Här presenterar jag min diskussion och slutsats om examensarbetet, estetiska uttrycksformer i förskolan – strategier för barns språkutveckling.
Min slutsats är att estetiska uttrycksformer finns på de två förskolor jag besökt, men om det medvetet finns i syfte för språkutveckling kan utvecklas. Frågan är då om
förskolepedagogerna i förskolorna medvetet tänker på om estetiska uttrycksformer kan gynna barns språkutveckling eller om de använder estetiska uttrycksformer i syfte för annat lärande, såsom att barnen blir ”bättre” på sång eller teater.
I mina kvalitativa intervjuer förekom ofta kommentarer och tankesätt från
förskolepedagogerna om sambandet mellan språkutveckling och estetiska uttrycksformer. De kom själva med goda idéer och tankar som de tyckte att man kunde använda sig av i
förskolan, men om dessa sedan utfördes i den mån som det skulle kunna utföras vid är jag osäker på. Somliga kvalitativa intervjuer tydde ofta på att sambandet mellan estetiska
uttrycksformer och språkutveckling ofta förekom i olika teman som förskolorna hade, men att det var vid pedagogisk dokumentation som de tydligt kunde se sambandet.
Mina observationer var blandade, men främst lade jag märke till att barnen på båda
förskolorna gärna utförde estetiska aktiviteter i den oplanerade verksamheten, det vill säga den fria leken. Där fanns även förskolepedagoger till hands vid gestikulerande för att förstärka språket till barnen.
Rollspel och sång, rim och ramsor var de uttrycksformer som barnen självmant aktivt utförde sig av i den fria leken. Enligt Jederlund (2012) är just sång rim och ramsor något som han anser vara viktigt för barnens uppmärksamhet, språkutveckling och minne. Han menar att ju mer barn sjunger olika sånger, övar enskilt som tillsammans utvecklas inte bara minnet, utan också barnens språkutveckling. Det är intressant att barnen på de här två förskolorna, i den fria leken, självmant gärna sjunger eller aktiverar sig med sång, rim och ramsor.
Då förskolorna är mångkulturella och många barn behöver ett förstärkande i det svenska språket, tror jag att det kan vara till fördel att barnen även i den planerade verksamheten får chans till ökat utbud av bland annat sång, rim och ramsor.
36
Enligt Riddersporre och Persson (2010) lär sig barn ofta genom deras olika sinnen, spännande enligt min mening hade varit om förskolorna tog in mer material i form av estetiska
uttrycksformer, exempelvis en mikrofon, en gitarr eller en trumma. Man hade då kunnat utöva estetiska uttrycksformer i form av planerade aktiviteter med barnen. Barnen hade kanske kunnat forska vidare med förskolepedagoger kring trumman. Hur ser en trumma ut? hur känns en trumma? hur låter en trumma? Redan här kan det komma upp nya begrepp för barnen som förskolepedagogerna senare kan utveckla och förklara tillsammans med barnen. Detta i ett språkgynnande syfte i samband med en eller flera estetiska uttrycksformer.
Utifrån mina observationer hade barnen väldigt mycket fri lek i båda förskolorna, där språket och gester fanns till hands hela tiden av barnen och förskolepedagogerna. Enligt Hägglund & Fredin (2011) lär sig barn konstant nya ord och språk i leken. Vygotskij och Säljö menar också att barn utvecklar sitt språk vid sociala samspel med varandra men också utifrån barnens miljö (Strandberg 2009; Säljö 2000). Jag kunde observera att många barn gärna utförde olika rollspel och rollekar tillsammans. Nya ord som var främmande för somliga barn togs oftast upp av en förskolepedagog, då hen visade barnen ordet på exempelvis en bild samt försökte förklara ordet gestikulerande och med andra ord.
Jag anser att det är viktigt i förskolan att ha ett jämnt utbud av planerade aktiviteter samt oplanerade aktiviteter, den fria leken, för att barnen på bästa sätt ska kunna utveckla sitt språkförråd i samband med estetiska uttrycksformer.
Bornholmsmodellen från Ingvar Lundberg (2007) kan vara ett sätt för de förskolor som har mer fri lek än planerad verksamhet att lyfta upp estetiska uttrycksformer i samband med språkutveckling, då enligt Ingvar Lundberg menar på att det räcker med 15 minuter per dag att utföra någon form av språklek, så länge den är intressant och spännande för barnen. Även ur (Lpfö 98 rev 2010, s.10) är ett strävandemål följande:
” Barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.”
