Miljövetarprogrammet - MV109C Fakulteten för Kultur och Samhälle Kandidatuppsats, 15 hp
Grönskans betydelse i den täta staden
- En studie av Nobeltorget och Masttorget i Malmö med fokus på grönska och mental återhämtning
The importance of greenery in the dense city
- A study of the two squares Nobeltorget and Masttorget in Malmö withfocus on greenery and mental recovery
(Mareld Landskapsarkitekter, 2016).
Av: Johanna Kleverman och Jenny Sjölin
Sammanfattning
I samband med förtätning av städer minskar andelen grönska per invånare, vilket ställer krav på att städer planerar för miljöer med grönska som främjar mental återhämtning och andra ekosystemtjänster. Med underlag av att Malmö stad är en av de städer i Sverige som har minst grönska per invånare, och att torg är potentiella offentliga rum för att öka grönska, innehåller följande studie en analys av Nobeltorget och Masttorget med inriktning på grönska och mental återhämtning. Syftet med studien har varit att analysera hur två torg som nyligen byggts eller byggts om är utformade utifrån målet att uppnå ökad grönska i staden.
Studien består av två separata undersökningar, där resultatet har använts för analys av de mål som formulerats i Malmö stads Grönplan och Översiktsplan. Planeringsinstrumentet grönytefaktorn har använts som verktyg för att skapa kvalitativa värden genom att kvantitativt beräkna andelen grönska på torgen. En enkätstudie har utformats med Perceived Restoration
Scale, för att undersöka upplevelsen av Nobeltorget och Masttorget genom värdering utifrån
fotografier av torgen. Resultatet av fältstudien visar att andelen grönska skiljer sig betydligt mellan torgen, där Nobeltorget har mer grönska i förhållande till den totala ytan, jämfört med Masttorget. Resultatet av enkätstudien visade på mindre skillnader i upplevelsen av torgen, men där Nobeltorget värderas något högre enligt kategorierna fascination, att vara borta, sannolikhet för återhämtning och preferens.
Nyckelord: Stadsmiljö, Torg, Mental återhämtning, Rekreation, Urban grönska, Attention Restoration Theory, Stress Recovery Theory, Perceived Restoration Scale, Grönytefaktorn.
Abstract
In conjunction with urban densification, the proportion of greenery per inhabitant decreases, requiring cities to plan for environments with greenery promoting mental recovery and other ecosystem services. Based on the fact that Malmö is one of the cities in Sweden with the least greenery per inhabitant, and that squares are potential public spaces to increase greenery, the following study contains an analysis of Nobeltorget and Masttorget with focus on greenery and mental recovery. The purpose of the study has been to analyze how two squares, recently built or rebuilt, are designed based on the goal of achieving increased greenness in the city.
The study consists of two separate studies, where the results have been used for analyzing the goals formulated in the Malmö City Green Plan (Grönplan) and Overview Plan (Översiktsplan). The planning tool Biotope Area Factor has been used as a tool for creating qualitative values by quantitatively calculating the proportion of greenery on the squares. A survey has been designed with Perceived Restoration Scale, to investigate the experience of Nobeltorget and Masttorget by valuation based on photographs of the squares. The result of the field study shows that the proportion of greenery differs significantly between the squares, where Nobeltorget has more greenery in relation to the total area, compared to Masttorget. The results of the survey showed minor differences in the experience of the squares, where Nobeltorget was evaluated slightly higher according to fascination, being away, restoration likelihood and preference.
Keywords: Urban environment, Squares, Mental recovery, Recreation, Urban greenery, Attention Restoration Theory, Stress Recovery Theory, Perceived Restoration Scale, Biotope Area Factor.
Innehållsförteckning
1. Begreppsförklaringar 4
2. Inledning 5
2.1 Syfte och frågeställning 6
3. Bakgrund 8
3.1 Grönplan för Malmö stad 8
3.2 Översiktsplan för Malmö stad 10
3.3 Grönytefaktorn 12
3.4 Torg som plats för mental återhämtning 13
3.5 Nobeltorget 14
3.6 Masttorget 14
4. Teorier om mental återhämtning 16
4.1 Attention Restoration Theory 16
4.2 Stress Recovery Theory 19
4.3 Teori om resursbudget 19
4.4 Teorier som analysverktyg 21
5. Metod 23
5.1 Grönytefaktorn 23
5.2 Perceived Restoration Scale 24
5.3 Analys utifrån planeringsunderlag 27
5.4 Triangulering, trovärdighet och relevans 28
6. Fältstudie 29 6.1 Nobeltorget 29 6.2 Masttorget 32 7. Enkätstudie 35 7.1 Nobeltorget 35 7.2 Masttorget 36
8. Jämförelse och analys 37
9. Diskussion och slutsats 41
1. Begreppsförklaringar
Grönstandard Standard för andelen grönska i städer, som regleras av närhet, andelen grönyta per person, kvalitet och användbarhet (Malmö stad, 2010, s. 14).
Grönstruktur Begränsas ibland till att endast omfatta gröna objekt på offentlig mark. I andra fall behandlas alla gröna objekt vilket då innefattar t.ex. privata trädgårdar, grönytor längs vägar och åkermark (Malmö stad, 2003, s. 10).
Grönytefaktorn Ett planeringsinstrument som utgår från ekosystemtjänster, där verktyget gör det möjligt att skapa parker, torg och gatustråk som ger olika
ekosystemtjänster och bidrar till god hälsa och välbefinnande för människor (Malmö stad, 2014a, s. 3).
Rekreation Återhämtande av krafter genom vistelse i avkopplande miljö (NE, 2018). Kan även benämnas som restoration och mental återhämtning.
Urban grönska Allt från den storstadsnära vilda skogen, stadsparker mitt i bebyggelsen, stadsträdgårdar, koloniträdgårdar och gröna bakgårdar-tak-väggar. Det är även den lite otydligare struktur av grönska som binder ihop staden, som mittremsor av gräs i gatan och trädalléer (WWF, 2015, s. 3).
2. Inledning
Malmö stad står inför nybyggnationer och förtätning av den befintliga stadsmiljön för att möta den förväntade befolkningsökningen. Trots att staden ofta kallas för parkernas stad, så är Malmö en av de städer i Sverige med mest hårdgjorda ytor och minst grönska per invånare med en andel grönstruktur som understiger 45 % (SCB, 2015, s. 8). En stor del av den grönska som finns i staden är utöver parkerna belägen på gator och torg, kvartersmark och kyrkogårdar, där all grönska bedöms som betydelsefull (Malmö stad, 2014a, s. 3). Malmös stadsbyggnadskontor har formulerat mål för hur staden ska växa genom att omvandla de befintliga ytorna i staden med förtätning som strategi istället för expansion (Malmö stad, 2010, s. 2). En stor utmaning i samband med förtätningen av staden är att få andelen grönska att öka i samma takt som andelen hårdgjorda ytor då mängden grönskan per invånare i annat fall minskar. I dagsläget finns det ingen standard för hur stor andel grönytor som krävs för att skapa en god stadsmiljö (grönstandard), men enligt Malmö stad har ett flertal studier fastslagit att tillgång till grönområden inom 300 meter från bostaden sänker folks upplevda stressnivå i en betydande utsträckning (Malmö stad, 2010, s. 14).
Miljöpsykologer har länge haft stort intresse för hur naturliga miljöer bidrar till god hälsa och välmående, där de två främsta teorierna Attention Restoration Theory (Kaplan & Kaplan, 1989) och Stress Recovery Theory(Ulrich, 1986) utgår från att urbana miljöer skapar en överbelastning av stimuli, vilket leder till minskad social interaktion och ökad stress bland invånare. Trots att naturliga miljöer har visats vara mer restorativa än urbana miljöer har forskning även visat att urbana miljöer, beroende på utformning, kan ge utrymme för rekreation och mental återhämtning (San Juan, Subiza-Pérez & Vozmediano, 2017, s. 2-11). Teorier av både Ulrich (1986) och Kaplan & Kaplan (1989) gör en tydlig skillnad mellan naturen och stadsmiljön. Teorierna beskriver naturen som helande, medan stadsmiljön anses vara en miljö som skapar stress och leder till mental utmattning (San Juan, et al., 2017, s. 3). Studier av Ulrich (1986) har visat att endast åsynen av grönska kan ha en så betydande påverkan på individer och våra sinnen, att det leder till snabbare tillfrisknande vid sjukdom. Trots att grönska har en stor inverkan på
människans välbefinnande, visar Grahn (1985) med ett flertal undersökningar att människor i normala fall inte kan spendera mycket tid för att ta sig till parker där majoriteten av stadens grönska finns. Vikten av att inkludera grönska och naturmiljöer i stadens offentliga rum, där människor ofta vistas eller passerar, kan därmed vara betydelsefullt för ökat välbefinnande och förbättrad mental hälsa i urbana miljöer.
