5.1. Metoddiskussion
Den kvalitativa forskningsintervjun var bra metod för studiens syfte. Tolkning av meningar har resulterats till nya teman utan att ändra den ursprungliga yttranden. Sedan har relationen mellan de nya teman i studiens resultat och frågorna i studiens text beskrivits. Studiens resultat har förenats med motivationsteori och ackulturationsteori, sedan har det kopplats till identitet och psykisk hälsa. Det finns ett tydligt sammanhang för att alla delar i studien återknyts med syfte och frågeställning. Så studiens författare har undersökt det som denne ville undersöka. Det underlättar arbetet för andra forskare när de vill undersöka reliabilitet och validitet inom den studien för att fylla den moraliska meningen som Kvale och
Brinkmann (2009) har förklarat. De trovärdiga källor som har använts i studiens text, har hjälpt studiens författare att fördjupa sig i tolkning. Med den kvalitativa forskningsintervjun har migranters levda vardagsliv beskrivits.
Intervjuer utfördes via telefon, p.g.a. situationen med coronavirus. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) ska intervjun vara en levande social interaktion. Men i verkligheten kunde studiens författare inte observera intervjupersoners
kroppsuttryck som kan beskriva deras reala känslor. Man kan anse att det är en brist i studien. Kroppsuttryck är människans icke- verbala kommunikation som ibland kan avslöja mer än den verbala kommunikation gör. Kvale och Brinkmann ( 2009) menar att människor använder verbala uttryck för att gömma reala känslor under samtal och forskare kan uppmärksamma de reala känslor under intervjuer genom att observera intervjupersonens kroppsuttryck (Kvale & Brinkmann, 2009). Vad som gjordes för att bristen fylls ut, är att förlänga intervjutiden. I början var den bestämda tiden 30 minuter. Under intervjun var två av migranterna som deltog i studien entusiastiska. De ville berätta mer om sin livsvärld. De fick kanske en känsla av gemenskap och en känsla av mänskliga sociala interaktioner. Det är positivt för deltagarens psykiska hälsa. Det var en fördel, för att få en bättre förståelse om vad som händer och varför det händer med dem. Så att fokusen var på öppna frågor inom studiens syfte för att avslöja mer om migranters livsvärld. Kvale och Brinkmann ( 2009) menar att antalet intervjupersoner brukar vara 15+/- 10 i vanliga intervjustudier. När antalet intervjupersoner är för lite är det svårt att generalisera studiens resultat. I den här studien är antalet deltagare för litet. Deltagare är tre migranter och två handledare. Studiens resultat kan inte
generaliseras. Resultatet skulle vara tydligare och viktigare om fler migranter och handledare än fem personer deltog i studien.
5.2. Resultatdiskussion och slutsats
Kvale och Brinkmann (2009) menar att en intervju är som ett vardagligt samtal mellan två som kan vara likställda. Medan en forskningsintervju är ett samtal mellan två olikställda parter, därför att en intervjuforskare kontrollerar och definierar situationen samt tolkar innebörden bakom intervjupersoners ord. Kvale och Brinkmann (2009) förklarar vidare att samtalsanalys bör vara “ nära talarens
verbala interaktion och avstå från djupare tolkningar” ( Kvale & Brinkmann,
2009, s.239). Så tolkning av resultatet var beroende av intervjupersonernas verbala språk, särskild intervjuerna händer via mobilen. Teorierna, inom den här
studien, har hjälpt till att se på anledningen bakom intervjupersonernas motivation på ett holistiskt sätt. Det händer genom att ta en helhetsbild av deras situation och tankesätt och fokusera på mesta teman som de uttalade. Det var viktigt att
fokusera på vartenda ord som uttalades av intervjupersonerna. Meningen bakom intervjupersonernas yttrande har tolkats och beskrivits och formulerats till nya ansatser utan att ändra den ursprungliga yttranden. Vissa meningar upprepades flera gånger på olika sätt av själva intervjupersonerna. Teman som har uppstått under intervjuer med alla tre migranterna och de två handledarna var känslan av empowerment och stigmatisering samt otrygghet som är relaterade till
arbetslöshet samt svenska politiska systemet. Studiens resultat pekar på ett tydligt sammanhang med studiens andra delar och fyller studiens syfte och
frågeställningar.
