvar för familjens matvanor och kroppsuppfattningar (Sandberg 2004, s. 218). Denna syn och uppenbara känsla, syns även i
användarprofiler på Instagram. Hur männen väljer att positionera sig går inte att utläsa i materialet då det endast vid ett tillfälle förekommer en man vilken inte väljer att positionera sig alls.
Vidare i analysen av bakgrundsbeskrivningarna uttrycker sex användare att de vill inspirera eller motivera andra till en hälsosam livsstil, alternativt söker de själva inspiration eller motivation. Det är dessutom ofta kopplat till kosthållning. I exempel 3 visas hur användaren explicit uttrycker att hen vill inspirera andra till att äta på ett visst sätt, samt själv få inspiration.
Exempel 3:
”Vill inspirera och bli inspirerad. Med vanlig mat bara. Med inslag av LCHF.
Följ gärna med på min resa.”
Även om flera av användarna har liknande motiv när de vill inspirera andra till att äta på ett visst sätt, skiljer motiven sig åt. En användare vill till exempel inspirera andra till att äta en flytande diet till frukost (Herbalife), en annan att äta LCHF-inspirerad mat och en tredje till att inte äta gluten, mjölk eller socker. Kopplat till denna önskan om inspiration framställs även värderingar om en hälsosam livsstil; att det kan vara att äta enligt en diet eller specifik kosthållning. I övrigt är just benämningar av
mat och kost ett återkommande tema och förekommer 17 gånger. Ofta genom att kort benämna det som
”food”, ”hälsosam kost” eller ”matlagning”. Eventuellt för att visa mottagaren att mat är en del av konstruktionen av en hälsosam livsstil. Vidare i analysen förekommer ytterligare två teman i
användarnas beskrivningar. Dessa syftar till att erbjuda en tjänst (8 benämningar) eller att nämna träning och motion (14 benämningar). Träning eller motion benämns ofta med ett substantiv eller verb i form av
”gym” eller ”yoga”. Det är en indikation på att användaren kopplar träning och motion till en hälsosam livsstil och att det kan förekomma i inläggen. Här finns återigen en metafor i exempel 4.
Exempel 4:
”Brinner för träning och hälsa. Så mycket *träning* och nyttig mat. Men naturligtvis blir det även *hamburgare* *pizza* *tårta* *choklad* *drinkar*
ibland. Häng med i min vardag”.
Metaforen ’att brinna för något’ visar på en passion och stark känsla för något, i det här fallet en passion för träning och hälsa. Här nämns också ”nyttig mat” som en del av konstruktionen av hälsosam livsstil, samt vad användaren verkar anse är motsatsen till det. Det görs i form av emojis av hamburgare, pizza, tårta, choklad och drinkar. Vad gäller erbjudanden om tjänster, görs det oftast av en uppmaning om att ta kontakt eller läsa vidare, se exempel 5.
Exempel 5:
”Ny satsning på förebyggande vård på uppdrag av Region Stockholm. Testa ditt blodsocker och ansök om stöd till ett mer hälsosamt liv […]”.
Utöver alla benämningar på vikt, träning, mat och erbjudanden av tjänster förekommer andra benämningar i beskrivningar men som inte genererade i egna teman. De kan dock vara viktiga att redogöra för. Här används beskrivningarna ”haft fibriomyalgi, idag fri från värk”, ”fokus på positivitet”,
”återhämtning”, ”natur” och ”familj”. Denna bakgrund kan ha betydelse i konstruktionen av en hälsosam livsstil.
Sammanfattningsvis visar analysen av användarnas syftes- och bakgrundsbeskrivningar att användarna gärna vill motivera och inspirera andra, alternativt hitta det på plattformen. Återkommande teman är kroppsliga eller själsliga resor, dieter, träning och olika tjänster som erbjuds mottagaren. Övrig bakgrund som ges är kopplat bland annat till natur och familj.
6.1.3 Sammanfattning av inläggens avsändare
Under #hälsosamlivsstil samlas människor med olika bakgrund och syften. Hur de konstruerar och tolkar en hälsosam livsstil kan därmed variera. Analysen visar att med hjälp av subjektspositioner kan användarna möjliggöra eller begränsa sitt handlingsutrymme, till exempel i beskrivningar och argument av en hälsosam livsstil. 15 användare intar en subjektsposition som professionell yrkesutövare, bland annat som ”hälsocoach” och ”certifierad kostrådgivare”. Tio användare intar positionen som mamma.
