Syftet med den här studien var att undersöka om gestaltningen av en man som mördar skiljer sig från en kvinna som mördar. I våra analyser av artiklarna har vi hittat både likheter och skillnader mellan mannen och kvinnan sett ur ett genusperspektiv. I den här delen diskuteras likheter och skillnader kopplat till de teorier vi haft som grund för denna studie. Vi kommer även att diskutera och jämföra vårt resultat med tidigare forskning som finns på området.
9.1 Hur skiljer sig medias gestaltning av en manlig och kvinnlig mördare?
Vi har en kvinna med ett hästintresse som kommer från en bra uppväxt med goda förutsättningar och en man med ett fotbollsintresse och en tidigare dokumenterat våldsam bakgrund. Det är två personer med olika förutsättningar som idag sitter inlåsta på varsitt håll. Vi har hittat en del skillnader i hur dessa gärningspersoner gestaltas i media.När media skriver om kvinnan handlar det mest om hennes känslor för offret och expojkvännen. Hon framställs som en svartsjuk kvinna vars enda mål är att få tillbaka sin före detta pojkvän. I tidigare forskning om hur kvinnor framställs i medier skriver bland annat Skilbrei (2014) om morden på Oderud gård strax utanför Oslo. Där gestaltas de inblandade systrarna efter deras personligheter och hur de utnyttjade sin sexualitet och femininitet (Skilbrei 2014, s. 150). Den ena systern beskrivs som framåt och kontrollerande medan den andra är tillbakadragen. Jämför man gestaltningen av det mord och den kvinna vi undersökt med Skilbreis forskning ser man tydligt skillnader i vad medierna fokuserar på. Kan det vara så att svenska medier gestaltar kvinnliga mördare mer efter motiv, bakgrund och känslor än om personlighet, femininitet och utseende? Det är ingenting vi kan konstatera då vår studie inte är tillräckligt övergripande och bara handlar om ett mord, men i jämförelse mellan dessa fall ser det ut att vara så.
Den våldsamma mannen å andra sidan gestaltas i media som ett svartsjukt monster. Man skriver att han använde sig av “besinningslöst våld” (Aftonbladet, 2016) när han kom hem till offret samt att han var fysiskt överlägsen. Tidningarna konstaterar att orsaken till våldet är svartsjuka, men vinkeln är att måla upp honom som ett monster. Han hade ingen kontroll över vad han gjorde och heller inget förstånd, någonting man ansåg en gång i tiden att en man ska ha
(Hirdman 2003, s. 48). Män anses vara rationella och styrda av deras huvud, inte biologi (Jewkes 2015, s. 150). Man har påpekat att mannen har tidigare haft ett våldsamt beteende och ett
37 Det vi kan konstatera är att kvinnan gestaltas som känslosam och har ett mål med sitt agerande,
medan mannen agerade under påverkan av alkohol och droger. Den gemensamma faktorn är att motivet varit svartsjuka; men det som skiljer sig är handlingen och bakgrunden. Medias
gestaltning av mannen har till stor del grundat sig i hans kontrollbehov och hans aggressiva persona, medan kvinnan har gestaltats som en svartsjuk ”hästtjej”. Den slutsats vi kan dra av media blandar konflikt- och mänskliga öden-gestaltning när de gestaltar dessa gärningspersoner.
9.2 Hur påverkar relationen mellan offret och mördaren tidningarnas gestaltning
av gärningspersonen?
Hur relationen till offret framställts och de bevis som tidningarna skrivit om tycker vi är en bidragande faktor till gestaltningen av hur arg och svartsjuk kvinnan varit. Att tidningarna skrivit om de sökningar som gärningspersonen gjort innan mordet behöver inte betyda att de vinklar artikeln och kvinnan åt ett håll. Men det möjliggör för läsaren att skaffa sig en uppfattning om henne. Att offret genomgående kallas för kärleksrivalen och att relationen mellan kvinnan, offret och expojkvännen beskrivs som ett triangeldrama förstärker gestaltningen av den svartsjuka kvinnan.
De tre tidningar vi analyserat om dödsmisshandeln i Bromma har enligt oss valt att gestalta mannen som ett monster. Mannens offer beskrivs som duktig och omtyckt av alla, någonting som varit ett kvinnligt ideal sedan 1800-talet. Man ville att kvinnan skulle vara ljuv, god, ömsint, pryd och ömtålig (Hirdman 2003, s. 37). Däremot har mannen beskrivits som en våldsam
brottsling, kvinnomisshandlare och fotbollshuligan. Tidningarna framför också att offret var fysiskt underlägsen och skyddslös, vilket ytterligare målar upp en bild av mannen som ett fysiskt monster. Denna typ av gestaltning kan kopplas till två av de fem egenskaperna som finns hos ett idealiskt offer. Mannen gestaltas som fysiskt överlägsen och det ”idealiska” offret ska ha en gärningsman som är stor och ond samt att kvinnan är svag (Christie 2001, s. 48).
Den slutsats vi kan dra och svaret på vår forskningsfråga är att relationen mellan
gärningspersonen och offret har haft stor inverkan på hur gärningspersonerna gestaltas i media. Media har använt relationen mellan kvinnan och offret för att skapat en tydlig bild över hur svartsjuk gärningspersonen verkligen varit. Gällande mannen så har bilden av honom som en våldsam, farlig och svartsjuk person med ett kontrollbehov stärkts genom framställandet av hans offer och deras relation.
38
9.3 Är media hårdare mot en manlig mördare än en kvinnlig mördare?
