Framträdande visuella resurser i bilderna

I denna resultatdel presenteras analysen av inläggens bilder för att kunna svara på vilka visuella resurser som används i konstruktionen av en hälsosam livsstil under #hälsosamlivsstil. De resurser som

analyseras är framförallt kameravinklar, blickriktningar, bildhandlingar, skriftelement och

bildkonnotation. Resultatet genererade i fyra kategorier som presenteras i tabell 4. En bild kan ingå i flera kategorier eftersom det exempelvis finns människor i bilder av naturen.

Tabell 4: Sammanställning av bildteman

Matbilder Människa / människor Dokumentering av vikt- och träningsresultat

Bilder på naturen

Antal bilder 21 15 7 4

6.1.1 Dekontextualiserade matbilder

Exempel 1 Dekontextualiserad matbild Exempel 2 Matbild med omgivning Exempel 3 Matbild med skrift

Figur 2: Exempel på matbilder

Av 44 bilder i materialurvalet är 21 på mat, vilket utgör närmare hälften (48 %) av bilderna. Det finns inga bilder på ätande människor utan de innehåller antingen en maträtt eller en produkt. Bilderna är generiska då de ofta påminner om varandra vad gäller uppläggning och utformning. På Instagram kan bilder på mat tagna ovanifrån, ses som något obligatoriskt och vardagligt (Gillberg 2014, s. 86). Det obligatoriska och vardagliga innebär i denna konstruktion att det dels verkar ska fånga verkligheten då de till exempel inte är synligt editerade eller manipulerade, dels verkar det finnas en medvetenhet kring placering av maten, till exempel genom uppläggning och kameravinklar. Ovanifrån-perspektivet gör att maten upplevs hamna under betraktaren av bilden och som om betraktaren själv ska äta den. Är maten upplagd på en tallrik får betraktaren se allt, ingenting är dolt för ögat (se figur 2). Däremot syns ingenting av omgivningen, om bilden exempelvis är tagen i hemmet, på en restaurang eller utomhus. Det gör matbilderna i det här fallet dekontextualiserade med en roll att snarare symbolisera en idé eller ett koncept (Ledin & Machin 2018, s. 53). Här kan matbilderna ha rollen av att konstruera en viss mat eller kosthållning som mer hälsosam eller ”normal”. Maten på bilderna är oftast färgglad, innehåller mycket grönsaker, frukt och bär. Endast två bilder visar en del av omgivningen. Det skulle kunna vara av anledningen att användaren vill visa vart hen är. Till exempel i bildexempel 2 där en del av en soffa och ett bord syns i bakgrunden som skulle kunna vara för att medvetet visa att det ska ätas i soffan och inte vid matbordet. På bilden syns chips, munkar och en ostbricka som skulle kunna symbolisera ”mys” i soffan.

Två av matbilderna innehåller fler visuella resurser än bara bild såsom skrift och färg, till exempel i exempel 3 här ovan som innehåller en närbild på en smoothie i ett dricksglas med en skrift i svart av

receptet vilken är placerad rakt över glaset. Den andra bilden har en grön bakgrund med en skrift i vitt som placerats högst upp i mitten av bilden, där användaren frågar ”Är ni redo för en utmaning? Äta 25 olika frukter/grönsaker på en vecka!!”. Under finns en bild på en stor mängd frukter, grönsaker och rotfrukter tätt packade som kan syfta till att ge inspiration eller förslag på vad betraktaren kan välja på om hen väljer att anta utmaningen. Skriften förankrar här bildens betydelse genom att vägleda läsaren och peka på vilka betydelser som ska uppfattas som centrala i bilden (Björkvall 2019, s. 25).

Sammanfattningsvis kan bildanalysen av matbilderna visa på att även om vi ibland får se delar av omgivningen, så är matbilder ofta utformade på samma sätt; bilden tas på en tallrik, vinklad uppifrån och ner och blir den framträdande visuella resursen. Analysen av dessa bilder visar också på att det inte finns människor i bilderna som äter maten. Bilderna bidrar till konstruktionen genom att visa vilken mat som användarna vill visa att de äter, men inte att de faktiskt äter den.

