I de planeringsunderlag som har undersökts finns mål för hur torg ska utformas för att öka grönskan i staden, men de är inte tillräckligt specifika. Beräkningarna av grönytefaktorn och platsbeskrivningarna visar att andelen grönska skiljer sig markant mellan torgen. Enligt de allmänna mål som formulerats av Malmö stad, går det att se att Nobeltorget uppnår målen till större del än vad Masttorget gör. Det enda konkreta målet som nämns i såväl Grönplan (Malmö stad, 2003) som Översiktsplan (Malmö stad, 2014b) är att torg ska trädplanteras, vilket har gjorts på både Nobeltorget och Masttorget. Grönskan skiljer sig trots detta, liksom antalet träd och övrig grönska. Det går därmed att dra en slutsats om att trädplantering är ett vagt mål som inte på något sätt förklarar hur många träd som ska planteras. Genom beräkning av grönytefaktorn har Nobeltorget ett värde som ligger nära målsättningen att nå 0,6. Då vissa grova beräkningar har gjorts i studien går det inte att utesluta att Nobeltorget uppnår dessa mål. Däremot är grönytefaktorvärdet för Masttorget långt ifrån målsättningen att nå värdet 0,6, och det går därmed inte att anta att resultatet, som visar på skillnader mellan torgen, är missvisande på grund av de beräkningar som har gjorts.
Enkäten som är kopplad till Attention Restoration Theory (Kaplan & Kaplan, 1989) och utformad med den kondenserade versionen av Perceived Restoration Scale (Nordh, Hartig, Hägerhäll & Fry, 2009) ,ger inte ett resultat som gör att slutsatser kan dras av hur torgen upplevs i förhållande till hur mycket grönska som finns. Däremot kan vissa kvalitativa slutsatser dras, där det går att utläsa att Nobeltorget har ett högre värde enligt bedömningen jämfört med Masttorget, trots att skillnaden inte är markant. Genom att svaren i enkäterna hade en spridning med bedömningar från 1 (inte alls) och 10 (fullständigt) på en majoritet av frågorna, går det även att se att det är väldigt individuellt hur torgen upplevs i förhållande till potentialen för mental återhämtning. Betydelsen av att se grönska, som behandlas i Stress Recovery Theory (Ulrich, 1986), är något som kan påverka möjligheten till mental återhämtning utan att personen själv är medveten om det. Det kan därmed möjligen inte med säkerhet utläsas hur väl torgen fungerar som platser för mental återhämtning och hur det korrelerar med hur mycket grönska som finns, i
denna mindre enkätundersökning med relativt få svarande. Då enkäten delades i Facebookgruppen “Du vet att du är från Malmö när…” för att nå ut till en bred grupp med koppling till Malmö, kunde torgen även bedömas och undersökas i jämförelse med varandra, jämfört med om vi hade genomfört enkätstudien på plats. Att enkätsvaren hade en stor spridning av svar kan bero på att bilderna inte gav en lika tillförlitlig upplevelse av platsen som ifall enkätundersökningen hade genomförts på plats.
Att Nobeltorget och Masttorget, och torg i allmänhet, inte har mycket grönska kan bero på att torg inte anses ha den funktionen och att fokus istället läggs på parker (San Juan, et al., 2017, s. 1). Torgens funktion är att vara sociala mötesplatser, plats för torghandel, parkering och att fungera som passage (Moughtin, 2003, s. 87; Länsstyrelsen, u.å.). Torg behöver därmed utformas så att de är tåliga, vilket till viss del begränsar möjligheten att inkludera grönska. Mycket grönska kan även bidra till otrygghet, vilket kan vara en bidragande faktor till att stadens offentliga rum ofta har stora öppna ytor och begränsad grönska. De respondenter som besvarat enkäten kan ha haft tidigare uppfattningar om vilket syfte och funktion torg har, som kan ha påverkat deras bedömning om dess potential för mental återhämtning. Även om ett torg inte är en självklar plats för mental återhämtning (San Juan, et al., 2017, s. 1), är det stora öppna platser i staden som kan vara rum för att öka andelen grönska, för en hållbar stadsutveckling och ekosystemtjänster. Enligt teorin om att endast åsynen av grönska ha en betydande påverkan på människans välbefinnande (Ulrich, 1986) kan Nobeltorget och Masttorget vara betydelsefulla då de genomströmmas av folk dagligen. Malmö erbjuder flera storslagna parker men har trots detta begränsad grönska i förhållande till stadens storlek och antalet invånare (Malmö stad, 2003, s. 1). Att väva in mer grönska i offentliga miljöer bidrar till att ekosystemtjänster blir mer jämt fördelat i staden och inte begränsas till ett fåtal områden som parker.
