Hållbar cykelplanering är ett mycket brett och komplext ämne. Såsom problembeskrivningen av detta arbete förklarar är inte heller strävan efter hållbarhet en snäv eller “svenskt” utmaning. Ett hållbart samhälle måste eftersträvas internationellt, och en hållbar cykelplanering måste kunna appliceras eller anpassas på alla städer. Detta arbete bidrar till forskningen genom att konkretisera hur en hållbar cykelplanering faktiskt kan se ut i kommuner, och vilka fysiska åtgärder som bör göras på en plats. Vidare bidrar även detta arbete till att fördjupa förståelsen kring begreppet tillgänglighet och dess viktiga roll i en hållbar cykelplanering. Detta arbete knyter samman begreppen tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet.
Cykellänken i Linköping är ett relativt nytt projekt och det kan vara svårt att bedöma dess fulla potential och påverkan på stadens trafiksystem i dagsläget. Dock är inte kommunens hållbara cykelplanering någonting nytt då vissa delar av empiriinsamlingen behandlar dokument redan från 2005. Att därav bedöma hur pass väl Cykellänken har planerats och utformats i relation till dessa dokument och tidigare forskning är mycket möjligt. Att analysera Linköpings arbete med Cykellänken ger oss en tydligare inblick i hur en hållbar cykelplanering kan se ut, och visualiserar konkret hur problematiseringen som presenteras av Agenda 2030 gällande hållbart resande (mål 11) faktiskt kan anpassas till en lokal planering.
Kommunens olika visioner, förhållning och arbetssätt har tydligt framkommit i den genomförda innehållsanalysen, där till exempel ett fokus på att minska barriäreffekter och öka förtätningen i staden nämn. Cykellänken är ett modernt fall där vi tydligt ser hur kommunens planering har speglats i den fysiska miljön och hur arbetet kring tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet faktiskt ser ut. Med hjälp av fysiska åtgärder som uppdelning av trafikslag med filer, breda vägar, god belysning, vegetation och skyltning har kommunen lyckats arbeta för en tillgänglig, trygg och trafiksäker cykelplanering. Dessa delar av kommunens planering, motivering och fysiska anpassning av cykeltrafiken stämmer väl överens med teorier och tidigare forskning kring ämnet. Under observationen identifierades dock flera brister eller förbättringsåtgärder som ytterligare skulle kunna bidra till att öka Cykellänkens tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet. Exempelvis försvåras användningen av Cykellänken då man ansluter sig från andra delar av cykelnätet, här finns ingen tydlig fördelning eller trafikprioritering. Detta kan även kopplas till hur tidigare forskning förklarar “hinder av framkomlighet”. Belysningen på vardera av platserna som observerades tändes vid olika tider på kvällen per plats, detta medförde att framförallt Nygårdsskolan kunde upplevas otrygg efter mörker. Även kullar, backar och viss vegetation skapade skymd sikt från specifika vägar på alla tre platser.
Denna rapport påbörjades med en koppling till TRAST, där vi utifrån verktygets riktlinjer försökte utvärdera Linköpings hållbara cykelplanering. Linköpings kommuns arbete går på flera sätt att koppla till just TRAST, såsom innehållsanalysen visar. Under arbetets gång ändrades dock vår uppfattning och förhållande till TRAST till viss del, då vi ansåg att verktyget
38
inte var djupgående eller tillräckligt specifikt för att ensamt kunna analysera Linköpings arbete kring tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet. Även ifall TRAST fungerar som en god utgångspunkt för en kommuns hela arbete kring en hållbar trafikplanering, anser vi att det blir bristande vid en mer konkret, och fysisk cykelplanering. Verktyget är gjort för att alla Sveriges kommuner ska kunna använda det, och på grund av detta går begreppet miste om en lokalanpassning. Alla kommuner har långt ifrån samma resurser och utgångspunkt för att kunna etablera en hållbar cykelplanering. Utöver detta avgränsas inte heller TRAST till att beröra just cykelplanering, utan istället behandlas all trafik i urban miljö. Detta skapar en viss problematisering då en hållbar trafikplanering faktiskt bör eftersträvas i hela världen, för att till exempel uppfylla Agenda 2030:s mål kring hållbart resande. Istället för att endast utgå från TRAST bör andra alternativ eller ytterligare inriktningar undersökas och implementeras i den kommunala och hållbara cykelplaneringen. Detta arbete uppmuntrar därav en fortsatt forskning av hur ett verktyg för en hållbar cykelplanering på lokal nivå bör utformas och avgränsas. En stor vikt kring tidigare forskning om hållbar cykelplanering behandlar just hur man ska få fler människor att välja cykeln i sin vardag. Att cykeln är ett miljövänligt, och hållbart färdmedel är redan konstaterat, dock krävs fortfarande en ökning av dess användning i det urbana samhället. Begreppen tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet går att koppla samman då de alla tre, tillsammans, påverkar individens val av färdmedel och färdväg. En hållbar cykelplanering utifrån begreppen tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet måste därför vara balanserad och innefatta aspekter av alla tre samtidigt. Att endast planera för en trafiksäker cykeltrafik, där tryggheten och tillgängligheten fortfarande inte tillgodoses, leder till att individen undviker eller minskar sin cykelanvändning i vilket fall. En hållbar cykelplanering för kommuner måste även innefatta ett tidsperspektiv och helhetssyn där kommunens visioner och arbetssätt integreras i varje projekt och tar form i konkreta fysiska åtgärder som uppfyller kraven på både en tillgänglig, trygg och trafiksäker planering.
