Den här delen av studien består av två resultatdelar. I den första resultatdelen fokuseras på migranternas inre motivation och dess relation med deras yttre motivation och hur det påverkar deras identitet negativt och positivt. I den andra delen av resultatet kommer insatserna mot migranterna, som bott i Sverige mindre än tio år, undersökas. Handledarnas- och migranternas berättelser tolkas för att ta reda på hinder och möjligheter som handledarna, som deltog i studien, upplever i integrationsprocessen för att hjälpa migranter att bibehålla eller återfå motivation och återhämta sig från psykisk ohälsa.
4.1. Del I : Egenmakt och Stereotyper
4.1.1. Brist på Empowerment/ Egenmakt hos migranterna
Var och en av migranterna som deltog i den här studien beskriver sina
empowerment på ett indirekt sätt. De beskriver sina problem i den nya kulturen. De beskriver också sin styrka och kraft som hjälper dem att hantera dessa problem. De har svårigheter att integrera sig i samhället under kulturförändring, därför att den starka kulturen dominerar den svagare kulturen. Så att efter några års vistelse i Sverige kan migranterna inte utöva sina vanor och tron under ackulturationsprocessen enligt vad som beskrivits ovan inom ackulturationsteori
(Berry & Kim,1988). De migranterna kan tappa empowerment för att de råkat ut för vissa hinder som ex. ett lågt socialt deltagande under ex. assimilationsprocess. Man kan tolka det genom att undersöka migranters egenmakt över relationer med andra i den nya kulturen. I början av assimilationsnivån är migranterna som deltog i studien var motiverade. De ville vara en del av samhället och ville vara
accepterade i den nya kulturen. Två av migranterna var tvungna att överge sin egen gamla kulturella identitet och förvärva den nya identiteten i den nya kulturen, medan den tredje migranten har själv valt att överge sina gamla tankar och förnya sin identitet.
När de två migranterna misslyckas smälta sig in i den nya kulturen får de känslor av bristande tillhörighet, social marginalisering och segregation. Dessa känslor kan indikera till hopplöshet och maktlöshet som skapats av negativ interaktion med den nya miljön. Det förklarar att yttre motivation påverkar migranters inre motivation negativt. Migranten3 tvivlar på sig själv och sin religion, som är en del av hennes kulturella identitet. Andras åsikter påverkar hennes inre motivation. Det påverkar hennes autonomi och tillhörighet.
“De vet inte vem jag är, hur de bedömer mig utan att känna mig väl. Jag gillar min religion men ändå jag kan inte utöva religionen som jag vill" (migranten 3)
Askheim och Starrin ( 2007) anger begreppen styrka och kraft inom
empowerments definition. Det indikerar till individens inre motivation som måste framkallas när individen vill återhämta sig från psykisk ohälsa, eller när individen vill utveckla sig. Så att migranten3 tappar den styrkan som ger henne kraft att ta sig ur maktlösheten. Migranten3:s beteende och handlingar blir inte enligt sin egen makt utan enligt samhällets krav. Så att hon kan då ha sjukdomsupplevelse eller det som kallas kulturell diagnos (Hallerstedt, 2006). Därför sker en
förändring i hennes rum, tid och värderingar och svårigheter uppstår inom interaktionen mellan migrantens kulturella identitet och sociala roll. Kulturella diagnoser hindrar migranten3 att utveckla och integrera sig i det svenska samhället. Hon förklarar vidare:
"Jag har blivit deprimerad och stressad och blivit sjukskriven i fem månader ... " Man känner sig outsider och inte välkommen"( Migranten 3)
Så att en brist på empowerment hos migranten3 kan möjligen vara en brist på inre motivation, som resulterade i en maktlös position. Den bristen uppstår när migranten känner orättvisor i samhället. En tänkbar tolkning är att brist på inre motivation kan hindra ackulturationsprocessen och gör att migranten3 tvivlar på sig själv och sin identitet. Migranten3 kommer inte att förverkliga sina egna möjligheter eller klara av sina vanliga påfrestningar. Det gör att migranten3 inte når målet i livet. Det kan vara orsaken till hennes depression och stress som hon beskriver ovan. Å andra sidan, en individ kan utveckla sitt empowerment. Nedan förklarar migranten2 hur hon har lyckats att utveckla sin färdighet och utveckla sig i Sverige. Hon beskriver att hon har lärt sig att uttrycka sig fritt för att yttrandefrihet är för alla här i Sverige. Hon känner sig fri och kan göra vad hon vill, men det har inte hänt plötsligt. Det tog nästan 8 år tills hon har bestämt sig för att ändra sitt liv. Hon var inte glad i sitt äktenskap för att hon var tvungen att stanna med sin man. Hon kunde inte skilja sig, p.g.a. traditionella tankar om frånskilda kvinnor i hennes hemland. En tolkning kan vara att Miganten2 kände orättvisor i sitt gamla samhälle och hon hade brist på empowerment enligt Askheim och Starrin (2007).
