Motivation, kulturell identitet
och psykisk hälsa
En kvalitativ intervjustudie om relationen mellan
motivation, kulturell identitet och psykisk hälsa
hos migranter i en ny kultur
.
Zina Hussain
Sammanfattning
Kulturell skillnad mellan en migrant och sin nya miljö kan drabba migrantens identitet och leda till kulturella diagnoser. Det påverkar migrantens förmåga att utmana sina svårigheter och utveckla sig i det nya miljö. En bra motivation till förändring hos en migrant kan hjälpa denne att utveckla sig i den nya landet och återhämta sig från psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan motivation, kulturell identitet och psykisk hälsa hos tre migranter.
Dessutom undersöktes hinder och möjligheter för att hjälpa migranter att bibehålla eller väcka motivation samt återhämta sig från psykisk ohälsa. studien
genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tre migranter samt två personal som arbetar i verksamhet med migranter. Studien utgår från två huvudteorier som var Self-determination theory av Edward L. Deci och Richard Ryan (2000) och den andra är Berrys ackulturationsteori (Berry & Kim, 1988). Jag använde mig också av tre ytterligare teoretiska perspektiv som var Eriksons psykosociala utvecklingsteori, Empowerment och Goffmans stigmateori. I studien framkommer att när migranterna är motiverade framhäver de sin kulturella
identitet, integrerar sig snabbt i ett nytt samhälle, utvecklar sig och återhämtar sig från psykisk ohälsa. Studiens resultat kom också fram till att handledarna som deltog i studien menar att deras insatser kan motivera migranter att integrera sig och förbättra sin psykiska hälsa när migranters individuella behov och sociala sammanhang beaktas. Det kan öka migranters egenmakt och utveckla deras kulturella identitet, som kan påverka migranters psykiska hälsa positivt.
Nyckelbegrepp: Kulturell identitet, motivation, psykisk hälsa, egenmakt/
Abstract
Cultural differences between a migrant and its new environment could affect the migrant’s identity and lead to cultural diagnoses. It affects the migrants’ ability to challenge their difficulties and develop in the new environment. A good
motivation to change for a migrant can help him to develop in the new country and recover from mental illness. The purpose of the study was to examine the relationship between the three migrants’ motivation, cultural identity, and mental illness. Additionally, obstacles and possibilities are examined to help migrants maintain or arouse motivation and also recover from mental illness. The study was implemented with the help of semi-structured interviews with three migrants and two staff who work with migrants on daily activities. The study is based on two main theories, which were Self-determination theory by Edward L. Deci and Richard (2000) and the other one was Berry’s acculturation theory (Berry & Kim, 1988). I also used three further theoretic perspectives, which were Erikson’s psychosocial development theory, empowerment, and Gofman’s stigma theory. The study shows that when the migrants are motivated they emphasize their cultural identity, integrate easily in an environment, develop and recover from mental illness. The study’s result also indicated that the supervisors who
participated in the study believe that their contributions can motivate migrants to integrate and improve their mental illness when the migrant’s individual needs and social context are considered. It can increase the migrant’s autonomy and evolve their cultural identity, which can affect the migrant’s mental illness positively.
Key concepts; cultural identity, motivation, mental illness,
Förord
Jag vill tacka de migranter och handledare som har deltagit i min studie. Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Lisbeth Ohlsson som har gett mig råd och varit stöd under examensarbete. Ett stort tack till min familj som står ut med mig. Jag sänder också ett stort tack till dig som öppnar den här sidan och läser mina ord.
Innehållsförteckning
1. Inledning …..…. ………6
1.1. Problemformulering ………..….7
1.2. Syftet och frågeställningar ……….………8
1.3. Avgränsningar ………....……… 8
1.3.1. Den första avgränsningen……….... 8
1.3.2. Den andra avgränsningen ……….……...…………... 9
2. Bakgrund ………..…..……….……….…...9
2.1. Kultur och kulturell identitet …..…..………..……9
Begreppet Kultur ………...…..……….9
Kulturell identitet ……….……10
2.2. Socialpsykiatri ….………..………...11
2.3. Ohälsa och Hälsa …..………....………....12
2.4. psykisk hälsa och psykisk ohälsa …..………. 13
2.5. Återhämtning från psykisk ohälsa ………...13
2.6. Tidigare forskning …..……….…………...…. 15
1. Den tidigare forskningen om “Social identitet och stresshantering hos första generationens invandrare” ………...… 15
2. En rapport av Folkhälsomyndigheten"Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland" ……..……. 16
2.7. Teoretiska utgångspunkter..…...………. 17
2.7.1. Self-determination theory och ackulturationsteorin .………. 17
2.7.1.1. Deci och Ryans self-determination theory (SDT) ………. 17
Inre motivation …..……….……….. 17
Yttre motivation …..………. 17
2.7.1.2. Ackulturationsteorin …..………...…………... 19
2.7.1.3. Relation mellan båda teorierna ……….. 19
1. Begreppen motivation och utmaning ………...… 20
2. Teorierna och kulturell psykiatri ………...………….. 20
2.7.2. Andra viktiga teorier ………..….. 22
2.7.2.1. Eriksons psykosociala utvecklingsteori …..….…………. 22
2.7.2.2. Empowerment …..……….. 23
2.7.2.3. Stereotyper- stigmatisering………... 24
3. Metod och material …..……….. 24
3.1. Datainsamling ……….………...25 3.2. Urvalsgrupp ……….………. 25 3.3. Provintervju ……….………....……. 25 3.4. Intervjupersoner ……….………...………. 26 1. Migranterna ……….……… 26 2. Handledarna ……….………..…. 26 3.5. Dataanalys ……….………..… 26
3.6. Trovärdighet och tillförlitlighet ……….……… 27
3.7. Etiska övervägande ………... 28
4. Resultat och tolkning ……….…. 30
4.1. Del I: Egenmakt och Stereotyper ……….………... 30
4.1.1. Brist på Empowerment/ Egenmakt hos migranterna…….. 30
4.1.2. Känslan av stigmatisering hos migranter ……….… 33
4.2. Del II: Arbetet och trygghet ……….……….…... 35
4.2.1. Svenska politiska systemet ………....……….….... 35
5. Diskussion och slutsats ………... 40
5.1. Metoddiskussion ……….………... 40
5.2. Resultatdiskussion och slutsats ………... 41
5.3. Förslag till vidare forskning ………....….. 44
6. Referenser ………...……….. 46
Bilaga 1: intervjufrågor för handledarna ……….………. 49
Bilaga 2: Intervjufrågor för migranterna …...……….……….. 50
1.Inledning
Under Verksamhetsförlagd utbildning träffade jag många migranter som har kommit från Syrien, Irak och Afghanistan. De klagade på depression och ångest. Många av dessa migranter berättade för mig att när de kommer till Sverige
upptäcker de att verkligheten inte är som de hade drömt. De migranterna berättade för mig hur den ”konstiga” kulturen i Sverige har ändrat deras liv. Några av dem berättade att de kände sig som främlingar i landet Sverige men de kände också att svenska människor är konstiga. Vem som är främling och vem som är konstig är inte i fokus i den här uppsatsen därför att ”konstig” och ”främling” är abstrakta begrepp som har olika meningar i olika kulturer. Bäärnhielm (2014) menar att abstrakta begrepp kan orsaka missförstånd under kommunikation mellan
människor trots att de begreppen kan förklara människors känslor på ett bra sätt. Hon menar vidare att under en kommunikation med någon från en
annorlunda kultur bör fokuseras på meningen bakom ordens yta för att förstå vilket budskap hen vill förmedla (Bäärnhielm, 2014). Under Verksamhetsförlagd utbildning förklarade flera av migranterna för mig att de vill vara en del av det svenska samhället men det är inte lätt, p.g.a. olikheter mellan deras kultur och kulturen i Sverige. Det gör att de känner osäkerhet och tvivel. Flera av dem berättade för mig att olikheter mellan kulturerna har påverkat deras förmåga att bete sig fritt och utöva deras vanliga vanor, p.g.a. de vill inte vara annorlunda och främlingar framför svenskar.
