Dövas utbildningshistoria har varit brokig och kantats av olika motgångar genom tiderna – från att de ansågs vara obildbara och ett samhällsproblem till att man började acceptera deras funktionsvariation och inse att de var samhällsmedborgare som kunde bildas. Tidigare fanns det bara ett alternativ vad gäller skolform för döva barn. De fick utbilda sig i en specialskola för döva och hörselskadade. I och med teknikens framsteg och CI öppnades det dörrar för dem som tidigare var stängda. Idag kan föräldrar till barn med CI avgöra vilken skolform de har en för snabb talhastighet eller talar med för låg volym.
Det framkom också i forskningen och rapporterna att barnen behöver teckenspråket som hjälp i situationer där samtalen blir mer abstrakta och komplicerade, då kan teckenspråket sägas tjäna som ett medierande verktyg som eleverna använder i syfte att skapa sig kunskap. För att teckenspråket ska ha möjlighet att var ett medierande redskap behöver CI-eleverna emellertid hantera det mer obehindrat än de flesta CI-elever som inkluderas i vanlig skola idag kan. De har inte teckenspråket runt sig i sin skolmiljö, till skillnad från eleverna som går i specialskola för döva och hörselskadade och det hämmar deras teckenspråkliga litteracitet.En farhåga som vår analys åskådliggjort är att avsaknaden av teckenspråk som medierande verktyg försvårar lärandet för elever med CI vilket försämrar möjlighet till progression. Detta riskerar att leda till en försämrad inkludering och därmed försvåra för dem att klara högre årskurser då abstraktionsnivån och kunskapsnivån höjs.
Samtidigt som CI-eleverna förefaller klara sig sämre i test och mätningar än sina klasskamrater uppger Holmström att de studier hon tagit del av visar på att elever med CI ofta kunskapsmässigt hänger med bra - att de problem som Holmström sett ligger i interaktionen (2013, s. 38). Är det därför rimligt att anta att elevernas kunskapsinhämtning inte blir hämmad, men att deras prestationsförmåga i mätbara omständigheter är det? I kvantitativa intervjuer uppger resurspersoner till barn med CI att elevernas skolgång i vanlig skola fungerat bättre än man först trott att det skulle göra men att de problem som de oftast stöter på framför allt handlar om ordförråd, begreppsbildning och den sociala kontakten med deras kamrater. Detta, menar resurspersonerna, innebär att eleverna inte fullt ut kan ta till sig undervisningen (Tvingstedt et.al, 2003, s. 88). I samma studie uppger de lärare som intervjuats att de haft en oro för sina elever med CI för att de saknar en teckenspråkig miljö i vanlig skola och lärarna upplevde att detta påverkar barnets möjlighet till inlärning och
sociala kontakter (Tvingstedt et.al, ss. 85-86). Även HRF har visat i sin årsrapport (2006, s.
60) att CI-elever har större svårigheter än sina jämnåriga med att interagera och kommunicera med sina kamrater. Den sociala interaktionen är ofta central för elevernas känsla av delaktighet (Coniavitis Gellerstedt & Bjarnason, 2015, s. 23-24) och dessa relationer skapas inte alltid dynamiskt för elever med CI. Eftersom en hörselnedsättning medför svårigheter vad gäller detta är eleverna i behov av hjälpmedel även här för att bli fullt delaktiga i skolmiljön.
Forskningsöversikten visar på hur eleverna är i stort behov av tekniska hjälpmedel och en resursperson, helst en person med kunskap i teckenspråk. Även här åskådliggör vår analys behovet av ett mer obehindrat användande av dessa hjälpmedel så att de ska kunna hjälpa eleverna i deras lärande istället för att orsaka ett hinder mellan dem och deras mediering.
Genomgående beskrivs det att eleverna finner det krävande att orka lyssna och tala i klassrummet under längre perioder samt att de tekniska hjälpmedlen inte fungerar fullt ut.
Detta resulterar i att eleverna med CI ofta utesluts eller inte känner sig delaktiga i undervisningen. Trots att det i skolans styrdokument, skollagen och förordningar står klart skrivet att skolan ska vara en plats för alla, där eleverna har rätt till hjälpmedel efter behov för att klara sin skolgång, framkommer det klara brister i detta. Till detta kan vi i vår analys se ett antal orsaker. Det första förefaller vara okunskap om i vilken mån ett CI skapar hörsel. I de rapporter och intervjuer vi studerat framkommer att både lärare, elever och i viss mån föräldrar till dessa elever förutsätter att elevens hörsel är lika god som hos en person med full hörsel. Detta menar vi medför komplikationer när eleven förväntas använda sig av språkliga medierande verktyg på samma vis som sina hörande jämnåriga. Vi hävdar att dessa elever behöver visuell kommunikation som stöd till sitt språk och en ökad anpassning av lärarens uttryck gentemot eleven. Den andra anledningen till bristerna i elevens anpassning förefaller vara okunskap om vad för stöd som finns att tillgå. Den näst vanligaste anmälan till Skolinspektionen är att eleverna inte får de särskilda anpassningar de är berättigade till enligt de lagar och förordningar som skolan förväntas följa. Därvid anser vi att skolan, kommunen och myndigheter har ansvar att öka sina ansträngningar för att kunskapen om dessa hjälpmedel ska nå ut och på så vis se till att en förbättring sker.
