6.1 Diskussion och slutsats
Utifrån Bernsteins rekontextualiseringsteori (Sjöstedt, 2013:79) är det tydligt rekontextualiseringen mellan dokumenten tar sig olika vägar och att detta leder till olika resultat, trots att alla länder har samma mål och utgår ifrån samma överordnade och mellanstatliga dokument. Ett samband som framträder är att legitimeringen uttrycks på olika sätt mellan länderna. I Danmark legitimeras undervisningen utifrån en vilja att fördjupa sina kunskaper i det danska språket, den danska kulturen och den danska identiteten. I Norge är det tydligare att den kommunikativa delen står i fokus och att en förståelse för grannspråken måste uppnås. I Sverige behöver eleverna inte lära sig förstå språken, utan undervisningen legitimeras av att enbart möta och skapa en bekantskap med språken. En fråga att ställa sig är varför det blir så här. I historieämnet är teorierna kring historiekultur och historiebruk (Karlsson, 2014:65, 70) etablerade och jag argumentera r för att man även kan tala om en grannspråkskultur och ett grannspråksbr uk. Grannspråkskulturen är de tankar, idéer och värderingar som finns om grannspråken i respektive land, och grannspråksbruk är hur grannspråksundervisningen legitimer as bland annat läroplaner, och hur den konkreta undervisningen kring språken ser ut i skolorna. Grannspråkskulturen i de olika länderna leder till att grannspråken tillskr i vs olika värden och att man i de tre granskade länderna ovan tänker kring grannspråk på olika sätt, och grannspråksbruket påverkas starkt av detta. Som vi i analysdelen såg legitimerar den norska skolan framförallt grannspråksundervisningen utifrån det kommunikativa, den danska utifrån identitet och kultur, och den svenska har inte ett lika tydligt fokus på just grannspråk. Grannspråkskulturen verkar inte enbart påverka hur undervisningen legitimeras, utan också huruvida undervisningen sker genom en synlig eller osynlig pedagogik (Hansson, 2011:45) där den norska skolan har ett starkt fokus på den synliga pedagogiken medan det danska och svenska grannspråksbruket verkar leda till en osynlig pedagogik. En konflikt verkar uppstå mellan Helsingforsvatalets avsikt och de olika ländernas interna avsikter då rekontextualiseringen skiljer sig mycket åt mella n länderna.
I och med att diskurser upprätthåller sociala relationer och skapar identitet er (Fairclough, 1992), blir också grannspråksbruket och grannspråkskulteren en bärande del av hur grannländerna ser och uppfattar varandra. Om vi vill närma oss ett samarbete bör det inte enbart ske politiskt, utan även via grannspråksundervisningen. Maurud (1975) finner också belägg för att uppfattningen av grannspråken, alltså grannspråkskulture n, påverkar förståelsen för grannspråken.
Hierarkin mellan språken ser också ut att skilja sig utifrån en kritisk diskursana lys. Länderna arbetar olika med benämningar där exempelvis det danska språket alltid står i ett maktförhållande till sina grannspråk, där Norges skola lägger stort fokus på grannspråken i sig, och där Sveriges läroplaner inte explicit nämner sina grannspråk utom som attribut till skönlitteratur. Foucault (i Nilsson, 2008) menar att språk upprätthålle r maktförhållanden, och detta maktförhållande som sedan kommer avspeglas i undervisningen. Detta påverkar grannspråkskulturen i länderna och därmed också hur eleverna uppfattar och ser på sina grannspråk samt grannspråkens status. I Norge finns en tydlig progression från tidig ålder, vilket troligen skapar en grannspråkskultur där grannspråken ses som en naturlig del av den norska skolan och det norska samhälle t. Resultaten från Delsing och Lundin (2005) visar samtidigt att norrmännen har bäst förståelse för sina grannspråk, vilket inte är förvånande när deras grannspråksbruk i skolan tas på stort allvar och det därmed finns en god grannspråkskultur.