I den här studien har yttranden av migranterna, som deltog i studien, tolkats och beskrivits individuellt, d.v.s. var och en av de migranterna har sin egen
livssituation som tolkats och beskrivits individuellt. Man kan tänka sig att var och en av de migranterna har med sig sin egen gamla kulturella identitet som påverkar hur hen ser på den nya situationen i Sverige. Det gör att var och en av dessa migranterna har sin egen prioritering av motivation till förändring och utveckling i det svenska landet. Migranten3, t.ex., prioriterar motivationen att vara en del av svenska samhället men hon känner sig inte fri, p.g.a. stereotyper i media om islam som religion. Det kan möjligt minska hennes förmåga och hennes egenmakt. Hon förklarade att det påverkar hennes beteende och tankesätt, vilka är en viktig del av hennes kulturella identitet. Det kan påverka hennes motivation att förändra sig och utveckla sig och försämra hennes psykiska hälsa. Medan migranten2 tror att yttrandefrihet i Sverige har beviljat henne frihet. Det har ökat hennes egenmakt som hjälper henne att ändra hennes tankesätt. Hon prioriterar motivationen att befria sig från gamla kulturella tankar, vilket kan menas att hon har börjat förnya sin egen identitet och utveckla sig och förbättra sin psykiska ohälsa. Migranten1 tänker på sin egen självbild som en “man”, han vill försörja sina barn som andra pappor i sitt hemland. Han gillar sitt gamla yrke och han vill inte byta det med annat nytt. Han var isolerad när han var arbetslös och det påverkade hans psykiska hälsa. När han har arbetat har han börjat integrera sig i samhället, även om han längtar till sitt gamla yrke. Han känner sig ganska nöjd med det nya arbetet för att han prioriterar att tjäna pengar och försörja sin familj och det är hans motivation. Det nya jobbet hjälper honom att ha nya erfarenheter och nya sociala relationer.
En tolkning kan vara att han har börjat acceptera det nya samhället och skapa en ny identitet. Man kan tänka sig att hans psykiska hälsa har förbättrats för att han har ökat sin egenmakt när han börjat försörja sin familj. Så min studie har kommit fram till att när en av migranterna, som deltog i den här studien, är motiverad lyfter hen fram sin kulturella identitet, anpassar sig snabbt i ett nytt samhälle, utvecklar sig och återhämtar sig från psykisk ohälsa. Men när migranten är omotiverad döljer hen sin kulturella identitet och det blir svårt för honom eller henne att integrera sig, vilket leder till psykisk ohälsa.
I jämförelse med tidigare forskning, kan denna studiens resultat ses i relation till Doders forskning (2017) eftersom både studierna handlar om vad som påverkar migranters identitet . Doder fokuserar på migranters upplevelser av social identitet som påverkar identitetsutveckling och psykisk hälsa. Medan i den här studien undersöks hur migranters motivation kan påverka deras identitet och psykisk hälsa. Doder visar att deltagarnas sociala stressorer påverkar migranter sociala identitetsutveckling negativt ( Doder, 2017). En tolkning kan vara att Doder visar relationen mellan den inre och yttre motivation. Inre motivation är deltagarnas styrka och förmåga att förändra och utveckla sig och den påverkas av den yttre motivation som skapar hinder mot identitetsutveckling. Inom Doders forskning berättade deltagarna om en negativ syn på dem p.g.a. terrordåd i Sverige eller i världen. En negativ syn på en individ eller en grupp uppstår när finns en negativ stereotyp mot individen eller gruppen (Goffman, 2011). Deltagarna i Doders studie försöker integrera sig i landet genom att skapa bikulturell identitet för att de vill bara försöka vara en del av det landet och undvika psykisk ohälsa. Man kan tänka sig att deltagarna inom Doders studie har förändrat sina tankesätt och beteende, vilket betyder att de har börjat förändra sina identiteter. Om de gör det mot sin vilja kan det orsaka kulturella diagnoser. På något sätt kan Doders studieresultat likna resultatet i denna studie.