Förutom migranterna som jag mötte i Verksamhetsförlagd utbildning, har många människor kommit till Sverige för att fly från krig och katastrofer. De har drömt om ett vackert liv fyllt av frihet, fred och bättre framtid. De bodde i svåra
situationer i deras hemländer och de går också igenom svåra händelser under och efter flykten. Detta gör att dessa migranter lider av påfrestande upplevelser som har lett till psykisk ohälsa. Något annat faktum som påverkar migranters psykiska hälsa är kulturell skillnad. Hallerstedt (2006) menar att när migranter flyttar från sina länder kan de drabbas av kulturella diagnoser. Hallerstedt förklarar att en kulturell diagnos är sjukdomsupplevelse som ändras enligt rum, tid och
värderingar. Hallerstedt hänvisar till Charles Rosenberg i boken Diagnosens makt:
om kunskap, pengar och lidande, att Charles Rosenberg förklarar att sjukdom
påverkar de inre faktorerna, positivt eller negativt, och skapar hälsa och ohälsa eller sjukdom (Hallerstedt, 2006). Så att formen av samspelet mellan migrantens kulturella identitet och den nya miljön, har en stor inverkan på den psykiska hälsan.
Bäärnhielm (2014) menar att migranter kan få svårigheter när de flyttar till ett nytt land, vilket kan påverka deras förmåga. Migranter är inte förberedda för den stora flykten och att de förlorar sina nätverk, måste möta nya kulturella traditioner och lära sig ett nytt språk. Det är en komplicerad situation som gör att migranter tappar känslan av meningsfullhet i det nya landet. Det kan försämra migranters psykiska hälsa och hindrar deras positiva utveckling av hälsa. Bäärnhielm menar vidare att när en individ förlorar meningsfullhet i livet, förlorar hen också
upplevelsen av den känslomässiga innebörden i livet. Det dämpar individens energi och minskar dennes motståndskraft och bemästring att vänja sig vid nya situationer och utmana för ett mål i livet (Bäärnhielm, 2014). Så psykisk hälsa påverkas inte bara av samspelet mellan individens identitet och den nya miljön, som har förklarats av Hallerstedt (2006), utan det påverkas också av individens förmåga att utveckla sig. Miller och Rollnick (2013) menar att brist på individens egen upplevda förmåga kan behandlas när individen har en bra motivation att utveckla och förändra sig. Motivation är endast individens eget val och motivation kan ökas eller minskas på samma sätt som “ volymkontrollen på en radio” och motivation skapas inom ett interpersonellt sammanhang, som betyder ömsesidiga relationen i nuet mellan individen och andra människor i sin miljö (Miller & Rollnick, 2013, s. 24)
1.1. Problemformulering
I den här delen sammanfattar jag vad som har förklarats ovan av författarna Bäärnhielm (2014) Hallerstedt (2006) och Miller & Rollnick (2013), för att beskriva relationen mellan alla dem. Sedan ska sammanfattningen anknytas till uppsatsens problemformulering.
Författarna menar att den konflikten mellan individens egen kulturella identitet och sin nya miljö kan drabba individens identitet och leda till kulturella diagnoser hos individen. Det är som en extra börda på individens hälsa, vilken kan dämpa dennes upplevelse av meningsfullhet och känslomässig innebörden. Det gör att individen minskar sin egen upplevda förmåga att utmana sina svårigheter, utveckla sig och anpassa sig till den nya kulturen. Men när individen väljer själv
en bra motivation till förändring och utveckling kan hen då öka sin upplevda förmåga. Det händer under ett lämpligt interpersonellt sammanhang.
Under verksamhetsförlagd utbildning mötte jag som tidigare beskrivits migranter som menade att de var entusiastiska och de ville vara en del av svenska samhället men de kunde inte, p.g.a. olikheter mellan kulturerna. De har bott i Sverige flera år och nu kan de inte vara fria i sina handlingar, vilket drabbar deras autonomi. De har blivit osäkra och tvivlar på sig själv och sin situation. Det kan kanske indikera till att deras motivation har minskats i Sverige, vilket påverkar deras kulturella identitet och orsakar kulturella diagnoser. Det leder mig till att undersöka motivationens inflytande på kulturell identitet och psykisk hälsa för en grupp migranter. Jag antar att när en migrant väljer själv sin motivation till förändring och utveckling, kan hen bekräfta sin identitet och förbättra sin psykiska hälsa och tvärtom.
1.2. Syftet och frågeställningar
Jag är intresserad av om brist på motivation hos migranter kan vara en av orsakerna som drabbar migranters kulturella identitet och som kan leda till psykisk ohälsa.
Frågeställningar inom den här studien är:
● Hur beskriver en grupp migrant sin motivation att uppnå mål och utveckla sig efter några års vistelse i Sverige?
● Vilka hinder och möjligheter upplever en grupp handledare i
integrationsprocessen i allmänhet och socialpsykiatriskt arbete i synnerhet att hjälpa migranter att bibehålla eller återfå motivation samt återhämta sig från psykisk ohälsa?
1.3. Avgränsningar
1.3.1. Den första avgränsningen
Statistiska centralbyrån (SCB) 2019 har uppdelat befolkningen i fem grupper. SCB har undersökt deras situationer genom statistik från olika totalräknade register och urvalsundersökningar.
1. Befolkningsgrupp som är födda utanför Europa med 0– 9 års vistelsetid i Sverige.
2. Befolkningsgrupp som är födda utanför Europa med minst 10 års vistelsetid i Sverige
3. Befolkningsgrupp som är födda i Europa oavsett vistelsetid
4. Befolkningsgrupp som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. 5. Befolkningsgrupp som är födda i Sverige med minst en inrikes född
förälder.
Den här uppsatsen ska fokuseras på första gruppen som är födda utanför EU med 0- 9 års vistelsetid i Sverige, därför att denna grupp skiljer sig mest från andra grupper. Den gruppen har lägre skolresultat, ett svagare läge på arbetsmarknaden och lägre inkomst. Detta påverkar deras subjektiva mående och välbefinnandet och bidrar till psykiska problem mer än andra befolkningsgrupper (Statistiska centralbyrån, 2019)
1.3.2. Den andra avgränsningen
I Folkhälsomyndighet rapport (2019) om hälsa används inte olika begrepp som ex. flyktingar eller invandrare. I rapporten används begreppet “migranter” som en gemensam definition för en heterogen grupp som bosätter sig i Sverige. Därför att det blir enkelt och tydligt för läsaren att förstå rapportens resultat
(Folkhälsomyndigheten, 2019). Det blir inte tydligt när olika begrepp används i en rapport för att resultatet kan vara obegripligt. Av den anledningen kommer
begreppet migranter att användas i den här uppsatsen.
2. Bakgrund
2.1. Kultur och kulturell identitet
Begreppet Kultur
Det är inte lätt att definiera begreppet kultur men i boken Etnicitet av Wikström hänvisas till Edward Burnett Tylor som definierar kulturen som en komplex helhet av kunskap, tro, moral, lag samt förmågor och vanor, som en individ förvärvar av sin omgivning. Kulturen påverkar individens livsvärld i en stor utsträckning. Wikström (2009) menar att kulturen skapar människors olika etnicitet genom interaktion mellan människor och omgivning (Wikström, 2009). Antropologen Clifford Geertz (1993) förklarar begreppet kultur som förmågor och föreställningar samt beteende som en människa lär sig av sitt samhälle. Han menar att begreppet kultur inte bara existerar i ens huvud utan detta används av människor i praktiska livet. Kultur är som en symbol av människor som är delaktiga i ett visst samhälle för att presentera sig eller skiljer sig själv från
varandra. Geertz beskriver kulturens betydelse utifrån en interaktiv syn som indikerar till kulturens betydelse för en gemensam mening. Så att kulturen är offentlig, synlig och skiftande som innehåller traditioner och förändras ständigt i mötet med andra kulturer (Geertz, 1993). Medan Ingvarsdotter och Englander (2017) hänvisar till Kuper som ger mer utsträckning till begreppet kultur. Kuper menar att kultur omfattar religiösa traditioner och politiska system (Ingvarsdotter & Englander, 2017).
Enligt vad som förklarats ovan framgår att individens kultur påverkar dennes liv och styr dennes liv. Individen utövar sin kultur genom sin handling, beslutfattande samt sin bedömning och hantering vid olika situationer. Individens kultur kan förändras negativt eller positivt, beroende på dennes omständigheter i sin miljö.