Med underlag i Malmös stads Grönplan (Malmö stad, 2003) och Översiktsplan (Malmö stad, 2014b) argumenterar kommunen att för att uppnå målen för ett grönare gaturum, krävs effektivt utnyttjande av tillgängliga utrymmen (Malmö stad, 2014b, s. 36). Vikten av att implementera urban grönska är betydande för en god och hållbar stadsmiljö av flera anledningar, däribland för ekosystemtjänster, ökad biologisk mångfald och för att bidra till rekreationsmöjligheter (WWF, 2015, s. 2; Malmö stad, 2003). Oavsett om grönska införs i staden för mänskligt välbefinnande eller för att skapa ekologiska fördelar, så gynnar det båda sidor. Att införa mer grönska i städer med syfte att ge en positiv effekt för mental hälsa och återhämtning, ger samtidigt en direkt effekt i form av ekosystemtjänster. Tät stadsbebyggelse kan ha en negativ påverkan på såväl människor som djur (Malmö stad, 2014a, s. 4). Ökad grönska ger fler tillhåll för djur, som kan resultera i att den biologiska mångfalden generellt ökar. Grönska verkar dessutom för förbättrad dagvattenhantering, vilket är betydelsefullt då städer med stor andel hårdgjorda ytor har större risk för översvämningar och att föroreningar når vattendrag och sjöar (Malmö stad, 2014a, s. 4). Andra positiva effekter av ekosystemtjänster är att ökad grönska bidrar till förbättrad luftkvalitet och reducerar buller och andra källor till höga ljudnivåer (WWF, 2015, s. 2; Malmö stad, 2014a, s. 4).
2.1 Syfte och frågeställning
Syftet med följande uppsats är att undersöka om utformningen och upplevelsen av två av Malmö stads nybyggda torg uppfyller de mål som har formulerats för grönska och möjlighet till mental återhämtning. Torg är av intresse att undersöka då de återkommande nämns i såväl Grönplan (Malmö stad, 2003) som Översiktsplan (Malmö stad, 2014b) där torgen beskrivs som betydelsefulla platser för att väva samman stadens gröna stråk och för att skapa ett rekreationsnätverk. Då Malmö är en stad med liten andel grönska per invånare blir utformningen
av stadens offentliga rum desto viktigare för att öka andelen befintlig grönska och skapa en hållbar stadsmiljö. Nobeltorget och Masttorget är utvalda undersökningsområden för studien då de som nybyggda och ombyggda torg är potentiella platser för att skapa utrymme för gröna ytor samtidigt som de är sociala mötesplatser och genomströmmas av människor. Valet av torg har även grundats på att de har byggts om efter det att Malmö stads Grönplan publicerades år 2003 (Malmö stad, 2003). Målet med följande studie är att bidra till ett ökat kunskapsläge i hur grönstrukturen utformas på stadens torg, hur torgen upplevs samt hur väl de fungerar som platser för mental återhämtning. Studien kommer att avgränsas till att endast beröra rekreation utifrån grönska och naturens restorativa verkan samt kulturinslag som skulpturer och fontäner. Mental återhämtning genomexempelvis fysisk aktivitet kommer inte att beröras.
Uppsatsens frågeställning är: Hur har Nobeltorget och Masttorget utformats i förhållande till planeringsunderlag för ökad grönska och ur ett mentalt återhämtningsperspektiv?
3. Bakgrund
Urbaniseringen och det urbana samhällets framväxt har medfört nya former av interaktioner mellan människa och miljö. År 2015 bodde 85 % av Sveriges befolkning i tätorter (SCB, 2015), vilket betyder att majoriteten av dagens invånare lever tätt i urbana miljöer (Redman, 1999). Forskning (Sobngwi et al., 2004) visar att långvarig vistelse i stadsmiljö kan ha negativa effekter på både fysisk och mental hälsa, till exempel har samband mellan livslång exponering för stadsmiljöer och högt blodtryck, fetma och diabetes upptäckts. Buller som finns i stadsmiljöer kan vara orsak till stress och har ett samband med sämre hälsa och depression (Moudon, 2009). För att motverka stadsmiljöns negativa effekter spelar urban grönska en ovärderlig roll genom att öka biologisk mångfald och ge ekosystemtjänster (Naturvårdsverket, u.å.). Exempel på ekosystemtjänster som grönska ger är luftrening, bullerreducering, vattenrening, pollinering, samt att effekten av oväder och värmeböljor mildras och det skapas ett behagligare klimat (WWF, 2015, s. 2; Naturvårdsverket, u.å.). Forskning (Thompson et al., 2012) visar att exponering för grönska leder till minskade stressnivåer,vilket gör att effekten som grönska har på mänsklig hälsa och välbefinnande tillika är en ekosystemtjänst. Till följd av de negativa aspekterna som stadsmiljöer orsakar är det ingen överraskning att forskning (Guite, Clark, & Ackrill, 2006; Bedimo-Rung, Mowen, & Cohen, 2005) även har visat på att gemene man värderar grönområden samt möjligheten att fly stadsmiljö högt . Med anledning av ovanstående forskning är det av stor betydelse att stadsmiljöer planeras för att öka andelen grönska och därmed främja folkhälsa vilket skapar mer hållbara städer.
3.1 Grönplan för Malmö stad
Malmö stad står inför betydande nybyggnationer och expansion av staden, där planeringen för hur gröna ytor ska inkluderas i stadsmiljön är viktigt för att i framtiden inte åsidosätta andelen grönska (Malmö stad, 2003, s. 7). Malmö stads grönplan publicerades år 2003 och ska verka som ett långsiktigt utvecklingsförslag för de parker samt natur- och rekreationsområden, som finns tillgängliga i staden. Trots att Malmö erbjuder ett utbud av storslagna parker är andelen grönska i staden begränsad i förhållande till dess yta och andel invånare (Malmö stad, 2003, s. 1).
Figur 1. Andelen grön mark i olika tätorter. En jämförelse av tillgången av grönytor i Malmö stad i förhållande till andra svenska städer (Grönplan, 2003, s. 1).
Den främsta målsättningen med sammanställningen av en Grönplan för Malmö stad är att förbättra de möjligheter till rekreation som finns liksom att förbättra ekologiska faktorer såsom biologisk artrikedom. Grönplanen (Malmö stad, 2003) består av två översiktliga delar som presenteras genom en indelning av förslag på grönstruktur och förslag på biotopsammansättning. Grönplanen har ett övergripande perspektiv där förslag främst presenteras på landskapsnivå (Malmö stad, 2003, s. 9).
Syftet med planen är att den ska verka som vägledning vid beslut om den fysiska planeringen, däribland i belsut om skötsel- och naturvårdsfrågor samt i förändrings- och förnyelsearbete (Malmö stad, 2003, s. I). Arbetet med att skapa en grönplan har mynnat ut i en grönpolicy och gröna mål för Malmö stad. Grönpolicyn innehåller mycket övergripande formuleringar om de allmänna målen för Malmö och dess invånare för att skapa en god livsmiljö och tillgång till olika gröna miljöer. De gröna målen delas upp i tre olika kategorier. De mer övergripande målen formuleras i “generella mål” och anger övergripande hur arealen av grön mark i Malmö kan öka samt hur befintlig grön mark kan skyddas från exploatering. De generella målen mynnar ut i
rekreativa mål och biologiska mål (Malmö stad, 2003, s. 6). De rekreativa målen planeras att tillgodoses genom att skapa ett varierat utbud av parker, natur och rekreationsområden samt att inom hela kommunen skapa ett sammanhängande grönt nätverk med god tillgänglighet. Rekreationsområdet bör utformas på så sätt att dessa områden i form av parker, natur- och rekreationsområden har olika storlek, funktion och karaktär (Malmö stad, 2003, s. 7).
Betydelsen av grönska ur ett antropocentriskt perspektiv presenteras i planeringsunderlaget och utgör, tillsammans med ett biologiskt perspektiv, en del av värdet av att inkludera mer grönska i städer (Malmö stad, 2003, s. 7). Grönplanen belyser vikten av grönska ur ett folkhälsoperspektiv där gröna ytor bland annat motverkar depressioner och minskar stress, men även är av betydelse för återhämtning i vardagen. Grönska bidrar till att skapa karaktär åt en stad, där studier (Malmö stad, 2003, s. 2-3) visar att områden som präglas av grönska prioriteras av kommuninvånare vid såväl val av bostad, som arbetsplats. Det strukturförslag som presenteras i Grönplanen (Malmö stad, 2003) baseras på de bristområden som lokaliserats. Strukturförslaget omfattar planering för ökad grönska på landskapsnivå, närmare behandlas inte de små och smala gröna ytorna och konkreta förslag ges inte heller för hur grönskan ska öka inne i städerna (Malmö stad, 2003, s. 54). En del av planen för att förbättra mindre grönområden, och de bristområden som finns i de tätbebyggda delarna av Malmö, innehåller förslag om att detta i första hand ska ske genom att skapa nya parker där det finns utrymme. På platser där det inte är möjligt bör stadsmiljön göras grönare genom att träd planteras på gator och torg, genom att skapa gröna refuger, gröna promenadstråk, gröna skolgårdar, gröna tak och bostadsgårdar med ökad grönska. Det strukturförslag som formulerats går inte närmare in på hur de gröna ytorna ska utformas utan visar på ”grön mark” i allmänhet. Torg är en del av de ytor i den redan tätbebyggda staden som i Grönplanen anges som utrymme som kan användas för att på ett generellt sätt inkludera mer grönska i staden genom trädplantering (Malmö stad, 2003, s. 10, 60, 64, 66, 68).