Vad är egentligen tanken med grannspråksbruket i de nordiska skolorna? Om länderna vill öka sitt samarbete enligt Helsingforsavtalet, hur kan då läroplanerna skilja sig så mycket? Rekontextualiseringen från Helsingforsavtalet via ländernas utbildningspolitiska system har lämnat mycket utrymme åt skolor och lärare själva att kontrollera undervisningen, och därmed ligger det yttersta ansvaret hos dem. Det finns ett stort avstånd mellan Helsingforsavtalet och de nationella styrdokumenten, och den överskuggande frågan kvarstår: Vad är det man vill uppnå med grannspråksundervisningen?
6.3 Studiens trovärdighet
Min undersökning har gjort ett nedslag i en kedja av utveckling, debatt, beslut, styrdokument och praktiskt genomförande och det mesta är av naturliga skäl inte med i
ett arbete av denna art. Jag har också tidigare påpekat att tolkningen är fri och därmed alltid öppen för diskussion. Oavsett hävdar jag att undersökningen har betydelse för professionen eftersom grannspråksundervisning ska ingå i de nordiska skolorna och utifrån mina resultat ligger en stor vikt vid lärarens egna undervisning. I lärarprofessio ne n måste man vara medveten om detta för att upprätthålla Helsingforsavtalets avsikter. En direkt konsekvens av min undersökning skulle alltså kunna vara att såväl lärarutbilda re som grund- och gymnasielärare påbörjar ett arbete för att synliggöra, stärka och implementera grannspråksundervisning.
6.4 Fortsatt forskning
Ett förslag till fortsatt forskning, förutom den i avsnitt 6.3 ovan nämnda rekontextualiseringskedjan, är att undersöka hur grannspråksundervisningen faktiskt utformas, eftersom den största makten ser ut att ligga hos läraren. Även hur lärare resonerar kring grannspråksundervisning och vilka attityder det finns till legitimeri nge n av dito hade varit intressanta studieobjekt. För mig hade den mest naturliga fortsättninge n på mitt arbete varit att undersöka lärarutbildningarna i de olika länderna och dessutom undersöka läromedel. Jag vill också påpeka att området lätt lånar sig till en tvärvetenskaplig ansats, eftersom här finns väsentliga inslag av såväl historia, politik, kultur och didaktik.
7. Referenslista
Andersson, J. (2013) Grannspråken i svenskundervisningen - en kvalitativ studie. Examensarbete Uppsala: Uppsala universitet, 2013. Uppsala.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Delsing, L. & Lundin, K. (2005). Håller språket ihop Norden?: en forskningsrapport
om ungdomars förståelse av danska, svenska och norska. Köpenhamn: Nordiska
ministerrådet.
Fairclough, N. (1989). Language and Power. London: Longman.
Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.
Hansson, F. (2011). På jakt efter språk: om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne. Diss. Lund : Lunds universitet, 2011. Malmö.
Hedenborg, S. & Kvarnström, L. (red.) (2015). Det svenska samhället 1720-2014:
böndernas och arbetarnas tid. Lund: Studentlitteratur.
Kaivapalu, A & Maisa, M. 2005. Perceived similarity between written Estonian and Finnish: Strings of letters or morphological units?. Nordic Association of Linguists 40 (2): 149-174.
Karlsson, Klas-Göran 2014. Historia, historiedidaktik och historiekultur – teori och perspektiv. I Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.) (2014). Historien är
närvarande: historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur, 13-89
MacMillan, M. (2010). The uses and abuses of history. London: Profile
Madsen, L. (red.) (2006). Nabosprogsdidaktik. København: Dansklærerforeningen. Madsen, L. (2016). Sprogpiloter – et nordisk netværk om undervisning i nabosprog.
http://www.svensklararforeningen.se/sprogpiloter-et- nordisk-netvaerk-om- undervisning-i- nabosprog/ [2019-05-28]
Maurud, Ø. (1976). Nabospråksforståelse i Skandinavia: en undersøkelse om gjensidig
forståelse av tale- og skriftspråk i Danmark, Norge og Sverige. Stockholm: Nordiska
rådet.