Då det gäller hinder och möjligheter i integrationsprocessen, undersökte rapporten av Folkhälsomyndighet (2019) utlandsföddas livsvillkor och jämförde detta med levnadsvanorna hos personer som är födda i Sverige. Rapporten undersökte också insatser som hjälper utrikes födda att förbättra hälsan. Rapportens resultat visar att migranter som bott i Sverige ungefär fem år, lider av låg socioekonomisk status, låg etablering på arbetsmarknaden och utanförskap som orsakar psykisk ohälsa. Enligt rapporten av Folkhälsomyndighet (2019), innebär insatserna som erbjuds av myndigheter i Sverige att de förbättrar migranters hälsa, förebygger
ojämlikheten i hälsa och minskar kommunikationssvårigheter och bristande kunskaper om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.
I jämförelse med rapporten av Folkhälsomyndighet (2019), förklarade handledarna inom socialpsykiatrins område, som deltog i den här studien, att deras arbetssätt är en del av det svenska politiska systemet. Båda handledarna förklarade att de handleder migranter till att vara en del av samhället. Handledarna menar att de försöker hjälpa migranterna genom att avbryta deras isolering via aktiviteter och språkinlärning. Det hjälper migranterna att upptäcka nya möjligheter i det nya samhället och lära sig nya erfarenheter, vilka hjälper migranterna att utveckla sig, hitta jobb och försörja sig och det förbättrar
migranters psykiska ohälsa. Handledaren1 kritiserade det svenska systemet som används mot migranter, därför att hon tycker att det politiska systemet tvingar migranter att göra aktiviteter mot sin vilja och det hjälper inte migranterna. Hon menar att det är viktigt att förnya systemet för att skapa en positiv skillnad för migranter. Det gamla systemet gör migranterna arbetslösa, vilket påverkar migranters trygghet i Sverige och det hjälper inte dem. Handledaren2 har en annorlunda åsikt om insatser som erbjuds till migranter. Hon menar att det
systemet, som använd i Sverige nuförtiden hjälper migranterna att lära sig svenska som underlättar tillgång till arbetsmarknaden. Hon menar att korttidsaktiviteter, som migranterna gör, lär dem att veta mer om det svenska samhället och få erfarenheter.
Så slutsatsen från föreliggande studie är att insatserna kan motivera migranter att integrera sig i samhället och förbättra sin psykiska ohälsa när hänsyn tas till migranters individuella behov och deras sociala sammanhang. Insatserna hjälper inte mycket om inte migranters sociala sammanhang undersöks eftersom detta sammanhang kan släcka migranters motivation och orsaka isolering. Det är viktigt att låta migranter själva välja form av aktiviteter som väcker deras ansvarighet för att motverka isolering. Det kan öka migranters egenmakt och hjälpa dem att skapa nya positiva upplevelser och utveckla sina identitet . Det i sig kan möjligt spela en stor roll för psykisk hälsa.
5.3. Förslag till vidare forskning
Brist i den här studien är att intervjupersoner är få. De var bara fem personer. Rekommendationen till fortsatt forskning att öka antal intervjupersoner för att bekräfta resultatet och studera nya aspekter av inre och yttre motivation hos
migranter. Det kan i sin tur hjälpa andra forskare att undersöka hur migranters identitet kan förstärkas eller försvagas i en ny kultur i förhållande till inre och yttre motivationer.