3.2 Översiktsplan för Malmö stad
Malmö stads Översiktsplan antogs 22 maj 2014 och består av en planstrategi, kartor och planeringsriktlinjer (Malmö stad, 2018). Översiktsplanen ger en bild av Malmö stads långsiktiga
utvecklingsvisioner där social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet är centrala mål för att staden ska kunna växa med minsta möjliga påverkan på miljön och samtidigt förse goda livsbetingelser för alla (Malmö stad, 2014b, s. 6). Planstrategin har prioriterade inriktningar som ska generera en robust stadsstruktur och även bidra till att uppnå Malmös miljömål. Inriktningen “En nära, tät, grön och funktionsblandad stad” (Malmö stad, 2014b, s. 19) fokuserar på att staden ska växa inåt och på så sätt spara på resurser och göra så att staden kan vara “nära” ur flera olika synvinklar (Malmö stad, 2014b, s. 19). Malmö ska vara en funktionsblandad stad med ett intensivt och rikt stadsliv. Genom god fysisk planering ska Malmöbornas möjlighet att kunna välja en hållbar livsstil underlättas (Malmö stad, 2014b, s. 19). När antalet människor ökar på en yta skapas förutom behovet av fler bostäder, även ett behov av mer grönska. En tät stad ska inte innebära en mindre grön stad, utan förtätning ska ske med samma tillgång till grönska. Närheten till grönska ska öka och det behövs både nya små och stora grönområden samt utveckling av de befintliga. Parker ska vara lättillgängliga samt integrerade med bostäder, istället för att införas på överblivna ytor eller längs trafikleder (Malmö stad, 2014b, s. 20).
I planstrategin belyses det att ambitionen att bygga tätt och grönt gör att grönska måste få ta mer plats i fler sammanhang (Malmö stad, 2014b, s. 36), och för att uppnå resultat krävs nytänkande, till exempel för planteringsytor, anläggning och yteffektivitet vid planering. Grönska och ekosystem i staden motverkar olägenheter som orsakas av stadsliv, som luftföroreningar, buller och förhöjd temperatur, och kan på lång sikt sänka samhällets kostnader för bland annat översvämningar, vattenhantering, stress och ohälsa (Malmö stad, 2014b, s. 36). Det belyses även att det finns en tydlig koppling mellan människors hälsa och närhet till grönska, som gör att närheten och tillgängligheten till parker och natur spelar en viktigt roll i att erbjuda Malmöbor goda livsvillkor (Malmö stad, 2014b, s. 36). Mer konkret är Malmö stads strategier för en grönare stad att förtäta med grönska, anlägga parker och platser för vistelser och möten. Mer grönska ska öka i gaturum, med en kraftig ökning av träd på gator och torg och effektivt utnyttjande av tillgängligt utrymme. Plantering av träd ska planeras långsiktigt så att framtida generationer kan ha nytta av stora fullvuxna träd, som har störst positiv effekt på miljö och människor (Malmö stad, 2014b, s. 36). Arbetsredskapet grönytefaktorn, som beräknar andelen
grönska i förhållande till hårdgjorda ytor, ska användas och utvecklas för att säkerställa att gröna kvaliteter uppnås vid byggande. Det ska även arbetas för att säkerställa tillgången till gröna rum i kvartersmark (Malmö stad, 2014b, s. 36).
Strategin för grönstruktur grundar sig i att både stora sammahangänagnde parker samt små parker och torg är viktiga för rekreation och möten, för biologisk mångfald och för ekosystemtjänster. Sett till människors välbefinnande behövs flera slags utemiljöer med olika karaktär: mötesplatser, torg, parker för rekreation och lugna platser för avkoppling, möjlighet till motion och fritidsaktivitet, så kallade sociotoper. Parker, torg, stränder och natur som länkas ihop blir lättillgängliga och enklare att utnyttjas i ett promenad- och rekreationsnätverk. Därmed är strategierna för grönstruktur att strategiskt placera, jämnt fördela och sammankoppla en mångfald av små och stora parker, naturområden och torg, i ett nätverk av gröna stråk. Tillgång till stadsdelspark eller större park inom 1 km ska eftersträvas och mindre sociotoper av olika slag ska finnas inom 300 meter från bostaden. Parker ska lokaliseras integrerade i stadsstrukturen och mångfunktionalitet ska uppnås med genomtänkt utformning för att förhindra konflikter mellan olika användargrupper. Slutligen ska framtidens parker och naturområden dimensioneras och lokaliseras (Malmö stad, 2014b, s. 37).
3.3 Grönytefaktorn
Grönytefaktorn är ett planeringsinstrument som används i Malmö stad sedan år 2001, med syfte att säkerställa att gröna kvaliteter nås vid nybyggnationer. Målet med verktyget är att skapa en hållbar, tät, grön och blandad stadsmiljö, men även att främja en miljö med bra luftkvalitet, lokalklimat och boendemiljö (Malmö stad, 2014a, s. 3). Grönytefaktorn utgår från ekosystemtjänster, där verktyget gör det möjligt att skapa parker, torg och gatustråk som ger olika ekosystemtjänster och bidrar till god hälsa samt välbefinnande för människor. Vid användning av grönytefaktorn skapas kvalitativa värden med en kvantitativ formel. Grönytefaktorn utgår från platsens totala yta, där olika delfaktorer ges poäng mellan 0,0 till 1,0 beroende på vilka ekosystemtjänster som platsen erbjuder, i form av växtlighet, dagvattenhantering och mikroklimat (Malmö stad, 2014a, s. 5). Ytan av delfaktorer mäts i
kvadratmeter eller antal och multipliceras därefter med grönytefaktorvärdet för den specifika ytan. Grönytefaktorn bör för fastigheter med bostadsändamål och blandad bebyggelse (bostad/kontor/handel) vara minst 0,6. När platsen till störst del består av kontor eller handel bör grönytefaktorn ha ett värde på 0,5 (Malmö stad, 2014a, s. 7).
Figur 2. Grönytefaktorns formel. Den ekoeffektiva ytan dividerat med fastighetens yta (Malmö stad, 2014a).
3.4 Torg som plats för mental återhämtning
Stadens grönstruktur består av flera olika typer av områden med flera funktioner som mötesplats och för rekreation, för historia och identitet, för skönhetsvärden, främjande av växt- och djurliv och för ett gott närklimat för boende (Länsstyrelsen Skåne, u.å.). Torg med planteringar eller annan grönska påverkas liksom övriga områden av stadens utveckling och förtätning. De förändras med tiden; träd och planteringar förändras, byggnader rivs och nybyggnationer tillkommer (Länsstyrelsen Skåne, u.å.). Torg som offentligt rum och social mötesplats är ett av de viktigaste fokusområdena i en stadsdesign som knyter ihop staden (M oughtin, 2003, s. 87). De flesta torg fyller flera funktioner, ofta för torghandel och parkering. Länsstyrelsen (u.å) menar att en grov indelning för torg kan göras för representation, rekreation, handel och trafik. Ett representativt torg är betydelsefullt och ofta äldre, med viktiga byggnader och historia för staden. Torg för rekreation har mer grönska och kultur, mycket sittplatser och utsmyckningar som fontäner eller skulpturer. Ett torg för trafik präglas av hållplatser och parkeringsplatser, och ett handelstorg har ofta marknader. Förr var torgens huvudfunktion att vara handelstorg men även att hålla ting och rådhus. Det har ändrats och idag används torg för att skapa luftiga och öppna miljöer i en tät stad (Länsstyrelsen Skåne, u.å.).
