Diskussion och slutsats

I takt med att vår kompetens inom det specialpedagogiska området ökat, har frågorna också blivit fler. Men tack vare både tidigare studier och egen undersökning, har vi kunnat närma oss svaren på den frågeställning som formulerats tidigt i detta examesarbete. Vi är nu väl medvetna om den komplexitet som rör relationen mellan idrottsundervisning och de pedagogiska anpassningar som idrottslärare måste arbeta med. Vi känner också till skolors överlämning och bristande kommunikation som anledning till att det för lärare är svårt att överhuvudtaget känna till elevers eventuella svårigheter. Vad vi liksom Nilholm och Göransson (2013) också kunnat bekräfta, är att det verkar finnas ett missförstånd kring inkluderingsbegreppet vilket är direkt överförbart till examensarbetets huvudliga teoretiska utgångspunkt.

Inkludering är en komplex men viktigt del av lärares och pedagogers värdegrundsarbete. Vårt resultat visar att idrottsundervisning till stor del är integrerande men att den i regel brister i sin inkludering. När elever av olika anledningar inte kan delta i idrottsundervisningen, verkar lärare inte vara intresserade av att skapa förutsättningar för att ändra på detta. Istället är det vanligt att en får gå in i gymmet eller gå en promenad. Likt ett kategoriskt perspektiv (Persson, 2013) verkar elevens studiesvårigheter således läggas hos individen istället för undervisningen. Detta kategoriska synsett är i linje med Skidmores (2014) avvikelsediskurs där läraren alltså inte är beredd att göra pedagogiska anpassningar för att därmed främja ett inklusionstänkande.

I kärnämnen som svenska, engelska och matte menar Skolverket (2014) att svensk skola är i framkant när det gäller att stötta elever som behöver extra stöd. I idrottsämnet kan vi däremot inte se något framgångsmönster i detta avseende. Istället har vi mött idrottslärare och specialpedagoger som menar att samarbete mellan lärare och elevhälan i stort sätt är obefintligt och att lärare till och med tackat nej till specialpedagogiskt stöd. Inte heller för elever är det ett alternativ att uppsöka en specialpedagog om det i samband med idrottsundervisning uppstår problem. Något man däremot sett som en självklarhet om problemen uppstått i matte eler svenska. Att stödinsatser i idrottsämnet är bristfälliga belyser inte bara lärare och elevhälsans dåliga samarbete, möjligheten till extrainsatt idrott hade också

41

kunna ge elever större möjligheter att behärska eventuella svårigheter i ämnet. Menear och Nuemeier (2015) menar nämligen att fysisk aktivitet bidrar till mindre stress och ångest. Stress och ångest har tidigare beskrivits som två faktorer som i idrottssammanhang kan yttra sig i negativ bemärkelse till exempel när elever ska vänta på sin tur eller samarbete med andra (Simpson et al., 2010).

Att som lärare planera sin undervisning med relationell ingång är enligt Skidmore (2014) en grundförutsättning inom inklusionsdiskursen. Men att alltid ha ett relationellt perspektiv i baktanken är både tids- och resurskrävande. Förutom att presentera lektionsinnehåll med varierade metoder, måste läraren nivåanpassa undervisning, bygga relationer samt kommunicera med övrig personal. Lägg till lärares övriga arbete exempelvis i form av dokumention, bedömning, föräldrakontakt etc. Det är annorlunda uttryckt inte självklart för lärare att fullständigt ha möjlighet att vecka efter vecka bedriva inkluderande undervisning. Tidsbrist som orsak till utebliven inkludering är också i linje de uppfattningar som lärare i vår undersökning diskuterat.

Konsekvenserna av att inklusionstänkande ersatt av avvikelsetänkande, kan bli ett framtida problem på individ-, grupp- och samhällsnivå. Eftersom ett avvikelsetänkande ständigt tillskriver individen som bärare av problemet (Skidmore, 2014; Persson,2013), kan detta få individen (eleven) att tro att det inte finns miljöer och situationer där han eller hon kan fungera problemfritt. Elever som istället fått gå i en skola med ett inklusionstänkande där undervisningen varit pedagogiskt anpassad, hade med stor sannolikhet kunnat möta framtida arbetsliv med en mer positiv självbild och ett större självförtroende vilket kunnat generera helt andra möjligheter.

43

Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Aspelin, J. (red.) (2013). Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.

Bishop, C., & Block, E. (2012). Positive illusory bias in children with ADHD in physical education. Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 83(9), 43-48. doi: 10.1080/07303084.2012.10598847

Bulut, S. (2005). Classroom interventions for children with attention deficit hyperactivity disorder. Studia Psychologica, 47(1), 51-59.

Burman, A. (2014). Pedagogikens idéhistoria: uppfostringsidéer och bildningsideal under 2

500 år. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Danforth, S. & Jones, P. (2015). From Special Education to Integration to Genuine Inclusion. Emerald Group Publishing Limited. doi:10.1108/S1479-363620150000006014

Dieringer, S. T., & Judge, L. W. (2015). Inclusion in Extracurricular Sport: A How-To Guide for Implementation Strategies. Physical Educator, 72(1), 87-101.

Ekberg, J. (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i

skolår 9. Diss. Lund : Lunds universitet, 2009. Malmö.