Övriga framträdande positioner är kopplat till kosthållning eller ålder. I användarnas beskrivningar av kontot tydliggörs att 17 användare antingen vill göra en resa såsom ”viktresa”. Andra nämner
matlagning, träning, natur och familj. I beskrivningarna erbjuds också tjänster, till exempel kostrådgivning. Vad gäller just användarprofilen så blir de en representation av användaren och utformar även deras självpresentation (Gillberg 2014, s. 86). Både den position som intas och den presentation som ges kan säga något om hur användaren väljer att konstruera en hälsosam livsstil.
6.2 Benämningar av en hälsosam livsstil i inläggen
I det följande stycket presenteras analysen av substantiviska benämningar som förekommer i inläggen för att svara på hur användarna språkligt konstruerar en hälsosam livsstil. Benämningarna skrivs ut i captions, det vill säga den text som beskriver bilden i inlägget eller ger den ett sammanhang, samt i hashtags som kategoriserar inlägget och skapar möjlighet till spridning. Jag analyserar även adjektiven i inläggen som kan visa på vilka värderingar kring en hälsosam livsstil som är framträdande. Analysen har genererat fyra kategorier som presenteras i tabell 3 och utgör den här resultatdelens disposition.
Tabell 3: Sammanställning av benämningar i inläggen
Vikt och viktresa Mat, kost, recept Träning, motion & fitness Mental hälsa & känslor Exempel på vanliga
benämningar
Viktnedgång, Viktminskning, Viktresa
Hälsosam mat, Nyttig mat, Bra mat, Hälsosam kost
Träningsglädje, Träningsmotivation,
Träningsinspiration
Sund livsstil, Hållbar livsstil, Hälsosammare
liv
Antal benämningar 98 62 51 40
6.2.1 Den viktiga viktresan
Kring fenomenet hälsa och en hälsosam livsstil under #hälsosamlivsstil förekommer ofta olika
benämningar på vikt och viktnedgång vilket också påminner om den beskrivning många användare haft i sin användarprofil. Totalt handlar 98 benämningar om kropp och vikt. Många av dessa benämningar förekommer i hashtags snarare än i captions och är ofta sammansättningar av ord, till exempel
”viktnedgång”, ”viktresa” och ”viktminskning”. De är vanliga i materialet och förekommer tillsammans 43 gånger. Motsatsen till viktnedgång och viktminskning är ”viktuppgång”, vilken endast förekommer en gång. Även viktresan tolkas utifrån kontexten och användarnas profiler som något som ska resultera i en viktminskning. Andra återkommande benämningar i samma kategori är ”vägningsdag”, ”viktresa 2021” och olika varianter av ”weightloss journey”, det vill säga benämningar på engelska. Likt beskrivningarna av kontot som förekom bland inläggens avsändare, återfinns samma metaforer även bland inläggen, såsom ”viktresa”. Till dessa substantiviska benämningar saknas dock adjektiv som värderar resorna. Utan adjektiv går det inte fullt ut utläsa hur viktnedgången värderas, men utifrån kontexten och användarprofiler som explicit uttrycker ett mål om att gå ner i vikt, tolkar jag att det värderas som något bra, positivt och att sträva emot. Undantaget är ”Ingen stor siffra denna veckan men blickar jag tillbaka på min viktresa kan jag ändå känna mig stolt […]”. En liten viktminskning verkar ses som mindre bra men är ändå något att vara stolt över. I samband med att en hälsosam livsstil konstrueras, är alltså vikt och viktminskning ett överordnat tema.
6.2.2 Det är hälsosamt att äta på ett visst sätt
Analysen har visat att det ofta förekommer olika benämningar på mat, kost och recept i inläggen.
Majoriteten av användarna benämner mat eller kost i allmänna termer medans vissa är väldigt specifika i både captions och i hashtags kring vad de äter och vad det betyder. I de 44 inläggen finns totalt 62 olika benämningar på att den mat som äts är just ”hälsosam”, ”nyttig”, ”bra” eller ”antiinflammatorisk”.