Migranten2 har inte ekonomiska problem nu i Sverige. Hon jobbar och hon har ekonomisk självständighet. Nedan beskriver Migranten2 relationen mellan sin inre och yttre motivation. Hon beskriver hur sociala relationer hjälper henne att ha styrkan och kraft.
"Jag har tänkt på mina drömmer om frihet och autonomi... Jag har lidit av stress och ångest. Ska jag avstå från allt för bara andra människor? sedan har jag bestämt mig att jag måste ta beslut och bli fri… Relationen med min familj kan avbrytas, och kanske jag ska vara ensam. Men jag vill bara jaga efter min dröm.
Några svenska och arabiska vänner har lovat att hjälpa mig med rekommendationer och vänskap och allt. En av mina svenska vännerna lär mig
om juridiska steg för skilsmässan" ( Migranten2)
Man kan tänka sig att Migranten2 har förbättrat sin egenmakt som påverkar hennes hälsa positiv. Hon får ett personligt socialt tillstånd av balans och
välbefinnande därför att hon känner sig stark och värdefull. Hon kan nu bestämma och uttrycka sig fritt. Hon har tillräckligt med empowerment för att kunna
förverkliga sina önskemål. Hennes behov av respekt och kärlek motiverar henne att välja skilsmässan. Migranten2 berättar att " jag känner inte igen mig. Mina
principer och tankar har förändrats mycket". Man kan tycka också att hon har
klarat av utvecklingspsykologiska utmaningar. Hon vinner sig själv och utvecklar sin identitet. Det gör att hon får nya erfarenheter i livet vilket gör att hon kan förändra sin egen identitet och jaget. Jaget som identitet kan också förändras. Migranten2 har utvecklat sitt jag genom dels samspelet med det nya samhället och dels genom samspelet mellan hennes egna upplevelser och sina vänners
upplevelser enligt vad som har beskrivits inom Eriksons teori (1985). Hon känner sig integrerad i den nya kulturen genom direktkontakt med svenskar och andra människor i jobbet ( Migranten2). Man kan också föreställa sig att hon förvärvar nya förmågor och föreställningar från den nya kulturen. Det gör att hon kan ändra sitt beteende och vara en del av den svenska kulturen. Det har förbättrat hennes fysiska och psykiska hälsa, samt sociala status.
4.1.2. Känslan av stigmatisering hos migranter
Migranten3, som intervjuades, berättade om hur medier beskriver bilden av muslimer. Hon menar att medier publicerar negativa nyheter om islam som religion. Det påverkar migrantens relationer med andra. Migranten3 tycker att många svenskar undviker att skapa en vanlig relation med henne. Media utformar stereotyper om individer. Olsson (2006) menar att nyhets- och samhälls
rapporteringen påverkar människors föreställningar om de inte vet mycket om det som rapporteras. Negativ information om en viss grupp kan leda till psykisk ohälsa hos den gruppen (Olsson, 2006). Migranten3 berättade att hon vill integrera sig i samhället men det är svårt, därför att många svenskar undviker henne.