3.5 Nobeltorget
Nobeltorget invigdes år 2016 efter att ha varit i behov av förnyelse och ombyggnationer (Malmö stad, 2016a). Torget angränsar till Nobelvägen och Amiralsgatan som båda är hårt trafikerade. Den tidigare strukturen av torget var inte passande för dagens behov då den inte ansågs vara en attraktiv, trygg och tillgänglig plats. Syftet med ombyggnationen var att Nobeltorget fortsättningsvis ska vara en plats som folk ofta passerar, men också att skapa en plats med bänkar där folk väljer att slå sig ner. Malmö stad (2016a) beskriver det nya Nobeltorget som en plats med sittplatser, användbara ytor, spännande former och frodig grönska. För att vara ett lättskött och funktionellt torg som en del av innerstaden har torget vid ombyggnationen fått en del hårdgjorda ytor. En annan målsättning vid förnyelsen av torget, har varit att öka biologisk mångfald, varför den tidigare gräsmattan har ersatts av ett 100-tal nya arter i form av buskar, träd, perenner och lökväxter (Malmö stad, 2016a), som ger en stor variation av växtlighet. Ytan som nu omges av sittplatser och grönska ska även fungera som ett visuellt skydd mot omgivande trafik (Malmö stad, 2014c). Projektledaren för Nobeltorget (Malmö stad, 2016a) förklarar att torget ska kännas urbant och samtidigt erbjuda platser som är mer skyddade. Visionen för Nobeltorget är att skapa plats för aktivitet, men samtidigt ge goda möjligheter till avkoppling. Utrymme för skejtare har även skapats (Funke & Rydén, 2016, 13 juli).
3.6 Masttorget
Masttorget invigdes år 2014 och är en del av området Masthusen, som är beläget i stadsdelen Västra Hamnen i Malmö (Malmö stad, 2011). Stadsdelen var tidigare ett industriområde men har sedan den europeiska bostadsmässan Bo01 som arrangerades år 2001 varit en stadsdel som förknippas med hållbarhet, innovativa miljölösningar samt spännande arkitektur och stadsmiljöer (Malmö stad, 2016b). Vid planeringen av Masthusen var avsikten med att bygga ett torg att skapa en knutpunkt för Västra Hamnen som är öppen, inbjudande och tillgänglig (Malmö stad, 2016b). Målet var att skapa ett torg med blandade funktioner för att skapa rörelse under större delen av dygnet samt att skapa yta med möjlighet till möten och olika aktiviteter. En del av målsättningen var även att torget ska ha urban grönska och vara plats för möten mellan människor (Malmö stad, 2011). En av strategierna som nämns i Värdeprogram för Masthusen
(Malmö stad, 2011) är “Blandad stad”. Hela området ska vara en blandad bebyggelse av bostäder och verksamheter och runt torget ska blandningen vara 50/50. Med verksamheter i alla bottenvåningar, som även har öppet efter kontorstid, kan torget befolkas under hela dygnet.
4. Teorier om mental återhämtning
Forskare inom miljöpsykologi har i fyra decennier varit intresserade av hur naturliga miljöer kan bidra till en god hälsa och välmående (San Juan, et al., 2017, s. 2). Termen återhämtning eller
restoration har utvecklats inom miljöpsykologi och kan definieras på följande sätt: “the experience of a psychological and/or physiological recovery process that is triggered by particular environment and environmental configurations” (Stigsdotter, Corazon, Sidenius,
Kristiansen & Grahn, 2017, s. 145). För att en miljö ska fungera som återhämtande bör miljön erbjuda besökaren fyra specifika komponenter: att vara borta, utsträckning, fascination och kompatibilitet (Kaplan & Kaplan, 1989, s. 183-186). Forskning inom mental återhämtning har generellt baserats på två olika och välkända ramverk; Attention Restoration Theory (ART) av Kaplan & Kaplan (1987) och Stress Recovery Theory (SRT) av Ulrich (1986) samt Stigsdotter et al. (2017). Ytterligare en forskare som är verksam inom området för naturens restorativa verkan är Grahn (1985; 1991; 2005), vars arbete kommer att inkluderas i de teorier som är underlag för denna studie.
4.1 Attention Restoration Theory
En teori som berör naturens restorativa verkan utifrån en kognitiv inriktning är Attention
Restoration Theory, vilken baseras på att naturen är viktig för återhämtning av den riktade uppmärksamheten (Kaplan & Kaplan, 1989). Teorin utgår från att hjärnans förmåga att koncentrera sig på en specifik hjärnaktivitet är begränsad, men att exponering för den naturliga miljön kräver mindre hjärnfunktion än annan aktivitet och därmed leder till bättre mental återhämtning. Resonemanget om naturens betydelse för den mentala hälsan bygger på att människan har två olika uppmärksamhetssystem för bearbetning av sinnesintryck och information i omgivningen: en viljestyrd riktad uppmärksamhet och en icke viljestyrd (Kaplan & Kaplan, 1989). Förmågan att använda den riktade uppmärksamheten är begränsad och rum för återhämtning är nödvändigt för att vi inte ska påverkas negativt mentalt av överbelastning av den riktade uppmärksamheten. Den icke-viljestyrda uppmärksamheten används utan att människan reflekterar över det och den kräver betydligt mindre av hjärnans uppmärksamhet. Människans
begränsning att använda den riktade uppmärksamheten är, ur ett evolutionärt perspektiv, en förmåga som har varit viktig ur ett överlevnadsperspektiv (Kaplan & Kaplan, 1989). Riktad uppmärksamhet på en viss sak under för lång tid kunde göra dåtidens människa utsatt för överraskningar och eventuell fara. Människans förmåga att vara uppmärksam på sin omgivning var tidigare viktigare än förmågan till långvarig koncentration. I dagens moderna samhälle har splittringen mellan det som är viktigt och det som är intressant blivit enorm och människan måste hela tiden anstränga sig för att göra det som anses viktigt, samtidigt som distraktioner för den riktade uppmärksamheten måste uppstå (Kaplan, 1995).
Genom att vara på platser med inslag av naturen kan hjärnan ges möjlighet till nödvändig återhämtning, efter att energi förbrukats för den riktade uppmärksamheten (Kaplan & Kaplan, 1989). En central utgångspunkt för Attention Restoration Theory är att varje långvarig mental
ansträngning leder till utmattning av den riktade uppmärksamheten. Enligt Kaplan och Kaplan (1989, s. 183) krävs fyra komponenter för att en miljö ska ha en återställande effekt, vilket är komponenter som en naturlig miljö kan erbjuda. De fyra kriterier som formulerats är: att vara borta, utsträckning, fascination och kompatibilitet.
Att vara borta (being away)
Personer som söker en återhämtande miljö strävar ofta efter “att vara borta” (Kaplan & Kaplan, 1989, s. 183). Naturliga miljöer är ofta platser som ger en återhämtande effekt, där hav, berg, sjöar och skogar är exempel på platser som kan erbjuda en miljö som inger känslan av att komma iväg från vardagen och att vara borta ifrån sin vanliga miljö. I urbana miljöer finns ofta inte möjlighet att besöka sådana platser, däremot är känslan av att vara borta inte nödvändigtvis sammanlänkad med att ta sig till sådana platser (Kaplan, 1995, s. 174). Att vara borta kan innebära att ta sig bort från ljud, folkmassor och rutiner. Det kan också innebära att en person kommer bort från distraktioner eller lägger det arbete som vanligen görs åt sidan (Kaplan & Kaplan, 1989, s. 183). Naturliga platser som är lättillgängliga är betydelsefulla för mental återhämtning, sådana platser kan vara parker eller andra miljöer med naturliga inslag i en stadsmiljö (Kaplan, 1995, s. 174).
Utsträckning (extension)
En återhämtande miljö beskrivs ofta som en plats som inger känslan av att befinna sig i en helt annan värld. Känslan av att vara i en annan värld hör samman med känslan av utsträckning, antingen fysiskt eller perceptuellt (Kaplan & Kaplan, 1989, s. 184). En miljö som präglas av utsträckning ger många stimulerande intryck vilket kan leda till att en person upplever fascination och avkoppling. Upplevelsen av utsträckning behöver inte innebära att en plats innefattar ett stort områden. En mindre yta kan ge upplevelsen av utsträckning beroende på hur den är utformad, miniatyrisering kan ge en känsla av att man befinner sig på en helt annan plats fastän att området i sig inte är omfattande (Kaplan, 1995, s. 174).
Fascination (fascination)
Utöver utsträckning, hävdar Kaplan & Kaplan (1989, s. 184) att det krävs någon form av intresse eller fascination för omgivningen. Fascination är viktigt för den restorativa upplevelsen, dels genom att det fångar människors intresse och hindrar dem från att bli uttråkade, men även genom att det låter hjärnan fungera utan att den riktade uppmärksamheten behöver användas. Naturliga inslag i miljön kan erbjuda fascination genom åsynen av moln, solnedgångar, snö och löv som blåser runt. Det är naturliga inslag som ger en människa så kallad “mjuk” fascination, som innebär att genom att en person studerar naturliga element som dessa används uppmärksamhet samtidigt som det finns möjlighet att tänka på annat (Kaplan, 1995, s. 174).