Nilsson, R. (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité.
Nordiska ministerrådet. (2013) Att förstå varandra i Norden. Helsingfors: Nordiska ministerrådet.
Nordiska ministerrådet & Nordiska rådet. (1962) Helsingforsavtalet. Reviderad 1996. Helsingfors: Nordiska ministerrådet.
Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur?: om litteraturundervisningen efter den
kulturella vändningen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sjöberg, M. & Cassel, K. (red.) (2014). En samtidig världshistoria. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad från
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/undervisning/grundskolan/laroplan-och- kursplaner-for-grundskolan/laroplan- lgr11- for-grundskolan-samt- for- forskoleklassen- och-
fritidshemmet/svid12_5dfee44715d35a5cdfa219f/1530314731/compulsorycw/jsp/curric ulum/GR2011/11/pdf
Skolverket. (2011) Läroplan för gymnasieskolan 2011. Hämtad från
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/undervisning/gymnasieskolan/laroplan- program-och-amnen-i- gymnasieskolan/laroplan-gy11- for-
gymnasieskolan/svid12_6011fe501629fd150a2714f/1530314731/syllabuscw/jsp/curricu lum/GY2011/5/pdf
Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (Reviderad 2017).
Hämtad från https://www.skolverket.se/getFile?file=3808
Skolverket. (2011) Kommentarmaterial till ämnesplanen i svenska i gymnasiet. Hämtad från
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a28955/1530188053466/K ommentarmaterial_gymnasieskolan_svenska.pdf
Steffensen, T. (2016) Nabosprog i danskundervisningen - en undersøgelse af
kommunikation og pædagogisk praksis i et netbaseret skoleprojekt. Diss. Roskilde :
Forskerskolen i Livslang Læring, Institut for Mennesker og Teknologi, Roskilde Universitet, 2016. Roskilde
Sundgren, E. (red.) (2013). Sociolingvistik. Stockholm: Liber.
Sjöstedt, B. (2013). Ämneskonstruktioner i ekonomismens tid: om undervisning och
styrmedel i modersmålsämnet i svenska och danska gymnasier. Diss. Malmö : Malmö
högskola, 2013. Malmö.
Tenngart, Paul (2010). Litteraturteori. 2. uppdaterade uppl. Malmö: Gleerup Undervisningsministeriet. (2017) Dansk A - hhx. Hämtad från https://uvm.dk/- /media/filer/uvm/gym- laereplaner-2017/hhx/dansk-a-hhx-august-2017.pdf?la=da
Undervisningsministeriet. (2017) Dansk A - stx. Hämtad från https://uvm.dk/- /media/filer/uvm/gym- laereplaner-2017/stx/dansk-a-stx-august-2017.pdf?la=da
Undervisningsministeriet. (2018) Læseplan for faget dansk. Hämtad från
https://www.emu.dk/sites/default/files/2018- 10/GSK.%20L%C3%A6seplan.%20Dansk.pdf
Undervisningsministeriet. (2019) Vejledning Dansk A - hhx. Hämtad från
https://uvm.dk/-/media/filer/uvm/gym- laereplaner-2017/hhx/dansk-a-hhx-vejledning- marts-2019.pdf?la=da
Undervisningsministeriet. (2019) Vejledning Dansk A - stx. Hämtad från
https://uvm.dk/-/media/filer/uvm/gym- laereplaner-2017/stx/dansk-a-stx- vejledning- marts-2019.pdf?la=da
Undervisningsministeriet. (2018) Vejledning for faget dansk. Hämtad från
https://www.emu.dk/sites/default/files/2018-10/GSK.%20Vejledning.%20Dansk.pdf
Utdanningsdirektoratet. (2013) Læreplan i norsk. Hämtad från
http://data.udir.no/kl06/NOR1-05.pdf
Utdanningsdirektoratet. (2015) Norsk - Veiledning til læreplan. Hämtad från
https://www.udir.no/laring-og-trivsel/lareplanverket/veiledning-til- lp/norsk--- veiledning-til- lareplan/