Dessa fyra utgör en majoritet om 32 benämningar. Vid sju tillfällen nämns alternativ till bakverk utan socker som ”sååå gott”, ”jättegott”, ”supergott” och vid ett tillfälle även som ”nyttigt”. Även den frukost som äts benämns vid fem tillfällen som ”nyttig” eller att den innehåller ”287 kcal”. Användarnas matintag upplevs vara kontrollerat men ska samtidigt smaka gott. I övrigt är adjektiven som beskriver maten positivt konnoterat och handlar framförallt om att benämna den som hälsosam, nyttig, bra och god. I några få fall benämns maten som ”mindre näringsrik” eller att ”sötsaker” kan ätas i ”orimliga mängder” vilket snarare ger en negativ konnotation. Den mat som innehåller mindre socker, mer grönsaker eller är en portion havregrynsgröt värderas som bättre och den ”mindre näringsrika” maten och ”sötsaker” tycks värderas som sämre. Den ”sämre maten” ska helst också ätas mer sällan,
exempelvis genom vad en användare kallar för ”unnar-dag”. Den här typen av mat eller sötsaker kan också ätas med anledningen att det blir ”nya tag på måndag”. Användare rättfärdigar sina val genom att kompensera för det en annan dag. Vad denna kompensation är skrivs inte ut, men det är möjligt att tolka in att det är en annan typ av mat som ska ätas på måndagen jämfört med det som äts under helgen. I konstruktionen av en hälsosam livsstil tycks en moralisk diskurs kopplat till rätt eller fel mat framträda.
Vad gäller viljan att rättfärdiga sina val kan också ses som en del av användarnas självpresentation där
”misstag” kan göras. Likt tidigare forskning är mat och användares relation till mat en stor del i konstruktionen av en hälsosam livsstil på Instagram.
6.2.3 Träningsglädje och positiva tankar
En tredje kategori benämningar är kopplat till fysisk hälsa och aktivitet. Här är ”träningsglädje” den vanligaste benämningen följt av ”träningsmotivation”, ”träningsinspiration” och ”gymmotivation”.
Dessa förekommer 18 gånger. Även här är benämningarna framförallt hashtags som användarna använt för att kategorisera sitt inlägg och de har ofta blivit ett sammansatt ord. De tillskrivs inga adjektiv och gemensamt för benämningarna är att de innehåller substantiv som ”motivation” och ”inspiration”. De ger en positiv konnotation; att träna ska vara kul, inspirerande och motiverande. Kopplat till
gymmotivation benämns det även som ”gymlife” och ”gymtime” vilket visar på att användarna kopplar träning (och livet) till ett gym, även om det också förekommer en gång som ”hemmaträning”. Träning kan också vara en ”rolig utmaning” som görs under en begränsad period och som dessutom ”ökar chansen att faktiskt lyckas”. Lyckas med vad framgår inte, men det kan handla om att klara utmaningen.
De utmaningar som identifierats i materialet tycks vara tävlingar men där användarna tävlar mot sig själv. En prestation ska uppnås av något slag. Det finns inget i materialet som tyder på att träning skulle vara något negativt. Kopplat till glädje och inspiration finns även andra benämningar men som snarare är antingen direkta synonymer till en hälsosam livsstil eller benämningar på en slags mental hälsa snarare än fysisk hälsa. Dessa förekommer 41 gånger och ofta i hashtags. Vad gäller synonymer till en hälsosam livsstil är de vanligaste ”sund livsstil” och ”hållbar livsstil” vilka förekommer 15 gånger. I övrigt handlar flera benämningar om att tycka om sig själv vilket syns i exempelvis ”selflove”, ”ett bättre jag” och ”positiva tankar”. Även om dessa benämningar endast förekommer en gång vardera så visar de på en gemensam syn att det är bra att tycka om sig själv och att tänka positivt. Med en holistisk hälsa och syn på hälsa är den här typen av konstruktion vanlig (Crawford 1980, s. 366). En positiv attityd till träning, sig själv och sin kropp verkar vara att föredra.
Avslutningsvis förekommer förutom dessa benämningar också formuleringar på temat positiva tankar som är intressanta att redogöra för. Det är antingen metaforer eller påståenden tillsammans med adjektiv som används för att värdera något. Ett exempel är påståendet ”bra med bilder för att se vad som
FAKTISKT hänt!” som används för att motivera sig själv (och eventuellt andra) om att inte ge upp om sin viktnedgång även om ”det känns som att ingenting händer”. När en metafor används för att tänka positivt är ”Nu lägger jag i nästa växel!” som användaren skriver efter att ha formulerat att hen inte mått
bra eller följt sitt tränings-och kostschema. Hen är ”SÅ REDO för en FÖRÄNDRING!”. Här likställs förändringen med att växla upp ett fordon vilket kan indikera på en vilja att göra en snabb förändring och kanske få snabbare och synligare resultat.