I och med att barn med CI ofta inkluderas i vanlig skola behöver lärare och övriga elever i skolan utbildas i och omkring detta. Lärarna behöver ha en förståelse för hur elevens situation ser ut och läraren behöver ökad kunskap om hur mycket eleven hör och hur mycket eleven orkar och inte minst få utbildning i hur de tekniska hjälpmedlen fungerar. Eleverna i klassen behöver få likvärdig kunskap för att få en förståelse för vad deras klasskamrats hörselnedsättning innebär. Detta menar vi är av största vikt, då det visat sig att många av eleverna med CI får minskad självkänsla och en känsla av utanförskap när hen inte kan höra och ta del av alla samtal som sker.
För att återkoppla till en sociokulturell teori, och Säljös definitioner om att mediering av kunskap sker när barnet interagerar med sina kamrater i lek och samspel (Säljö, 2000, s. 66), kan vi utläsa att det för barn med CI skulle vara en god idé att utgå från kunskap om barns
tidiga kommunikationsutveckling genom lek och samspel. Därigenom kan vi ge dem de bästa förutsättningarna för att kunna delta i kommunikation och interaktion. Vår uppfattning är att barn vill utveckla sig och lära sig nya saker, att de har ett behov av att delta i kommunikation och att de vill leka med sina kamrater. Om vi antar att båda dessa uttalanden stämmer: borde inte då det medierande lärandet ske nästintill automatiskt? Vi föreslår att det i klassrummet i stort men i synnerhet kring elever med CI bereds ett alldeles för litet utrymme till interaktion och lek. Vi påstår att lärare behöver ge eleverna, både hörande och hörselskadade, de mentala och fysiska redskap de behöver för att de ska kunna skapa sitt eget lärande med varandra.
Genom vår analys kan vi se att för elever med CI innebär detta: mindre bakgrundsljud, möjlighet att komma ur det större klassrummet, strukturerade uppgifter, en god relation till klasskamraterna och till läraren, samt små grupper av elever (grupparbeten) där eleven med CI har möjlighet att använda flertalet medierande redskap till sin fördel i interaktionen med sina jämnåriga. Genom att tillgången till dessa medierande redskap möjliggörs menar vi att eleven kan tillåtas ett lärande, istället för att behöva kompensera för sin hörsel.
Vi frågar oss utifrån våra resultat hur framtiden kommer att se ut. Kommer tekniken utvecklas så att den uppfyller målen för en tillfredsställande utbildning för barn med CI i vanlig skola, samt kommer trenden att barn med CI placeras i vanlig skola fortsätta eller kommer avsaknaden av teckenspråkig miljö förändra detta? Hur det än blir kommer både eleverna, föräldrarna och skolan samt dess personal behöva se över dagens system och hjälpmedel.
Samhället behöver också se över situationen med bristande tillgång till hörselpedagoger.
Tillgången till dessa är, vid fortsatt inkludering av elever med CI i vanlig skola, nödvändig för att dessa elever ska ha möjlighet till utbildning i teckenspråk. Lärarna behöver mer kunskap inom detta specifika område och skolan måste ta sitt ansvar så att eleverna får det stöd som de är berättigade till. Vi anser att eleverna med CI och dess vårdnadshavare behöver ha kontakt med lärare och skola för att utvärdera och diskutera vad som fungerar bra och vad som kan tänkas göras på ett annat sätt. Det är ju trots allt elevens utbildning och möjlighet till fullgod inkludering som är det viktigaste i detta sammanhang.
9. Referenslista
9.1 Litteratur
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Coniavitis Gellerstedt, Lotta & Bjarnason, Sif (2015). "Vad var det du inte hörde?": hörteknik och dess användning i skolan - HODA. Malmö: Specialpedagogiska skolmyndigheten
Cochlear Nordic AB (2009). Att leva med cochleaimplantat -Information om CI, Mölndal Tillgänglig på internet:
https://www.cochlear.com/d6f606dd-3288-41cf-a177-48be3e456f9e/Vuxenbroschyr_090119_Webb.p df?MOD=AJPERES&CACHEID=d6f606dd-3288-41cf-a177-48be3e456f9e
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm:
Norstedts juridik
Holmström, Ingela (2013). Learning by hearing?: technological framings for participation. Diss.
(sammanläggning) Örebro : Örebro universitet 2013
Tillgänglig på internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-30754
Hörselskadades Riksförbund, (2006), Det går väl ganska bra, om hörselskadades situation i Sverige, Trosa tryckeri
Tillgänglig på internet: https://hrf.se/vad-vi-gor/hrfs-rapporter/
Hörselskadades Riksförbund, (2007), äh, det var inget viktigt, om hörselskadades situation i Sverige, Trosa tryckeri
Tillgänglig på internet: https://hrf.se/vad-vi-gor/hrfs-rapporter/
Ibertsson, Tina (2009). Cognition and communication in children/adolescents with cochlear implant. Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2009
Tillgänglig på internet: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1488278
Kilpatrick, Jeremy (1992) Beyond face value: assessing research in mathematics education”, I G.