De teorier som har använts för studien utgår från platser som generellt har mycket grönska i stadsmiljöer eller andra grönskande miljöer utanför stadsmiljön. Valet av att studera torg som ofta inte har så mycket grönska kan därför vara ett svårare utgångsläge för att studera potentialen för mental återhämtning. För att närmare studera torg och deras potential för mental
återhämtning i framtida studier hade vi valt att göra kvalitativa intervjuer på plats för att få djupare förståelse för hur platserna upplevs. Med längre tid avsatt för studien hade vi även valt att göra mer korrekta bedömningar för beräkning av grönytefaktorn för att uppnå ett mer exakt värde. Den generella slutsatsen av studien är att planeringsunderlagen för Malmö stad, som innehåller beskrivningar för torg, är vaga och att det inte finns någon tydlig planering för hur dessa ska utformas. Vi anser att grönytefaktorn är ett betydelsefullt verktyg som alltid bör används vid nybyggnationer och ombyggnationer, som riktlinje för ökad grönska och för att säkerställa att ett minimum av grönska uppnås. Då studier har visat att långvarig vistelse i urbana miljöer kan ha negativa effekter på både fysisk och mental hälsa (Sobngwi et al., 2004), där stress är en av de vanligaste symptomen (Ulrich, 1986), är all grönska som kan inkluderas i stadsmiljö betydelsefull. Torg är platser som ofta ligger i anknytning till bostäder, kontor och handel och kan därmed bidra till att uppfylla rekommendationen om tillgång till grönska inom 300 meter från bostaden (Malmö stad, 2010, s. 14). Att torg generellt sett inte har mycket grönska, anser vi inte bör ligga till grund för att de i framtiden inte ska vara betydelsefulla platser för att inkludera mer grönska i stadsmiljön och vara en potentiell plats för mental återhämtning.
Frågeställningen för studien var: “Hur har Nobeltorget och Masttorget utformats i förhållande till planeringsunderlag för ökad grönska och ur ett mentalt återhämtningsperspektiv?”. Resultatet visar att utformningen av både Nobeltorget och Masttorget uppfyller målen om att torg ska trädplanteras, däremot skiljer sig mängden grönska markant mellan torgen. Då Nobeltorget har en stor biologisk mångfald och ett grönytefaktor-värde som är nära målsättningen, uppfyller det de biologiska målen i planeringsunderlagen för Malmö stad. Enligt de teorier som är underlag för studien (Kaplan & Kaplan, 1989; Ulrich, 1986; Grahn, 1985) är grönska betydelsefullt ur ett mentalt återhämtningsperspektiv. Det skulle därmed kunna innebära att torgen har olika stor potential för mental återhämtning då mängden grönska skiljer sig. Båda torgen ger utrymme för sociala möten, vila och aktivitet, däremot visar den enkätundersökning som gjordes för studien att upplevelsen av torgen i fråga om mental återhämtning skiljer sig beroende på respondentens individuella uppfattning. Det går därmed inte att dra några slutsatser baserat på studiens resultat om hur väl torgen fungerar som platser för mental återhämtning.
10. Referenser
Bedimo-Rung, A. L., Mowen, A. J. & Cohen, D. A. (2005). The significance of parks to physical
activity and public health: a conceptual model. American journal of preventive
medicine, 28(2), s. 159-168.
Boverket. (2010). Låt staden grönska: Klimatanpassning genom grönstruktur. Karlskrona: Boverket.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Byström, J. & Byström, J. (2011). Grundkurs i statistik. Stockholm: Natur & kultur.
El-Alawi, H. (2016, 9 september). Läsartext: Malmö har 28 miljoner kronor till betong men inga pengar alls till gräs. Sydsvenskan.
Funke, M. & Rydén, H. (2016, 13 juli). Nya Nobeltorget öppet - hyllas av skejtare. Sydsvenskan.
Grahn, P. (1985). Människans behov av parker, grönska och rekreation. SLU, Institutionen för
landskapsplanering, 85(7).
Grahn, P. (1991) Om parkers betydelse. Göteborg, Graphic Systems AB
Grahn, P. (2005). Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar. I Johansson & Küller Svensk
miljöpsykologi. s. 245-262. Lund: Studentlitteratur.
Grahn, P. & Stigsdotter, U.A. (2003). Landscape planning and stress. Urban Forestry & Urban
Greening, 2(1), s. 1–18.
Guite, H. F., Clark, C. & Ackrill, G. (2006). The impact of the physical and urban environment
on mental well-being. Public health, 120(12), s. 1117-1126.
Hartig, T., Korpela, K., Gary. W. E. & Gärling, T. (2007). A measure of restorative quality in
environments. Scandinavian Housing and Planning Research, 14(4), s. 175-194.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Johannsson, M. & Küller, M. (2005). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Kaplan, S. (1995). The restorative benefits of nature: Toward an integrative framework. Journal
Kaplan, R. & Kaplan, S. (1989). The Experience of Nature, A Psychological Perspective. New York, Cambridge University Press.
Lindal, P. J. & Hartig, T. (2013). Architectural variation, building height, and the restorative
quality of urban residential streetscapes. Journal of Environmental Psychology, 33, s.