"Jag gillar att prata med svenskar och jag gillar att jobba med dem. Och jag var mycket entusiastisk att lära mig saker om Sverige. Det var en dag som en gammal
svensk kvinna var arg när jag bara passerade förbi henne. Hon pratade illa mot mig och mot min religion. Det var läskigt... De känner mig inte väl, hur de bedömer mig utan att känna mig väl. Jag gillar min religion men ändå, jag kan
Migranten3 berättar om en viss svårighet inom ackulturationsprocess. Stigmatisering kan motverka integrering för att migranterna inte känner sig välkomna och accepterade i samhället. Migranten3 känner inte sig som en del av den svenska kulturen. Det kan leda till psykisk ohälsa och försvårar återhämtning, vilket påverkar hennes utveckling. Det är möjligt att migrantens yttre motivation har effekt på den inre motivationen negativt. Migranten3 berättade att hon vill jobba för att försörja sig. Man kan tänka sig att det kan minska hennes nyfikenhet och hon blir som en maskin som vill bara jobba eller syssla för att bara få sig en fysisk belöning enligt vad som har beskrivits ovan om integrated regulation inom Ryan och Deci (2000). Då kan hon bli motiverade och börja njuta av sociala interaktioner och det kan underlätta vägen mot ackulturationsprocessen.
Migranten3 känner sig stigmatiserad samt utanför samhället och det kan leda till en negativ attityd för henne. Det påverkar hennes beteende för att hon vill undvika andras åsikter som hon förklarar nedan:.
"Jag tar inte slöjan på mitt huvud, jag utövar inte min religion i landet. Därför att jag vill inte känna mig utanför. Svenskar tror på vad medier skvallrar om
muslimer. Median pratar om att muslimer är bara terrorister, mördare och kriminella. Mitt svarta hår och min bruna hy avslöjar min bakgrund och det
hindrar mig att skapa relationer med många svenskar." ( Migranten 3)
Begreppet utanför är motsatsen till begreppet tillhörighet. När migranten3 inte har känslan av tillhörighet kommer den dämpa ner hennes motivation. Det i sig kan påverka migrantens självförtroende och självkänsla negativt. Det riskerar att försämra hennes hälsosituation och göra henne orolig inför framtiden. Man kan tolka det som att migranten3 känner sig kontrollerad och dominerad av den svenska kulturen enligt vad som beskrivits inom ackulturationsteori av Berry och Kim (1988). Hon kan tänka att svenska samhället eliminerar hennes identitet och personlighet. Hon känner inte sig fri och hon ändrar sitt beteende för att bara undvika stigmatisering. Det kan orsaka mer ångest och mer depression. Det kan leda till fysiska sjukdomar. Det kan minska välbefinnande och försvåra
återhämtning från psykisk ohälsa, så att hon kan då inte utveckla sig. Man kan ta hänsyn till vad Erikssons teorin om livsförloppet handlar om. Det handlar om att motivationen för människan är beroende av individens självständighet och tillvänjning till en social värld (Erikson, 1985).
Så man kan tänka sig att migranten3 känner sig stigmatiserad av samhället och det påverkar hennes beteende som hindrar hennes utveckling. Det i sin tur påverkar hennes psykiska hälsa negativt.
4.2. Del II: Arbetet och trygghet
4.2.1. Svenska politiska systemet
Handledaren 2 beskriver vad svenska politiska systemet gör för att integrera migranter i det svenska samhället.
"Socialtjänsten har ju olika typer av projekt av integrering. Det finns projekt att få arbetspraktik. Kommunen via skolan erbjuder ju SFI och kurser för det man får
veta om det svenska samhället och den svenska kulturen till, exempel att man får beskriva vilka högtider vilken helg firar vi utifrån svenska kulturen" (
Handledaren 2).
Handledaren 2 bekräftar vem som har rätt att få stöd från regeringen enligt LSS- lagen:
personer söker kommuner stöd utifrån att man har antingen någon form av funktionsnedsättning och eller psykisk ohälsa. Man kan komma av sig själv eller
vårdcentralen" ( Handledaren 2).
