Det slutliga kapitlet 6 består av uppsatsens diskussion, uppsatsens slutsats, och ger till sist förslag på framtida forskning inom ämnet.
6.1 Diskussion
Denna studie har haft som syfte att noggrant studera systemet Melos, för att kartlägga bristerna som existerar inom användbarheten och undersöka hur dessa brister påverkar systemet, enligt användare. Detta syfte eftersträvades att uppfyllas genom att besvara två olika frågeställningar. Den första handlade om vilka brister som existerar i Melos, enligt systemets användare. Den andra handlade om hur Melos påverkas av dessa brister.
Något som observerats under studien är att det finns en rådande negativ inställning till Melos redan innan användning av systemet, och att systemet anses som ökänt. Ett flertal användare hade tidigare hört att Melos var svårt, komplicerat, och dåligt innan de själva började använda det, som potentiellt kan ha haft en påverkan på deras inställningen om systemet under användning. Något som kan diskuteras är huruvida dessa användare med en tidigare negativ uppfattning om Melos inte alls hade upplevt systemet som lika svårt, komplicerat, eller dåligt om den tidigare uppfattningen inte existerade. Exempelvis hade en användare som inte hade någon tidigare uppfattning om Melos en relativt positiv inställning till att använda systemet, vilket talar för att den tidigare uppfattning påverkar den faktiska inställningen. Faktumet att en del användare inte hade hört talas om Melos tidigare och ändå kom fram till slutsatsen att systemet är svårt att använda och frustrerande talar dock emot detta. Det hade varit av intresse att göra en undersökning där användare med tidigare negativ uppfattning och användare utan tidigare uppfattning jämförs med varandra för att utforska exakt hur stor påverkan den tidigare uppfattningen haft på den faktiska inställningen hos användare.
Som Bergling (2018) beskriver, innebär undermåliga och ineffektiva system frustration för användare och stora ekonomiska förluster för verksamheten. Något som är värt att lyfta är att eftersom studentnationerna i Uppsala är ideella föreningar och inte vinstdrivande, påverkas de inte lika allvarligt av de ekonomiska förlusterna. Därför är det möjligt att bristerna i Melos inte är lika allvarliga som de hade varit i andra organisationer. Bristerna har dock ändå en påverkan på användarnas inställning till systemet, som kan påverka studentorganisationen på olika sätt. En möjlig konsekvens är att ett flertal potentiella användare inte vill använda Melos, som kan innebära personalbrist i inskrivningen.
För att koppla till tidigare forskning, en skillnad mellan denna studie och studien av Helia et.
al. (2018) är att den studien använder en modifierad och utökad version av TAM. En ytterligare avvikelse från denna studie är att studien av Helia et. al. undersöker ett informationssystem på ett sjukhus och inte en ideell förening. För att uppnå denna studies syfte har det varit tillräckligt att utvärdera Melos utifrån TAM 1 och inte någon av de utökade versionerna som exempelvis den av Helia et. al. Trots det har den studien varit relevant i och med att den tyder på att grundprinciperna i TAM är aktuella och relevanta för att utvärdera informationssystem.
Det studien av Farzandipour et. al. (2021) kom fram till var att det studerade informationssystemet är bristfälligt i relation till Nielsens (1994) tumregler. En skillnad mellan denna studie och studien av Farzandipour et. al. är att principen om hjälp och
dokumentation var en av de principer som uppfylldes sämst i den studien, och bäst i denna studie. Författarna i studien beskriver att konsekvent terminologi, struktur, och design gör det enklare att navigera ett system, som i sin tur har en positiv påverkan på enkelheten att använda systemet. Detta påstående förstärks av denna studie, som tyder på en korrelation mellan svårigheter att navigera Melos och en låg uppfattad enkelhet att använda.
Det Farzandipour et. al. (2021) kom fram till var att om problemen att uppfylla de heuristiska principerna hade åtgärdats, hade det kunnat öka tillfredställelsen och effektiviteten hos användare. En liknande slutsats kan dras i denna studie, där användare av Melos troligen varit mer positivt inställda till att använda systemet om bristerna som existerar hade åtgärdats.
En intressant iakttagelse är att användarna av Melos använder systemet till stor del frivilligt, särskilt basanvändare. Det kan vara intressant att lyfta huruvida detta påverkar användares inställning till att systemet, jämfört med om det hade varit obligatoriskt i exempelvis arbetet.
I tidigare studier av Helia et. al. (2018), Demırkol et. al. (2020), och Farzandipour et. al.
(2021) är de användarna av systemen som undersökts tvingade att använda informationssystemet, vilket möjligtvis kan ha en påverkan på attityden och inställningen bland användare. En intressant aspekt att utforska vidare är huruvida inställningen till ett system påverkas beroende på om användning av systemet är frivilligt eller obligatoriskt för användare.
I relation till TAM påverkas inställningen till att använda Melos negativt, eftersom både den uppfattade enkelheten och den uppfattade användbarheten anses vara låga av användare.
Detta har i sin tur en negativ påverkan på den faktiska systemanvändningen, vilket innebär ett mindre effektivt användande än om den uppfattade enkelheten och användbarheten hade varit hög bland användare.
Svaren från användarna tyder på att Melos inte alls motsvarar Nielsens heuristiska principer (Nielsen, 1994). En möjlig konsekvens av det kan vara den negativa uppfattningen som existerar om systemet bland både basanvändare och expertanvändare. Flera användare upplevde frustration i samband med att de använde Melos och att det krävdes mycket energi och koncentration, vilket kan vara en konsekvens av att Nielsens principer inte följs. Vidare är en möjlig konsekvens att användarna tvingas lägga energi på att hitta relevant funktionalitet i ett gränssnitt fyllt med överflödig och irrelevant information, där stegen ofta känns ointuitiva vilket kräver stor minnesbelastning från användarna.