Nilsson & M. Blomhøj (Red). Criteria for Scientific Quality & Relevance in the Didactics of Mathematics. Roskilde: IMFPUA, Roskilde university.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tillgänglig på Internet:
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/pdf---publikationer/inkluderande-undervisning-tillganglig-pdf Persson, Bengt (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 3., omarb. uppl. Stockholm:
Liber
Preisler, Gunilla, Tvingstedt, Anna-Lena & Ahlström, Margareta (2004). "Man får ha riktigt mycket tålamod": intervjuer med barn med cochlea implantat. Stockholm: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
Pärsson, Anita (1997). Dövas utbildning i Sverige 1889-1971: en skola för ett språk och ett praktiskt yrke. Diss. Göteborg : Univ.
Sveriges Dövas Riksförbund, (2009) Svenskt teckenspråk och TSS Detta är skillnaden Tillgänglig på Internet:
http://www.sdr.org/dokumentarkiv/teckensprak/249-svenskt-teckensprak-och-tss-detta-ar-skillnaden/fi le
Skolverket, (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet . Stockholm:
Skolverket. Reviderad 2017
Svenska Unescorådet, (2006). Salamancadeklarationen -Principer, inriktning och praxis vid undervisning av elever med behov av särskild stöd
Tillgänglig på Internet:
http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf
Sandström, Margareta, Stier, Jonas & Nilsson, Lena (red.) (2014). Inkludering: möjligheter och utmaningar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Specialpedagogiska myndigheten, 2010, En likvärdig utbildning för alla Tillgänglig på Internet:
https://webbutiken.spsm.se/presentationsbroschyr-spsm-en-likvardig-utbildning-for-alla/
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Tvingstedt, Anna-Lena, Ahlström, Margareta & Preisler, Gunilla (2003). Skolplacering av barn med cochlea implantat: barn - kommunikation - handikapp. Stockholm: Psykologiska institutionen, Univ.
Unicef, (2009). Barnkonventionen, FN:s konvention om barns rättigheter. Stockholm Tillgänglig på internet: https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen Vygotskij, Lev Semenovič (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
9.2 Webbsidor
Barnplantorna, (2016a). Användning av hörselhjälpmedel
http://www.barnplantorna.se/horselteknik/anvandning-av-horselhjalpmedel/ (2018-03-25) Barnplantorna, (2016b). CI – Cochleaimplantat
http://www.barnplantorna.se/horselteknik/ci/ (2018-03-25) Goodreads, (2018). A.A. Milne > Quotes > Quotable Quote
https://www.goodreads.com/quotes/19370-if-the-person-you-are-talking-to-doesn-t-appear-to (2018-05-15)
Healthcare Media, (2015). Cochleaimplantat
https://hörselskada.se/cochleaimplantat/ (2018-03-25)
Institutet för språk och folkminnen, (2018). Teckenspråkets dag
http://www.sprakochfolkminnen.se/folkminnen/handelser-i-almanackan/kalender/i-almanackan/handel ser-i-almanackan/2018-05-14-teckensprakets-dag.html (2018-03-25)
Sveriges Dövas Riksförbund, (2015). Barn med Cochlea Implantat behöver teckenspråk - också!
http://sdr.org/component/k2/item/421 (2018-03-25) Sveriges Dövas Riksförbund, (2014a). Döv - inte dövstum http://www.sdr.org/dova/dov-inte-dovstum (2018-03-25) Sveriges Dövas Riksförbund, (2014b). Frågor och svar http://www.sdr.org/dova/fragor-och-svar (2018-03-25) Sveriges Dövas Riksförbund, (2014c). Svenskt teckenspråk http://www.sdr.org/teckensprak (2018-03-25)
Skolinspektionen, (2018). Anmälningar och beslut 2017
https://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-anmalningar/anmalningar-och-beslut-2017(2 018-04-14)
Skolinspektionen, (2017). Regelbunden tillsyn
https://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Regelbunden-tillsyn/ (2018-04-14) Skolverket, (2016). Specialpedagogik
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik (2018-03-25) Skolverket, (2015). Skollagen
https://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar (2018-03-25) Specialpedagogiska skolmyndigheten, (2015). Skola och fritid
http://www.horselboken.se/faktadel/skola-och-fritid/horselklass-sarskild-undervisningsgrupp/
(2018-06-01)
Specialpedagogiska skolmyndigheten, (2017). Skolans historia
https://www.spsm.se/skolalternativ/vara-skolor/manillaskolan/om-manillaskolan/skolans-historia/
(2018-04-05)
SFS 2010:800, (2010). Skollag, Svensk författningssamling 2010:800. Sveriges Riksdag
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sf s-2010-800 (2018-03-25)
SFS 2009:600, (2009). Språklag, Svensk författningssamling 2009:600. Sveriges riksdag
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600 _sfs-2009-600 (2018-04-05)
Wikimedia commons, (2018)
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Cochlear-implant-external-part.jpg (2018-05-16)