Kompatibilitet (compatibility)
Trots att en miljö erbjuder fascination och utsträckning så behöver miljön nödvändigtvis inte leda till återhämtande effekter (Kaplan & Kaplan, 1989, s. 185-186). Det råder kompatibilitet om det finns en god överensstämmelse mellan vad en person vill göra, kan göra och måste göra i den givna miljön (Johansson & Küller, 2005, s. 271). En situation där det inte råder kompatibilitet är exempelvis när en person vill sitta och läsa men störs av samtal eller ljud runt om. (Kaplan & Kaplan, 1989, s. 193-195).
4.2 Stress Recovery Theory
Ulrich et al. (1991) definierar stress som en reaktion vid en situation som upplevs som en utmaning eller ett hot mot välbefinnandet. Till skillnad från Kaplan & Kaplan (1989) som utgår från människans kognitiva förmåga och återhämtning av koncentrationsförmågan utgår Ulrich (1983) från människan ur ett evolutionärt perspektiv och det system som har utvecklats för att rikta beteendet i situationer som är avgörande för fortsatt överlevnad. En erkänd teori som berör betydelsen av grönska och andra naturliga miljöer för människans välbefinnande är “Stress
Recovery Theory”(Ulrich et al. 1991). Teorin handlar om effekten som öppna naturliga miljöer har för minskning av stressymptom, som psykisk trötthet och ett negativt känslomässigt tillstånd (San Juan et al. 2017, s. 2). På samma sätt som stress uppstår som en känslorespons på visuell stimuli, menar Ulrich (1983) att återhämtning från stress är möjlig på samma sätt. För en person som är stressad krävs en miljö som framkallar ett måttligt intresse, välbehag och lugn. Under tiden som en naturlig miljö kan betraktas utan distraktioner, ersätts negativa känslor med positiva känslor (Johansson & Küller, 2005, s. 273). Enligt teorin är det naturliga element som öppenhet, djup, lagom komplexitet och frånvaro av hot som är betydelsefulla för att minska stressymptom (San Juan, et al., 2017, s. 2). Naturen är betydelsefull för teorin då vegetation och vatten fungerar som relevanta överlevnadssignaler, och därmed snabbt kan framkalla positiva känslomässiga reaktioner (Johansson & Kühler, 2005, s. 274). För att skapa städer som är utformade för att öka människors välbefinnande, menar Ulrich (1986) att det är nödvändigt att ha kunskap om hjärnans funktion och de visuella kvalitéer som skapar välbefinnande, för att uppnå en god fysisk planering.
4.3 Teori om resursbudget
Forskning (Grahn & Stigsdotter, 2003) om naturens betydelse för rekreation och funktion som en restorativ miljö, visar att dessa miljöer kan motverka det allt större ohälsotalet i sjukdomar relaterade till stress. Grahn och Stigsdotter (2003, s. 13–16) har studerat människans behov av naturen med anledning av att stress och stressrelaterade sjukdomar har ökat markant i västvärlden opåverkat av ålder och kön. Resultatet indikerar att människor påverkas mindre av
grönskans påverkan på att reducera stress, där en av dem var att avståndet till platsen var betydande för hur ofta grönytan utnyttjades. Att ta sig utomhus och vistas i urbana grönområden var i sig den viktigaste faktorn, samt resultatet av att direkt tillgång till en grönyta i anslutning till bostaden var det mest optimala. I en stadsmiljö finns ofta tillgång till parker trots att grönstruktur andelen totalt sett är låg i förhållande till stadens storlek. Ett av de resultat som Grahn och Stigsdotter (2003) kunde konstatera genom ovanstående studie var att de personer som inte har tillgång till egen trädgård, inte heller kompenserar detta genom att ta sig till parker och andra grönområden. De som har nära tillgång till grönområden genom att ha en egen trädgård eller en grön gård i anslutning till bostaden är de som i störst utsträckning vistas i grönområden och som även utnyttjar offentliga öppna grönområden och parker mest.
Med ett flertal undersökningar visar Grahn (2005; 1991; 1985) att människor i normala fall inte kan lägga mycket tid på att ta sig till parker eller har den fysiska möjligheten att ta sig dit, vilket har resulterat i teorin om människans resursbudget. Utifrån Grahns resursbudget (1985) är det viktigt att öka inslagen av natur där människor befinner sig i det vardagliga livet, till exempel på platser där människor passerar dagligen till och från arbetet. Med anledningen av följande studier är det av stor vikt att väva in grönska i stadens offentliga rum där människor ofta vistas eller passerar och inte endast begränsa det till parkområden (Grahn, 2005; 1985). Dagens städer innehåller konkurrens om arbetsmöjligheter, höga ljudnivåer och en stor andel tätbebyggda områden där allt mindre tid ges till aktiviteter som leder till återhämtning och plats för lugn och ro (Uvnäs Moberg, 2000, s. 32). Teorin om resursbudget utgår från att vi i dagens samhälle har allt mindre tid och plats för mental återhämtning och att grönskan därmed behöver inkluderas på platser där vi ofta vistas vid vardagliga aktiviteter (Grahn, 1991, s. 27-32). De förutsättningar vi har för restoration och återhämtning är beroende av våra ekonomiska, fysiska och mentala resurser då vi måste ta oss till en plats för att finna lugn och ro, samtidigt som tid ska avsättas för att ta sig dit. Med anledning av detta föreslår Grahn (2005, s. 18) att miljöer som erbjuder restoration och återhämtning är av vikt att inkluderas i våra vardagsmiljöer såväl nära hemmet som arbetsplatsen.
4.4 Teorier som analysverktyg
Attention Restoration Theory (Kaplan & Kaplan, 1989) och Stress Recovery Theory (Ulrich, 1986) skiljer sig i vissa avseenden, men kompletterar även varandra enligt Johansson & Kühler (2005, s. 275). Teorierna beskriver likartat hur uppmärksamheten bibehålls vid åsynen av vissa naturmiljöer, men de skiljer sig åt i vad det innebär för återhämtningen av anpassningsresurser, den riktade uppmärksamhetsförmågan och den fysiologiska reaktionsförmågan. Åtskillnaden i teorierna kan ses genom att de fokuserar på olika återhämtningsresultat, där Attention
Restoration Theory utgår från uppmärksamhetsmässiga till skillnad från Stress Recovery Theory
som utgår från fysiologiska och känslomässiga aspekter (Johansson & Kühler, 2005, s. 275). Teorierna kombineras i studien för att analysera utformningen av de två torg som studeras potentiellt leder till mental återhämtning, därAttention Restoration Theoryanvänds som teoretisk grund för hur torgen upplevs genom faktorerna “att vara borta” och “fascination”. Teorin om resursbudget (Grahn, 1985) används som underlag för varför återhämtande miljöer är betydelsefulla på platser i staden där människor ofta rör sig, därav valet av torg som undersökningsområden. Stress Recovery Theory är grund för analys av grönska och variation av naturliga element som grönska och vatten, då de enligt teorin leder till minskad stress. Flödesschema av teoriernas roll i undersökningen visas i Figur 3.
5. Metod
För att besvara frågeställningen som formulerats för undersökningen har studien bestått av två separata undersökningar: en fältstudie och en enkätstudie. Undersökningsområdet har avgränsats till två torg, Nobeltorget och Masttorget. Valet av torg har grundats på att de byggts eller byggts om efter att Malmö stads Grönplan publicerades år 2003, och kan därför ge en rättvis jämförelse med målen och strategierna. Torgen är lokaliserade i tätbebyggda delar av centrala Malmö med en area på cirka 4000 m² vardera. På undersökningsområdena har en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar genomförts i syfte att utvärdera mängden befintlig grönska och möjligheten för rekreation. Resultatet av studierna har sedan jämförts med målen i Malmö stads Grönplan (Malmö stad, 2003) och Översiktsplan (Malmö stad, 2014b), för att utvärdera hur väl målen uppfylls i praktiken.
5.1 Grönytefaktorn
För studien har verktyget grönytefaktorn använts för analysera grönskan på Nobeltorget och Masttorget. Den totala ytan av Nobeltorget och Masttorget har beräknats med mätverktyg från Google Maps (2018). Fotografier har tagits med mobilkamera på platserna och översiktliga skisser har gjorts för hand som underlag för analys av torgen. En inventering har därefter genomförts på platserna, där torgets grönska har kalkylerats kvantitativt. Träd har beräknats efter antal, stamomfång och höjd. Buskar, växtbäddar och övriga planteringar har beräknats i kvadratmeter med en kombination av mätningar på plats med tumstock och mätverktyg från Google maps (2018). Beräkningarna har till viss del grovt uppskattats på grund av brist på mer noggranna mätverktyg. Utifrån grönytefaktorns delfaktorer och tilläggsfaktorer har grönska och hårdgjorda ytor getts poäng och den ekoeffektiva ytan har beräknats. Med grönytefaktorns formell har sedan värdet av den ekoeffektiva ytan dividerats med torgets totala yta vilket gav ett värde för grönytefaktorn på platsen. De beräkningar som har genomförts har grundats på en kombination av exakta mätningar av grönska och generella uppskattningar av grönytefaktorns klassificering. Målsättningen har varit att skapa en övergripande bild över torgens utformning med huvudsakligt fokus på balansen mellan grönytor och hårdgjorda ytor. Undersökningarna
genomfördes under sommarhalvåret då den grönska som finns på torgen är utslagen, för att säkerställa att resultatet blir tillförlitligt i förhållande till teorierna om grönska och mental återhämtning.