Eriksson-Gustavsson, A.-L., Göransson, K. & Nilholm, C. Inledning. I: A.-L. Eriksson Gustavsson, K. Göransson & C. Nilholm (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i

grundskolan (s. 13-30). Lund: Studentlitteratur AB

Henderson, H., Fuller, A., Noren, S., Mortenson Stout, V., & Williams, D. (2016). The effects of a physical education program on the motor skill performance of children with autism spectrum disorder. Palaestra, 30(3), 41-50

44

Kantzer, A-K., Fernell, E., Westerlund, J., Hagberg, B., Gillberg, C., & Miniscalco, C. (2016). Young children who screen positive for autism: Stability, change and “comorbidity” over two years. Research in developmental disabilities, doi:10.1016/j.ridd.2016.10.004

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ma, I., Lambregts-Rommelse, N., Buitelaar, J., Cillessen, A., & Scheres, A. (2017). Decision- making in social contexts in youth with ADHD. European Child & Adolescent

Psychiatry, 26(3), 335-344. doi:10.1007/s00787-016-0895-5

Maher, A. (2014). Special educational needs in mainstream secondary school physical education: learning support assistants have their say. Sport, Education and Society, doi: 10.1080/13573322.2014.905464

Menear, K., & Neumeier, W. (2015). Promoting Physical Activity for Students with Autism Spectrum Disorder: Barriers, Benefits, and Strategies for Success. Journal of Physical

Education, Recreation & Dance, 86(3), 43-48, doi: 10.1080/07303084.2014.998395

Mulrine, C. & Flores-Marti, I. (2014). Practical Strategies for Teaching Students with Attention-Deficit Hyperactivity Disorder in General Physical Education Classrooms. A

Journal for Physical and Sport Educators, 27(1), 26-31, doi: 10.1080/08924562.2014.859004

Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av

forskningen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Nilholm, C. & Alm, B. Lärarna är också snälla, dom gör så gott dom kan. I: A.-L. Eriksson Gustavsson, K. Göransson & C. Nilholm (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i

grundskolan (s. 111-129). Lund: Studentlitteratur

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Liber.

Rosenqvist, J. (2013). Relationell dynamik – ett försök till analys av skola i förändring. I J. Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. (2013). Kristianstad: Kristianstad University Press, 2013 (Mölnlycke: Elanders).

45

Sherlock-Shangraw, R. (2013). Creating inclusive youth sport enviroments. Journal of

Phyiscal Education, Recreation and Dance. 84(2), 40-46, doi:

10.1080/07303084.2013.757191

Simpson, C., Gaus, M., Garcia Biggs, M. & Williams Jr, J. (2010). Physical Education and Implications for Students With Asperger’s Syndrome. Teaching Exeptional Children, 42(6), 48-56.

Skidmore, D. (2004). Inclusion: the dynamic of school development. Maidenhead: Open University Press.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014). Likabehandling. Hämtad 2017-05-12, från:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati-och- likabehandling/likabehandling/likabehandling-1.198559

Socialstyrelsen. (2014). Kort om ADHD hos barn och ungdomar. Hämtat den 11 april 2017 från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19567/2014-10-29.pdf

Socialstyrelsen (2017). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Hämtat den 4 april 2017 från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20487/2017-2-10.pdf

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I: Forssell, A. (red.) (2005). Boken

om pedagogerna (s. 109-130). Stockholm: Liber

Toloi, G. G., Manzini, E. J., Spoldaro, D. M., & Zacarias, L. V. (2016). Inclusive Classes in Physical Education: Teachers’ Difficulties. Journal Of International Special Needs

Education, 19(1), 25-33

Vargas, T., Flores, M. & Beyer, R. (2012). Theory into Practice: Coaching Athletes with Hidden Disabilities: Recommendations and strategies for coaching education. A Journal for

46

Volz-Sidiropoulou, E., Boecker, M., & Gauggel, S. (2016). The Positive Illusory Bias in Children and Adolescents With ADHD: Further Evidence. Journal Of Attention

Disorders, 20(2), 178-186. doi:10.1177/1087054713489849

Östlundh, L. (2006). Informationssökning. I F. Friberg. (Red.), Dags för uppsats: vägledning

47

Bilaga 1.

Intervjuguide, elever

Vad gör ni vanligtvis under en idrottslektion? Beskriv hur en idrottslektion normalt sätt är uppyggd.

Hur brukar läraren presentera lektionens innehåll? Är alla i klassen med på lektionerna?

Vad kan orsakerna till att elever avviker från lektionerna?

Om en eller flera elever inte kan delta, vad gör dem då istället?

Är idrottslektionerna nivåanpassade? Finns det möjlighet att anta uppgifter på olika sätt eller genom olika metoder?

48

Bilaga 2.

Intervjuguide, lärare

Vad är viktigt för dig när du planerar en lektion i idrott och hälsa?

Hur brukar en idrottslektion se ut från början till slut?

Hur presenterar du innehållet för eleverna? Ändrar du detta beroende på vad det är för klass?

Upplever du att det ibland finns elever som inte kan eller vill var med på lektionerna? Varför?

Elever som av olika anledningar inte deltar, vad gör dem istället?

Vet du om det bland dina klasser finns elever med dolda funktionsnedsättningar?

Hur förändras ditt arbete när det finns elever i klassen med dolda funktionsnedsättningar?

Samarbetar du på något sätt med skolans elevhälsa?

49

Bilaga 3.

Intervjuguide, specialpedagoger

Vad kännertecknar inkluderande undervisning?

Är det lättare eller svårare att skapa inkluderande undervisning i idrott och hälsa?

Finns något som helst samarbete mellan er och idrottslärare? Hur ser det i sådant fall ut?

Är idrottslärare bättre eller sämre än andra lärare på att skapa inkluderande undervisning? Varför?

Tror ni elever med dolda funktionsnedsättningar får sina behov tillgodosedda? Mer eller mindre i ämnet idrott och hälsa jämfört med andra ämnen?