Planeringsunderlagen för Malmö stad innehåller vaga och öppna beskrivningar för hur torgen bör planeras och utformas. Torg nämns kontinuerlig i såväl Grönplan (Malmö stad, 2003) och Översiktsplan (Malmö stad, 2014b) som platser som ska knyta samman stadens gröna stråk, bidra till ökad grönska i staden och ingå i stadens rekreationsnätverk. Strategierna för hur målen ska uppnås är svåra att göra en närmare analys av då de inte tydligt uttrycker hur torgen ska utformas, förutom att de ska trädplanteras. Vad trädplantering innebär i fråga om mängd specificeras inte, möjligen på grund av bristen av grönstandard. Hur torg i Malmö stad bör utformas för att öka andelen grönska kan närmast analyseras genom stadens mer allmänna mål i Grönplan (Malmö stad, 2003) och Översiktsplan (Malmö stad, 2014b), där syftet är att totalt sett öka andelen grönska för rekreation och ekologiska faktorer.
Tabell 5. Jämförelse mellan Nobeltorget och Masttorget.
I tabell 5 tydliggörs hur andelen grönska i förhållande till hårdgjorda ytor skiljer sig mellan torgen. Nobeltorget har totalt en uppskattad yta på 4200 kvadratmeter och 1134,5 kvadratmeter av dessa utgörs av grönytor. Masttorget är lite mindre med en uppskattad yta på 3470 kvadratmeter. De totala ytorna av torgen är något likvärdiga storleksmässigt, men då Masttorget endast har 116,85 kvadratmeter grönytor skiljer sig mängden grönska markant. Vid en beräkning av hur mycket grönytor torgen har procentuellt har Nobeltorget ca 27 % och Masttorget ca 3 %, vilket tydligt visar på skillnaden mellan torgen. Det leder även till att Masttorget har mer hårdgjorda ytor (3353,15 kvadratmeter) än Nobeltorget (3065,5 kvadratmeter) trots att Masttorgets totala yta är mindre. Hur grönskan har placerats spelar roll för intrycket som torgen
ger. Då mycket av grönskan på både Nobeltorget och Masttorget är placerad utmed torgets
kanter skapas öppna hårdgjorda ytor som ger ett intryck av att de hårdgjorda ytorna är mer
framträdande och dominerar. Sittplatser finns tillgängliga på båda torgen cirka 45 löpmeter sittplatser på Nobeltorget och cirka 32 löpmeter på Masttorget. På båda torgen består en del
sittplatser av traditionella bänkar, där Nobeltorget dessutom har en del sittplatser sammanbyggda
med torgets planteringar. Masttorget har även sittplatser som skapats genom nivåskillnader i de
hårdgjorda ytorna. Antalet träd som är planterade på torgen skiljer sig i antal, Nobeltorget har
totalt 51 träd i varierande storlekar i förhållande till Masttorget som har 14 träd. De beräknade värdena av grönytefaktorn skiljer sig mellan torgen. Nobeltorget har ett värde på
0,517, vilket ligger nära det rekommenderade värdet enligt grönytefaktorn för bostad, kontor och handel på 0,6. Att mer grönska inte har inkluderats på torget kan bero på försöket att göra torget
mer tåligt och lättskött. Masttorget understiger målsättningen med att uppnå ett minimivärde på
0,5/0,6, med värdet 0,258 enligt grönytefaktorn. Vid planeringen för byggnationen av torget kan
gröna tak från omkringliggande fastigheter ha inkluderats vid en beräkning av hur mycket grönska som behövs, vilket i sådana fall kan ha gett ett annat grönytefaktor-värde för platsen.
