7.1 Diskussion
Det fanns några likheter men mest skillnader när det gällde läs- och skrivundervisningen i en åldersblandad och en åldershomogen klass. De olika sätten att lägga upp undervisningen borde rimligtvis medföra olika pedagogiska konsekvenser.
Enligt kursplanen i svenska ska undervisningen sträva mot att eleven ”utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera” (www.skolverket.se). I Elisabets klass ser jag under mina observationer inte mycket dialog vare sig mellan Elisabet och eleverna eller mellan eleverna själva. Eleverna arbetar självständigt och oftast under tystnad. Visserligen är det en fördel med arbetsro, men enligt Edlund & Sundell (1999) är en av de förväntade fördelarna med åldersblandning att eleverna ska lära av varandra genom att kommunicera. I Elisabets klass får jag mer känslan av att de äldre används som extrafröknar som kan hjälpa de yngre. I Gunillas klass är visserligen arbetsron sämre, men det förs en dialog, framför allt mellan lärare och elever på ett helt annat sätt. Man samtalar om undervisningen och de texter som ingår och eleverna känns delaktiga i större utsträckning.
Elisabet anser inte att det är så stor skillnad mellan att arbeta åldersblandat och
åldershomogent. Hennes inställning verkar vara den att hon lägger upp sin undervisning på samma sätt oavsett elevsammansättningen i klassen. Om så är fallet går det emot
styrdokumenten som säger att: ”läraren skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” (Lpo 94, s. 12). Som tidigare nämnts menar Elisabet att hon individualiserar genom att låta eleverna arbeta med samma saker fast i olika takt, alltså hastighetsindividualisering. Gunilla verkar ta ett steg längre och försöka
individanpassa innehåll och metoder efter elevernas olika förutsättningar. Främsta beviset för detta är läsgrupperna där de olika grupperna använder olika metoder och arbetar med olika innehåll.
I läroplanen kan man också läsa att: ”Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig
språket än vad Elisabets elever har, vilket förmodligen har gjort att hon lagt mer fokus på ordkunskap och läsförståelse. Man kan undra hur Elisabet hade lagt upp sin undervisning om hon fick ta emot en klass där huvuddelen hade annat modersmål än svenska. Hennes
nuvarande inställning verkar vara att hon har ett visst sätt att undervisa och att hon applicerar det på alla sina klasser. Elisabets sätt att undervisa förutsätter att eleverna behärskar det svenska språket relativt väl. Utan den behärskningen borde möjligheterna att till största delen arbeta självständigt efter arbetsschema vara små, eftersom det då krävs att eleverna ar god läsförståelse, ordkunskap och skrivförmåga.
Många av de erfarenheter både Elisabet och Gunilla har av åldersblandad undervisning är positiva. De anser båda att eleverna kan gynnas av att gå i åldersblandad klass både kunskapsmässigt och socialt. Deras erfarenheter stämmer överens med de flesta av de förväntade fördelar med åldersblandad undervisning som Edlund och Sundell (1999) räknar upp i sin studie. Man skulle kunna spekulera i att i och med att båda lärarna på förhand hade positiv inställning till åldersblandning, har det fungerat väl för dem. Elisabet var med och drev igenom beslutet att arbeta åldersblandat och Gunilla tyckte det skulle bli spännande. Rimligtvis har de också känt större engagemang och vilja att lyckas med att arbeta åldersblandat än någon som var negativt inställd.
Gunilla nämner fler nackdelar än Elisabet med att arbeta åldersblandat. Hon verkar också mer medveten om hur åldersblandningen påverkade hennes undervisning. Hon ansåg att det blev för mycket självständigt arbete och för lite uppföljning och utvärdering och har därför
bemödat sig med att undvika det i sin nuvarande undervisning. Blivande lärare brukar få höra på lärarutbildningen att man bör vara en ”reflekterande praktiker”, något man skulle kunna kalla Gunilla, men kanske inte Elisabet.