5.2 Perceived Restoration Scale
För att undersöka potentialen för mental återhämtning har en enkätstudie utförts med verktyget
Perceived Restoration Scale (PRS) (Lindal & Hartig, 2015; Lindal & Hartig, 2013; Nordh, Hartig, Hägerhäll & Fry, 2009). Perceived Restoration Scale är en skala som skapats för att mäta den upplevda rekreations-potentialen på en plats och som utformats utifrån teorin om mental återhämtning, Attention Restoration Theory (Kaplan & Kaplan, 1989). För undersökningen har en kondenserad PRS-skala använts, en förkortad version vilken bygger på fyra svarsalternativ rangordnade i form av en Likertskala, se figur 4. Likertskalan besvarades efter hur väl påståendet överensstämmer med respondentens åsikt, i enlighet med Bryman (2011). Respondenten kunde ange hur väl påståendet stämmer överens med sin egna upplevelse av platsen, där upplevelsen kunde graderas från 1 - “inte alls” till 10 -”fullständigt” (Hartig, Kropela, Evans & Gärling, 1997). Platsen värderades utifrån faktorerna “fascination”, “att vara borta”, “sannolikhet för återhämtning” och ”preferens”, vilket är kopplat till sannolikheten att uppleva rekreation i en miljö (Lindal & Hartig, 2015, s. 203).
Följande frågor ingick i enkätundersökningen: “Det finns mycket att utforska och upptäcka här” (fascination), “Den här platsen är en tillflykt från oönskade distraktioner ” (att vara borta), “Jag skulle kunna vila och återhämta min förmåga att fokusera i den här miljön” (sannolikhet för återhämtning) och “Jag gillar den här miljön” (preferens). Beräkning av medelvärde, standardavvikelse, median, 1:a kvartilen, 3:e kvartilen, min- och maxvärde har ingått för statistisk analys av resultatet i enlighet med Hartig & Lindal (2015, s. 204) och Byström och Byström (2011).
Figur 4. Den kondenserade PRS-skalan översatt till svenska med de frågor som används för enkätstudien (Egen bearbetning, Nordh, Hartig, Hägerhäll & Fry, 2009).
Enkäten har utformats med påståenden och fotografier på vardera torg och frågor som gick att bedöma enligt en skala från 1-10, i enlighet med (Nordh, Hartig, Hägerhäll & Fry, 2009). Enkäten har skapats med verktyget “Google Formulär” (2018) och publicerades i Facebookgruppen “Du vet att du är från Malmö när...” för nå ut till en bred population med koppling till Malmö. Totalt 50 respondenter har besvarat enkäten och de bads att föreställa sig följande scenario innan de besvarade enkäten: “Föreställ dig att det är dagtid och att du
promenerar ensam i en stor stad som Malmö. Du är mentalt trött efter intensiv koncentration på arbetet och letar efter någonstans att slå dig ner och vila en stund, innan du ska gå tillbaka till arbetet.” (Egen bearbetning, Nordh, Hartig, Hägerhäll & Fry, 2009).
Bild 1. De fyra fotografier på Nobeltorget som har använts i enkätundersökningen.
De fotografier som använts i enkäten har fotograferats i fyra olika vinklar på vardera torg för att ge en övergripande vy över torgen med variation, utifrån samma perspektiv som om respondenterna befunnit sig på torgen. Fotografierna har tagits under sommarhalvåret då majoriteten av den grönska som finns på torgen är utslagen.
Bild 2. De fyra fotografier på Masttorget som har använts i enkätundersökningen.
Resultaten från enkätstudien har använts i en deskriptiv statistisk presentation, för att kunna jämföras med fältstudien och därmed undersöka potentiella samband mellan torgens utformning och sannolikheten för mental återhämtning.
5.3 Analys utifrån planeringsunderlag
Resultaten från fältstudien och enkätstudien har jämförts med Grönplan (Malmö stad, 2003) och Översiktsplan (Malmö stad, 2014b). Målen i planeringsunderlagen för Malmö stad har strategiskt
varierar mellan att vara specifika för undersökningsområdet till att vara mer generella för staden som helhet. Eftersom de specifika målen för torg är få är det främst de generella målen för grönska och rekreation som kommer att analyseras och jämföras med resultatet för studierna. 5.4 Triangulering, trovärdighet och relevans
Vid beräkningen av grönytor och hårdgjorda ytor på torgen har i vissa fall mer grova beräkningar behövt göras på grund av brist på mätverktyg. Likaså har vissa beräkningar enligt grönytefaktorn fått uppskattas, då vi inte har haft tillgång till information om exempelvis växtbäddsdjup och exakt storlek på träden. De beräkningar som har gjorts är därmed inte helt exakta, men visar ändå på förhållandet mellan hårdgjorda ytor och grönska, vilket är vad studien avser att undersöka. De beräkningar som har gjorts bör inte ses som helt tillförlitliga men ger ett ungefärlig värde av grönytefaktorn. Resultatet av beräkningarna bör ses som trovärdiga i förhållande till vad uppsatsen avser undersöka. Enkätstudien har utgått från en av de teorier som ligger till grund för studien, Attention Restoration Theory (Kaplan & Kaplan, 1989), och den kondenserade
Perceived Restoration Scale(Nordh, Hartig, Hägerhäll & Fry, 2009) vilken baseras på teorin och är ett statistiskt utvärderat enkätinstrument. Utformningen av enkäterna och dess frågor bör därmed ses som tillförlitliga för studien. Den kondenserade PRS-skalan baseras på möjligheten till mental återhämtning, vilket är vad som avses undersökas.
För att få flera perspektiv på studiens undersökningsområden har kombinationsstrategin triangulering använts. Triangulering är en strategi som väver samman kvalitativa och kvantitativa studier (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014, s. 186), genom att använda ett kvantitativt synsätt för att bekräfta ett kvalitativt resultat (Bryman, 2011, s. 354). För följande studie har flera uppsättningar av data, information, teorier, olika datainsamlingsmetoder och analysstrategier använts, vilket gör att triangulering är en passande metod. Enligt Bryman (2011, s. 354) används triangulering där mer än en undersökningsmetod används, med syfte att ge större tillförlitlighet till resultatet.
6. Fältstudie
I följande avsnitt presenteras empiri och resultat från fältstudier på Nobeltorget och Masttorget. Fältstudierna innehåller platsbeskrivningar av de valda platserna utifrån utformning, lokalisering och omkringliggande miljöer, samt beräkning av hårdgjorda ytor i förhållande till grönska med grönytefaktorn (Malmö stad, 2014a) som verktyg.
Bild 3. Masttorget och Nobeltorget, översiktskarta över Malmö stad (Egen bearbetning, Översiktsplan, 2014b).
Masttorget är beläget i stadsdelen Västra Hamnen, i norra delen av Malmö. Nobeltorget är lokaliserat i Malmös södra innerstad.
6.1 Nobeltorget
Den totala arean av Nobeltorget uppmättes till cirka 4200 kvadratmeter. Andelen grönytor utgjorde enligt en ungefärlig uträkning 1134,5 kvadratmeter i förhållande till 3065,5 kvadratmeter hårdgjorda ytor. På torget finns en varierad växtlighet och biodiversitet i form av planteringar, buskar och träd. En stor andel människor genomströmmar platsen och torget kantas av en cykelväg. Det finns även en hyrcykelstation i direkt anslutning till torget. Amiralsgatan och Nobelvägen är hårt trafikerade gator som omringar torget och som gör att Nobeltorget är en plats mitt i den levande stadsmiljön.
Bild 4. Översiktsbild av Nobeltorget tagen av fotograf Hussein El-Alawi (El-Alawi, 2016, 9 september).
Växtligheten på torget är placerad utmed kanterna, vilket skapar en stor öppen hårdgjord yta i mitten av torget. De sammanlagt 51 träden varierar i storlek där 8 av träden har bevarats sedan ombyggnaden år 2016. På torget finns en offentlig toalett med ett grönt tak och det finns dessutom en vatteninstallation för barn som kan användas för lek. För vistelse på torget vid kvällstid finns god belysning.