Kulturell identitet
Wikström 2009 hänvisar till Stuart Hall som menar att kulturell identitet är individens etnicitet som kan förändras ständigt beroende på hur individen
använder olika kulturella uttryck i sitt vardagliga liv och hur relationen är mellan individen själv och sin omgivning (Wikström, 2009). Individen bestämmer inte sin identitet utan identiteten formas, skapas och förändras enligt sin omgivning. Individen skapar inte nya identiteter vilket innebär att tidigare identiteten följer med i den nya identiteten, i nuet eller i nya omgivning i nya omständigheter (Jørgensen & Phillips, 2000). Kulturell identitet definieras också som former av individens självkänsla, grupptillhörighet och självbild i förhållande till människor i individens samhälle. Brist på dessa former leder till psykiska sjukdomar och försvårar återhämtningsprocess (Bäärnhielm, 2014). Bäärnhielm menar vidare att när individen möter en ny kultur börjar hen identifiera sig med sin etniska
identitet. Men när individen flyttar till ett nytt samhälle, börjar hen identifiera sig med det nya samhället och skapar en nationell identitet. Bäärnhielm förklarar att etnisk identitet är viktigt för individens självkänsla och psykisk hälsa. Etniska identitet förändras ständigt när individen får nya erfarenheter i sitt liv
(Bäärnhielm, 2014).
Det som beskrevs ovanför förklarar att individens miljö har inverkan på dennes kulturella identitet. Individen förvärvar nya egenskaper och lär sig nya
erfarenheter som läggs till sina gamla. Så att när individen känner olikheter mellan sig själv och den andre identifierar hen då sin egen identitet. Om individen
råkar ut för svårigheter att identifiera sin kulturella identitet i sin nya miljö drabbas individen av psykisk ohälsa.
2.2.Socialpsykiatri
Nationalencyklopedin (2017) definierar socialpsykiatrin som "den aspekt av psykiatrin som speciellt framhäver sociala faktorers roll vid uppkomst och vård av psykiska störningar".
I den här delen av studien vill jag belysa de stadier som socialpsykiatrin genomgick och orsakerna till dess utveckling (Nationalencyklopedin, 2017) . 1995 genomfördes en psykiatrireform i Sverige som var en inledning på
psykiatrins avinstitutionalisering, som har bakgrund från 1970-talet. Innan 1970- talet var frågan hur arbetet inom öppenvård ska utövas. Problemet var då kring ansvarsfördelning för aktörers sociala insatser. Det var oklart vem som gör vad, d.v.s.kommunerna eller landsting som skulle ansvara för individer med psykisk störning. Under 1989 diskuterades olika förslag om förbättringar av
psykiatriområdet. Året 1990 genomfördes en psykiatriutredning som inriktas på att organisera ansvarsfördelning av stöd och vård till dessa individer ( Lindqvist, Markström & Rosenberg, 2014)
Psykiatriutredningen handlade om att livssituationen för individer med psykisk ohälsa skulle förbättras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället ökas. Syftet med den psykiatrireformen 1995 var att förbättra
livssituation och livsvillkor för individer med psykisk ohälsa utanför institutioner ( Lindqvist, m.fl., 2014). Så att nya politiska och vårdideologiska ideal har ersatt institutionsvården. Aktörers ansvar förtydligades. Inom Socialtjänstlagen (2016) står det att alla skall ha en dräglig tillvaro och vara delaktiga efter sin förmåga. Individer med psykisk ohälsa har rätt till sociala insatser och ekonomiskt bistånd ( Socialstyrelsen, 2016). Aktörer inom socialt arbete såsom handledare som deltar i denna studie undersöker och bedömer form av stöd för individer med psykisk och fysisk ohälsa utanför institutionsvården ( Lindqvist, m.fl., 2014). 2010 uppkom nya bestämmelser inom hälso- och sjukvård- och socialtjänstlagen om
gemensamma mål måste vara enligt individens behov. Kommunerna har blivit ansvariga för vård och omsorg för människor som har svåra eller komplexa situationer. Kommunerna samarbetar med landsting och försäkringskassa och skapar samverkan för att erbjuda stöd och service för dessa individer. Begreppet samverkan indikerar till att uppnå ett eller flera gemensamma mål inom en begränsad tid. Samverkande aktörer, som har kompetens, makt och aktiva
engagemang, utbyter kompetenser och resurser. Var och en av samverkande aktörer har sitt eget ansvar inom samverkan, så att det finns gränser mellan dem som inte bör överskridas (Axelsson, & Bihari, 2013). Regeringens erbjudande, i form av lagar och regleringar för dessa individer, skapar samspel mellan de individerna och samhället, vilket kan påverka individernas identitet. En individ kan ständigt utveckla sig om hen hittar bra omständigheter i omgivningen. Aktörer inom socialpsykiatrin främjar individens förtroende för socialpsykiatrins tjänster. Det stimulerar individen att söka hjälp av samhället och minskar känslan av stigmatisering hos individen. Socialpsykiatrin är tillgänglig och i närheten av alla, vilket minskar individens vistelse i institution. Detta anses som en fördel med socialpsykiatri område för att det betonar betydelsen av arbetet inom
socialpsykiatri ( Ingvarsdotter & Magnus, 2017) . 2.3. Ohälsa och Hälsa
Bäärnhielm ( 2014) beskriver i boken Transkulturell psykiatri att ohälsa betyder att individen lider fysiskt (och/eller) psykiskt. Ohälsa (illness) syftar till den subjektiva och psykologiska upplevelsen av ett tillstånd. Bäärnhielm förklarar vidare att illness händer när individens personliga och sociala situationer påverkar fysisk och psykisk funktionsförmåga. Det händer också när det finns brist på individens kommunikation med sin omgivning (Bäärnhielm, 2014).
Bäärnhielm (2014) hänvisar till World Health Organization (WHO):s
hälsodefinition (1946) att hälsa är som ”ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och
socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom, eller defekt”(Bäärnhielm,
2014, s.43 ). I Sverige är målet inom hälso- och sjukvård " en god hälsa och en
vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet" (a.a.). Inom
hälsofrämjande arbete i Sverige har hälsan definierats av WHO och har översatts av Pellmer, Wramner och Wramner (2012): ”Hälsofrämjande arbete är den
process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. För att nå ett tillstånd av fullständigt fysisk, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina strävanden och bli medveten om dem, tillfredsställa sina behov och förändra eller bemästra miljön. Hälsa ska därför ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron” (Pellmer, Wramner & Wramner, 2012, s, 236)
Det nationella målet för folkhälsopolitiken, som beslutades av riksdagen i 2018, var " att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela
befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation"
(Riksdagens Prop. 2017/18:249) . Folkhälsopolitiken utgör 8 målområden som kan leda till god och jämlik hälsa ( a.a. ):
1. Det tidiga livets villkor
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö
6. Levnadsvanor
7. Kontroll, inflytande och delaktighet
8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
När det gäller integration definieras folkhälsa som” ett personligt och socialt
tillstånd av balans och välbefinnande i vilket människor känner sig starka… och värdefulla; … där de kan bestämma och... uttrycka sig och röra sig fritt”
(Bäärnhielm, 2014, s.43 ). Alla människor har rätt till hälsa och det är en grundläggande mänsklig rättighet som finns i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, som Sverige har åtagit sig att följa. Bland annat står det i FN:s
deklaration att alla har rätt till bästa möjliga fysisk och psykisk hälsa och det beror inte på ens social status eller sin nationella tillhörighet (Bäärnhielm, 2014). 2.4. psykisk hälsa och psykisk ohälsa
World Health Organization (WHO) definierar psykisk hälsa som är " ett tillstånd
av mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar,... Psykisk hälsa innefattar alltså något mer än frånvaro av psykisk ohälsa, och inbegriper både individens upplevelse och
relationen mellan individen och det sociala sammanhang hen lever i" (
Folkhälsomyndigheten, 2018a).
Begreppet psykisk ohälsa används för att beskriva både mindre allvarliga
psykiska problem som ex, oro och nedstämdhet och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för psykiatrisk diagnoser ( Folkhälsomyndigheten, 2018b).