39
Referenser
Bassani, M., Rossetti, L. & Catani, L. (2020). Spatial analysis of road crashes involving vulnerable road users in support of road safety management strategies. Transportation
Research Procedia, 45, 394–401. DOI: 10.1016/j.trpro.2020.03.031.
Berg, B. L. (2009). Qualitative Research Methods for the Social Sciences. Pearson International Edition. Seventh Edition. ISBN-13: 978-0-205-66810-6.
Blitz, A., Busch-Geertsema, A. & Lanzendorf, M. (2020). More Cycling, Less Driving? Findings of a Cycle Street Intervention Study in the Rhine-Main Metropolitan Region, Germany. Sustainability, 12, 805. DOI: 10.3390/su12030805.
Boverket, Trafikverket & Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2015). Trafik för en
attraktiv stad. Handbok. Utgåva 3. ISBN: 978-91-7585-274-4.
David, M. & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 1:3 uppl. Studentlitteratur AB. Lund. ISBN: 978-91-44-09995-8.
Dordevic, D., Stojic, G., Stevic, Z., Pamucar, D., Vulevic, A. Misic, V. (2019). A New Model for Defining the Criteria of Service Quality in Rail Transport: The Full Consistency Method Based on a Rough Power Heronian Aggregator. Symmetry, 11, 992, 1–32. DOI:
10.3390/sym11080992.
Essa, M., Hussein, M. & Sayed, T. (2018). Road users’ behavior and safety analysis of pedestrian–bike shared space: case study of Robson Street in Vancouver. NRC Research
Press, 45, 1053–1064. https://doi.org/10.1139/cjce-2017-0683
Faghih Imani, A., Miller, E. J. & Saxe, S. (2019). Cycle accessibility and level of traffic stress: A case study of Toronto. Journal of Transport Geography, 80.
https://doi.org/10.1016/j.trangeo.2019.102496.
González-Gómez, K. & Castro, M. (2020). Analysis of sight distances at urban intersections from a vulnerable users’ approach: A case study. Transportation Research Procedia, 45, 226– 233. DOI: 10.1016/j.trpro.2020.03.011.
Hoekstra, A. T. G., Twisk, D. A. M. & Hagenzieker. (2018) Do road user roles serve as social idenities? Differences between self-described cyclists and car drivers. Transportation
Research Part F, 59, 365–377.
Linköpings kommun. (2005). Trafiknätsanalys för Linköping. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden.
Linköpings kommun. (2008). Cykelplan för Linköping. 2008–2028. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
Linköpings kommun. (2009). Trafiksäkerhetsprogram för Linköpings kommun. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden.
Linköpings kommun. (2010). Översiktsplan för staden Linköping. Trafikstrategi. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
40
Linköpings kommun. (2017). Planprogram Skäggetorp. Samrådshandling. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
Linköpings kommun. (2017). Trafikplan för Linköpings innerstad. Samrådshandling. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
Linköpings kommun. (2019). Cykellänken – en bättre väg!.
https://www.linkoping.se/stadsplanering-och-trafik/cykel/kampanjsidor-cykel/cykellanken--- en-battre-vag/ (hämtad 2020-03-12).
Linköpings kommun. (2019). Utvecklingsplan för Linköpings ytterstad. Samrådshandling. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
Mehta, V. (2014). Evaluating Public Space. Journal of Urban Design, 1, Vol. 19, 53–88. DOI: 10.1080/13574809.2013.854698.
Miles, M. & Huberman, A.M. (1994). Qualitative Data Analysis. London: Sage.
O´Hern, S., Oxley, J. & Stevenson, M. (2018) A simulator examinaton of bicycle lane width.
Advances in Transportation Studies: an international Journal, Vol. 1, 137–148. DOI:
10.4399/978882551688312.
Panter, J., Guell, C., Humphreys, D. & Ogilvie, D. (2019). Title: Can changing the physical environment promote walking and cycling? A systematic review of what works and how.
Health & Place, 58. https://doi.org/10.1016/j.healthplace.2019.102161.
Rastogi, R. (2011). Promotion of non-motorized modes as a sustainable transportation option: policy and planning issues. Current Science, 100 (9), 1340–1348.
Regeringskansliet. (2018). Handlingsplan Agenda 2030. 2018–2020. Finansdepartementet/Kommunikationsavdelningen. Fi 2018:3.
Saghapour, T., Moridpour, S. & Thompson, R. G. (2017). Measuring cycling accessibility in metropolitan areas. International Journal of Sustainable Transportation, 11, 381–394.
https://doi.org/10.1080/15568318.2016.1262927.
Shach-Pinsly, D. (2019). Measuring security in the built environment: Evaluating urban vulnerability in a human-scale urban form. Landscape and Urban Planning, 191. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2018.08.022.
Sisson, S. B., Lee, M. S., Burns, E. K. & Tudor-Locke, C. (2006). Suitability of Commuting by Bicycle to Arizona Elementary Schools. American Journal of Health Promotion, 20 (3), 210–213. https://doi.org/10.4278/0890-1171-20.3.210.
Thompson, J. H., Wijnads, J. S., Mavoa, S., Scully, K. & Stevenson, M. R. (2018). Evidence for the ‘safety in density’ effect for cyclists: validation of agent-based modelling results. Injury
41