6.1.2 Selfies

Exempel 4 ”Selfie” Exempel 5 ”Selfie” med distans Exempel 6 ”Selfie” före- och efterbild

Figur 3: Exempel på selfies

15 av bilderna innehåller en eller flera människor. Fyra av dessa är så kallade ”selfies”. Det vill säga bilder på en person där ansiktet och blicken är framträdande och är riktat mot kameran och de är ofta beskurna vid axlarna så att ansikte, axlar och endast en del av bakgrunden syns (Veum & Undrum 2018, s. 93). En blick skulle kunna symbolisera en imaginär interaktion mellan den avbildade personen och mottagaren (ibid. s. 95). Dessa selfies är generiska där en person, alltid en kvinna i det analyserade materialet, tittar in i kameran och ler – ingen aktivitet sker i bilden (se exempel 4). Ytterligare tre av materialets bilder påminner om selfien men där mer än ansikte och axlar syns, i övrigt händer inte så mycket i bilden (se exempel 5). Bilderna är spegelbilder och istället för att titta in i kameran och rikta blicken mot betraktaren, riktas blicken mot mobiltelefonen som används för att ta bilden. Dessa bilder

blir inte lika kontaktsökande som den ”vanliga selfien” där blicken riktas mot betraktaren och kräver mer interaktion än ”spegel-selfien”. Detta eftersom den avbildade personen inte möter mottagarens blick, utan den kan snarare kravlöst betraktas (Björkvall 2019, ss. 36–37). Vad gäller distansen i

bilderna symboliserar en närbild en mer personlig och intim relation, jämfört med en bild i helkropp och som dessutom har blicken bortvänd (Björkvall 2019, s. 41, 44). Spegel-selfien har mer distans jämfört med den vanliga selfien vilket också bidrar till att den inte blir lika kontaktsökande eller krävande.

En av dessa tre spegel-selfies är en före- och efterbild på samma person och kan ses i exempel 6. Skillnaden är att personen i det ena fotografiet tittar ner och har en neutral min medan i det andra fotografiet tittar personen in i kameran och ler. Här syns det också att personen gått ner i vikt. Bilden påminner om medias framställning av överviktiga som går ner genom att presentera en före- och efterbild där efterbilden visar en lycklig kvinna (Sandberg 2004, s. 215). Här tycks användaren framställa sig själv som olycklig och överviktig, men lycklig efter att ha gått ner i vikt då

ansiktsuttrycket konnoterar olika känslor i de olika bilderna. När visuella resurser används för att konstruera en hälsosam livsstil, skulle selfien kunna vara bidragande i användarens vilja att interagera med betraktaren och mottagaren av inlägget och dess budskap. Beroende på blickriktning och

beskärning kan användaren välja hur krävande och kontaktsökande hen vill vara.

6.1.3 Aktiva och starka människor

Exempel 7 En aktör i en narrativ process Exempel 8 Flera aktörer i en narrativ process

Figur 4: Exempel på avbildade människor

Sju av bilderna innehåller en eller flera människor som är aktiva; de är aktörer i narrativa processer, mer specifikt i aktionsprocesser. Som aktör i en aktionsprocess visar den porträtterade att hen aktivt gör något i den verkliga världen med hjälp av vektorer som riktas mot målet (Björkvall 2019, s. 65). Till

exempel en människa som sparkar på en fotboll där människan är aktören, fotbollen är målet och en (osynlig) vektor syns mellan foten som sparkar på fotbollen. Fem av dessa sju bilder innehåller en person som visar sin kropp, spänner en muskel eller gör en kroppsrörelse. I exempel 7 syns en person i träningskläder på avstånd, snett nedifrån och som i en pose spänner sina armmuskler. Genom att ha ett träningslinne på sig syns armmusklerna tydligt. Hen har ett neutralt ansiktsuttryck och tittar in i kameran. I bakgrunden syns speglar längs väggarna vilket gör att hen upplevs vara i en träningslokal. Genom att porträtteras snett nedifrån upplevs personen vara i maktöverläge, kanske för att visa sig stor och stark (Ledin & Machin 2018, s. 59). Flera av bilderna visar personer i träningskläder eller i

träningslokaler, men det sällan de visar att de faktiskt tränar. Bildexempel 8 föreställer tre personer i rörelse; de tycks jogga i skogen på en skogsstig. De har färgglada träningskläder, har långt utsläppt hår, de ler och har blicken riktad framför sig. Bilden är tagen som gör att betraktaren upplevs ligga i gräset en bit ifrån och ser personerna snett nedifrån. Det skapar en illusion av att någon spanar på tjejerna på avstånd och får insyn i deras träningsaktivitet. Bilden konnoterar att en blir lycklig och avslappnad av att springa i skogen tillsammans med någon annan. Men även om bilden visar tre personer i träningskläder i färd med att jogga på stigen, så förstår man utifrån kontexten och användarprofilen att bilden är tagen ur ett annat syfte. Den verkar snarare vara en reklambild som används för att marknadsföra personlig träning eller träningskläder, inte för att visa ett faktiskt träningspass.

Det förekommer även en bild där en människa avbildas som använder fler visuella resurser i form av en skrift i rosa där det står ”FETT”. Bilden påminner om selfien men där personen samtidigt som hen leendes tittar in i kameran pekar mot skriften ”FETT”. Personen är ledigt klädd med ett träningslinne, här återkommer också det rosa inslaget i linnet. När personen pekar syns det att även naglarna målats rosa. Det upplevs alltså finnas en tanke med färgval. När personen pekar mot skriften signaleras att det är i fokus i inlägget. Hela bilden konnoterar att personen vill berätta något om fett i kombination med träning, kost eller hälsa i allmänhet.