Handledaren1 kritiserar det svenska politiska systemet som användes under integrationsprocessen. Hon menar att det svenska systemet påverkar migranters psykiska hälsa negativt. Och det leder ofta inte till bra resultat för en viss grupp av migranterna. Den gruppen omfattar äldre människor som inte kan integrera sig enkelt i samhället. Hon förklarar att systemet tvingar migranterna att göra många aktiviteter under nästan åtta timmar om dagen. Det är en lång tid för denna grupp vilket försämrar gruppens psykiska ohälsa.
" Idag har jag projekt å jobbar med de som har svåra depressioner ... många sitter i trauma diagnoser och utbrändhet... det har vi många kvinnor med sömnlös och oro sen kastas de i den svenska kulturen och ska bli jagade att ha ett
arbete och aktivitet på åtta timmar något som vi aldrig begär av en utbränd svensk kvinna till exempel."( Handledaren1)
Hon förklarar vidare att det systemet som används idag är gammalt och det måste förnyas för att passa migranters nuläge.
"vi som system måste diskutera på helt nya sätt vi kan inte fortsätta som vi alltid har gjort, utan det vi måste göra skillnad på folk och vi kan inte köra samma
system rätt över som det ser ut idag” (Handledare 1).
Handledaren 1 beskriver ett stort problem som försvårar integration för alla migranter i alla åldrar och inte bara för äldre. Hon menar att stödet fortsätter bara under tre månader i en verksamhet. Sedan måste migranterna hitta något annat ställe, som det ska också fortsätta tre månader eller max sex månade. Hon menar att det systemet fungerar inte väl.
"Men vi måste jobba på ett annat sätt, för vi vet att de som är svårt deprimerade som inte kommer och lämnar hemmet, de gör inte det mer för att de har piska på sig. Istället blir det mer konsekvenser av att hela familjen blir drabbade av en
riktig usel ekonomi, för att dem inte får dem pengarna dem behöver" ( Handledare1)
Handledaren1 skyller inte bara på det svenska systemet utan även på migranterna själva. Hon menar att en migrant måste utmana sig på nya sätt. Migranten måste försöka motivera sig att vara en del av det svenska samhället, och förstå vad svenska kulturen är. Det motverkar isolering och stigmatisering för att förbättra migranters psykiska ohälsa.
“Jag äger också ett ansvar att må bättre... att fatta val som ska må bättre... jag har kommit till Sverige jag gillar inte läget men bör göra det, annars kan jag aldrig blir en del av landet eller en del av det här systemet och kommer jag lida
av psykisk ohälsa…” ( Handledaren 1).
På det sättet kan migranten stimulera sin egen inre motivation för att påverka den yttre motivationen att skapa en förändring. Det leder till återhämtning från kulturella diagnoser. Så att ingen annan än migranten själv kan stimulera hen.
4.2.2. Arbetslöshet
Alla deltagarna i studien indikerade att arbetet skapar trygghet. Migranterna och handledarna, som har deltagit i den här studien, menar att jobb minskar psykisk ohälsa. De menar att en praktik är inte samma som ett jobb. Migranterna tjänar
inte pengar när de praktiserar, utan de får ekonomiskt bistånd. Migranterna kan känna sig “jagade” och tvungna.
"vi gör dem arbetslösa… skulle vi öppna upp och skapa arbete på en gång och de blir en del av sammanhang så tror jag psykiska ohälsa skulle minska ... så det är
här projekt och aktiviteter...det är inte en lösning... är det klokt att lägga alla dessa pengar, all dess ekonomi som vi gör idag för att jaga vuxna människor ute i
arbete där inte varken arbetsgivare vill ta emot eller många utav våra nya nyanlända vill ha jobbet. " (Handledaren 1)
Handledaren1 beskriver rollen hos olika myndigheter för migranterna och hon förklarar sin åsikt om det. De migranterna rehabiliteras inte innan de kommer in i arbetsmarknaden. De får aktiviteter när de får uppehållstillstånd.
“vi kom ju i kontakt med dem via socialförvaltningen eller arbetsförmedlingen, så vi anser att de behöver inte rehabilitering, man anser att de ska ut i arbete. och
det är väldigt väldigt tråkigt ,för vi jobbar med målgruppen oftast med uppdrag att de ska ut till arbetsmarknaden. De ska inte ha rehabiliteringsinsatser" (
Handledaren1).