2.5. Återhämtning från psykisk ohälsa
Återhämtning är en komplicerad definition som många forskare har förtydligat. Bogarve, Ershammar och Rosenberg ( 2012) förklarar att återhämtning är en process som individen äger av sig själv. Återhämtning är små steg som skapar värdefullt liv och minimerar sjukdomens inverkan. Återhämtning betyder också att individen tar kontroll över sitt liv och sin sjukdom, samt återkallar hopp och
identitet. Så att det handlar inte om sjukdomen i sig utan det handlar om individens liv och sin relation till sjukdomen (Bogarve et al., 2012). Topor och Borg (2008) hänvisar till den amerikanske psykiatern Richard Warner i sina tre definitioner av begreppet återhämtning. Den första definitionen är tätt kopplat till inläggning på institution. Det avser individer med psykisk ohälsa som bara vistas i institution under en viss period. Den andra definitionen är ”social återhämtning” som indikerar till att en individ med psykisk ohälsa kan hantera sociala situationer i det vardagliga livet, så att individen kan arbeta och umgås med andra. Denna andra definition är relaterad till kulturella förhållanden som påverkar individens situation med omgivningen. Den tredje definitionen är ”fullständig återhämtning”, som betyder att individen är helt fri från psykiska symtom (Topor & Borg, 2008). Topor och Borg (2008) hänvisar också till den amerikanska psykologen Patricia Deegan, i hennes definition av begreppet återhämtning. Hon menar att
återhämtning är individens attityd och sätt, som stimulerar individen att möta vardagens krav. Deegan beskriver vidare att återhämtning betyder att individen hanterar svårigheter utan att ens funktion påverkas negativt i det vardagliga livet. Hon menar också att individen skapar sin egen integritet. Återhämtning är inte fri från symtom utan innebär att individen lever som andra (Topor & Borg, 2008). Topor ( 2001) menar att återhämtning kan ses som en individuell process inom ett socialt sammanhang. Återhämtning sker på olika aspekter. Den främsta aspekten är att individen kan återhämta makten över sina symptom och det sociala livet . Individen kan också bestämma över insatser som erbjuds av psykiatri och
socialtjänst, samt motstå stigmatisering (Topor, 2001). Glover (2012) föreslog två sätt som skapar ett nytt paradigm för återhämtning. Det ena är att behandlare måste fokusera på individens miljö och sociala förhållande. Det andra är att service och erbjudande som levereras till individen måste vara tillfälligt och naturligt (Glover, 2012). Forskare, som citeras i denna delen av uppsatsen, har presenterat tydliga definitioner för återhämtning. Alla dessa forskare hävdar inverkan av omgivningen och sociala relationer för återhämtning från psykisk ohälsa. Dessa forskare fokuserar inte på sjukdomen i sig utan på individens kapacitet och förmåga att leva som andra i en lämplig miljö. Själva begreppet återhämtning har definierats av individer som led av psykiska sjukdomar och lyckades att återhämta sig. De menar att det händer genom en stor djup förändring som berör bland annat värderingar, funktionsförmågor och livsmål. De hanterar dessa förändringar på något sätt, trots att den psykiska sjukdomen fortfarande
existerar. De individerna har lyckats integrera sig med samhället och leva ett ganske vanligt liv (Arvidsson & Skärsäter, 2006).
2.6. Tidigare forskning
Den här delen av studien består av två delar. Den första del är en kort genomgång av en forskning som beskriver relationen mellan migranters identitet och psykiska hälsa. Medan den andra delen handlar om forskning om migranters livsvillkor och regeringens insatser mot dem.
1. Tidigare forskning om “Social identitet och stresshantering hos första generationens invandrare”
Doder ( 2017) valde att i sin C- uppsats undersöka former av stresshanteringar som “första generationens invandrare” använder för att hantera sociala stressorer under ackulturationsprocess ( Doder, 2017). Doder genomförde en intervjustudie på fyra män och fyra kvinnor, som sex av dem var kurder och en lett och den sista var chilenare. De deltagarna var i genomsnitt ålder 40,25 år. De hade bott i
Sverige mellan 3- 20 år. Flera av de deltagarna var utbildade och har arbete, resten av dem var studenter. Doder beskrev att sociala stressorer hindrar migranters sociala identitetsutveckling. Doder valde också att undersöka
upplevelser av social identitet hos själva de deltagarna och hur det påverkar dem. Resultatet visar att deltagarna inom Dodersstudie har stressor p.g.a. etnisk
diskriminering, ackulturation och kulturkrock. Deras sociala identitet påverkas av flera komponenter positivt och negativt. De komponenterna är socialt
identifierings engagemang, samhällelig nytta, utforskande av den svenska samhället, förstå koder och anpassning. De deltagarna utövar stresshantering genom dessa komponenter (a.a.). Flera av dessa deltagare hanterar sina utmaningar genom att skapa en positiv social identitet via bikulturell identitet. Bikulturell process hjälper deltagarna att få en stark psykologisk och
sociokulturell anpassning genom att stabilisera sin sociala identitet och integrera sig i samhället. Det nya identiteten som migranterna skapar i Sverige tillhör inte den svenska kulturen eller hemlandets kultur, utan det svävar mellan båda kulturerna.
Flera av deltagarna försöker utforska kulturen i Sverige och svävar mellan både kulturer och anpassa sig mellan kulturers positiva och negativa egenskaper. Några deltagare upplever inte etnicitet i sina identitet, och flera av dem upplever etnisk diskriminering. Deras sociala bild påverkas negativt av terrordåd eller när en av
deltagarna inte får hjälp från personal i någon affär, samt stereotyper. Men de känner sig bra när de jobbar för att de känner sig aktiva i samhället som svenskar.
2. En rapport av Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten publicerade 2019 en rapport om "Hälsa hos personer som
är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland", som dennes resultat och
slutsats grundas på en litteraturstudie, registerstudier och flera
enkätundersökningar. Författare för rapporten är Pär Vikström, Martin Söder, Pia Kvillemo och Nina Lindqvist (Folkhälsomyndigheten, 2019). Rapporten
undersöker utlandsföddas livsvillkor och jämför detta med levnadsvanorna hos människor som är födda i Sverige samt insatser som hjälper utrikes födda att förbättra hälsan. Enligt Rapporten är det inte lätt att studera relationen mellan psykisk ohälsa och migration även om det är tydligt att migrationen kan leda till psykisk ohälsa, därför att definitioner av psykisk ohälsa är olika i olika kulturer ( a.a.).
Rapporten visar att 25 procent av asiatiska migranter, som bott kortare tid i Sverige än 5 år, lider av nedsatt psykiskt välbefinnande, jämfört med afrikanska födda (11 procent ) och andra migranter från olika länder som har samma tids vistelse i Sverige, och mer också än inrikes födda som är 13 procent. Rapporten visar att resultatet blir tvärtom när vistelsetiden blir längre än 5 år, d.v.s. att andel asiatiska med nedsatt psykiskt välbefinnande blir 12 procent medan afrikanskt födda blir 20 procent ( a.a.).
Resultatet visar också att det finns resursbrist som orsakar skillnader i
handlingsutrymme och socialt bestämda handlingsmönster. Låg socioekonomisk status, låg etablering på arbetsmarknaden och utanförskap kan bidra till psykisk ohälsa hos migranter, framförallt för migranterna som kom från våldsamma konflikter, som kan lida av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Bland resultatet står det att en högutbildad migrant med universitetsexamen i Sverige kan få jobb enklare än en migrant utan utbildning. Men den utbildade migranten kan ändå inte lika snabbt få ett jobb som en inrikes född och som har samma utbildningsnivå. Inom rapporten beskrivs också att individer med utländska namn blir inte "kallad till anställningsintervju" som en individ med "svenskklingande namn", trots att denne migrant har rätt kvalifikationer för arbetet ( a.a.). Enligt Rapporten gör Folkhälsomyndigheten många insatser för att förbättra hälsan bland utrikes födda personer, och förebygga ojämlikheten i hälsa. Kommunerna hjälper migranter som har fått uppehållstillstånd att delta i samhällsorientering på deras eget språk
och de migranterna får viktig information om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Kommunerna skapar etableringsprocessen för att hjälpa migranter med kortare vistelsetid i Sverige att minska kommunikationssvårigheter och bristande kunskaper om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.
Kommunerna främjar den kulturella kompetensen inom vården för att utforma ett reflekterande, normkritiskt synsätt och en personcentrerad vård. Inom de viktiga insatserna är att migranters livsvärld ska beaktas av en utbildade behandlare. Behandlare måste då främja de strukturella faktorer som påverkar migranters hälsa för att hjälpa migranter att integreras i samhället (a a).