7.2 Slutsats
Åldersblandningens vara eller icke vara har varit flitigt debatterat genom åren. Jag har i min undersökning kommit fram till att sättet att undervisa kan skilja sig åt i åldersblandade och åldershomogena klasser. De olika sätten att undervisa medför pedagogiska konsekvenser, ibland positiva, ibland negativa. På grund av den snäva omfattningen av undersökningen är det svårt att säga ifall skillnaderna i undervisningen beror på organisationsformen,
elevunderlaget eller lärarens personliga sätt att undervisa. Forskningen har dock visat att åldersblandning i det långa loppet inte har någon större påverkan på eleverna
kunskapsmässigt eller socialt. I slutändan kan man nog konstatera att det inte spelar så stor roll vilken organisationsform man arbetar i. Det viktiga är på vilket sätt man väljer att lägga upp sin undervisning, att man är medveten om de eventuella pedagogiska konsekvenser det medför och att man alltid strävar efter att anpassa undervisningen efter det elevunderlag man har.
7.3 Förslag till vidare forskning
Som tidigare har nämnts hade det varit till stor fördel att kunna göra samma typ av
undersökning fast med fler medverkande skolor och lärare för att kunna ge ett mer tillförlitligt resultat. Det hade då varit fördelaktigt att hitta skolor med liknande elevunderlag. Det hade också varit intressant att undersöka elevers syn på att gå i åldersblandad klass.
Överensstämmer deras erfarenheter med de förväntade fördelar för eleverna som förespråkarna menar finns?
KÄLLFÖRTECKNING
Edlund, A-C. & Sundell, K. (1999) Åldersintegrerat eller åldersindelat?– Studie omfattande
1111 elever i årskurs två fördelade på 17 åldersintegrerade och 46 åldersindelade klasser. FoU-rapport 1999:9. Stockholm.
Holmberg, L (2002) Elever i svårigheter. Delrapport 1: Elever i en åldersblandad skolform. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Kylén, Jan-Axel (1994) Fråga rätt vid enkäter, intervjuer, observationer och läsning, Stockholm: Kylén förlag.
Liberg, C (1993) Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Lindell, E. (1980) Hur barn lär sig läsa. Stockholm: Liber
Nandrup, I & Renberg, K (1992) Blanda & ge. En bok om åldersintegrerad undervisning. Stockholm: Almqvist &Wiksell.
Nilsson, J (1999) Att se och förstå undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Sandqvist, K. (1995) Åldersintegrerad undervisning – en kunskapsöversikt. Stockholm: HLS Förlag.
Sundell, K. (1993) Åldersindelat eller åldersblandat? Lund: Studentlitteratur. Svenning, C. (1997) Metodboken. Eslöv: Lorentz förlag.
Internetkällor
Allard, B, Rudqvist, M & Sundblad, B Information om LUS
http://www.lus.nu/info/lus.asp (2009-01-06)
Ericsson, U (2005) Läsutveckling i åldersblandade och åldershomogena klasser. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
http://dspace.mah.se/handle/2043/1778 (2009-01-06) Skolverket, Kursplan i svenska
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=23&skolform=11&i d=3890&extraId=2087 (2009-01-15)
Skolverket, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet –
Lpo 94
http://skolverket.se/sb/d/468 (2009-01-15)
Tjäder, A (2006) Gott och blandat – Pedagogers tankar om åldersblandade klasser. Examensarbete, Lärarutbildningen, Malmö Högskola
Bilaga I
Intervjuguide
Hur länge har du varit lärare?
Vilka år jobbade du åldersintegrerat? Varför började skolan arbeta åldersblandat?
Valde du själv att jobba åldersblandat? I så fall varför?
Hur såg/ser klasserna ut (ungefärligt elevantal från varje årskurs)?
Finns det några skillnader i hur du lägger upp läs- och skrivundervisningen i en åldersblandad klass jämfört med en åldershomogen? Vilka?
Vilka kunskapsmässiga fördelar tycker du det finns med att jobba åldersblandat? Vilka nackdelar?
La du märke till ifall åldersblandningen medförde några fördelar eller nackdelar när det gäller det sociala umgänget bland eleverna? Vilka?
Jobbar ni med LUS? Hur?
Känner du att arbetsbördan är tyngre eller lättare när du planerar svenskundervisningen i en åldersblandad klass jämfört med en åldershomogen? Varför?
Varför återgick skolan till att jobba åldershomogent? (Endast till Gunilla)
Vilken organisationsform föredrar du att jobba i, åldersblandat eller åldershomogent, och varför?