Handledaren1 menar vidare att migranterna tvingas göra aktiviteter som de vill inte göra därför att det tycks att det kan underlätta vägen mot ett jobb. En tänkbar tolkning är att migranterna kommer att drabbas av olika slags av psykisk ohälsa under ackulturationsprocessen. De kan lida av kulturella diagnoser under alla ackulturationsnivåer. Det påverkar migranters inre motivation och det kan leda till isolering för att flera migranter har redan psykisk ohälsa, p.g.a. sina
omständigheter i sina länder. Handledaren1 berättat att kvinnorna har mindre trygghet i Sverige än män. Det minskar motivation hos kvinnorna. De orkar inte göra något nytt särskilt inom arbetsmarknaden. Det gör kvinnorna mer utsatta för psykisk ohälsa och tvivel på identitet.
" männen har redan trygghet i arbete, män som vi möter har ju arbetat i hela sina liv medan kvinnorna vi möter har de aldrig arbetat, så de kvinnorna har ingen trygghet i arbete, det är helt ny situation. Så de bor i ett nytt land, nytt språk, med trauma i ryggsäcken och sen de ska ut i ett arbete som de har aldrig haft. Vilket är
ännu större otrygghet medan männen har redan trygghet och identitet" (Handledaren 1).
Handledaren1 förklarar att trots detta har män psykisk ohälsa för att de kan inte bestämma själv vad de vill jobba med. Hon förklarar vidare att organisationer inom socialt arbete, har en stor utmaning att hjälpa dessa migranter att komma in i samhället och uppnå målet i livet. Men systemet i Sverige innehåller rutiner som ökar migranternas oro och depression.
“Vi jobbar inte bara med en enkel psykisk ohälsa. Jag har vuxna män som sitter och gråter på mitt rum. De orkar inte mer, de vill bara kunna få hit sin familjer. De vill kunna rädda sin familjer de vill ha pengar så att de kan skicka pengar till sin familj ingenting funkar och det enda de får är att de ska in i en ny praktikplats
och många säga jag skulle kunna arbeta”( Handledaren1)
Men Handledaren1 hävdar att Sverige inte använder migranter som arbetskraft. Så att det finns något som inte funkar så bra i Sverige.
Det finns jättemycket jobb, kolla idag att så här det finns inte arbetskraft som planterar träd, ta hand våra jordgubbsodlingar... det finns hur mycket arbetskraft
som helst... vi kan aldrig gå ut till rapport och säga att vi har inte arbetskraft för det har vi." ( Handledaren 1).
Handledaren1 menar att det är viktigt att migranterna väljer själv vad de vill göra för att förbättra sin psykiska hälsa. Det är viktigt att migranterna känner sig välkomna på arbetsplatser. Och migranter får mer tid i praktikplatser för att kunna integrera sig i samhället och lära sig mer om den svenska kulturen. Hon indikerar till att när migranters inre motivation, främjas kommer migranterna vara aktiva i arbetsplatser. Det ska också främja migranters känsla av tillhörighet.
"problemet är att de ständigt är jagade från den ena aktiviteten till den andra i
korta perioder så att de alltid inte hinner landa. Och de får ständigt, ständigt höra av sina handläggare oavsett om de är socialförvaltning eller arbetsförmedling att
dem ska göra mer, så att det blir en piska som gör att man aldrig slappnar av. Man landar aldrig någonstans." ( Handledaren 1)
Medan Handledaren2 förklarar att aktiviteterna som migranterna utför hjälper de migranterna att lära sig svenska och hindrar migranters separation. Hon menar att när migranterna kan svenska gör det skillnad för arbetsgivaren.
"språket är ju mycket mycket viktigt, så att där på alla tänkbara sätt så uppmanar ju vi till att man arbetar för att lära sig språket, för det är ju ofta en förutsättning
för att sen få ett steg på arbetsmarknaden" ( Handledaren 2).
Migranten1 förklarar att arbetsförmedlingen inte kan hjälpa honom men han fick