2.7. Teoretiska utgångspunkter
Teoretiska utgångspunkter för min studie går ut på att motivation gör att förutom att en individ arbetar för att uppnå önskemål i livet, kan individen även bekräfta sin identitet och förbättra sin psykiska hälsa. Studien tar utgångspunkt i genom att kombinera två huvudteorier. Den första är Self-determination theory av Edward L. Deci och Richard Ryan (2000), och den andra är Berrys ackulturationsteori (Berry & Kim,1988). Dessutom ska ytterligare teoretiska perspektiv användas. De andra teorierna är Eriksons psykosociala utvecklingsteori (Erikson, 1985),
Empowerment (Askheim & Starrin, 2007) (Glover, 2012) och Goffmans
stigmateori (Goffman, 2011).
2.7.1. Self-determination theory och ackulturationsteori
I den här delen förenas både Self-determination theory med ackulturationsteori för att få en helhetssyn på relationen mellan individens yttre och inre motivation.
2.7.1.1. Deci och Ryans self-determination theory (SDT)
Ryan och Deci (2000) beskriver inre och yttre motivation som är individens energi, riktning och uthållighet. Inre motivation handlar om att en individ gör någonting roligt och intressant som denne tycker om att göra, medan yttre motivation handlar om att individen gör något för att uppnå ett resultat eller ett mål som denne kan ha fördel av.
Inre motivation
Ryan och Deci (2000) menar att inre motivation är en grundlig och viktig aspekt hos en individ. Individen är en aktiv, nyfiken och lekfull varelse från födseln. När individen gör någonting roligt eller intressant tänker denne inte på belöning eller straff av samhället utan hen tänker bara på sin inre tillfredsställelse. När individen
har inre motivation behöver denne inte en fysisk belöning, därför att individen njuter av aktiviteten i sig, och det förbättrar individens psykiska status. Straff, belöning eller press förstärker inte individens inre motivation. Det minskar
individens inre motivation, särskilt om denne individ vet innan hen gör aktiviteten att hen ska få en belöning (Ryan & Deci, 2000).
Deci och Ryan (2000) benämner tre grundläggande psykologiska behov för en individ som individen bör få tillgodosedda. De är autonomi, kompetens och tillhörighet.
Autonomi, handlar om att individen själv vill bestämma vad och när denne skall göra något och när denne ska sluta med det. Individen vill bestämma sig fritt för att kunna utveckla sig. Med kompetens menas att inre motivation stärks när individen får positiv feedback på prestationen. På detta vis får individen en positiv upplevelse att hen har klarat av prestationen. Det främjar individens kompetens och ökar individens självförtroende och självtillit. Tillhörighet, handlar om att individen jobbar hårt för att skapa olika sociala relationer för att känna sig tillhör till en viss grupp (Deci & Ryan, 2000).
Yttre motivation
Ryan och Decis (2000) beskriver fyra olika former av yttre motivation. De är external regulation, introjected regulation, identified regulation och integrated regulation. Enligt Ryan och Deci (2000), handlar external regulation om att individen måste genomföra ett uppdrag för att tillfredsställa någons externa behov, få en extern belöning eller undvika en bestraffning. På detta sätt har individen inte autonomi i sin motivation. När individen känner sig kontrollerad eller alienerad upplever hen external regulation . Introjected regulation handlar om att individen genomför ett uppdrag när denne inte vill känna skuld eller oro. Också vill individen känna stolthet för att främja sin självkänsla. Identified regulation handlar om att individen genomför ett uppdrag för att identifiera sig med detta beteendet i uppdraget och acceptera detta uppdrag som sitt eget. Integrated regulation är den mer självbestämmande formen än andra former av yttre motivation och den formen är relaterad till Identified regulation. Integrated regulation liknar inre motivation i sig. Men skillnaden är att individen inte
genomför uppdraget för glädje eller nöje utan bara för fysiska resultat som penger. Individen väljer själv att genomföra uppdraget för att hen tror att det är viktigt ( Ryan & Decis, 2000) .
2.7.1.2. Ackulturationsteori
John Berry, som är kanadensisk psykolog, har skapat en teoretisk modell som kallas ackulturation, som indikerar till kulturförändring hos migranter i en ny kultur. Berry förklarar att ackulturationen består av fyra olika nivåer: assimilation, separation, integration och marginalisering (Berry & Kim,1988). Dessa nivåer uppvisas i vardagen när individer utövar sina vanor och sin tro. Berry menar att assimilation handlar om att en individ överger sin egen gamla kulturella identitet och förvärvar ny identitet i den nya kulturen. Migranterna kan vara tvungna att överge sin gamla kulturella identitet för att accepteras i den nya kulturen. Migranterna försöker skapa assimilation i ny kultur men det blir svårt för migranter att lyckas smälta in i den nya kulturen av olika skäl. Det gör att migranterna riskerar segregation eller exklusion (a.a.). Separation är ett
individuellt och medvetet val av individen själv. Individen väljer då att hålla fast vid sin egen kulturella identitet och separerar sig från den nya kulturen i det nya landet. Integration handlar om att individen vill behålla sin egen kulturell identitet men samtidigt vill ta del av den nya kulturen. Marginalisering handlar om att individen misslyckas skapa assimilation i den nya kulturen, därför att denne inte har blivit accepterad av samhället. Individen blir marginaliserad och segregerad, det leder till individens separation (a.a.).
2.7.1.3. Relation mellan båda teorierna
Både self-determination theory och ackulturationsteori hjälper forskaren att svara på studiens frågeställningar genom att undersöka och analysera många möjliga faktorer som påverkar migranters psykiska hälsa i en ny kultur. Båda teorierna beskriver viktiga faktorer som påverkar individens psykiska hälsa. De faktorerna är blandade av individens inre faktorer som finns inom individen själv och de yttre faktorerna som beskriver situationen med individens miljö. Så att de båda teorierna beskriver hur individens motivation förbättras eller försämras enligt olika inre och yttre faktorer. Å andra sidan, både teorierna kan hjälpa en behandlare, som arbetar inom kulturell psykiatri, att förstå och analysera
migranters beteende och tankesätt för att sätta en lämplig kulturell diagnos. Det kan hjälpa behandlaren att vägleda sjuka migranter till återhämtning. Kulturell psykiatri är ett viktigt begrepp inom socialpsykiatri som kan tydliggöra hur en behandlare kan hjälpa sin klient att återhämta sig från psykisk ohälsa.
Två punkter förklarar mer om betydelsen av de båda huvudteorierna för den här studien:
1. Begreppen motivation och utmaning
Både teorierna beskriver individens drivkraft som skapar förändring i sitt eget liv. Berry visar att ackulturationsprocessen utgör "en utmaning" inför migranterna när de vill bekämpa stressen. Det leder till en positiv förändring i livet (Bäärnhielm, s.43- 48, 2014). Man kan tänka sig att termen ( utmaning) indikerar till termen (motivation) som en individ har för att skapa förändring och uppnå ett viktigt önskemål i livet. Inom svenska språket betyder motivation " önskan att göra något, inre motiv". Verbet “motivera” betyder att " väcka intresse hos någon för att göra något" ( Åberg, 2001, s.304). Ryan och Deci (2000) förklarar motivation som individens agerande och avsikten bakom dennes agerande. De menar också att motivation är en central fråga inom psykologisk forskning. Motivation anses som kärnan av biologi, kognition och social reglering (Deci & Ryan 2000). Inom ackulturationsteorin förklarar Bäärnhielm ( 2014) att det är viktigt att individen känner sig som en del av det samhället hen bor i, därför att denne upplever trygghet och tillhörighet och känner sig delaktig och börja uttrycka sig fritt och utveckla sig. Annars tappar individen lust att skapa ett mål i livet och individen börjar isolera sig.