Forskning av bland annat Pramling (2011) visar att det estetiska lärandet i förskolan behöver ha en större betydande roll. I förskolan är man “duktig” med att arbeta med det estetiska som medel, medan att det blir en utmaning att fokusera på estetiken som eget innehåll. Pramling skriver att det estetiska lärandet i förskolan kan behöva ha en större betydande roll, för att
37
kunna utveckla andra förmågor, exempelvis språkutveckling vilket jag håller med om och tycker borde utökas i förskolor. Jag anser att estetiska uttrycksformer kan vara en strategi för barn som behöver hjälp med sin språkutveckling utifrån mina observationer samt
förskolepedagogers tankar, men att det även kan bidra till ökat intresse av några eller någon specifik uttrycksform hos barnen. I den fria leken observerade jag barnens intresse, och ett utbud av mer estetiska uttrycksformer såväl som i den planerade som i den oplanerade verksamheten hade nog inte skadat oavsett för språkutveckling eller för ökat intresse hos barnen. Jag vill få upp förskolepedagogers ögon och tankar om att estetiska uttrycksformer faktiskt kan vara strategier för barns språkutveckling i förskolan.
Sammanfattning
Förskolepedagogerna i de två förskolor jag besökt använder sig av medierande redskap såsom bilder, föremål, objekt och gestikulerar orden för barnen för att förstärka betydelsen av orden och dess innebörder. Det kan vara bilder som är upphängda i förskolemiljön,
repetitioner av olika sånger och gestaltningar i lek samt rollspel som förskolepedagoger och barnen utgör tillsammans, främst i den fria leken.
Jag lade som tidigare benämnt märke till att estetiska uttrycksformer och alla innebörder av dess stora begrepp ofta skedde i den oplanerade verksamheten. Där var det ofta barnen som gjorde sitt eget tillträde in i den estetiska världen medan förskolepedagogerna var där som en hjälpande hand in i den verbala, språkliga delen.
Som Pramling (2011) påpekar finns det fyra olika strategier för barns lärande vid språk, den andra strategin kunde jag tydligt uppmärksamma i båda förskolorna, det vill säga
imitationsstrategin, där barnen aktivt härmar omgivningen, deras kamrater och de vuxna i verksamheten, inte minst under sångstunder eller rollspel. Under sångstunderna och rollspelen i den fria leken var det många barn som enligt förskolepedagogerna lärde sig nya ord och begrepp.
Det hade varit intressant att se hur barnen hade påverkats om förskolepedagogerna förde in mer estetiska uttrycksformer in i den planerade verksamheten, utifrån barnens önskemål.
38
För att på så vis ge förskolepedagoger mer stadga, planering och kunna se ur ett större perspektiv kring barnens språkutveckling i samband med estetiska uttrycksformer. Jag märkte tydligt att de estetiska uttrycksformerna kan vara till stor hjälp vid språkutveckling, både i intervjuer och observationer. Det vore synd om estetiska
uttrycksformer inte erbjöds i de förskoleverksamheter där språket brister hos barnen. Det ger så otroligt mycket med estetiska uttrycksformer för barnen, både verbalt, språkligt och för deras kreativitet och fantasi.
Jederlund (2012) benämner en del om begreppet transfer, det vill säga att kunskaper och förmågor utvecklade i ett sammanhang också är användbara i andra sammanhang, exempelvis ur en sångstund. I en sångstund lär sig barnen inte bara melodier, rytmer och takter utan även nya ord och begrepp som barnen kan komma till att nyttja framöver. Detta observerade jag tidigare och även förskolepedagoger hade uppmärksammat detta. Ur Lpfö (98 rev 2010, s.7):
“Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.”
Vidare forskningsfråga
Jag har funderat en del om vidare forskning i anknytning till mitt ämne, estetiska
uttrycksformer – strategier för barns språkutveckling. Jag har kommit fram till att det vore intressant att undersöka hur förskollärare kunnat förhålla sig mer och medvetet lyfta in estetiska uttrycksformer i samband med språkutveckling i den planerade
förskoleverksamheten. Enligt mina uppfattningar från min studie är det främst barnen i den fria leken som utövar estetiskt lagda aktiviteter och som förskollärare sedan kopplar till språkutveckling vid bland annat pedagogisk dokumentation. Kan kanske digitala lärplattor underlätta och vara ett hjälpmedel vid inlärning av språk och/eller estetiska uttrycksformer i syfte ägnat åt barnen i förskolan.
39