6.2.4 Sammanfattning av benämningar av en hälsosam livsstil i inläggen
Utifrån analysen av substantiviska benämningar och adjektiv går det att urskilja hur en hälsosam livsstil konstrueras av användarna. Majoriteten av benämningarna rör viktnedgång, hälsosam mat, träning samt mental hälsa och mående. 98 av benämningarna är kopplat till vikt, 62 till mat, 51 till träning och 40 till mental hälsa. Många av benämningarna har heller inga tillskrivna adjektiv, däremot så är det substantiv och adjektiv som blivit sammansatta eller är metaforer, till exempel ”träningsglädje” och ”viktresa”.
Utifrån kontexten går det att tolka att benämningarna har en positiv konnotation där träning är kopplat till glädje och metaforen viktresa indikerar på en förändring eller förvandling. Vad gäller mat och recept värderar användarna viss mat som bra, nyttig och hälsosam medan annan mat mindre hälsosam och bör därmed ätas mer sällan. Många av benämningarna i inläggen är dessutom på både svenska och engelska, till exempel ”weightloss journey” och ”gymaddict”. Det kan indikera på att användarna antingen vill nå ut till fler, eller så har synen på hälsa inom en svensk kontext blivit mer internationell. Slutligen så upplevs många av benämningarna vara kopplade till en positiv känsla, upplevelse eller sätt att vara på.
För att återigen koppla fenomenet hälsosam livsstil till självpresentation på internet så kan det tolkas vara ett medvetet val hos användarna. De prioriterar helt enkelt att visa en positiv sida av sig själva, sitt konto och syn på en hälsosam livsstil istället för det motsatta, även om de såklart också förekommer.
6.3 Framträdande visuella resurser i bilderna
I denna resultatdel presenteras analysen av inläggens bilder för att kunna svara på vilka visuella resurser som används i konstruktionen av en hälsosam livsstil under #hälsosamlivsstil. De resurser som
analyseras är framförallt kameravinklar, blickriktningar, bildhandlingar, skriftelement och
bildkonnotation. Resultatet genererade i fyra kategorier som presenteras i tabell 4. En bild kan ingå i flera kategorier eftersom det exempelvis finns människor i bilder av naturen.
Tabell 4: Sammanställning av bildteman
Matbilder Människa / människor Dokumentering av vikt- och träningsresultat
Bilder på naturen
Antal bilder 21 15 7 4
I procent 48 % 34 % 16 % 9%
6.1.1 Dekontextualiserade matbilder
Exempel 1 Dekontextualiserad matbild Exempel 2 Matbild med omgivning Exempel 3 Matbild med skrift
Figur 2: Exempel på matbilder
Av 44 bilder i materialurvalet är 21 på mat, vilket utgör närmare hälften (48 %) av bilderna. Det finns inga bilder på ätande människor utan de innehåller antingen en maträtt eller en produkt. Bilderna är generiska då de ofta påminner om varandra vad gäller uppläggning och utformning. På Instagram kan bilder på mat tagna ovanifrån, ses som något obligatoriskt och vardagligt (Gillberg 2014, s. 86). Det obligatoriska och vardagliga innebär i denna konstruktion att det dels verkar ska fånga verkligheten då de till exempel inte är synligt editerade eller manipulerade, dels verkar det finnas en medvetenhet kring placering av maten, till exempel genom uppläggning och kameravinklar. Ovanifrån-perspektivet gör att maten upplevs hamna under betraktaren av bilden och som om betraktaren själv ska äta den. Är maten upplagd på en tallrik får betraktaren se allt, ingenting är dolt för ögat (se figur 2). Däremot syns ingenting av omgivningen, om bilden exempelvis är tagen i hemmet, på en restaurang eller utomhus.
Det gör matbilderna i det här fallet dekontextualiserade med en roll att snarare symbolisera en idé eller ett koncept (Ledin & Machin 2018, s. 53). Här kan matbilderna ha rollen av att konstruera en viss mat eller kosthållning som mer hälsosam eller ”normal”. Maten på bilderna är oftast färgglad, innehåller mycket grönsaker, frukt och bär. Endast två bilder visar en del av omgivningen. Det skulle kunna vara av anledningen att användaren vill visa vart hen är. Till exempel i bildexempel 2 där en del av en soffa och ett bord syns i bakgrunden som skulle kunna vara för att medvetet visa att det ska ätas i soffan och inte vid matbordet. På bilden syns chips, munkar och en ostbricka som skulle kunna symbolisera ”mys”
i soffan.
Två av matbilderna innehåller fler visuella resurser än bara bild såsom skrift och färg, till exempel i exempel 3 här ovan som innehåller en närbild på en smoothie i ett dricksglas med en skrift i svart av
Bild borttagen i digital version av upphovsrättsliga skäl.