Miller och Rollnick (2013) beskriver hur det är viktigt att behandlare framkallar och stärker klientens motivation som redan finns inom klienten. Motivation hjälper klienten att förändra sitt eget beteende och sitt eget tankesätt. Enligt Miller och Rollnick, kan motivation försämras och förbättras. Brist på motivation orsakar ambivalenstillstånd gentemot ex. två olika val och ibland leder det till psykisk ohälsa. Framkallande av processen är beroende av individens "initiala nivå av motivation till förändring" (Miller & Rollnick, s. 123, 2013). Förändringen i ens liv händer genom att utforska diskrepansen mellan viktiga mål och värderingar och individens nuvarande beteende (Miller & Rollnick, 2013). När en individ inte känner sig inspirerad och inte har kraft ,är den individen omotiverad. När
individen är aktiverad och inspirerad är individen motiverad (Ryan & Deci, 2000). Så att båda teorierna undersöker de faktorerna som påverkar samspelet mellan migranters motivation och migranters miljö.
2. Teorierna och kulturell psykiatri
John W Berry beskriver hur yttre faktorer kan påverka individens inre faktorer. Han förklarar vad som händer när migranter lever i en ny kultur. Assimilation, separation, integration och marginalisering är yttre faktorer som påverkar individens psykiska situation när hen möter en ny kultur (Berry & Kim,1988).
Berry menar att genom direktkontakt med nya medlemmar i den nya kulturen förvärvar migranterna nya egenskaper och värderingar, som hjälper dem att integrera sig i samhället. Men han förklarar vidare att olika kulturer påverkar varandra när dessa möts. Den starka kulturen vinner och dominerar. Det kan separera migranterna från samhället, eller migranterna ska känna sig
marginaliserade i den nya kulturen (a.a.). Migranterna kommer att tvivla på sig själva och kan inte hålla balansen mellan deras gamla och den nya kulturella identiteten. När en individ börja tvivla på sig själv i ett nytt samhälle kan hen drabbas av stress som påverkar dennes psykiska hälsa och orsakar kulturella diagnoser (Bäärnhielm, s.43- 48, 2014).
Deci och Ryan (2000) förklarar att autonomi, kompetens och tillhörighet är de grundläggande psykologiska tre behoven, som är medfödda och oberoende av individens värderingar som denne får från sin miljö. Dessa är individens inre behov som individen bör åstadkomma för att motivera sig och utveckla sig på ett bra sätt, annars hindrar det dennes biologiska och psykologiska
välbefinnande.Också, external regulation, introjected regulation, identified regulation och integrated regulation är yttre motivation som hjälper individen att uppnå ett resultat i livet. Om individen inte kan få ett resultat kan det leda till psykisk ohälsa (Deci & Ryan 2000). Migranters välbefinnande kan drabbas om migranterna inte kan uppnå ett resultat i den nya kulturen som de bor i. Det kan också leda till specifika kulturella diagnoser.
Kulturella faktorer påverkar individen när denne vill forma och uttrycka sina psykiska besvär. Inom kulturell psykiatri måste behandlare eller forskare förstå klientens kultur för att ställa en rätt psykisk diagnos (Hallerstedt, 2006). Kulturell psykiatri diskuterar tre dimensioner frågor; den första är om psykiatriska
diagnoser anses universella eller inte, den andra är form av behandlingen som används av minoriteter och invandrare i väst, den tredje är att forskning och praktik som används i väst, tillhör västländer och inte andra länder (Ingvarsdotter & Englander, 2017). Kulturell psykiatri är ett sätt att uppfatta och värdera hur kulturella faktorer kan påverka individens psykiska ohälsa och behandling. Individens sociala, kulturella, ekonomiska, politiska och historiska faktorer bör analyseras av forskare inom kliniskt arbete (Bäärnhielm, 2014).
Det som förklarats ovan innebär att det finns en reaktion mellan de inre och yttre faktorerna som benämns i båda teorierna. Den reaktionen påverkar migranters
psykiska hälsa och skapar kulturella diagnoser. Därför är de teorierna ska kombineras i den här studien.
2.7.2. Andra viktiga teorier
I den här studien ska också kommande tre teorier användas. De teorierna bidrar till att tolka och beskriva studiens resultatet på ett djupt sätt, genom att tolka och beskriva hur individens inre och yttre motivation kan påverka identitet och hur stöd av samhället och form av relationen med miljön kan hjälpa eller hindra identitetsutveckling.
2.7.2.1. Eriksons psykosociala utvecklingsteori
Det är viktigt i den här uppsatsen att förstå hur individen formar sin egen identitet och vad som påverkar identiteten negativt eller positivt.
Erik Erikson, som var en psykoanalytiker, förklarar relationen mellan motivation och individens identitet i sin teori. Utvecklingspsykologisk teori hjälper forskare att beskriva hur individen skiljer sig från den andre och hittar sin egen identitet. Eriksons teori beskriver också hur individen utmanar olika omständigheter för att utveckla sig och vara mogen. Erikson menar att motivationen för mänskligt beteende beror på individens självständighet och tillvänjning till en social värld (Erikson, 1985). Han menar att individens behov motiverar henne att nå målet i livet. Individen utmanar olika omständigheter under åtta faser i livet för att uppnå vad hen vill. De faserna försiggår i en ordning som anses gemensam för alla människor. Faserna har sina egna utmaningar eller existentiella kriser som har verkan på individens psykologiska utveckling. När individen lyckas med att lösa kriserna i en fas har hen utvecklat sin kapacitet och lärt sig nya erfarenheter. Det gör att individen kan anpassa sig till samhället samt utveckla jaget med nya resurser och lösa nya kriser. På det sättet når individen då en psykologisk balans som hjälper hen att gå vidare till den kommande fasen och ha en ny positiv attityd (Erikson, 1985). Det gör att individen har erfarenheter i livet, vilket gör att hen urskiljer sig själv från andra och vet vem hen är. Det innebär att individen skapar sitt jag. Erikson förklarar att individens jag och omgivningen är viktiga för identitetsbildning. Jaget bildar individens identitet genom dels ett samspel mellan individen och sin omgivning och dels genom ett samspel mellan individens egna upplevelser och andras upplevelser. Det påverkar individens biologiska, sociala och kulturella situationer. Erikson förklarar vidare att när en individ klara av
utvecklingspsykologiska utmaningar utvecklar hen sig och hittar fram till sin egen identitet (Erikson, 1985). Han menar att identitet utformas under tonåringsålder men det påverkas och utvecklas med tiden inom olika sociala relationer. Negativ identitet kan möjligen bytas moten ny positiv identitet eftersom identiteten
förändras och utvecklas. Men individen hittar ibland svårigheter att identifiera sin identitet i nya omständigheter och nya miljöer. Brist på ”integritet” och
upplevelser av ”förtvivlan” hos en individ orsakar psykiska sjukdomar därför att individen inte kan anpassa sig till nya situationer och nytt samhälle (Erikson, 1985).
Enligt vad som beskrevs ovanför inom Erikssons utvecklingspsykologiska teori, är individen motiverad att klara varje fas i sitt liv för att uppnå ett eller flera mål. Det hjälper individen att få erfarenheter, skapa identitet och utveckla sig.
Havnesköld och Risholm (2009) menar att när en individ har en ny positiv identitet kan denne återhämta sig från psykisk ohälsa (Havnesköld & Risholm, 2009).
2.7.2.2. Empowerment
Empowerment är något positivt som utvecklar individens eget liv och förbättrar dennes position och bidrar till att nå målet i livet. Det gör att individen kan kontrollera sig själv och ha större självförtroende, självbild och självständighet (Glover, 2012). Empowerment är en viktig del av hälsofrämjande faktorer för återhämtning. förklarar att ökad empowerment, socialt deltagande, självkännedom och personcentrerad fokus leder till återhämtning efter psykisk sjukdom. Glover förklarar att bara individen själv kan öka sitt eget empowerment (a.a.). Askheim och Starrin ( 2007) menar att när individen känner orättvisor i samhället har denna brist på empowerment. Askheim och Starrin (2007) definierar empowerment som " personer eller grupper, som befinner sig i en maktlös position, ska skaffa sig
styrka som kan ge dem kraft att komma ur maktlösheten. Genom denna
mobilisering ska de bli i stånd att motarbeta de krafter som håller dem nere och därigenom få mer inflytande över sina liv" (Askheim & Starrin, 2007, s.18).
Starrin menar att empowerment är en emotionell aspekt, d.v.s. att empowerment främjas när det finns gemenskap, tillit, goda och trygga relationer. Så att trygga och goda relationer skapar emotionell energi hos individen. Det förbättrar individens självförtroende, självbild, kunskap och färdigheter. Detta sker genom att framkalla en medvetenhet hos individen om relationen mellan dennes egna
livssituation och yttre samhälleliga förhållanden. Så att motiveras individen att testa olika tankar för att öka empowerment (Askheim & Starrin, 2007).
