Genom vår analys kan vi svara på de fyra frågeställningar som ligger till grund för studien. Vi har fått en bild av vad förskollärare anser om begreppens betydelse och hur de praktiserar begreppen vid gruppaktiviteter. Innan studien trodde vi inte att det skulle bli så lätt att se hur de båda förskolorna arbetar kring samtliga begrepp. Tack vare videoobservationer, teori och forskning har vi kunnat tolka deras arbetssätt. Många av förskollärarnas uttalanden i intervjuerna stämde dessutom överens med hur de agerade i videoobservationerna. En nackdel med digitala verktyg som observationsmetod kan dock vara när tekniken inte fungerar och när man inte får med alla aktörer i filmen, då de kan bli distraherade av kameran. Det inträffade oss vid ett tillfälle då vi inte fick med början av en intervju då Ipaden inte hade startat ljudupptagningen. Därför var det bra att vi hade antecknat i vårt block samtidigt.
Syftet med studien var att undersöka förskollärares arbetsätt och tankar kring planerade aktiviteter i åldern tre till fem och vilka hinder de stöter på. Analysen visar att trots förskolornas olika prioriteringar, mål och inriktningar verkar förskollärarna i stor utsträckning ha samma fokus på de sju nyckelbegreppen i arbetet. Förskollärare på både Björkens och Blåsippans förskola anser t.ex. att gemenskap handlar om att dela samma upplevelser. När utanförskap uppmärksammas bör stor vikt läggas vid att höja barnet och samtala med övriga i gruppen. Även när det gäller delaktighet och inflytande menar flertalet förskollärare att det gäller att vara lyhörd, ge barnen valmöjligheter och se till att barnens röster blir hörda.
Under studien har vi sett att mindre grupper och väl förberedda och planerade aktiviteter stärker barngruppens gemenskap, vilket är en förutsättning för att förhindra utanförskap. När man arbetar med gruppaktiviteter i förskolan ska man anpassa verksamheten efter barngruppen. Det kan innebära att dela in barnen i mindre grupper under delar av veckan. Därför är vi nu mer medvetna om hur viktigt det är att skapa gruppkonstellationer där barn kan dra nytta av varandra, där de får samarbeta och uppleva att saker går lättare när man är tillsammans med andra. Alla individer ska känna att de är en tillgång i gruppen och ska få lika mycket plats, även de som inte vill eller kan uttrycka sig verbalt.
Vi har även sett exempel på hur två förskolor arbetar med sagoläsning och temaarbeten för att fånga barns nyfikenhet och intresse och att det till stor del handlar om flexibilitet, lyhördhet och att våga släppa på kontrollen. Att arbeta utifrån barns intresse betyder även ett förarbete av observationer och dokumentationer för att ta reda på deras intresseområde.
44
Vi har fått större förståelse för begreppen. Att delaktighet och inflytande handlar om att vara intresserad av vad barn har att säga. Vi vill därför i vår yrkesroll bli bättre på att tolka barns signaler och kroppsspråk. Vi anser även att barns inflytande innebär möjligheter att kunna påverka. Genom förskollärarnas uttalande i intervjuerna kan det vara allt från stora till små saker. Så som att välja aktivitet eller vilken utflyktsplats barngruppen ska gå till. Studien har bidragit med att vi nu inser hur mycket kontinuerliga samtal före och efter gruppaktiviteter påverkar barns gruppkänsla. Dessa samtal kan ske planerat genom att t.ex., som på en förskola i studien göra en tankekarta i lillmöte eller spontant stanna upp och fånga barns frågor med följdfrågor. Eftersom barnen får komma med idéer och synpunkter har vi förstått att det är sådana samtal som håller barnens intresse vid liv, vilket gör att man vinner deras tillit.
I vårt resultat gör vi inga jämförelser mellan förskolorna, detta är ett avsiktligt metodval då vi inte vill framställa den ena förskolan som bättre än den andra. Det är genom våra intervjuer och observationer som det blivit möjligt att få fram det resultat vi har presenterat. Därför är vi nöjda med valet att kombinera dessa två metoder istället för att bara använda intervjuer som var tanken från början. Däremot kunde vi varit mer noggranna med att förskollärarna skulle precisera sina svar för att undvika feltolkningar vid transkribering. Vi har funderat över om det hade underlättat för förskollärarna om de fått möjlighet att ta del av intervjuunderlaget innan så de var mer förberedda. Samtidigt som denna tanke fanns med oss i början av studien ansåg vi då att det hade påverkat resultatet om förskollärarna getts längre betänketid. De hade kanske gett oss ett svar som de trodde tilltalar oss mest. Val av förskola har vi också funderat kring. Om vi valt en för oss okänd verksamhet hade vi inte riskerat att vara färgade av våra egna erfarenheter och synpunkter. Samtidigt var det en fråga om vad som var mest praktiskt då vi inte tyckte att det fanns tillräckligt med tid för att göra ett mer förutsättningslöst urval. Om tiden funnits hade vi dessutom ökat mängden förskolor, avdelningar och observationer för att ge mer definitiva och absoluta slutsatser som gjort studien mer allmängiltig.
Vår förhoppning är att framtida studier kan belysa planerade aktiviteter i större utsträckning gällande barns nyfikenhet och intresse, gemenskap och samhörighet eftersom det är områden som vi anser det forskas för lite om. En annan intressant forskningsidé kan vara att utgå ifrån barns perspektiv för att höra hur de upplever planerade gruppaktiviteter.
Avslutningsvis kommer vi i vår yrkesroll ta med oss den glädje och positiva känsla som förskollärarna visar under de observationer vi gjorde i början av våren 2015.
45