Denna fråga utformades efter den hypotes vi hade om att manliga mördare framställs hårdare i media än vad kvinnliga mördare gör. När vi analyserat och undersökt våra artiklar har vi kunnat konstatera att media väljer olika vägar att gå när de gestaltar de olika gärningspersonerna. När tidningarna skriver om mannen handlar mycket om hans tidigare våldsamma bakgrund och att han agerat okontrollerat och impulsivt. En känsloväckande gestaltning av de problem han har inom sig och de som gör att han agerar som han gör. Mänskliga öden-gestaltning handlar bland annat om att dramatisera nyheterna (Semetko & Valkenburg 2000) vilket vi anser att media gjort i fallet kring mannen. Han gestaltas som en farlig person som inte verkar tveka när det kommer till att använda fysiskt våld. Mannens offer, hans dåvarande flickvän, beskrivs som både snäll, trevlig och en bra person, men fysiskt underlägsen sin pojkvän. Det kontrollbehov han haft och den svartsjuka som beskrivs förmörkar bilden av honom i media. När Aftonbladet (2016) beskriver dådet som “besinningslöst” förstärks bilden av att han är farlig och inte har några gränser. Enligt oss skapas en känsla av rädsla för mannen, ännu ett tecken på mänskliga öden-gestaltning, och man undrar vad han är kapabel till. En stor del av medias fokus har som vi tidigare skrivit handlat om hans våldsamma bakgrund och alkohol- och drogproblem.
Enligt oss gestaltas mannen betydligt hårdare än kvinnan i dessa fallen. Vi grundar vårt argument i att mannen framställs som en våldsam fotbollshuligan med ett stort kontrollbehov medan kvinnan gestaltas som en svartsjuk hästtjej vars enda önskan är att få vara ensam med sin expojkvän. När det gäller kvinnan använder sig media av hennes intresse för hästar när de
gestaltar henne vilket, till skillnad från mannen, får henne att verka mindre farlig. En person som är intresserad av djur och natur framstår inte som lika farlig som en person vars intressen handlar om att slåss och konsumera droger.
För att summera det vi kommit fram till i vår studie så framställs mannen som hårdare och farligare än vad kvinnan gör. Vi kan konstatera att svartsjuka har varit en del i hur media valt att gestalta gärningspersonerna. Men när det gäller mannen har flera andra orsaker legat till grund för hur han gestaltats. Man har gestaltat honom som en våldsam och farlig person med både alkohol- och drogproblem, vilket ger en bild av att detta inte är en person man vill ha omkring sig. Kring kvinnan handlar i stort sett allting om hur konflikten mellan henne och
39
9.4 På vilket sätt skiljer sig tidningarnas sätt att gestalta gärningspersonerna?
Övergripande för båda brotten är att det är Aftonbladets gestaltning av gärningspersonen som sticker ut. Det vi kan konstatera gällande lokaltidningen är att deras gestaltning av
gärningspersonerna inte skiljer sig särskilt mycket från kvällspressens. Kring gestaltningen av kvinnan har Nerikes Allehanda och Expressen använt sig av samma fakta och byggt upp henne på samma sätt, som en svartsjuk hästtjej. Som vi tidigare skrivit har Aftonbladet valt att inte presentera kvinnans hästintresse. Anledningen till att de gjort de tror vi kan bero på att tidningen vill vara så neutral som möjligt för att låta läsarna själva skapa en bild av vem kvinnan är. Att Nerikes Allehanda använder kvinnans hästintresse när de gestaltar henne tror vi kan bero på att de inte vill att lokalbefolkningen i området som känner henne eller vet vem hon är ska kunna behålla sin bild av henne, trots de brott hon begått.
Genom att gestalta henne som en svartsjuk hästtjej får man redan en bild av vem hon är, istället för att göra som Aftonbladet, där vi anser att de grundar sin gestaltning av kvinnan som svartsjuk men låter läsaren skapa den fullständiga bilden.
Slutsatsen av detta är att två av tre tidningar gestaltar kvinnan på samma sätt och en tidning väljer en annan väg att gå. Men det finns gemensamma nämnare i gestaltningen.
Gällande mannen kan man se att den lokala tidningen varit mer neutral i sin rapportering och gestaltning till skillnad från kvällstidningarna. Däremot tycker vi oss se ett mönster i
lokaltidningens sätt att gestalta mannen. Dagens Nyheter är försiktiga med värdeladdade ord när de skriver om gärningsmannen. Istället använder de sig av specifika citat där mannen gestaltas som farlig och våldsam. Som vi tidigare nämnt citerar Dagens Nyheter Stockholmsbilaga (2016) offrets syster som konstaterar att mannen inte ska vara ute i samhället, för att det kan leda till att ännu en kvinna blir misshandlad, eller dödad. Man kan alltså säga att Dagens Nyheters
Stockholmsbilaga använder andras röster för att gestalta mannen i sina artiklar. Expressen och Aftonbladet har varit direkta med vad de själva vill gestalta. Båda tidningarna har valt specifika citat för att styrka det de har rapporterat och gestaltat.
Sammanfattningsvis anser vi att skillnaden mellan tidningarna är att Dagens Nyheters
Stockholmsbilaga använder sig av citat för att gestalta mannen som farlig, medan Aftonbladet och Expressen är mer direkta och använder sig av värdeladdade ord när de gestaltar mannen.
40
9.5 Framtida forskning
Som en förslag till framtida forskning kan man göra en större kvalitativ textanalys. Ett sätt att göra det skulle vara att istället för att analysera två brott som vi gjort analysera fyra olika brott som har begåtts av fyra olika gärningspersoner. Genom en utökad insamling av artiklar kan man få ett mer precist resultat då omfånget av artiklar är större. De nedstamp vi har gjort i vår studie kan expanderas då man kan analysera händelser som sker mellan de nedstamp vi har gjort.
41