2.7.2.2. Stereotyper- stigmatisering
Goffman (2011) förklarar att när en individ stämplas eller stigmatiseras av samhället blir det svår för denne att leva som andra eller utveckla sig. Individens identitet kan förändras, vilket kan leda till utanförskap. Goffman ( 2011) menar att stigma är som en form av etikett som människor föreställer sig på en individ. Individens egenskaper definieras som annorlunda än andras i sin omgivning. Individens egenskaper granskas enligt kriterier i den omgivningen som individen tillhör. De etiketterna måste likna hur man tror att den individen är och hur stereotypen för denna individ är. De egenskaperna är negativa och oattraktiva. Individen stigmatiseras och fördöms enligt sina beteenden, handlingar, sin tro m.m. i sociala sammanhang (Goffman, 2011).
3. Metod och material
Jag har använt mig av kvalitativ forskningsintervju som metod med inspiration av Kvale och Brinkmann (2009), men också till viss del av Danielson ( 2012). Metoden avser att tolka och beskriva motivationens roll för kulturell identitet hos migranter i det svenska samhället, samt rollen för behandlare inom
socialpsykiatrin och deras roll för att förbättra migranters psykiska hälsa i Sverige. Kvale och Brinkmann ( 2009) menar att metoden kvalitativ forskningsintervju används när människors uppfattning om sin värld och sitt liv ska analyseras. Intervjun hjälper en forskare att få en kunskap om människors erfarenhet, känslor och attityder och kanske allt som de tänker på ( Kvale & Brinkmann, 2009) . I den här uppsatsen används två olika former av material. Det ena är vetenskapliga böcker och några artiklar som publicerades i vetenskapliga tidskrifter och
nationella webbsidor, samt biblioteksdatabasen på Malmö Universitet. Den centrala empirin är intervjuer med handledare som arbetar inom socialt arbete och intervjuer med migranter som har bott i Sverige mindre än tio år. Syftet uppfylls och frågeställningar besvaras ur de intervjupersonernas egna perspektiv. Det som sades har tolkats och beskrivits.
3.1. Datainsamling
I den här uppsatsen söktes efter relevanta forskningsstudier som berör temat via Google sökfält. Viktiga sökord var invandring och psykisk ohälsa, integration för flykting och motivation hos individer. Andra viktiga begrepp var motivation, migrant, migration, identitet och kultur. Det fanns mycket information och forskningar om vartenda begrepp som benämns ovan och jag har valt information som är relaterade till studiens tema, som ska undersökas. Sökningsprocessen var på tre olika språk svenska, engelska och arabiska för att få en tydlig förförståelse om temat. Sedan valdes flera webbsidor som är trovärdiga och relevanta för uppsatsens tema som ex. Folkhälsomyndigheten( 2018) och Riksdagens Prop.( 2017). Jag använder mig av vetenskapliga böcker och artiklar i större utsträckning för att ta orginala information direkt från källor ex. Erikson (1985) och Hallerstedt (2006). De referenserna är relevanta för studiens tema. De referenserna har hjälpt till att uppfylla syftet med denna studien. Valet av materialet styrdes av studiens teori och frågeställningar.
3.2. Urvalsgrupp
Kvale och Brinkmann (2009) menar att intervjupersoners lämplighet är beroende av studiens syfte (Kvale & Brinkmann, 2009). Deltagande intervjupersoner bland migranter är vuxna och har bott i Sverige mindre än tio år. Det viktiga kravet var att dessa intervjupersoner är relaterade till studiens tema och kan hjälpa till att besvara studiens frågeställningar. Intervjupersoner bland handledare måste vara anställda inom socialt arbete, och arbeta särskilt med migranter som bott i Sverige mindre än tio år.
3.3. Provintervju
Provintervju utfördes som den första intervjun med person som har jobbat inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS) mer än ett år. Danielson (2012) beskriver att en författare kan genomföra en provintervju av flera anledningar. Den första är för att undersöka om intervjufrågorna är lämpliga eller de behöver att omformas. Den andra är att undersöka om den begränsade tiden för intervjun är tillräcklig. Den tredje anledningen är att undersöka tekniska utrustningar ( Danielson, 2012). Kvale och Brinkmann (2009) menar att frågorna måste vara korta och enkla (Kvale & Brinkmann, 2009). Efter provintervjun omformades och förkortades frågorna för att passa väl med studiens syfte och
teorin. Sedan fastställdes en halv timme för varje intervjuperson. Därefter utformades åtta frågor för handledare (bilaga 1), och åtta frågor (bilaga 2) för migranter som deltog i den här studien.
3.4. Intervjupersoner
I den här delen av uppsatsen ges inte speciella information om intervjupersonerna, så att ingen annan än studiens författare kan identifiera dem.
1. Migranterna
Migrant1: Han föddes på 1970-talet. Han kommer från Syrien. Han är gift och har barn. Han har bott med sin familj i Sverige 5 år. Han hade en liten verkstad i Syrien. Han har inte utbildning men han har ärvt det yrket från sin pappa. Han lider av depression .
Migrant 2: Hon föddes på 1990- talet. Hon kom från Irak för åtta år sedan. Hon är svensk medborgare. Hon är gift och har barn. Hon är utbildad i sitt hemland och hon har klarat komvux i Sverige. Hon vill studera vidare i ett av Sveriges universitet. Hon pratar svenska , men intervjun utfördes på arabiska för att hon ville uttrycka sig fritt. Hon jobbar som språkstöd i en grundskola. Hon lider av sömnbrist.
Migrant3: Hon föddes på 1980- talet. Hon kom från Irak för sju år sedan. Hon är utbildad i sitt hemland. Hon är svensk medborgare. Hon är gift och har barn. Hon studerar på Komvux, så hon kan svenska bra. Hon jobbar inom en hemtjänst sedan två år. Hon lider av ångest.
2. Handledarna
Handledare1: Hon är beteendevetare i psykologi och kultur, och enhetschef på olika arbetsplatser inom socialt arbete. Hon jobbar som projektledare inom en socialpsykiatri enhet i en kommun som ligger i Skåne.
Handledaren2: Hon jobbar som verksamhetschef i LSS inom
socialpsykiatriområdet, som tillhör en av Skånes kommuner. Hon har mer än tio års arbetserfarenhet från olika ställen med personer från många kulturer och olika länder.
3.5. Dataanalys
Kvale och Brinkman ( 2009) har gett begreppet meningskoncentrering en stor vikt när det gäller analys av det insamlade materialet. Meningskoncentrering indikerar till att meningar som intervjupersonerna uttalar måste sammanfattas. Det betyder
att långa meningar ska förkortas men huvud innebörden ska behållas. Det hjälper forskaren att analysera omfattande och komplexa delar i intervjun, genom att hitta naturliga meningsenheter och utveckla deras huvudtema. Det hjälper forskare att upptäcka nya teoretiska analyser och fördjupa sig i temat (Kvale & Brinkman, 2009). Så långa meningar i intervjuerna har sammanfattats utan att ändra huvud innebörden.
Kvale och Brinkman (2009) menar att det är viktigt inom forskningsintervjun att förstå, tolka och beskriva meningen bakom centrala teman, som har presenterats av intervjupersoner. Det betyder att tolkningen av en mening i intervjuer” rymmer en rad olika ansatser” som ger en djupare förståelse av intervjutexter (Kvale & Brinkman,2009, s. 223).
Det betyder att en forskare utvecklar förståelse av meningen genom att använda nya ord och formulera nya meningar utan att ändra ursprungliga yttranden. Det är viktigt också att slutligen diskutera relationen mellan meningstolkning och frågor som använts i intervjutexter. Inom den här studien genomlyssnades
ljudinspelningar två gånger intensivt. Några delar av ljudinspelningarna lyssnades igenom mer än två gånger och det är en fördel med ljudupptagningsutrustning. Man kan lyssna på ljudinspelningen flera gånger och transkriberingen har skrivits ordagrant (Kvale & Brinkman, 2009). Migranters ord och meningar har översatts ganska ordagrant, för de använder deras dialekter. Översättning har inte ändrat ursprunglig yttrande. Alla texter lästes flera gånger för att sammanfattas utan att ändra intervjupersonernas yttrande. Sedan användes delarna av
intervjupersonernas yttranden som var relevant till studiens frågeställningar och syfte. Deltagarna berättade fritt om olika teman som ex. arbetslöshet. Sedan kopplades dessa teman med studiens syfte och frågeställningar. Så att en ny helhetsuppfattning har skapats och förklarats inom studiens resultat. Vissa meningar, som uttrycktes av intervjupersoner, var viktiga. De tolkades inte, utan har citerats.