Avslutningsvis har bildanalysen av avbildade människor i narrativa processer visat på aktiva, rörliga och starka människor som befinner sig i träningslokaler eller i naturen. Visuella resurser som färgval,

blickriktningar, vinklar, beskärningar och olika objekt i bilderna bidrar i konstruktionen av en hälsosam livsstil. Träning, rörelse och aktivitet är viktigt i denna konstruktion även om de avbildade människorna i bilderna inte alltid visar att de faktiskt tränar när bilden tas. Istället kan bilderna tas efteråt, till exempel genom att visa hur många steg som användaren har gått, vilket presenteras i kommande avsnitt.

6.1.4 Dokumentering av viktnedgång och kaloriförbrukning

Exempel 9 Visa sin viktnedgång med hjälp av föremål i den fysiska världen

Exempel 10 Dokumentering av träning och kaloriförbrukning

Exempel 11 Resultat på viktnedgång

Figur 5: Exempel på dokumentering av viktnedgång och kaloriförbrukning

Sju bilder signalerar att användaren uppnått ett visst resultat, till exempel att hen gått ner i vikt och som hen vill dokumentera och visa upp. Totalt fyra bilder syftar till att visa hur många kilon en person gått ner och vad den nuvarande vikten är (se exempel 11) och två bilder visar ett resultat som rör distanser och antal steg användaren gått samt vilken kaloriförbrukning det genererat (se exempel 10). Här

används visuella resurser som grafik, färg och form istället för bilder på människor, natur eller föremål. Undantaget är bildexempel 9 där användaren fotograferat två dricksglas som innehåller glaskulor. Ovanför står sifforna 28 och 15 vilka symboliserar kilon (som går att förstå utifrån texten). Ingenting av omgivningen syns vilket tydliggör att det är glasen, kulorna och siffrorna som står i fokus. Bilden konnoterar en slags process där något ska göras, i det här fallet flytta kulorna från ett glas till ett annat.

Exempel 10–11 visar hur användarna med grafiska element, vill visa ett resultat. I bildexempel 10 ges med hjälp av skrift, information om att personen idag gått 12 272 steg och där målet är 10 000 steg. Det innebär en distans om 8,87 km och 494 kcal (kalorier) som bränts. Det kan tolkas som att personen verkar ha som mål att varje dag gå minst 10 000 steg och därefter vill spara ner att målet är uppnått. I bildexempel 11 ger användaren en status på nuvarande vikt och vad som kan tolkas in, som ett resultat att hen gått ner -0,9 kg. Den nuvarande bilden är i blått och siffrorna ser digitala ut, som på en digital våg. Användaren kan antingen ha fotat vågen, eller framställt bilden på ett sådant sätt att det ska upplevas vara en digital våg. De tre exemplen ovan visar på att resultat kring vikt, träning och kaloriförbrukning bör med hjälp av visuella resurser, dokumenteras och visas upp i samband med konstruktionen av en hälsosam livsstil.

6.1.5 Sammanfattning av bildanalysen

Efter att ha analyserat de 44 inläggens bilder går det att uttyda att användarna visuellt konstruerar en hälsosam livsstil som att visa upp en viss mat, att motionera och träna på ett visst sätt eller att se ut på ett visst sätt. Bilderna föreställer mat i en dekontextualiserad miljö, leende och kontaktsökande kvinnor och träningsresultat eller resultat på viktnedgång och kaloriförbrukning. Bilderna signalerar även att en hälsosam livsstil förknippas med att äta mycket grönsaker, frukt och ibland sötsaker. De signalerar också att människor borde motionera och gärna genom att dela med sig av resultat, till exempel hur mycket man gått och hur många kalorier man bränt. Träning är något att mäta och följa upp.

Konstruktionen av en hälsosam livsstil blir enligt bilderna även att gå ner i vikt som visas genom grafik över antal kilon som gåtts ner samt en ”målvikt”, men även i en före- och efterbild på en person. Att se ut på ett visst sätt är utöver vikten, kopplat till synliga muskler. Kvinnor framställer sig själva som vältränade och med synligt spända muskler, gärna i tajta träningskläder. Tidigare forskning menar att den vältränade kvinnokroppen antingen kan ses som frigjord eller förtryckt; den utmanar traditionella föreställningar om kvinnor som svaga och underlägsna alternativt att den vältränade kvinnan ses som ett idealsubjekt för en postfeminism och döljer att kvinnors förutsättningar är olika (Tolvhed 2016, s. 79).