26-36.
Lindal, P. J. & Hartig, T. (2015). Effects of urban street vegetation on judgments of restoration
likelihood. Urban forestry & urban greening, 14(2), s. 200-209.
Länsstyrelsen Skåne. (u.å.). Parker och torg. Tillgänglig: http://www.lansstyrelsen.se/skane/
(hämtad 2018-03-07).
Malmö stad. (2003). Grönplan för Malmö 2003. Malmö: Malmö stad.
Malmö stad. (2010). Så förtätar vi Malmö!. Malmö: Stadsbyggnadskontoret.
Malmö stad. (2011). Värdeprogram för Masthusen. Malmö: Stadsbyggnadskontoret. Malmö stad. (2014a). Riktlinjer för Grönytefaktor. Malmö: Stadsbyggnadskontoret. Malmö stad. (2014b). Planstrategi. Översiktsplan för Malmö. Malmö: Malmö stad. Malmö stad. (2014c). Malmö på väg. Malmö: Gatukontoret.
Malmö stad. (2016a). Nobeltorget. Tillgänglig: https://malmo.se (hämtad 2018-03-20).
Malmö stad. (2016b). Om Västra Hamnen. Tillgänglig: https://malmo.se (hämtad 2018-04-05). Malmö stad. (2018). Översiktsplan för Malmö. Tillgänglig: https://malmo.se (hämtad
2018-03-20).
Mareld Landskapsarkitekter. (2016). Skene torg. Tillgänglig:
http://mareldlandskap.se/projekt/skene-torg/ (hämtad 2018-03-22).
Moudon, A. V. (2009). Real noise from the urban environment: how ambient community noise affects health and what can be done about it. American journal of preventive
medicine, 37(2), s. 167-171.
Moughtin, C. (2003). Urban design: street and square. Routledge.
Naturvårdsverket. (u.å.). Ekosystemtjänster - när grönt är mer än pynt. Tillgänglig:
Nationalencyklopedin [NE]. (2018). Rekreation. Hämtad 2018-02-21, från http://www.ne.se Nordh, H., Hartig, T., Hägerhäll, C. M. & Fry, G. (2009). Components of small urban parks that
predict the possibility for restoration. Urban forestry & urban greening, 8(4), s.
225-235.
Redman, C. L. (1999). Human impact on ancient environments. The growth of world urbanism.
University of Arizona Press.
San Juan, C., Subiza-Pérez, M. & Vozmediano, L. (2017). Restoration and the City: The Role of Public Urban Squares. Frontiers in psychology, 8.
Sobngwi, E., Mbanya, J. C., Unwin, N. C., Porcher, R., Kengne, A. P., Fezeu, L., ... & Alberti, K. G. M. (2004). Exposure over the life course to an urban environment and its relation with obesity, diabetes, and hypertension in rural and urban Cameroon.
International journal of epidemiology, 33(4), s. 769-776.
Stigsdotter, U. K., Corazon, S. S., Sidenius, U., Kristiansen, J. & Grahn, P. (2017). It is not all bad for the grey city–A crossover study on physiological and psychological
restoration in a forest and an urban environment. Health & place, 46, s. 145-154.
Statistiska centralbyrån [SCB] (2015). Grönytor och grönområden i tätorter 2010. (Statistiskt meddelande MI 12 SM 1501) (Sveriges officiella statistik).
Thompson, C. W., Roe, J., Aspinall, P., Mitchell, R., Clow, A. & Miller, D. (2012). More green space is linked to less stress in deprived communities: Evidence from salivary cortisol patterns. Landscape and urban planning, 105(3), s. 221-229.
Ulrich, R. S. (1983). Aesthetic and affective response to natural environment. Behavior and the
Natural Environment, s. 85-125. New York: Plenum Press.
Ulrich, R. S. (1986). Human Responses to Vegetation and Landscapes. Landscape and urban
planning, 13, s. 29–44.
Ulrich, R. S., Simsons R. F., Losito B. D., Fiorito, E., Miles, M. A. & Zelson, M. (1991) Stress recovery during exposure to natural environments. Journal of Environmental Psychology. 11, 200-230.
Uvnäs Moberg, K. (2000). Lugn och beröring – Oxytocinets läkande verkan i kroppen. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Bilaga 2 - Enkät
Vi är intresserade av hur du upplever följande platser. Nedan finner du fyra bilder för vardera plats och ett antal påståenden. Läs varje påstående noga och ställ dig själv frågan:
"Till vilken grad stämmer påståendet överens med min egen upplevelse?"
Föreställ dig att det är dagtid och att du promenerar ensam i en stor stad som Malmö. Du är mentalt trött efter intensiv koncentration på arbetet och letar efter någonstans att slå dig ner och vila en stund, innan du ska gå tillbaka till arbetet.
Markera ditt svar genom att kryssa i en av de siffror som finns på skalan under varje påstående.