3.6. Trovärdighet och tillförlitlighet
Kvale och Brinkmann ( 2009) förklarar att det är viktigt att ta hänsyn till
reliabilitet och validitet inom en kvalitativ forskningsintervju för att de begreppen har “ en moralisk mening” ( Kvale & Brinkmann 2009, s. 262). De menar att begreppen reliabilitet och validitet är viktiga komponenter när en forskare vill bevisa tillförlitlighet, trovärdighet, pålitlighet i sin forskning.
Kvale och Brinkmann (2009) menar att när forskningsresultatet är trovärdig uppnås reliabilitet. Det är viktigt att ett tydligt sammanhang finns mellan resultatet och andra delar i studien och att återknyta dessa med syfte och
frågeställning. Så att studiens konstruktion blir tydlig för andra forskare när de vill göra samma typ av forskning med motsvarande grupp av intervjupersoner. Det betyder att andra forskare kan få samma resultat som finns i den här studien när de intervjuar samma intervjupersoner och få samma information från dem. Kvale och Brinkmann ( 2009) förklarar samtidigt att många forskare kan tolka samma
intervju från olika perspektiv, beroende av forskarnas syfte eller mål med intervjun. Därför kan resultatet varieras och kan tolkas på olika sätt (Kvale & Brinkmann, 2009). Man kan tänka sig att handledare, som intervjuades inom den här forskningen kan ge samma information till andra forskare därför att de handledarna förklarade sina arbetssätt som styrs av svenska systemet. Ifall handledarnas arbetssätt har ändrats ska handledarnas svar bli annorlunda. Medan migranter kan möjligt gömma information om sina liv när de intervjuas igen. De kan också ändra sig om deras psykiska ohälsa förbättras, därför att de berättade om sina upplevelser i nuet. Individers upplevelser kan ändras enligt rum, tid och värderingar enligt en förklaring av av Hallerstedt (2006) om sjukdomsupplevelser. Dessa intervjupersoner kan kanske inte känna trygghet med andra och med
studieansvarig. Och tvärtom, Man kan tänka sig också att de migranterna och handledarna kan berätta mer och ger mer information när de känner sig tryggare med någon annan studies författare. Så att andra forskningsresultat kan varieras på det sättet också när används samma sammanhang och samma intervjupersoner. Kvale och Brinkmann (2009) förklarar att begreppet validitet betyder att forskaren undersöker det som denne ville undersöka. Forskaren argumenterar vad som hen påstod på ett välgrundat och övertygande sätt, så att argument blir hållbara (Kvale & Binkman, 2009). I den här studien har tagits hänsyn till studiens syfte och resultatet har motiverats väl och besvarat frågeställningar. Därför kan man säga att det finns trovärdighet.
3.7. Etiska övervägande
Materialet har analyserats genom att söka anledningar och logiska konsekvenser som kan påverka motivation hos de tre migranter som intervjuades. Det kan påverka deras kulturella identitet negativt eller positivt, vilket påverkar deras psykiska hälsa. Så resultatet har inte generaliserats till en större grupp av
migranter. I den här uppsatsen följdes etiska huvudkrav inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, d.v.s. informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Kvale och Brinkmann 2009 menar att begreppet konfidentialitet indikerar till att alla data som samlas in för forskning och kan beröra individens identitet får inte avslöjas. Alla intervjupersoner informerades om att ingen obehörig ska få eller använda ljudinspelningar eller läsa transkriberingen, och ljudinspelningar ska raderas av mobilen när studien är klar. De informerades också om att alla
intervjupersonerna ska anonymiseras och att det kommer användas nummer på informanter istället för namn.
Frågor som användes under intervjuerna var öppna frågor som har relation till studiens tema. Ingen av deltagarna tvingades att prata om saker utan sin vilja. Deltagarna informerades innan intervjun om att de inte skulle tvingas prata om något som de inte ville och att de kunde avbryta samtalet närsomhelst.
Frågorna i bilaga 1 var för handledarna och frågorna för bilaga 2 var för
migranterna som deltog i den här studien. Handledarna var öppna och svarade på frågorna tydligt, medan migranterna försökte vara restriktiva i början av samtalet. Efter fem eller tio minuter började de utrycka sig fritt. Intervjun påbörjades med bakgrundsfrågor. Bakgrundsfrågor ger känslan av trygghet för individen i början av en intervju (Kvale, Brinkmann, 2009). Migranterna vägrade att låta inspela deras röster och de uttryckte sig på sina modersmål. Istället antecknades deras svar och översattes till svenska. Inspelningar med handledare transkriberades. Migranterna som intervjuades fick information om den här studien via WhatsApp- status (Whatsapp, 2020) . Vem som helst kan definiera sin status genom att
publicera information, bild eller lägga upp ett kort videoklipp under 24 timmar. Man kan förnya status när som helst. Personer som ser statusen kan kommentera det. Information om studiens syfte, begreppet konfidentialitet, intervjutid och alla etiska krav gavs via WhatsApp- status. 26 migranter tackat ja till att delta i studien. men inte alla uppfyller kraven på studiesyfte. Bara tre migranter, en man och två kvinnor, var lämpliga för studien och de kan besvara studiens syfte och frågeställningar för att de migranterna tillhör den befolkningsgruppen som är födda utanför Europa med 0– 9 års vistelsetid i Sverige. Resten av migranterna var en grupp av personer som bott i Sverige mer än tio år. Det har inte passat studiens avgränsning. Kvale och Brinkmann (2009) menar att antalet
vänner med studiens författare. De var intresserade att delta i studien. Studiens författare valde att utföra intervjuer med migranter som hon inte känner i sitt privata liv, d.v.s. inte vänner eller släktingar till studiens författare för att undvika jävsituation. På det sättet inverkar studien inte på dessa migranter negativt.. Migranterna kan kanske inte vara tydliga med bekanta personer när de pratar om sina känslor och sina privata liv.
Handledarna var obekanta. Valet gjordes genom en slumpmässig sökning på internet. Tolv arbetsplatser i Sverige kontaktades via telefon. Dessa arbetsplatser var bl.a. kommunerna, socialtjänsten och nationella organisationer. Fyra
handledare tackade ja, men bara två av dessa handledare valdes beroende av studiens syfte och frågeställningar, därför att resten av handledarna arbetar med ensamkommande barn, vilket är inte inom studiens syfte. Informationsbrev skickades till handledarna och de handledarna gav samtycke till intervjun
muntligt. Intervjuer utfördes via telefon med alla deltagare, p.g.a. situationen med coronavirus. Intervjutiden begränsades till 30 minuter för varje intervjuperson.
4. Resultat och tolkning
Den här delen av studien består av två resultatdelar. I den första resultatdelen fokuseras på migranternas inre motivation och dess relation med deras yttre motivation och hur det påverkar deras identitet negativt och positivt. I den andra delen av resultatet kommer insatserna mot migranterna, som bott i Sverige mindre än tio år, undersökas. Handledarnas- och migranternas berättelser tolkas för att ta reda på hinder och möjligheter som handledarna, som deltog i studien, upplever i integrationsprocessen för att hjälpa migranter att bibehålla eller återfå motivation och återhämta sig från psykisk ohälsa.
4.1. Del I : Egenmakt och Stereotyper
4.1.1. Brist på Empowerment/ Egenmakt hos migranterna
Var och en av migranterna som deltog i den här studien beskriver sina
empowerment på ett indirekt sätt. De beskriver sina problem i den nya kulturen. De beskriver också sin styrka och kraft som hjälper dem att hantera dessa problem. De har svårigheter att integrera sig i samhället under kulturförändring, därför att den starka kulturen dominerar den svagare kulturen. Så att efter några års vistelse i Sverige kan migranterna inte utöva sina vanor och tron under ackulturationsprocessen enligt vad som beskrivits ovan inom ackulturationsteori