Nobeltorget består av 3065,5 kvadratmeter hårdgjorda ytor som klassificeras efter ytornas genomsläpplighet av dagvatten. Hårdgjorda ytor med fogar utgör cirka 2685,5 kvadratmeter och ges 0,2 poäng/kvadratmeter då fogarna ger en viss genomsläpplighet för dagvatten, och får därmed en ekoeffektiv yta på 537,1 kvadratmeter. De 380 kvadratmeter som består av täta ytor ges 0,0 poäng då de inte släpper igenom något dagvatten och får en ekoeffektiv yta på 0 kvadratmeter. Grönytorna som består av växtbädd på underliggande jord och av gröna tak, uppmättes till cirka 1134,5 kvadratmeter. Av de är 1110 kvadratmeter växtbädd på underliggande jord, det vill säga grönska på marken som ger fullgoda förutsättningar för växtbäddens dränering, som ges 1,0 poäng/kvadratmeter och ger därmed en ekoeffektiv yta på 1110 kvadratmeter. Det gröna taket på toaletten uppmättes till 24,5 kvadratmeter och får 0,6 poäng/kvadratmeter, vilket ger en ekoeffektiv yta på 14,7 kvadratmeter.
Tilläggsfaktorer för grönska består av träd och häckar. De 51 träden på Nobeltorget är planterade i varierande storlekar, där 8 av träden kategoriseras som mellanstora, med ett stamomfång som är större än 25 cm och en höjd på 12-18 meter. Följande storlek ges 20 poäng per träd och därmed en ekoeffektiva yta på 160 kvadratmeter. 26 träd kategoriseras som mycket små med ett stamomfång på 20-25 cm och mindre än 8 meter höga. Träden ges 8 poäng per träd och den ekoeffektiva ytan blir 208 kvadratmeter. 17 träd kategoriseras som mycket små med ett stamomfång mellan 16-20 cm och en höjd som är mindre än 8 meter, dessa ges 6,4 poäng per träd och har en ekoeffektiv yta på 108,8 kvadratmeter. Häckar beräknas efter antal löpmeter, vilket uppmättes till 34 meter. Enligt grönytefaktorn ges häckar 1 poäng/per löpmeter och den ekoeffektiva ytan är därmed 34 kvadratmeter. Beräkningen visar att Nobeltorget totalt består av 2172,6 kvadratmeter ekoeffektiv yta.
Genom att dela den sammantagna ekoeffektiva ytan med torgets totala yta, blir resultatet en grönytefaktor av 0,517. Grönytefaktorn bör för fastigheter med bostadsändamål och blandad bebyggelse (bostad/kontor/handel) vara minst 0,6. När platsen till störst del består av kontor eller handel bör grönytefaktorn ha ett värde på 0,5 (Malmö stad, 2014a, s. 7). Grönytefaktorvärdet för Nobeltorget ligger därmed enligt våra beräkningar inte inom ramen för målsättningen på minst 0,6.
6.2 Masttorget
Masttorgets totala area uppmättes till 3470 kvadratmeter. Torgets grönytor beräknas uppskattningsvis att vara 116,85 kvadratmeter i förhållande till 3353,15 kvadratmeter hårdgjorda ytor. De hårdgjorda ytorna ger ett övergripande intryck av torget och är utformade med nivåskillnader som har både trappsteg och plats för att sitta.
Det finns sex stycken växtbäddar med varierad växtlighet, där fyra av dem är placerade längs torgets östra del tillsammans med träd och ett flertal mindre planteringsboxar. De två övriga växtbäddarna är placerade mer centrerat i torgets sydliga del. En av torgets angränsande fasader har partier av gröna väggar som bidrar med mer grönska för torget under sommarhalvåret. Den norra delen av torget har 10 stycken träd placerade tillsammans med sittplatser, en vatteninstallation och två andra mindre installationer för lek. Torget gränsar till en stor parkeringsplats som planeras att bebyggas med bostadshus, vilket kommer göra att torget i framtiden omsluts och blir en central plats i området. Med matbutiker och restauranger i angränsning till torget fungerar Masttorget främst som en passage där mycket människor rör sig. Torgets södra del har gott om cykelställ och även hyrcyklar tillhörande Malmös stads hyrcykelsystem “Malmö by bike”.
Tabell 2. Faktorer vid beräkning av grönytefaktorn för Masttorget, se Bilaga 1.
Masttorget består av cirka 3353,15 kvadratmeter hårdgjorda ytor med fogar, vilket ger 0,2 poäng/per kvadratmeter då fogarna har en viss genomsläpplighet av vatten. De hårdgjorda ytorna består därmed av 670,63 kvadratmeter ekoeffektiv yta. Cirka 116,85 kvadratmeter består av gröna tak/växtbädd på bjälklag som är mer än 800 mm djupt, vilket ges 0,9 poäng/kvadratmeter och därmed har en ekoeffektiv yta på 105,165 kvadratmeter. Grönska på väggar uppmättes till cirka 24 kvadratmeter vilket ges 0,9 poäng och den ekoeffektiva ytan är därmed 16,8 kvadratmeter. På Masttorget finns totalt 14 träd. 10 av träden kategoriseras som små med ett stamomfång mellan 20-25 cm och en höjd som understiger 8 meter. Träden ges 8 poäng per träd
stamomfång mellan 16-20 cm och en höjd under 8 meter, dessa ges 6,4 poäng per träd och den ekoeffektiva ytan 25,6 kvadratmeter. Beräkningen visar att Masttorget totalt består av 898,195 kvadratmeter ekoeffektiv yta.
Figur 6. Beräkning av grönytefaktorn för Masttorget (Figur av Kleverman & Sjölin, 2018).
Genom att dela den sammantagna ekoeffektiva ytan med torgets totala yta, blir resultatet en grönytefaktor av 0,258. Grönytefaktorn bör för fastigheter med bostadsändamål och blandad bebyggelse (bostad/kontor/handel) vara minst 0,6 (Malmö stad, 2014a, s. 7). Grönytefaktorvärdet för Masttorget ligger därmed enligt våra beräkningar inte inom ramen för målsättningen på minst 0,6.
7. Enkätstudie
Här presenteras resultat från enkätundersökningarna med Perceived Restoration Scale (PRS), den kondenserade versionen (Nordh, Hartig, Hägerhäll & Fry, 2009), som verktyg. Se Bilaga 2 för den fullständiga enkäten som skickades ut. Enkäten besvarades av totalt 50 respondenter. 7.1 Nobeltorget
Av de enkätsvar som samlades in vid bedömningen av Nobeltorget beräknades medelvärde, standardavvikelse, median, 1:a kvartilen, 3:e kvartilen, min- och max-värde. Frågorna och de svar som gavs på en skala 1-10 presenteras i tabell 3 enligt de faktorer de motsvarar. Faktorn “Fascination” som undersöktes med påståendet “Det finns mycket att utforska och upptäcka här.” betygsattes enligt följande: Medelvärde +/- standardavvikelse (4,12 +/-1,97), median (4), 1:a kvartilen (3), 3:e kvartilen (5), min-värde (1) och max-värde (9). Faktorn “Att vara borta” som undersöktes med påståendet “Den här platsen är en tillflykt från oönskade distraktioner.” betygsattes enligt följande: Medelvärde +/- standardavvikelse (4,22 +/- 2,25), median (4), 1:a kvartilen (2), 3:e kvartilen (6,25) min-värde (1) och max-värde (8). Faktorn “Sannolikhet för återhämtning” som undersöktes med påståendet “Jag skulle kunna vila och återhämta min förmåga att fokusera i den här miljön.” betygsattes enlig följande: Medelvärde +/- standardavvikelse (4,58 +/- 2,74), median (4), 1:a kvartilen (2), 3:e kvartilen (7,25), min-värde (1) och max-värde (10). Faktorn “Preferens” som undersöktes med påståendet “Jag gillar den här miljön.” betygsattes enligt följande: Medelvärde +/- standardavvikelse (5,02 +/- 2,5), median (5), 1:a kvartilen (3,75), 3:e kvartilen (7), min-värde (1) och max-värde (10).
7.2 Masttorget
Av de enkätsvar som samlades in vid bedömningen av Masttorget beräknades medelvärde, standardavvikelse, median, min- och max-värde. Frågorna och de svar som gavs på en skala 1-10, presenteras i tabell 4 enligt de faktorer de motsvarar. Faktorn “Fascination” som undersöktes med påståendet “Det finns mycket att utforska och upptäcka här.” betygsattes enligt följande: Medelvärde +/- standardavvikelse (4,36 +/- 1,96), median (4), 1:a kvartilen (3), 3:e kvartilen (6) min-värde (1) och max-värde (9). Faktorn “Att vara borta” som undersöktes med påståendet “Den här platsen är en tillflykt från oönskade distraktioner.” betygsattes enligt följande: Medelvärde +/- standardavvikelse (3,54 +/- 1,99), median (4), 1:a kvartilen (2), 3:e kvartilen (5), min-värde (1) och max-värde (9). Faktorn “Sannolikhet för återhämtning” som undersöktes med påståendet “Jag skulle kunna vila och återhämta min förmåga att fokusera i den här miljön.” betygsattes enlig följande: Medelvärde +/- standardavvikelse (3,4 +/- 1,93), median (3), 1:a kvartilen (2), 3:e kvartilen (5), min-värde (1) och max-värde (10). Faktorn “Preferens” som undersöktes med påståendet “Jag gillar den här miljön” betygsattes enligt följande: Medelvärde +/- standardavvikelse (4,42 +/- 2,06), median (4), 1:a kvartilen (3), 3:e kvartilen (6), min-värde (1) och max-värde (10).