Tidigare nämnda diskussionspunkter visar vikten av att tänka på designprinciper, såsom Nielsens tio heuristiska regler, även när småskaliga system utvecklas. Detta bör göras för att undvika frustration hos användare och underlätta arbetsflöden. Genom att applicera de lärdomar som dragits från utvärderingen av Melos på liknande system kan de fallgroparna som upptäckts undvikas och bidra till mer användarvänliga upplevelser. Mindre
medlemssystem som kännetecknas av att de används relativt sällan och har flera olika
användare som regelbundet byts ut bör ha de brister som beskrivits med Melos i åtanke för att öka användbarheten och förbättra inställningen till systemet hos användare.
6.2 Slutsats
Denna studie har undersökt två olika forskningsfrågor. Frågorna har besvarats med hjälp av åtta intervjuer som hölls med olika användare av Melos. Sex av användarna var basanvändare
och två var expertanvändare. I samband med analysen av de data som samlades in gjordes tematisering, som bidrog till studiens resultat. Utifrån tematiseringen identifierades specifika problemområden som delades in som teman. Dessa teman var funktionalitet, gränssnittet, användbarhet, attityd, hjälp, och fel/misstag. Det upptäcktes utifrån dessa problemområden att användare hade överlag liknande tankar om Melos, men att det även fanns en del avvikande åsikter.
Resultatet av studien visar att det finns ett flertal brister inom Melos som påverkar systemet negativt, enligt användare. Det existerar en del skillnader mellan åsikter hos expertanvändare och basanvändare, men tillsammans bidrar de till en djupare bild av vilka brister som faktiskt finns i systemet. En av de primära bristerna som identifierades i Melos är att det användarovänligt och ointuitivt. Anledningen till detta är att det kräver många steg för att utföra uppgifter och det är svårt att veta hur något ska göras i systemet utan instruktioner från andra användare eller en lathund. En annan brist som negativt påverkar Melos är frustrationen som uppstår till följd av koncentrationen som krävs för att kunna använda systemet. Även att det krävs så många klick för att utföra uppgifter och navigera systemet bidrar till frustration, som i sin tur påverkar Melos negativt. Fler brister i programmet är, enligt användare, att det är enkelt att göra fel, gränssnittet är föråldrat och innehåller för mycket information, och det är svårt att lära sig Melos.
De brister som existerar i Melos påverkar användbarheten negativt, på en del olika sätt. En aspekt är att bristerna gör systemet långsamt och ineffektivt eftersom det krävs flera steg och många klick. Utöver det blir Melos stressigt att använda på grund av risken för fel och koncentration som krävs för att använda systemet. Ytterligare en konsekvens av bristerna i Melos är att det tar onödigt lång tid att lära sig, det är svårt att förstå, och det krävs ofta hjälp från mer erfarna användare för att korrigera fel och misstag.
Avslutningsvis är Melos ett system med flera brister som gör systemet frustrerande och svårt att använda för både basanvändare och expertanvändare. Ett framtida system för att hantera medlemmar inom nationsverksamhet borde ha användarnas krav och synpunkter i närmare åtanke under utveckling, för att göra systemet mer användbart, användarvänligt, och intuitivt att använda.
6.3 Framtida forskning
Då denna studie är kvalitativ och bygger på författarnas tolkningar av de intervjuer som hölls med användare av Melos, innebär det att studiens resultat inte kan vara helt och hållet objektivt. Därför hade det varit av intresse att utföra en kvalitativ studie för att studera samma fenomen, alltså undersöka bristerna i Melos. Om möjligt hade en sådan studie liknat den gjord av Demırkol et. al. (2020), där de genomförde en undersökning angående ett informationssystem för studenter genom att använda SUS som ramverk.
Genom att samla in data från så många bas- och expertanvändare som möjligt i form av enkäter hade problemområden kunnat identifieras genom en kvantitativ metod istället, och även visat statistik på exakt vilka aspekter av Melos som användare av Melos anser vara bättre respektive sämre. En begränsning med denna potentiella framtida studien, som även motiverade valet av en kvalitativ metod i denna studie, är att det möjliga urvalet inte är särskilt stort då antalet studenter med erfarenhet av att använda Melos är begränsat.
Något att ha i åtanke med denna studie är att de expertanvändare som intervjuades endast var från Värmlands nation. I framtida studier hade nya expertanvändare från andra nationer eventuellt kunnat ge andra perspektiv och bidragit till ett annat resultat.
En annan aspekt av Melos som är värd att utforska vidare är hur upplärningsprocessen mellan olika användare skiljer sig åt, för att undersöka om detta kan påverka användares inställning till att använda systemet. Som noterat i denna studie skiljer sig utbildningen mellan basanvändare och expertanvändare som har möjligtvis påverkat uppfattningen, men det har inte studerats i närmare utsträckning. Utöver det har skillnader i utbildningen mellan olika nationer inte analyserats i denna studie, som är en möjlig aspekt som kan påverka användare och är värt att forska vidare inom.
Ytterligare en aspekt som är värd att studera vidare är huruvida den tidigare uppfattningen om Melos påverkat den faktiska inställningen till systemet. Som det togs upp i diskussionen hade det varit intressant att närmare studera om den negativa jargongen som existerar om Melos bland de som är aktiva på nationer får användare att uppfatta systemet som sämre än vad det faktiskt är.
Det hade även varit gynnsamt för framtida studier om Melos att inkludera administratörer, alltså de med högst behörighet av alla, i intervjuerna för att få ännu ett perspektiv på systemet. En sista aspekt som kan studeras vidare inom Melos är exempelvis säkerhetsbrister som existerar eller hur systemet förhåller sig till lagstiftning (GDPR o.s.v).