Gröna tak är betydelsefulla ur ett ekologiskt perspektiv och är viktiga för skapa ökad grönska i
städer. Då gröna tak oftast inte är synliga bidrar de inte till mental återhämtning för de människor
som vistas i området eller på torgen. Gröna fasader, som finns på Masttorget, kan däremot fylla
den dubbla funktionen av att både ge ekologiska och rekreativa fördelar. Att endast åsynen av grönska kan ha en betydande effekt för minskade stressnivåer spelar stor
roll för vilken effekt eller nytta grönskan på torgen kan ha. Masttorget är beläget med
omkringliggande bostäder och verksamhet, som arbetsplatser och affärer. Det är därför en plats
som skulle kunna användas i enlighet med Stress Recovery Theory (Ulrich et al. 1991) för att
minska stressnivåer, då det är en plats som många människor passerar i vardagen. Nobeltorget
har betydligt färre verksamheter i anknytning än Masttorget, men är omringat av många bostäder
och är en plats som ofta används som passage. De angränsande gatorna är hårt trafikerade av
utan att konkret befinna sig på det. Grönskan på Nobeltorget har därför en betydligt större potential för att nå ut och påverka fler människor. Båda torgen är knutpunkter i sina områden, där Nobeltorget har angränsande busshållplatser för kollektivtrafik och Masttorget har angränsande butiker och restauranger. På både Nobeltorget och Masttorget finns hyrcyklar tillgängliga. Tillgången till hyrcyklar i anknytning till torgen gör dem till lättillgängliga platser i staden. Masttorget kantas av en stor parkeringsplats vilket gör torget betydligt mer tillgängligt för bilister än vad Nobeltorget är. Torgens funktion som knutpunkter i staden gör de betydelsefulla utifrån teorin om resursbudget (Grahn, 1985), då personer ofta passerar utan att nödvändigtvis ha haft torget som ändamål. Då teorin om resursbudget bygger på att människor har begränsad tid för att ta sig till grönområden och att grönska är betydelsefull på platser där människor ofta passerar, så har torgen en betydelsefull funktion då de tillgängliggör grönska för personer i deras vardag. Nobeltorget har en större andel grönska än vad många andra hårdgjorda stadsmiljöer har, med
27 % grönska, och är därmed viktigt för de personer som enligt teorin om Resursbudget sällan har tid för att ta sig till parker i närliggande områden.
De 50 enkäter som besvarades med Perceived Restoration Scale (Nordh, Hartig, Hägerhäll & Fry, 2009) som grund visade på en stor spridning och varierande bedömningar. På både Nobeltorget och Masttorget bedömdes faktorerna “sannolikheten för återhämtning” och “preferens” allt från 1 (inte alls) till 10 (fullständigt). Svaren visar på en stor spridning av hur torgen upplevs och hur respondenterna anser att möjligheten till mental återhämtning är, se Bilaga 3 för stapeldiagram över resultatet. På faktorerna “fascination” och “att vara borta” bedömde ingen av de 50 tillfrågade att de fullständigt höll med om påståendena, utan värdesatte torgen som högst med 8 eller 9. Det beräknade medelvärdet av samtliga faktorer; “fascination”, “att vara borta”, “sannolikhet för återhämtning” och “preferens”, gav ett högre värde på Nobeltorget. Faktorernas medelvärde på Nobeltorget varierade mellan 4,12-5,02, till skillnad från Masttorget med medelvärden mellan 3,38-4,36. Medelvärdet för torgen visar enligt en kvalitativ bedömning att Nobeltorget värderas lite högre, vilket kan bero på Nobeltorget har betydligt mer grönska än Masttorget i enlighet med Attention Restoration Theory (Kaplan &
Kaplan, 1989). Däremot är skillnaden mellan upplevelsen av torgen relativt liten. Chi-2 test där medelvärde respektive median av de fyra faktorerna ställs mot varandra visar på minimal statistisk skillnad. Alltså finns det inga tydliga trender bland respondenternas svar, variationen är stor och individuell. Den stora variation av svar mellan 1 (inte alls) och 10 (fullständigt), kan visa på att vissa respondenter tycker att torgen kan vara platser för att komma bort från folk, ljud, rutiner och distraktioner. För en del personer skulle därmed platserna kunna vara utformade för detta syfte och bidra till mental återhämtning, medan det för andra inte alls skulle vara en sådan plats. Den faktor som visar på störst skillnad om svaren delas in i 1-5 som negativt och 6-10 som positivt var “sannolikhet för återhämtning”. På Nobeltorget svarade 36 % av respondenterna att de skulle kunna vila och återhämta sin förmåga på platsen, medan endast 14 % ansåg samma sak på Masttorget.