8. Jämförelse och analys
Planeringsunderlagen för Malmö stad innehåller vaga och öppna beskrivningar för hur torgen bör planeras och utformas. Torg nämns kontinuerlig i såväl Grönplan (Malmö stad, 2003) och Översiktsplan (Malmö stad, 2014b) som platser som ska knyta samman stadens gröna stråk, bidra till ökad grönska i staden och ingå i stadens rekreationsnätverk. Strategierna för hur målen ska uppnås är svåra att göra en närmare analys av då de inte tydligt uttrycker hur torgen ska utformas, förutom att de ska trädplanteras. Vad trädplantering innebär i fråga om mängd specificeras inte, möjligen på grund av bristen av grönstandard. Hur torg i Malmö stad bör utformas för att öka andelen grönska kan närmast analyseras genom stadens mer allmänna mål i Grönplan (Malmö stad, 2003) och Översiktsplan (Malmö stad, 2014b), där syftet är att totalt sett öka andelen grönska för rekreation och ekologiska faktorer.
Tabell 5. Jämförelse mellan Nobeltorget och Masttorget.
I tabell 5 tydliggörs hur andelen grönska i förhållande till hårdgjorda ytor skiljer sig mellan torgen. Nobeltorget har totalt en uppskattad yta på 4200 kvadratmeter och 1134,5 kvadratmeter av dessa utgörs av grönytor. Masttorget är lite mindre med en uppskattad yta på 3470 kvadratmeter. De totala ytorna av torgen är något likvärdiga storleksmässigt, men då Masttorget endast har 116,85 kvadratmeter grönytor skiljer sig mängden grönska markant. Vid en beräkning av hur mycket grönytor torgen har procentuellt har Nobeltorget ca 27 % och Masttorget ca 3 %, vilket tydligt visar på skillnaden mellan torgen. Det leder även till att Masttorget har mer hårdgjorda ytor (3353,15 kvadratmeter) än Nobeltorget (3065,5 kvadratmeter) trots att Masttorgets totala yta är mindre. Hur grönskan har placerats spelar roll för intrycket som torgen
ger. Då mycket av grönskan på både Nobeltorget och Masttorget är placerad utmed torgets kanter skapas öppna hårdgjorda ytor som ger ett intryck av att de hårdgjorda ytorna är mer framträdande och dominerar. Sittplatser finns tillgängliga på båda torgen cirka 45 löpmeter sittplatser på Nobeltorget och cirka 32 löpmeter på Masttorget. På båda torgen består en del sittplatser av traditionella bänkar, där Nobeltorget dessutom har en del sittplatser sammanbyggda med torgets planteringar. Masttorget har även sittplatser som skapats genom nivåskillnader i de hårdgjorda ytorna. Antalet träd som är planterade på torgen skiljer sig i antal, Nobeltorget har totalt 51 träd i varierande storlekar i förhållande till Masttorget som har 14 träd.
De beräknade värdena av grönytefaktorn skiljer sig mellan torgen. Nobeltorget har ett värde på 0,517, vilket ligger nära det rekommenderade värdet enligt grönytefaktorn för bostad, kontor och handel på 0,6. Att mer grönska inte har inkluderats på torget kan bero på försöket att göra torget mer tåligt och lättskött. Masttorget understiger målsättningen med att uppnå ett minimivärde på 0,5/0,6, med värdet 0,258 enligt grönytefaktorn. Vid planeringen för byggnationen av torget kan gröna tak från omkringliggande fastigheter ha inkluderats vid en beräkning av hur mycket grönska som behövs, vilket i sådana fall kan ha gett ett annat grönytefaktor-värde för platsen. Gröna tak är betydelsefulla ur ett ekologiskt perspektiv och är viktiga för skapa ökad grönska i städer. Då gröna tak oftast inte är synliga bidrar de inte till mental återhämtning för de människor som vistas i området eller på torgen. Gröna fasader, som finns på Masttorget, kan däremot fylla den dubbla funktionen av att både ge ekologiska och rekreativa fördelar.
Att endast åsynen av grönska kan ha en betydande effekt för minskade stressnivåer spelar stor roll för vilken effekt eller nytta grönskan på torgen kan ha. Masttorget är beläget med omkringliggande bostäder och verksamhet, som arbetsplatser och affärer. Det är därför en plats som skulle kunna användas i enlighet med Stress Recovery Theory (Ulrich et al. 1991) för att minska stressnivåer, då det är en plats som många människor passerar i vardagen. Nobeltorget har betydligt färre verksamheter i anknytning än Masttorget, men är omringat av många bostäder och är en plats som ofta används som passage. De angränsande gatorna är hårt trafikerade av både bilar och kollektivtrafik, vilket gör att det är betydligt mycket fler människor som ser torget
utan att konkret befinna sig på det. Grönskan på Nobeltorget har därför en betydligt större potential för att nå ut och påverka fler människor. Båda torgen är knutpunkter i sina områden, där Nobeltorget har angränsande busshållplatser för kollektivtrafik och Masttorget har angränsande butiker och restauranger. På både Nobeltorget och Masttorget finns hyrcyklar tillgängliga. Tillgången till hyrcyklar i anknytning till torgen gör dem till lättillgängliga platser i staden. Masttorget kantas av en stor parkeringsplats vilket gör torget betydligt mer tillgängligt för bilister än vad Nobeltorget är. Torgens funktion som knutpunkter i staden gör de betydelsefulla utifrån teorin om resursbudget (Grahn, 1985), då personer ofta passerar utan att nödvändigtvis ha haft torget som ändamål. Då teorin om resursbudget bygger på att människor har begränsad tid för att ta sig till grönområden och att grönska är betydelsefull på platser där människor ofta passerar, så har torgen en betydelsefull funktion då de tillgängliggör grönska för personer i deras vardag. Nobeltorget har en större andel grönska än vad många andra hårdgjorda stadsmiljöer har, med
27 % grönska, och är därmed viktigt för de personer som enligt teorin om Resursbudget sällan har tid för att ta sig till parker i närliggande områden.
De 50 enkäter som besvarades med Perceived Restoration Scale (Nordh, Hartig, Hägerhäll & Fry, 2009) som grund visade på en stor spridning och varierande bedömningar. På både Nobeltorget och Masttorget bedömdes faktorerna “sannolikheten för återhämtning” och “preferens” allt från 1 (inte alls) till 10 (fullständigt). Svaren visar på en stor spridning av hur torgen upplevs och hur respondenterna anser att möjligheten till mental återhämtning är, se Bilaga 3 för stapeldiagram över resultatet. På faktorerna “fascination” och “att vara borta” bedömde ingen av de 50 tillfrågade att de fullständigt höll med om påståendena, utan värdesatte torgen som högst med 8 eller 9. Det beräknade medelvärdet av samtliga faktorer; “fascination”, “att vara borta”, “sannolikhet för återhämtning” och “preferens”, gav ett högre värde på Nobeltorget. Faktorernas medelvärde på Nobeltorget varierade mellan 4,12-5,02, till skillnad från Masttorget med medelvärden mellan 3,38-4,36. Medelvärdet för torgen visar enligt en kvalitativ bedömning att Nobeltorget värderas lite högre, vilket kan bero på Nobeltorget har betydligt mer grönska än Masttorget i enlighet med Attention Restoration Theory (Kaplan &
Kaplan, 1989). Däremot är skillnaden mellan upplevelsen av torgen relativt liten. Chi-2 test där medelvärde respektive median av de fyra faktorerna ställs mot varandra visar på minimal statistisk skillnad. Alltså finns det inga tydliga trender bland respondenternas svar, variationen är stor och individuell. Den stora variation av svar mellan 1 (inte alls) och 10 (fullständigt), kan visa på att vissa respondenter tycker att torgen kan vara platser för att komma bort från folk, ljud, rutiner och distraktioner. För en del personer skulle därmed platserna kunna vara utformade för detta syfte och bidra till mental återhämtning, medan det för andra inte alls skulle vara en sådan plats. Den faktor som visar på störst skillnad om svaren delas in i 1-5 som negativt och 6-10 som positivt var “sannolikhet för återhämtning”. På Nobeltorget svarade 36 % av respondenterna att de skulle kunna vila och återhämta sin förmåga på platsen, medan endast 14 % ansåg samma sak på Masttorget.
